Studiehandledningen får kopieras.

Studiehandledning till Psykologi av Katri Cronlund, Bonnier Utbildning, andra upplagan 2003 Studiehandledningen utgår från bokens kapitelindelning. Vilka kapitel som ska ingå i kurs A och i kurs B beror på kursplanen, studieinriktningen och de val läraren gör tillsammans med eleverna. Det går utmärkt att sammanställa en studiehandledning för A-kursen och en för B- kursen eftersom kapitlen i studiehandledningen behandlas var för sig. När du arbetar med studiehandledningen: Läs först igenom texten i kapitlet. Gå tillbaka till texten när du arbetar med studiehandledningen. Börja med att förklara nyckelorden och svara sedan på frågorna. Skriv ner dina svar, då är de lättare att komma ihåg och du kan använda dem senare för att repetera innehållet. Har du inte tillfälle att diskutera med någon, kan du skriva ner dina svar på diskussions- och reflektionsfrågorna. Efter det kan du fortsätta med uppgifterna, med alla eller med dem du är mest intresserad av. Psykologi A Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall ha kunskap om och förståelse av egna och andras reaktioner och relationer i vardagsliv och i yrkesliv, ha kunskap om och förståelse av människans utveckling genom livet, ha kunskap om och förståelse av hur människan fungerar som individ i gruppen men även påverkas av gruppens och samhällets attityder och komplexitet, ha kunskap om och förståelse av hur människan uppfattar och tolkar sin omvärld och påverkas av den, ha kunskap om och förståelse av människans beteende och skillnader mellan individer, ha kunskap om och förståelse av hur psykiska problem och påfrestningar påverkar människan i vardagsliv och i yrkesliv, ha kunskap om olika förklaringsmodeller till mänskligt beteende och hur de tillämpas. Psykologi B Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall kunna jämföra psykologiska perspektiv och teorier och reflektera över konsekvenser av deras tillämpning, kunna reflektera över samband mellan psykologi och samhällsutveckling, kunna reflektera över människans utveckling samt arvets och miljöns betydelse för utvecklingen och livsvillkoren, kunna reflektera över mänskliga kriser, psykiska påfrestningar och störningar ur olika aspekter, kunna reflektera över socialpsykologiska företeelser, ha fördjupade kunskaper i ett eller flera valda områden inom ämnet. Studiehandledningen får kopieras. 1

Kapitel 1 Psykologi Psykologi söker svar på många frågor som är viktiga för oss. Vad behöver vi för att må bra? Hur kommunicerar vi med varandra? Vilka intryck styr oss? Nyckelord att förklara: Psykologi Frågor att svara på: 1. Vilka frågor försöker psykologi svara på? 2. Hur kan kunskaper i psykologi användas vid organisationsförändringar? Frågor att diskutera och reflektera över: 1. Tror du att de beteenden som Anton, Anna och Demir har är medfödda eller har de blivit påverkade av sin uppväxtmiljö? 2. Vilka frågor skulle du vilja ställa till Fatima? 3. Tror du Barrahs dröm betyder någonting? 4. Vad tycker du Jan bör göra åt sin livssituation? Uppgifter att arbeta vidare med: 1. Skriv upp alla yrkesområden som nämns i texten. Tänk efter hur psykologi kan komma till användning i konkreta situationer. Skriv upp de exempel du kommer på. 2

Kapitel 2 Psykologiska perspektiv Hur formas personligheten? Den frågan kan besvaras på olika sätt, beroende på vilket perspektiv man använder. Beteendet kan förklaras på många sätt. Teorier inom psykologi kan vara ganska motstridiga. Nyckelord att förklara: Centrala nervsystemet Perifera nervsystemet Synaps Transmittorsubstanser/signalsubstanser Psykoanalys Psykisk determinism Libido Jaget, detet, överjaget Det medvetna, det förmedvetna, det omedvetna Fria associationer Behaviorism Förstärkning Självet Kongruens Klientcentrerad terapi Persona, skugga Anima, animus Kognition Tankescheman Kontrollfokus Frågor att svara på: 1. Vilka exempel finns det på hur beteendet kan påverkas av biologiska faktorer? 2. Vilka var Freuds utgångspunkter? 3. Hur förhåller sig jaget, detet och överjaget till varandra? 4. Hur går en psykoanalys till? 5. Vad menas med introspektion? 6. Vad innebar Watsons jämlikhetstanke? 7. Hur går klientcentrerad terapi till? 8. Hur såg Jung på personligheten? 9. Hur styr tankescheman vårt beteende? 10. Hur går den kognitiva terapin till? Frågor att diskutera och reflektera över: 1. Diskutera frågorna på s. 34. 2. Vilka egenskaper tror du är medfödda? 3. Vad anser du om Lockes idé om tabula rasa? 4. Hur kommer vi fram till viktiga beslut, t.ex. yrkesval? 5. Hur skulle man kunna se på lycka ur de olika perspektiven? 3

