RAPPORTERINGSANVISNINGAR ENKÄT OM UTLÄNDSKA SKULDER OCH TILLGÅNGAR I ICKE-FINANSIELLA FÖRETAG, FINANSIELLA FÖRETAG, KOMMUNER OCH STATEN (SV)

RAPPORTERINGSANVISNINGAR ENKÄT OM UTLÄNDSKA SKULDER OCH TILLGÅNGAR I ICKE-FINANSIELLA FÖRETAG, FINANSIELLA FÖRETAG, KOMMUNER OCH STATEN (SV) Version 1.2 Gäller från

2 (37) Version Datum Gäller från Ändringar 1.1 1.2 1.1.2010 9.12.2010 1.1.2010 1. Rapporteringsanvisningarna har kompletterats med regler för redovisning av marginalbetalningar för derivat enligt följande: a. avsnitt Övriga skulder SV A.A.24 avseende erhållna säkerheter b. avsnitt Insättningar SV B2.A.1.4 avseende erhållna säkerheter c. avsnitt Övriga fordringar SV B2.A.1.5 avseende ställda säkerheter d. avsnitt 7.2.1 Nettobetalningar till och från kontraktsparter avseende ställda och erhållna säkerheter. 2. Rubriker för koncerninterna skulder och tillgångar har preciserats att omfatta även systerföretag. Den egentliga anvisningen har inte förändrats. a. 8.1.1. Skulder till utländska moderföretag och systerföretag SVE.A.1 b. 8.2.2. Fordringar på utländska dotterföretag, intresseföretag, filialer och systerföretag SVF.A.2 3. Inledningen för rapporteringsanvisningen har kompletterats avseende användningsändamålet för insamlade uppgifter.

3 (37) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 5 2 RAPPORTERINGEN I PRAKTIKEN... 6 3 SNABBGUIDE... 7 3.1 Utländska skulder SV A.A.2 (exkl. värdepappersskulder och koncerninterna skulder, se blankett SV E och SV F))... 7 3.2 Utländska fordringar SV B2.A.1 (exkl. värdepappersfordringar och koncerninterna fordringar, se blankett SV E och SV F)... 7 3.3 Utländska derivatkontrakt SV C... 7 3.4 Koncerninterna utländska skulder och fordringar gentemot utländska moderföretag SV E... 8 3.5 Koncerninterna utländska skulder och fordringar gentemot utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer SV F.A.1... 8 3.6 Statens tilläggsrapport SV G... 9 4 GRUNDBEGREPP... 11 4.1 Utländska skulder och fordringar... 11 4.2 Inlänning och utlänning... 11 4.3 Utländska värdepappersskulder och värdepappersfordringar... 11 4.4 Koncerninterna utländska skulder och fordringar... 12 4.5 Skulder och fordringar vid rapportperiodens början och slut... 12 4.6 Nettoförändring... 12 4.7 Valutakursförändring... 13 4.8 Övriga värdeförändringar... 13 4.9 Upplupen ränta... 13 4.10 Dividend... 13 4.11 Löptid... 14 4.12 Motpartsländer... 14 5 UTLÄNDSKA SKULDER (EXKL. VÄRDEPAPPERSSKULDER OCH KONCERNINTERNA SKULDER) SV A.A.2... 15 5.1 Lån SV A.A.2.1... 15 5.2 Leasingkrediter (finansiell leasing) SV A.A.2.2... 165 5.3 Handelskrediter SV A.A.2.3... 16 5.4 Övriga skulder SV A.A.2.4... 16 6 UTLÄNDSKA FORDRINGAR (EXKL. VÄRDEPAPPERSFORDRINGAR KONCERNINTERNA FORDRINGAR) SV B2.A.1... 17 6.1 Lån SV B2.A.1.1... 17 6.2 Insättningar SV B2.A.1.4... 17 6.3 Leasingkrediter SV B2.A.1.2... 17 6.4 Handelskrediter SV B2.A.1.3... 18 6.5 Övriga fordringar SV B2.A.1.5... 18 7 DERIVATKONTRAKT SV C... 19 7.1 Kontraktsstockens bruttovärden och nettovärde... 19 7.2 Förändringar i kontraktsstocken... 20

4 (37) 7.3 Exempel på redovisning av derivatkontrakt... 21 8 KONCERNINTERNA UTLÄNDSKA SKULDER OCH FORDRINGAR... 26 8.1 Koncerninterna utländska skulder och fordringar gentemot utländska moderföretag SV E... 27 8.2 Koncerninterna utländska skulder och fordringar gentemot utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer SV... 31 9 STATENS TILLÄGGSRAPPORT SV G... 36 9.1 Utländsk finansiering av aravalån... 36 Bilaga 1. Nyttiga länkar och kontaktinformation... 37

5 (37) 1 INLEDNING Finlands Bank samlar månatligen in uppgifter från icke-finansiella företag, finansiella företag (inkl. försäkringsföretag), kommuner och staten om deras utländska skulder och fordringar. Uppgifterna används framför allt av Finlands Bank, Statistikcentralen och Europeiska centralbanken för att sammanställa betalningsbalans, finansstatistik och nationalräkenskaper för Finland och euroområdet. Dessutom används uppgifterna i Finlands Bank för utförande av ECBS uppgifter (såsom tillsynen av finanspolitiken och soliditeten). Rapporteringen gäller skulder och fordringar direkt gentemot utlänningar (enheter med hemvist i utlandet). För sammanställningen av betalningsbalansen för EMU landfördelas skulderna och fordringarna. Statistiken över betalningsbalansen visar den externa balansen för en ekonomi, dvs. ekonomins transaktioner med omvärlden. Betalningsbalansen består av en bytesbalans och en finansiell balans. Bytesbalansen visar reella flöden såsom utrikeshandeln med varor och tjänster. Den finansiella balansen visar förändringarna i de utländska tillgångarna och skulderna. I betalningsbalansstatistiken redovisas transaktionerna på upplupen basis (prestationsprincipen). Finlands Banks statistikavdelning sammanställer betalningsbalansen för Finland månadsvis. Det övergripande ansvaret för betalningsbalansstatistiken har Finlands Bank, men datainsamlingen sker i samarbete med Tullstyrelsen och Statistikcentralen. De olika delarna sammanställs sedan av Finlands Bank, som kontrollerar kvaliteten på statistiken med lämpliga statistiska metoder. Betalningsbalansstatistik rapporteras månadsvis till internationella organisationer, bl.a. till Europeiska centralbanken (ECB) som hör till de viktigaste. Aggregerad statistik publiceras också för allmänheten på bankens webbplats www.finlandsbank.fi (Statistik/Statistiska publikationer/finlands betalningsbalans). Finlands Banks rätt att få uppgifter baserar sig på följande rättsakter: lagen om Finlands Bank (28 214/1998) och rådets förordning (EG) nr 2533/1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter, ändrad genom rådets förordning (EG) nr 951/2009. I månadsenkäten (SV) ska utländska skulder och fordringar rapporteras exklusive skulder och fordringar i form av värdepapper och exklusive koncerninterna poster. De utländska värdepappersskulderna och -fordringarna rapporteras till Finlands Bank med månadsenkäten Enkät om utländska värdepapperstillgångar och -skulder i ickefinansiella företag, finansiella företag och staten (SAVE). Med årsenkäterna om direktinvesteringar samlar Finlands Bank in uppgifter om det bokförda värdet av eget kapital i utländska dotter- och intressebolag, filialer och utlandsägda bolag vid räkenskapsperiodens slut och om förändringar i vinstmedlen under räkenskapsperioden. Enkäterna över föregående år skickas ut i februari mars.

6 (37) 2 RAPPORTERINGEN I PRAKTIKEN Rapporteringsskyldiga är inhemska icke-finansiella företag, finansiella företag (inkl. försäkringsföretag) och enheter inom den offentliga sektorn som omfattas av Finlands Banks urvalsenkät. I regel lämnar varje rapporteringsskyldig i Finland inom en och samma koncern in en separat rapport. Men rapporteras undantagsvis uppgifterna för koncernens hela finländska del i en rapport ska basuppgifterna innehålla FO-nummer och namn för de koncernenheter som rapporten gäller. Uppgifterna ska rapporteras i miljoner euro med två decimaler. Rapporterna ska lämnas in till Finlands Banks senast den 15 arbetsdagen påföljande månad. I tekniska frågor ska rapportörerna kontakta systemoperatörens tekniska kundstöd (Itella Information Logistics, helpdesk@itella.net), som håller öppet dygnet runt och betjänar på finska, svenska och engelska. Ange att ärendet gäller månadsrapporteringen av SV. Rådgivning om rapportinnehåll och annan information ger Finlands Bank. Frågorna ska i första hand riktas till maksutase@bof.fi. E-postadresserna till personer har formen förnamn.efternamn@bof.fi. Rapporten består av följande blanketter: SVInfo SV A SV B SV C SV E SV F SV G Basuppgifter om det rapporterande företaget Utländska skulder (exkl. värdepappersskulder och koncerninterna skulder) Utländska fordringar (exkl. värdepapperstillgångar och koncerninterna fordringar) Derivatkontrakt med utlänningar Koncerninterna utländska skulder och fordringar gentemot utländska moderföretag Koncerninterna utländska skulder och fordringar gentemot utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer Statens tilläggsrapport (endast för rapportörer från den statliga sektorn)

7 (37) 3 SNABBGUIDE Snabbguiden redogör i korthet för innehållet i rapporten. Närmare anvisningar och definitioner finns i kapitlen 4 9. 3.1 Utländska skulder SV A.A.2 (exkl. värdepappersskulder och koncerninterna skulder, se blankett SV E och SV F)) Här rapporteras andra utländska skulder än värdepapper och koncerninterna skulder. Skulderna landfördelas på motpartens hemland. Handelskrediterna bryts ned enbart på euroländer och övriga länder. Under Lån SV A.A.2.1 rapporteras icke omsättbara lån som är baserade på bilaterala låneavtal. Revolving credit-avtal rapporteras allteftersom lånet lyfts. Under Leasingkrediter SV A.A.2.2 (finansiell leasing) redovisas poster som hänför sig till varor som leasats från utlandet, bl.a. utbetalda leasingavgifter. Under Handelskrediter SV A.A.2.3 rapporteras leverantörskrediter vid import och exportförskott i samband med handel med varor och tjänster. Under Övriga skulder SV A.A.2.4 redovisas skulder som inte hör till någon annan del av blankett SV A.A.2. 3.2 Utländska fordringar SV B2.A.1 (exkl. värdepappersfordringar och koncerninterna fordringar, se blankett SV E och SV F) Här rapporteras andra utländska fordringar än värdepapper och koncerninterna fordringar. Fordringarna landfördelas på motpartens hemland. Handelskrediterna bryts ned enbart på euroländer och övriga länder. Under Lån SV B2.A.1.1 rapporteras icke omsättbara lån som är baserade på bilaterala låneavtal. Under Leasingkrediter SV B2.A.1.2 (finansiell leasing) redovisas poster som hänför sig till varor som leasats till utlandet, bl.a. erhållna leasingavgifter. Under Handelskrediter SV B2.A.1.3 rapporteras importförskott och exportfordringar som hänför sig till handel med varor och tjänster. Under Insättningar SV B2.A.1.4 rapporteras medel på konton hos utländska finansinstitut och utländsk valuta i kontanter/kontantkassor. Under Övriga fordringar SV B2.A.1.5 redovisas fordringar som inte hör till någon annan del av blankett SV B2.A.1. 3.3 Utländska derivatkontrakt SV C På denna blankett rapporteras både derivatkontrakt som ingåtts på utländska derivatbörser och bilaterala, icke standardiserade derivatkontrakt som ingåtts med utlänningar. Utestående fordringar och skulder landfördelas på börsens eller motpartens hemland.

8 (37) 3.4 Koncerninterna utländska skulder och fordringar gentemot utländska moderföretag SV E Med utländska moderföretag avses utländska företag som har en ägarandel eller rösträtt (direkt + indirekt) i det rapporterande företaget på minst 10 %. Uppgifterna landfördelas på hemlandet för de utländska direkta moderföretagen. Handelskrediterna bryts ned enbart på euroländer och övriga länder. 3.4.1 Skulder till utländska moderföretag SV E.A.1 Under Aktier och övrigt eget kapital SV E.A.1.1 rapporteras utländska moderföretags investeringar i det rapporterande företagets eget kapital. Under Masskuldebrev SV E.A.1.2 redovisas utländska moderföretags innehav av omsättbara skuldebrev emitterade av det rapporterande företaget med en ursprunglig löptid över 12 månader. Under Penningmarknadsinstrument SV E.A.1.3 rapporteras utländska moderföretags innehav av omsättbara skuldebrev emitterade av det rapporterande företaget med en ursprunglig löptid upp till 12 månader. Under Lån och insättningar (koncernkonton) SV E.A.1.4 redovisas utbetalda lån från utländska moderföretag, leasingkrediter avseende varor som leasats från moderföretag och koncernkontoskulder till moderföretag. Under Handelskrediter SV E.A.1.5 rapporteras leverantörskrediter vid import och exportförskott i anslutning till varu- och tjänstehandel med moderföretag. 3.4.2 Fordringar på utländska moderföretag SV E.A.2 Under Masskuldebrev SV E.A.2.1 redovisas det rapporterande företagets innehav av omsättbara skuldebrev emitterade av utländska moderföretag med en ursprunglig löptid över 12 månader. Under Penningmarknadsinstrument SV E.A.2.2 rapporteras det rapporterande företagets innehav av omsättbara skuldebrev emitterade av utländska moderföretag med en ursprunglig löptid upp till 12 månader. Under Lån och insättningar (koncernkonton) SV E.A.2.3 redovisas lån till utländska moderföretag, leasingkrediter avseende varor som leasats till moderföretag och koncernkontofordringar på moderföretag. Under Handelskrediter SV E.A.2.4 rapporteras importförskott och exportfordringar i anslutning till varu- och tjänstehandel med moderföretag. 3.5 Koncerninterna utländska skulder och fordringar gentemot utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer SV F.A.1 Med utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer avses här utländska företag där det rapporterande företaget har en ägarandel eller rösträtt (direkt + indirekt) på minst 10 %. Uppgifterna landfördelas på företagens hemland. Handelskrediterna bryts ned enbart på euroländer och övriga länder.