Uppgifter att arbeta vidare med: 1. Läs citatet av Watson på s. 24. Ge exempel på hur det skulle kunna vara om han verkligen hade rätt. 2. Fallbeskrivning Anders har grava alkoholproblem. Det har gått så långt med hans missbruk att han har förlorat sitt arbete som försäljare. Med åren började han dricka mer och mer, så när hans äktenskap tog slut var det ingen överraskning för någon i familjens omgivning. Efter skilsmässan gick det snabbt utför för Anders. När han fick veta att han skulle vräkas från sin lägenhet drack han sig mer berusad än vanligt. Han bestämde sig för att söka upp sin före detta fru. När han på vägen dit gick över en hårt trafikerad väg blev han påkörd. Anders fördes till sjukhus, medvetslös och med flera skador. När han vaknade på sjukhuset, efter några dagar, tänkte han för första gången tanken att han var alkoholist. Varför hade det blivit så? Han tänkte på sin pappa som också druckit och dött i en olycka. Skulle det gå på samma sätt för honom? - Hur skulle du ur ett eller flera perspektiv förklara Anders drickande? - Vad skulle du i så fall föreslå för hjälpinsatser? Använd texten på s.13-33 när du gör din analys. 3. Fallbeskrivning Hedvig är 14 år. Det senaste halvåret har hon gått ner mycket i vikt och skolsköterskan som uppmärksammat detta tar kontakt med hennes föräldrar. Skolsköterskan vill ordna en remiss till en anoreximottagning. Hedvig har höga betyg hon är en duktig tennisspelare och tränar sex gånger i veckan. Hennes föräldrar har god ekonomi och de är välutbildade. Hedvigs mor är chefsekonom på en stor bank, styvfadern har ett eget företag. Hedvigs biologiska pappa dog i en svår och långvarig sjukdom när hon var tre år. Hedvig har inga syskon och man kan säga att hon är hela släktens ögonsten. - Hur kan man se Hedvigs problem ur olika psykologiska perspektiv? - Vilket perspektiv skulle du välja? Varför? Använd texten på s. 13-33 när du gör din analys. 4. Inom vilket perspektiv hör följande påståenden hemma? Motivera ditt svar. - Psykiska störningar beror på en obalans i signalsubstanserna. - Alla barn kan bli konsertpianister, bara de får rätt träning. - Den som begår våldsbrott har sett för mycket våld på tv. - Människan har en fri vilja. - Alla våra handlingar styrs av det omedvetna. - Depressioner orsakas av negativa tankar. - Ungdomskriminalitet beror på grupptryck. - Läs- och skrivsvårigheter är ärftliga. - Störiga barn har inte fått lära sig hur de ska uppföra sig. 4

5. Repetitionsuppgift. I kapitel 2 presenteras ett antal teorier som har var sin upphovsman. Vilka personer passar ihop med följande: - intresserade sig för människans upplevelsevärld - gjorde experiment med den lilla pojken Albert och vita råttor - var intresserad av den vuxna människans konflikter - utvecklade psykoanalysen som behandlingsmetod - belönade råttor och duvor för olika beteenden - experimenterade med hundar - introducerade den klientcentrerade terapin - lät sina försökspersoner berätta en historia. 6. Ta reda på mer om de personer som nämns i kapitlet. Du kan hitta information på Internet eller på biblioteket. 5

Kapitel 3 Utvecklingsteorier Hur upplever barnet sin omvärld? Hur utvecklas vi som vuxna? Hela livet igenom är vi utsatta för förändringar och påverkan. Utvecklingsteorier försöker svara på frågor om vad det är som sker i de olika åldrarna. Nyckelord att förklara: Psykosocial teori Psykosexuell teori Oidipuskonflikt Elektrakomplexet Objektrelation Separation Individuation Självet Assimilation Ackomodation Egocentrism Sociocentrism Modersdeprivation Frågor att svara på: 1. Vilka är grundstenarna i Eriksons teori? 2. Varför brukar Eriksons teori kallas psykosocial men Freuds psykosexuell? 3. Hur tillfredsställs libidon i olika åldrar enligt Freud? 4. Vilka faser genomgår barnet enligt Mahler? 5. Vad är ett övergångsobjekt? 6. Hur utvecklar barnet självet enligt Stern? 7. Hur utvecklas tänkandet från det konkreta till det abstrakta enligt Piaget? 8. Hur påverkas barnets tänkande och handlande av att sociocentrismen är utvecklad? 9. Hur påverkas barn av separationer? 10. Vilka tre nivåer finns det i barnets moralutveckling enligt Kohlberg? Frågor att diskutera och reflektera över: 1. Diskutera frågorna på s. 59. 2. Väljer du Alice Miller eller Ben Furman? Eller kan båda ha rätt? Uppgifter att arbeta vidare med: 1. Det är år 2060. Selma som kom till Sverige som flykting från Sarajevo när hon var 5 år, det var 1995, tänker tillbaka på sitt liv. Hur har det varit? Skapa ett liv för Selma, utifrån Eriksons teori. Hur har hon gått igenom de olika åldrarna? Nu är hon inne i den åttonde åldern. Vad blev det av hennes liv? Skriv en berättelse om Selmas liv(eller Igors om du vill berätta om en man). Läs gärna varandras berättelser. Vilka skillnader blev det och varför? 6

2. Vad ska föräldrar tänka på för att barn ska få en så bra uppväxt som möjligt? Utgå från de teorier som kapitlet tar upp och skriv en lista med tio punkter. 3. Enligt många forskare kan barn skadas av separationer från föräldrarna. Ta reda på hur t.ex. sjukhus och förskola arbetar för att förebygga problem. 4. Fallbeskrivning När Amelia fyllde fyra år separerade hennes föräldrar. Strax innan skilsmässan fick Amelia sitt första astmaanfall och under hela sin barndom hade hon problem med sin astma. När Amelia föddes var hennes mamma hemma med henne i fyra månader. Hon hade ett chefsjobb och ville inte vara hemma längre. Amelias pappa var frilansande journalist och tog ut resten av föräldraledigheten. Det blev så att Amelia var hemma med sin pappa ända fram till skilsmässan. Någon enstaka gång behövde han resa bort men då kunde farmor passa Amelia. Det var ett arrangemang som Amelias föräldrar trivdes bra med, men det ledde också till att de gled isär. Det blev mycket bråk och när Amelia var tre år ville hennes mamma skiljas. Amelias pappa tog det så hårt att han bestämde sig för att ta ett jobb som korrespondent i Mellanöstern. Det innebar att han inte kunde ta hand om Amelia som nu skulle bo med sin mamma. Det blev en stor omställning för Amelia som också skulle börja i förskolan. Hennes mamma anlitade en ung student som hämtade Amelia på eftermiddagarna och stannade hos henne tills hon själv kom hem. Ibland blev det sent på kvällen och när hon måste resa bort tog barnvakten hand om Amelia i flera dagar. Amelia hade sina astmaanfall och nu började hon dessutom vakna flera gånger varje natt, med mardrömmar. - Hur ser du på Amelias situation utifrån utvecklingsteorierna? - Löste föräldrarna vårdnaden om Amelia på bästa möjliga sätt? Vilka alternativ hade de? - Kan Amelias framtid påverkas av det som hon genomgår nu? Motivera ditt svar. Använd texten på s. 38-49 när du gör din analys. 5. Fallbeskrivning Marco är 16 år och har redan flera gånger varit i kontakt med polisen. Han har ett extremt behov att bevisa sin "manlighet" genom att hamna i slagsmål, han är också dömd för misshandel en gång. Han har svårt att komma överens med andra människor och han delar gärna in dem i "vänner" och "fiender". Marco har en mycket hatisk inställning till homosexuella. Hela Marcos skoltid har varit fylld med problem och misslyckanden, han har haft svårt att rätta sig efter regler och att ta hänsyn till sina klasskamrater. Nu går han på gymnasieskolan men skolkar mest och driver runt på stan. 7