9 (37) 3.5.1 Skulder till utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer SV F.A.1 Under Masskuldebrev SV F.A.1.1redovisas de utländska dotterföretagens, intresseföretagens och filialernas innehav av omsättbara skuldebrev emitterade av det rapporterande företaget med en ursprunglig löptid över 12 månader. Under Penningmarknadsinstrument SV F.A.1.2 rapporteras de utländska dotterföretagens, intresseföretagens och filialernas innehav av omsättbara skuldebrev emitterade av det rapporterande företaget med en ursprunglig löptid upp till 12 månader. Under Lån och insättningar (koncernkonton) SV F.A.1.3 redovisas utbetalda lån från utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer, leasingkrediter avseende varor leasade från dessa och koncernkontoskulder till dem. Under Handelskrediter SV F.A.1.4 rapporteras leverantörskrediter vid import och exportförskott i anslutning till varu- och tjänstehandel med utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer. 3.5.2 Fordringar på utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer SV F.A.2 Under Aktier och övrigt eget kapital SV F.A.2.1 rapporteras utländska företagsförvärv och övriga investeringar i dotterföretagens, intresseföretagens och filialernas eget kapital. Under Masskuldebrev SV F.A.2.2redovisas det rapporterande företagets innehav av omsättbara skuldebrev emitterade av utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer med en ursprunglig löptid över 12 månader. Under Penningmarknadsinstrument SV F.A.2.3 redovisas det rapporterande företagets innehav av omsättbara skuldebrev emitterade av utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer med en ursprunglig löptid upp till 12 månader. Under Lån och insättningar (koncernkonton) SV F.A.2.4 rapporteras lån till utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer, leasingkrediter avseende varor som leasats till dessa och koncernkontofordringar på dem. Under Handelskrediter SV F.A.2.5 redovisas importförskott och exportfordringar i anslutning till varu- och tjänstehandel med utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer. 3.6 Statens tilläggsrapport SV G 3.6.1 Skulder SV G.A.1 På denna blankett redovisar rapportörerna inom statssektorn enbart sina nedbrytningar. Under Medlemsandelsskuldebrev SV G.A.1.1 rapporteras skuldebrev med vilka staten betalar medlemsandelar till internationella organisationer och företag som fungerar som finansinstitut.

10 (37) 3.6.2 Fordringar SV G.A.2 Under Medlemsandelar SV G.A.2.1 redovisas medlemsandelsfordringar som staten förbinder sig att betala till internationella organisationer och företag som fungerar som finansinstitut. Under Biståndskrediter SV G.A.2.2 rapporteras krediter som staten beviljat utvecklingsländer. Efterskänkta biståndskrediter SV G.A.2.3 under rapportperioden. 3.6.3 Utländsk finansiering av aravalån SV G.A.3 Under Lån SV G.A.3.1.1 rapporteras sådan finansiering av Statens bostadsfonds aravalån som skaffats genom värdepapper emitterade av utländska specialbolag. 3.6.4 Derivatkontrakt med utlänningar i anslutning till aravalån SV G.A.4 Här rapporteras derivatkontrakt som hänför sig till avsnittet ovan.

11 (37) 4 GRUNDBEGREPP 4.1 Utländska skulder och fordringar Med utländska skulder avses inlänningars skulder till utlänningar. Med utländska fordringar avses inlänningars fordringar på utlänningar. 4.2 Inlänning och utlänning Som inlänningar (inhemska) klassificeras enheter som har sin permanenta ekonomiska hemvist i Finland och en lokalitet i Finland varifrån verksamheten bedrivs, t.ex. ett arbetsställe eller en produktionsanläggning. Permanent är hemvisten om enheten utövar ekonomiska aktiviteter och transaktioner i Finland under en period på minst ett år. Övriga enheter klassificeras som utlänningar (utländska). Inlänningar är i praktiken alla hushåll, företag och andra juridiska personer som är registrerade i Finland. Utländska filialer till enheter registrerade i Finland utgör undantag. De klassificeras om utlänningar. På motsvarande sätt klassificeras finländska filialer till utlandsregistrerade enheter som inlänningar. Inhemska finansinstituts filialer i utlandet klassificeras således som utlänningar och utländska finansinstituts filialer i Finland som inlänningar. Nordiska Investeringsbanken (NIB), Europeiska unionens institutioner (t.ex. Europeiska Investeringsbanken) och övriga internationella organisationer klassificeras som utlänningar och har egna landkoder. 4.3 Utländska värdepappersskulder och värdepappersfordringar Utländska värdepappersskulder omfattar utlänningars innehav av omsättbara värdepapper (t.ex. aktier, obligationer och penningmarknadsinstrument) som emitterats av inlänningar. Utländska värdepappersfordringar omfattar omsättbara aktier, obligationer och penningmarknadsinstrument emitterade av utlänningar och fondandelar i investeringsfonder registrerade i utlandet. Obligationer (masskuldebrev) omfattar alla omsättbara skuldebrev med en ursprunglig löptid över ett år. Penningmarknadsinstrument omfattar alla omsättbara skuldebrev med en ursprunglig löptid upp till 12 månader, t.ex. företags- och bankcertifikat. Derivatkontrakt med utlänningar klassificeras inte som utländska värdepappersskulder eller -fordringar.

12 (37) 4.4 Koncerninterna utländska skulder och fordringar Med koncerninterna utländska skulder och fordringar avses skulder och fordringar mellan det rapporterande företaget och utländska koncernföretag. Som utländska koncernföretag räknas utländska moderföretag, dotterföretag, intresseföretag, filialer och systerföretag till det rapporterande företaget. Med utländska moderföretag avses utländska företag som har en ägarandel eller rösträtt (direkt + indirekt) i det rapporterande företaget på minst 10 %. Med utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer avses utländska företag där det rapporterande företaget har en ägarandel eller rösträtt (direkt + indirekt) på minst 10 %. Med filial avses en enhet som under minst ett år producerar varor eller tjänster och som inte är ett juridiskt självständigt företag men som har separat bokföring (resultaträkning och balansräkning). Med utländska systerföretag avses företag som hör till samma koncern som det rapporterande företaget och i vilket koncernens moderföretag är ägare men inte genom samma ägarkedja. Till skillnad från finsk bokföringslagstiftning räknas till koncernföretagen även intresseföretag där ägarandelen eller rösträtten är 10 50 % och moderföretag som har en ägarandel eller rösträtt i det rapporterande företaget på 10 50 %. 4.5 Skulder och fordringar vid rapportperiodens början och slut 4.6 Nettoförändring Utländska skulder och fordringar vid början och slutet av rapportperioden rapporteras till marknadsvärde. Ställningen vid slutet av perioden omräknas till euro enligt ECB:s genomsnittskurser för månadens sista dag. Valutakurserna finns på Finlands Banks webbplats (www.finlandsbank.fi) under Valutakurser. Skulderna/fordringarna vid början av rapportperioden motsvarar ställningen vid utgången av föregående period. Ställningsvärden och stockförändringar ska ha följande inbördes samband: skulder/fordringar vid rapportperiodens början + nettoförändring + valutakursförändringar + övriga värdeförändringar = skulder/fordringar vid rapportperiodens slut. I kolumnen Nettoförändring redovisas skillnaden mellan köp och försäljningar eller utbetalningar och amorteringar under rapportperioden. Betalningarna rapporteras till transaktionsdagens kurs. Belopp i någon annan valuta än euro omräknas till euro enligt den genomsnittskurs för transaktionsdagen som publiceras av ECB.

13 (37) 4.7 Valutakursförändring Här rapporteras värdeförändringar i fordringarna och skulderna under rapportperioden på grund av valutakursförändringar. En valutakursförändring är positiv när skulden eller fordran ökar och negativ när skulden eller fordran minskar. 4.8 Övriga värdeförändringar 4.9 Upplupen ränta 4.10 Dividend Här redovisas de värdeförändringar i skulderna och fordringarna som orsakats av köp, försäljningar, nettoförändringar eller valutakursförändringar. Sådana värdeförändringar kan till exempel bero på kreditförluster eller förändringar i värdepapperspriserna. En värdeförändring är positiv när skulden eller fordran ökar och negativ när skulden eller fordran minskar. Räntorna rapporteras på upplupen basis (prestationsprincipen). Motposten till upplupen ränta redovisas mot respektive skuldslag (tillgångsslag) som en ökning. Motposten rapporteras i kolumnen Nettoförändring (positivt belopp). Upplupen ränta på en skuld (fordran) inräknas också i ställningsvärdet. När räntan faktiskt betalas redovisas den betalda räntan som en minskning av skulden (fordran) och avräknas från ställningsvärdet. Betalda räntor rapporteras i kolumnen Nettoförändring (negativt belopp). I räntorna på obligationer (masskuldebrev) på blanketterna SVE och SVF rapporteras också emissionsvinst eller -förlust periodiserad över löptiden. I skulderna redovisas emissionsförlusten som räntekostnad (positiv) och emissionsvinsten som avdrag från räntekostnaden (negativ). I fordringarna redovisas emissionsförlusten (ur köparens synvinkel en emissionsvinst) som ränteintäkt (positiv) och emissionsvinsten (ur köparens synvinkel en emissionsförlust) som avdrag från ränteintäkten (negativ) från skuldebrevsinnehavet. Vid nollkuponglån och kortfristiga diskonteringsinstrument beräknas räntekostnaderna som skillnaden mellan skuldebrevets nominella värde och emissionsvärde och periodiseras över skuldens löptid. Motposten redovisas under försäljningar. Upplupna räntor omräknas till euro enligt medelvärdet av ECB:s dagliga genomsnittskurser under månaden. Koncerninterna dividender på blanketterna SV E.A.1 och SV F.A.2 rapporteras på upplupen basis (prestationsprincipen). Dividenderna till utländska moderföretag rapporteras på blankett SV E.A.1 när rapportören avräknar dem från eget kapital i sin

14 (37) balansräkning och dividenderna till utländska dotter- och intresseföretag på blankett SV F.A.2 när rapportören intäktsför dem i sin resultaträkning. 4.11 Löptid Skulder och fordringar med en ursprunglig löptid över 12 månader klassificeras som långfristiga. Som långfristiga räknas också skulder och fordringar med obegränsad löptid. 4.12 Motpartsländer Med motpartsland avses hemlandet för den direkta utländska borgenären eller gäldenären. Undantag: Handelskrediterna bryts ned enbart på euroländer och övriga länder. Euroländer 2011 är Belgien, Cypern, Estland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland och Österrike. Europeiska centralbanken (ECB) hänförs också till denna grupp. Internationella organisationer klassificeras som länder utanför euroområdet. Kontrakt som ingåtts på derivatbörser landfördelas på börsens hemland och icke standardiserade bilaterala kontrakt på motpartens hemland. Om motpartslandet för en skuld eller fordran ändras redovisas förändringen i kolumnen Nettoförändring. I annat fall rapporteras ändringar av motpartsland i kolumnen Övriga värdeförändringar. Också förändringar till följd av euroområdets utvidgning rapporteras under värdeförändringar. Utöver länder innehåller listan några internationella organisationer, dvs. Europeiska centralbanken (ECB), Europeiska unionens institutioner och Nordiska Investeringsbanken (NIB).

15 (37) 5 UTLÄNDSKA SKULDER (EXKL. VÄRDEPAPPERSSKULDER OCH KONCERNINTERNA SKULDER) SV A.A.2 5.1 Lån SV A.A.2.1 På blankett SV A.A.2 rapporteras utländska skulder exklusive värdepappersskulder och koncerninterna skulder. Skulderna särredovisas efter motpartens hemland med undantag för handelskrediter, som endast bryts ned på euroländer 1 och övriga länder efter motpartens hemland. Skulderna (exkl. leasingkrediter) fördelas vidare på kortfristiga och långfristiga skulder. Som kortfristiga klassificeras avtal med en löptid upp till 12 månader och som långfristiga avtal med en löptid över 12 månader. Med lån avses här förhållanden där låntagaren och långivaren ingår ett bilateralt låneavtal. De underliggande skuldebreven är icke omsättbara, dvs. ej avsedda för handel. Långivaren kan vara en bank eller ett konsortium av banker. Lånen rapporteras till fullt belopp utan avdrag för kostnader och provisioner. Lyfta konsortielån ska rapporteras uppdelat på hemland för de utländska banker som medverkar i konsortielånet i proportion till bankernas andelar. Medverkande finländska bankers andelar rapporteras inte. Här rapporteras också medelsanskaffning genom försäljning (eller överlåtelse) av värdepapper till utlandet genom repor eller värdepapperslån. Specialfall Revolving credit-avtal rapporteras här allteftersom lånet lyfts. Utländskt lån som tagits i rapportörens namn men som inte lyfts i Finland utan ligger kvar på rapportörens konto i utlandet: lånet rapporteras under Lån men också under Insättningar på blankett SV B2.A.1 om medlen finns på kontot vid slutet av rapportmånaden. Utländskt lån som tagits i rapportörens namn men som inte lyfts i Finland utan lånas vidare till ett utländskt dotterföretag eller används för finansiering av företagsköp: lånet rapporteras under Lån på blankett SV A.A.2 men också under Lån och insättningar (koncernkonton) på blankett SV F.A.2 under Fordringar på dotterföretag, intresseföretag och filialer. 1 Euroländer är Belgien, Cypern, Estland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Malta, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland och Österrike. Också Europeiska centralbanken (ECB) klassificeras som euroland.

16 (37) 5.2 Leasingkrediter (finansiell leasing) SV A.A.2.2 Dragningar av leasingkrediter redovisas till marknadsvärdet för leasingobjektet. En kontraktsenlig, periodisk leasingbetalning omfattar i princip såväl amortering som ränta och de rapporteras enligt kontraktsvillkoren. Amorteringarna beräknas enligt kontraktet, utom amorteringen för den sista kontraktsmånaden. Den är lika med skulden vid föregående månads slut. Den skuld som hänför sig till kontraktet räknas fram genom att summan av amorteringarna under de tidigare månaderna (inklusive rapportmånaden) dras av från marknadsvärdet för varan. 5.3 Handelskrediter SV A.A.2.3 Handelskrediter är krediter i anslutning till handel med varor och tjänster, såsom leverantörskrediter (betalningstid beviljad av utländska säljare), leverantörsskulder och förskott från utländska köpare för planerade eller kommande prestationer. 5.4 Övriga skulder SV A.A.2.4 Här redovisas poster som inte hänför sig till någon annan del av blankett SV A.2 (lån, handelskrediter och leasingkrediter). Exempel på sådana poster är utnyttjade krediter på konton i utländska finansinstitut, växelfinansiering, betalningstidsskulder, betalningsförmedlingsskulder och försäkringsföretagens återförsäkringskontoskulder och depåer. Här redovisas också erhållna marginalbetalningar för derivatkontrakt (i regel standardiserade) som betalas tillbaka till betalaren när kontraktet löper ut. Försäkringsföretagens utländska ansvarsskulder (premie- och ersättningsansvar) rapporteras inte med denna rapport. Specialfall Konton med kredit i utländska finansinstitut: Negativa saldon på konton med kredit i utländska finansinstitut rapporteras här. Positiva saldon rapporteras under Insättningar på blankett SV B2.A.1.

17 (37) 6 UTLÄNDSKA FORDRINGAR (EXKL. VÄRDEPAPPERSFORDRINGAR KONCERNINTERNA FORDRINGAR) SV B2.A.1 6.1 Lån SV B2.A.1.1 På blankett SV B2.A.1 rapporteras utländska fordringar exklusive värdepappersfordringar och koncerninterna fordringar. Fordringarna särredovisas efter motpartens hemland med undantag för handelskrediter, som bryts ned enbart på euroländer och övriga länder. Vidare bryts övriga fordringar (exkl. leasingkrediter) ned på kortfristiga och långfristiga fordringar. Kortfristiga fordringar är kontrakt med en ursprunglig löptid upp till 12 månader. Till långfristiga fordringar räknas kontrakt med en ursprunglig löptid över 12 månader och fordringar med obegränsad löptid. Under Lån rapporteras bilaterala låneavtal mellan långivare och låntagare. De skuldebrev som låneavtalen baserar sig på är inte omsättbara, dvs. ej avsedda för handel. Exempel på lån är enskilda lån och långivning genom förvärv av värdepapper från utlandet genom repor eller värdepapperslån. 6.2 Insättningar SV B2.A.1.4 Under Insättningar rapporteras transaktionskonton (dagligkonton), tidsbundna konton och övriga inlåningskonton samt innehav av utländsk valuta (kontantkassor). Som utländsk valuta betraktas alla andra valutor än euro. Saldona på utländska konton redovisas enligt ställningen vid månadens slut. Här rapporteras bl.a. marginalbetalningar för derivatkontrakt; erhållna och utbetalda marginalbetalningar redovisas också under Övriga fordringar SV B2.A.1.5 (ställd säkerhet) respektive Övriga skulder SV A.A.2.4 (erhållen säkerhet) uppgifter om det huvudkonto och de underkonton till koncernkonton i utländska finansinstitut som rapportören i sin egen bokföring redovisar som en fordran på finansinstitutet. Specialfall Negativa saldon på konton med kredit i utländska finansinstitut rapporteras under Övriga skulder på blankett SV A.2. 6.3 Leasingkrediter SV B2.A.1.2 Under Leasingkrediter rapporteras fordringar som hänför sig till varor som är leasats till utlandet.

18 (37) Dragningar av leasingkrediter (finansiell leasing) redovisas till marknadsvärdet för leasingobjektet. En kontraktsenlig, periodisk leasingbetalning omfattar såväl amortering som ränta och de rapporteras enligt kontraktsvillkoren. Amorteringarna beräknas enligt kontraktet, utom amorteringen för den sista kontraktsmånaden. Den är lika med fordran vid föregående månads slut. Den fordran som hänför sig till kontraktet räknas fram genom att summan av amorteringarna under de tidigare månaderna (inklusive rapportmånaden) avräknas från marknadsvärdet för varan. 6.4 Handelskrediter SV B2.A.1.3 Handelskrediter är krediter i anslutning till handel med varor och tjänster, såsom importförskott (förskottsbetalningar till utländska säljare), kundfordringar och exportfordringar (betalningstid som beviljats utländska köpare). Exportfordringar rapporteras brutto, dvs. inklusive fordringar som finansierats med exportfinansieringskrediter. 6.5 Övriga fordringar SV B2.A.1.5 Under Övriga fordringar rapporteras poster som inte kan hänföras till andra delar av rapporten, t.ex. växlar betalningstidsfordringar betalningsförmedlingsfordringar försäkringsföretagens återförsäkringskontofordringar och depåer här redovisas också utbetalda marginalbetalningar för derivatkontrakt (i regel standardiserade) som betalas tillbaka till betalaren när kontraktet löper ut. Försäkringsföretagens utländska försäkringspremiefordringar rapporteras inte med denna rapport.

19 (37) 7 DERIVATKONTRAKT SV C För betalningsbalansen insamlas uppgifter om derivatkontrakt med utlänningar. Transaktioner som hänför sig till sådana kontrakt och motsvarande utestående fordringar och skulder redovisas separat från de underliggande tillgångarna. De transaktioner i underliggande tillgångar med utlänningar som eventuellt följer av derivatkontrakten rapporteras på andra blanketter (om det har varit fråga om fordringar eller skulder som omfattas av betalningsbalansenkäten). Rapporteringen omfattar både standardiserade derivatkontrakt och icke standardiserade, bilaterala kontrakt (s.k. OTC-derivat). Derivatkontrakt som förvärvats på utländska börser betraktas som kontrakt med utlänningar. Följande typer av kontrakt betraktas inte som derivat i betalningsbalansen: varu- och tjänsterelaterade leveransavtal till fast pris, om det inte är fråga om standardiserade kontrakt (t.ex. råvarufuturer) som är föremål för handel på börsen försäkringsavtal borgensförbindelser och andra säkerheter för lån derivatliknande kontrakt som utgör en fast och oskiljbar del av den underliggande tillgången och som sålunda kan anses påverka värdet av den underliggande tillgången (t.ex. villkoren för konverteringslån som ger placeraren rätt att byta ut sina skuldebrev mot aktier i emittentbolaget). Alla derivatkontrakt med utlänningar redovisas sammanräknade i rapporten utan uppdelning på t.ex. instrument. På blanketten redovisas endast följande uppgifter om derivatkontrakten: nettovärdet av kontraktsstocken vid rapportmånadens början och slut, bruttovärden för kontraktsstocken vid rapportmånadens slut samt stockförändringar under rapportmånaden. Stockförändringarna redovisas fördelade på nettobetalningar till och från kontraktsparter, valutakursförändringar och övriga värdeförändringar. Dessa behandlas mer ingående nedan (avsnitt 7.2.1 och 7.2.2). Uppgifterna om kontraktsstockens nettovärde och stockförändringar ska ha följande inbördes samband: kontraktsstockens nettovärde vid rapportmånadens början + nettobetalningar (till eller från kontraktsparter) + valutakursförändringar + övriga värdeförändringar = kontraktsstockens nettovärde vid rapportmånadens slut. 7.1 Kontraktsstockens bruttovärden och nettovärde Med kontraktsstockens bruttovärde avses marknadsvärdet av gällande (öppna) kontrakt vid rapportmånadens slut. Som fordringar (+) redovisas summan av alla kontrakt med positivt marknadsvärde. Som skulder ( ) redovisas summan av alla kontrakt med negativt marknadsvärde. Ett kontrakt har ett positivt marknadsvärde ur rapportörens synvinkel när den utländska motparten skulle bli nettobetalningsskyldig gentemot den inhemska rapportören om

20 (37) kontraktet avvecklades omedelbart (dvs. vid slutet av månaden). På motsvarande sätt är marknadsvärdet negativt när den inhemska rapportören skulle bli nettobetalningsskyldig gentemot den utländska motparten. Värdet av de underliggande tillgångarna ska inte rapporteras som värde på derivatkontrakten. I rapporten om fordringar och skulder redovisas kontrakten enligt bruttoprincipen. Sålunda nettas inte kontrakt med samma part. Om ett kontrakt stängs genom att ett motsatt identiskt kontrakt ingås (dvs. avkastningen på eller kostnaden för kontraktet låses slutligt före förfallodagen) ska värdet på bägge kontrakten rapporteras. Om marknadsvärdet inte kan fastställas utifrån offentliga pris- eller räntenoteringar (OTC-derivat) kan kontrakten värderas t.ex. med hjälp av teoretiska prissättningsmodeller eller genom beräkning av det diskonterade nuvärdet av de återstående nettobetalningsflödena enligt marknadsvärdet för den underliggande tillgången. Nettovärdet av kontraktsstocken beräknas på bruttovärdena genom att skulderna dras av från fordringarna. Nettovärdet kan ha antingen positivt eller negativt förtecken. Nettovärdet rapporteras enligt ställningen vid början och slutet av rapportmånaden. Nettovärdet vid början av rapportmånaden motsvarar nettovärdet vid slutet av föregående månad. Utestående fordringar och skulder för derivatkontrakt samt nettovärdet landfördelas på motpartsland vid icke standardiserade kontrakt eller på derivatbörsens hemland vid standardiserade kontrakt. 7.2 Förändringar i kontraktsstocken 7.2.1 Nettobetalningar till och från kontraktsparter Under Nettobetalningar rapporteras betalningsflöden (kassaflöden) under rapportmånaden på grund av kontrakt med utlänningar. Här rapporteras bl.a. premier som betalas när standardiserade derivatkontrakt ingås, mellanavräkningar under deras löptid (s.k. marginalbetalningar som inte betalas tillbaka) och nettovärdesavräkningar som sker när kontrakten löper ut samt alla nettobetalningar mellan parterna vid icke standardiserade kontrakt. Om kontraktet leder till leverans av den underliggande tillgången, vilket är möjligt i samband med optioner, futurer och terminer, ska skillnaden mellan marknadsvärdet och lösen- eller kontraktspriset redovisas under nettobetalningar. Beräkningsmetoderna och rapporteringsprinciperna för olika instrument beskrivs i avsnitt 7.3.1, 7.3.2, 7.3.3 och 7.3.4.

21 (37) Betalningsflöden i olika riktningar (till och från en kontraktspart) på grund av ett och samma kontrakt nettas för rapportperioden. Betalningsflödena nettas också enligt kontraktspart och instrument. Under nettobetalningar redovisas för rapportperioden således bara ett nettobelopp, som enligt nettobetalningens riktning tas upp antingen under Nettobetalningar till kontraktsparter eller under Nettobetalningar från kontraktsparter. I båda fallen redovisas nettobeloppet med positivt förtecken (eller utan förtecken). I nettobetalningar ska inte inräknas sådana marginalbetalningar eller andra inbetalningar på avvecklingskonton i anslutning till kontrakt (i regel standardiserade) som betalas tillbaka när kontraktet förfaller. De rapporteras under Insättningar på blankett SV B2.A.1.4. Dessutom ska erhållna och utbetalda marginalbetalningar rapporteras under Övriga fordringar SV B2.A.1.5 (ställd säkerhet) respektive Övriga skulder SV A.A.2.4 (erhållen säkerhet). I derivatbetalningar inräknas inte heller förmedlingsprovisioner eller andra serviceavgifter som vid förvärv av kontrakten eller under deras löptid betalats till banker, värdepappersföretag e.d. 7.2.2 Valutakursförändringar och övriga värdeförändringar Valutakursförändringar och övriga värdeförändringar rapporteras enligt samma princip som på andra SV-blanketter (se exempelvis avsnitt 4.6 och 4.7 på blankett SV A och SV B). 7.3 Exempel på redovisning av derivatkontrakt 7.3.1 Optioner Under Nettobetalningar rapporteras premier som betalas vid köp och erhålls vid försäljning (utfärdande) av optioner samt nettovärdesavräkningar som eventuellt erhålls/betalas när kontrakten förfaller. Vid vissa typer av standardiserade optioner (främst ränteoptioner) ska dessutom eventuella regelbundna mellanavräkningar under kontraktens löptid inräknas. Om optionskontraktet leder till leverans av den underliggande tillgången är förfarandet följande: 1) Köpoption med den inhemska rapportören som placerare (optionsinnehavare): nettobetalningen för rapportmånaden beräknas så att skillnaden mellan den underliggande tillgångens marknadsvärde (multiplicerat med antal underliggande tillgångar) och lösenpris (multiplicerat med antal underliggande tillgångar) likställs med betalningar från utländska kontraktsparter (se avsnitt 7.2.1). Säljoption: skillnaden mellan den underliggande tillgångens lösenpris (multiplicerat med antal underliggande tillgångar) och marknadsvärde (multiplicerat med antal

22 (37) underliggande tillgångar) likställs med betalningar från utländska kontraktsparter. Köp/försäljning av underliggande tillgångar rapporteras till marknadsvärde på andra blanketter (om det är fråga om en fordran eller skuld som omfattas av betalningsbalansenkäten). 2) Köpoption med den inhemska rapportören som säljare (utfärdare): nettobetalningen för rapportmånaden beräknas så att skillnaden mellan den underliggande tillgångens marknadsvärde (multiplicerat med antal underliggande tillgångar) och lösenpris (multiplicerat med antal underliggande tillgångar) likställs med betalningar till utländska kontraktsparter. Säljoption: skillnaden mellan den underliggande tillgångens lösenpris (multiplicerat med antal underliggande tillgångar) och marknadsvärde (multiplicerat med underliggande tillgångar) likställs med betalningar till utländska kontraktsparter. Köp/försäljning av underliggande tillgångar rapporteras enligt punkt 1 ovan. Ett optionskontrakt betraktas i betalningsbalansen alltid som placerarens (innehavarens) fordran och säljarens (utfärdarens) skuld, vilket innebär att köpta optioner redovisas som fordringar (+) och utfärdade optioner som skulder ( ) vid rapportering av kontraktsstockens bruttovärden. 7.3.2 Futurer Som nettobetalningar rapporteras mellanavräkningar under kontraktens löptid. Eftersom dessa betalningar baserar sig på kontraktets värdeförändringar och (i regel) är dagliga, återstår vanligen inga brutto- och nettovärden att rapportera för kontraktsstocken. Om futurkontrakt leder till leverans 2 av underliggande tillgångar är förfarandet följande: 1) Futurkontrakt med den inhemska rapportören som köpare, om den underliggande tillgångens marknadsvärde är högre än kontraktspriset: nettobetalningen för rapportmånaden beräknas så att skillnaden mellan marknadsvärdet (multiplicerat med antal underliggande tillgångar) och kontraktspriset (multiplicerat med antal underliggande tillgångar) likställs med betalningar från utländska kontraktsparter (se avsnitt 7.2.1). Om den underliggande tillgångens kontraktspris är högre än marknadsvärdet likställs skillnaden mellan kontraktspriset (multiplicerat med antal underliggande tillgångar) och marknadsvärdet (multiplicerat med antal underliggande tillgångar) med betalningar till utländska kontraktsparter. 2 Möjligt vid långfristiga kontrakt.

23 (37) 2) Futurkontrakt med den inhemska rapportören som säljare, om den underliggande tillgångens marknadsvärde är högre än kontraktspriset: skillnaden mellan marknadsvärdet (multiplicerat med antal underliggande tillgångar) och kontraktspriset (multiplicerat med antal underliggande tillgångar) likställs med betalningar till utländska kontraktsparter. Om den underliggande tillgångens kontraktspris är högre än marknadsvärdet likställs skillnaden mellan kontraktspriset (multiplicerat med antal underliggande tillgångar) och marknadsvärdet (multiplicerat med antal underliggande tillgångar) med betalningar från utländska kontraktsparter. Handel med underliggande tillgångar redovisas på samma sätt som i fråga om optioner (se avsnitt 7.3.1). 7.3.3 Terminer (inkl. FRA) och valutamarknadsswappar Som nettobetalningar rapporteras betalningar mellan parterna under kontraktens löptid och vid löptidens slut. Typiska betalningar är t.ex. nettovärdesavräkningar av obligationsterminer och ränteterminer (FRA) vid förfall. Valutaterminer 3 leder i regel till leverans av underliggande tillgångar. Då tillämpas följande förfarande: Om marknadskursen (avistakursen) för den valuta (underliggande tillgång) som ska köpas är högre än kontraktskursen 4 beräknas nettobetalningen för rapportmånaden så att skillnaden mellan avistakursen (multiplicerat med det valutabelopp som utgör underliggande tillgång) och kontraktskursen (multiplicerat med det valutabelopp som utgör underliggande tillgång) likställs med betalningar från utländska kontraktsparter (se avsnitt 7.2.1). Om kontraktskursen för den valuta som ska köpas är högre än avistakursen, likställs skillnaden mellan kontraktskursen (multiplicerat med det valutabelopp som utgör underliggande tillgång) och avistakursen (multiplicerat med det valutabelopp som utgör underliggande tillgång) med betalningar till utländska kontraktsparter. Själva valutahandeln rapporteras på blankett SV B2.A.1 under Insättningar. Både det valutabelopp som ska köpas (ökar fordran) och det som ska säljas (minskar fordran) omräknas till rapportvaluta enligt avistakursen för transaktionsdagen. När det är fråga om andra terminer än valutaterminer och den underliggande tillgången levereras är förfarandet detsamma som för futurer (avsnitt 7.3.2). 3 Valutahandel betraktas som terminshandel om valutan levereras senare än två bankdagar efter kontraktsdagen. 4 Med kontraktskursen för en standardiserad valutatermin avses här medelvärdet av köp- och säljkurserna (i likhet med avistakurserna).

24 (37) När terminskontraktet börjar löpa är kontraktets marknadsvärde = 0. Under löptiden förändras emellertid marknadsvärdet av den underliggande tillgången och kontraktets värde kan vara positivt (fordran) eller negativt (skuld). Dessutom kan värdet variera från positivt till negativt (och tvärtom) under löptiden. Värdet av icke standardiserade terminskontrakt kan bestämmas genom diskontering av de kontraktsenliga betalningsflödena. Med valutamarknadsswapp (foreign exchange swap) avses avistahandel med valutor i förening med terminshandel i motsatt riktning. I rapporten redovisas terminsledet i en sådan transaktion som valutatermin. 7.3.4 Ränte- och valutaswappar Med ränte- och valutaswapp avses här en överenskommelse om att byta betalningsflöden (kassaflöden) avseende ett givet nominellt kapital enligt en avtalad tidtabell. Om kassaflödena är ränteflöden och denominerade i samma valuta talar man om ränteswappar (interest rate swap). Om kassaflödena (och det nominella kapitalet) är i olika valutor är det fråga om ränte- och valutaswappar (currency swap eller crosscurrency interest rate swap). Till ränte- och valutaswappar hör också i regel utbyte av det nominella kapitalet vid slutet av kontraktets löptid (ibland också vid början). Också amorteringar under kontraktets löptid är möjliga. Under nettobetalningar rapporteras de kassaflöden mellan parterna som kontraktet ger upphov till (nettade). Värdet av icke standardiserade ränte- och valutaswappar kan beräknas som skillnaden mellan nuvärdena av kontraktets återstående kassaflöden diskonterade till rapporttidpunkten (rapportmånadens början eller slut). Som diskonteringsränta bör användas den marknadsränta som motsvarar kontraktets återstående löptid. Om det underliggande instrumentet för ränte- och valutaswappen är en faktisk skuld eller fordran (dvs. kontraktet kan hänföras till en enskild skuld eller fordran) och de kassaflöden som ska bytas ut hänför sig till både ränta och kapital, är det möjligt att bestämma värdet också på följande sätt: 1) Om det underliggande instrumentet för en ränte- och valutaswapp är en fordran, rapporteras kontraktsvärdet som skillnaden (positiv eller negativ) mellan den genom swappen förvärvade fordrans och den ursprungliga (underliggande) fordrans återstående kapital (inkl. upplupna räntor). 2) Om det underliggande instrumentet för en ränte- och valutaswapp är en skuld, rapporteras kontraktsvärdet som skillnaden (positiv eller negativ) mellan den ursprungliga skuldens och den genom swappen förvärvade skuldens återstående kapital (inkl. upplupna räntor).

25 (37) Om den underliggande ursprungliga skulden eller fordran är utländsk rapporteras den på blankett SV A eller SV B under respektive tillgångs- eller skuldslag enligt de ursprungliga kontraktsvillkoren.

26 (37) 8 KONCERNINTERNA UTLÄNDSKA SKULDER OCH FORDRINGAR På blanketterna SV E och SV F rapporteras alla koncerninterna utländska skulder och fordringar, inklusive värdepappersskulder och -fordringar. Undantagna är derivatkontrakt med utländska koncernföretag, som ska rapporteras på blankett SV C. Obligationer (masskuldebrev) i koncerninterna utländska skulder Under Masskuldebrev rapporteras utländska koncernföretags innehav av omsättbara skuldebrev med en ursprunglig löptid över 1 år som getts ut av rapportören. Nettoförändring = egna skuldebrev som sålts till utlandet egna skuldebrev som köpts tillbaka från utlandet. Emissionerna av masskuldebrev rapporteras till emissionskurs och amorteringarna enligt gällande lånevillkor. Emissionsvinster och -förluster periodiseras som räntekostnader över löptiden. Sålda och återköpta egna skuldebrev rapporteras till försäljnings- respektive inköpspris (inkl. räntor som erhålls vid försäljning och räntor som betalas vid köp). Utelöpande masskuldebrev rapporteras till marknadsvärde på månadens sista dag inklusive upplupen ränta (s.k. dirty price). Förändringar i marknadsvärdet rapporteras under Övriga värdeförändringar. Dragningar av nollkuponglån rapporteras på samma sätt som andra masskuldebrev till emissionskurs. Amorteringar redovisas till nominellt värde. Skillnaden mellan det nominella värdet och emissionskursen periodiseras som räntekostnad under lånets löptid och rapporteras under Upplupna räntor. Vid konverteringslån betraktas eventuellt utbyte av skuldebrev mot aktier som amortering. Konverteringen rapporteras till marknadsvärde. Obligationer (masskuldebrev) i koncerninterna utländska fordringar Under Masskuldebrev rapporteras omsättbara skuldebrev med en ursprunglig löptid över 1 år utgivna av utländska koncernföretag. Nettoförändring = köpta utländska skuldebrev sålda utländska skuldebrev. Köpta masskuldebrev rapporteras till anskaffningsvärde (inkl. räntor som betalas i samband med köpet) och sålda till försäljningspris (inkl. räntor som erhålls i samband med försäljningen). Amorteringar rapporteras enligt gällande lånevillkor. Utestående fordringar rapporteras enligt marknadsvärdet på månadens sista dag inklusive upplupen ränta (s.k. dirty price). Förändringar i marknadsvärdet rapporteras under Övriga värdeförändringar. Nollkupongare som köps direkt vid emission rapporteras till emissionskurs. Köp på andrahandsmarknaden rapporteras till anskaffningsvärde. Erhållna amorteringar redovisas till nominellt värde och sålda skuldebrev till försäljningspris. Skillnaden mellan skuldebrevets nominella värde (eller försäljningspris) och emissionskurs (eller anskaffningsvärde) betraktas som ränteinkomst för investeraren och periodiseras över löptiden (eller placeringstiden) och rapporteras under Upplupna räntor. Vid konverteringslån betraktas eventuellt utbyte av skuldebrev mot aktier som amortering. Konverteringen rapporteras till marknadsvärde.

27 (37) Masskuldebrev som emitterats av utländska koncernföretag och sålts (överlåtits) genom repor eller värdepapperslån rapporteras som koncerninterna masskuldebrev. Till penningmarknadsinstrument i koncerninterna utländska skulder och fordringar hänförs omsättbara skuldebrev med en ursprunglig löptid upp till 12 månader, t.ex. företags- och bankcertifikat och skuldförbindelser. Penningmarknadsinstrumenten rapporteras enligt samma principer som masskuldebrev. Diskonteringsinstrument rapporteras på samma sätt som nollkupongare. Koncernens interna lån, handelskrediter och leasingkrediter inklusive räntor rapporteras enligt samma principer som blanketterna SV A.A.2 och SV B2.A.1. Specialfall Om beroendeförhållandet mellan rapportören och dess utländska borgenärer/gäldenärer till följd av företagsförvärv blir koncerninternt eller om koncernförhållandet upphör, ska förändringarna rapporteras i kolumnen Nettoförändring på blankett SV E eller SV F. Om motpartslandet för en koncernintern utländsk skuld eller fordran ändras rapporteras förändringen i kolumnen Nettoförändring. 8.1 Koncerninterna utländska skulder och fordringar gentemot utländska moderföretag SV E På blanketterna SV E.A.1 och SV E.A.2 rapporteras koncerninterna utländska skulder och fordringar gentemot utländskt moderföretag. Uppgifterna ska landfördelas på hemlandet för det utländska direkta moderföretaget. Undantag är handelskrediterna, som bryts ned enbart på euroländer och övriga länder. Utländskt moderföretag Med utländska moderföretag avses utländska företag som har en ägarandel eller rösträtt (direkt + indirekt) i det rapporterande företaget på minst 10 %. Som utländska moderföretag betraktas också alla utländska företag genom vilka koncernens utländska moderföretag är ägare i företaget. Specialfall Det rapporterande företagets skulder till utländska systerföretag rapporteras också på blankett SV E.A.1 (under Skulder till utländskt moderföretag). Fordringar på utländska systerföretag ska rapporteras på blankett SV F.A.2 (under Fordringar på utländska dotterföretag, intresseföretag och filialer). Systerföretag är företag som hör till samma koncern som det rapporterande företaget och i vilket koncernens moderföretag är ägare men inte genom samma ägarkedja. Uppgifterna landfördelas på hemlandet för de utländska systerföretagen. Om både det rapporterande företaget och det utländska moderföretaget driver annan verksamhet än försäkringsrörelse, ska endast investeringar i eget kapital och s.k. eviga lån utan överenskommen förfallodag rapporteras på blankett SV E. Övriga skulder och fordringar redovisas på blankett SV A och SV B.