När Marco var ett år dog hans pappa och hans mamma hade det känslomässigt väldigt svårt. Dessutom var hon tvungen att arbeta heltid för sin försörjning, hon hade långa resor och ingen som kunde hjälpa henne. Marco var på dagis 10-11 timmar varje dag tills han var i treårsåldern. Han var ett ganska ängsligt och klängigt barn. När Marco var tre år flyttade hans mamma ihop med en man som fick en bra relation till Marco. Men efter tre år sprack förhållandet mellan Marcos mamma och styvpappa. Visserligen var Marco ett ganska "svårt" barn redan tidigare, men efter 6-årsåldern har han blivit mer och mer "bråkig" och problemen har bara växt. - I vilka faser har det gått snett för Marco? - Vilka trauman har Marco upplevt? - Kan det finnas någon särskild orsak till att han har han svårt att acceptera homosexuella? - Varför kan inte Marco rätta sig efter regler? Använd dig av främst Freuds teori på s. 44-46 när du gör din analys. 6. Fallbeskrivning Lisa är 2 år och lever ensam med sin mamma Karin som har sociala problem och därför svårt att orka med sin dotter. Lisa får inte den vård och omsorg hon behöver. Du är Karins socialsekreterare och föreslår henne att Lisa ska omhändertas tills Karin har ordnat upp sitt liv. Hon går med på det och det är din uppgift att sköta omhändertagandet. - Vad ska du tänka på så Lisa tar så lite skada som möjligt? - Om man gör grova misstag vid omhändertagandet, vilka konsekvenser kan det bli för Lisa på kort sikt och på lång sikt? Använd dig av texten på s. 56-57 när du gör din analys. 7. Se filmen Alla älskar Alice. Den handlar om en skilsmässa. Alice pappa lämnar sin familj för en annan kvinna. Varken Alice pappa eller mamma mår bra, men allra mest påverkas barnen. - Vilka känslor visar Alice i filmen? Hur uttrycker hon sina känslor? - Vad tycker du att de vuxna gör för fel? Hur skulle de kunnat hjälpa Alice? Använd det du lärt dig i kapitel 2, bl.a. texten s. 56-57. 8

Kapitel 4 Behov, känslor och försvar Vad behöver vi för att må bra? Räcker det med mat? Nej, vi har många fler behov, både fysiska och psykiska. När behoven inte kan tillfredsställas blir vi frustrerade. Då tar vi till olika försvarsmekanismer. Nyckelord att förklara: Primära behov Sekundära behov Självförverkligande Frustration Inre konflikter Försvarsmekanism Bortträngning Förnekande Regression Projicering Förskjutning Rationalisering Reaktionsbildning Isolering Kompensation Dagdrömmeri Humor Frågor att svara på: 1. Varför kallas de primära behoven primära? 2. Varför är det viktigt att tillfredsställa de sekundära behoven? 3. Vad ville Maslow visa med sin behovstrappa? 4. Vad kom Harlow fram till när han studerade apor? 5. Vad går kängurumetoden ut på? 6. Vad menade Maslow med självförverkligande? 7. Är det skadligt att utsättas för frustration? 8. Vilka typer av hinder för behovstillfredsställelse finns det? 9. Vilka olika inre konflikter finns det? 10. Varför använder vi försvarsmekanismer? Frågor att diskutera och reflektera över: 1. Diskutera frågorna på s. 75. 2. Kan man leva utan kärlek? 4. Vilka känslor upplever du som negativa? Varför? 5. I vilka situationer har du själv haft väldigt svårt att välja? Hur har du löst dem? Uppgifter att arbeta vidare med: 1. Skriv en lista på sådant du vill ha ut av ett arbete. Vilka behov ska arbetet tillfredsställa hos dig? Jämför din lista med andras. 9

2. I vilka yrken tror du att följande kan tillfredsställas: - självbestämmande - social samvaro med andra - stimulans och omväxling - fysisk aktivitet - uppmärksamhet - hjälpa andra - kreativitet - höga inkomster. Förklara hur du tänker och skriv ner din föklaring. 3. Lyssna på några olika musikstycken. Skriv ner vilka känslor de väcker hos dig. Finns det någon skillnad på hur du reagerar på t.ex. klassisk musik eller hårdrock? Jämför och diskutera med andra. 4. Studera ett klassiskt konstverk tillsammans med någon annan. Vilka känslor väcker tavlan hos dig? Hos den andra? Vad kan skillnaderna bero på? Skriv ner din egen tolkning av tavlan och de känslor den väcker hos dig. 5. Försök att komma fram till vilka försvarsmekanismer som illustreras av följande exempel. Använd dig av texten på s. 69-74. a) Max har inte kommit in på den utbildning som han väldigt gärna ville gå för att hans betyg är för dåliga. Efteråt tänker han att det var nog lika bra eftersom resorna till utbildningsorten hade blivit så påfrestande. b) Faraja är barnläkare och har en patient i samma ålder som hans egen son. Efter en grundlig undersökning hittar Faraja en tumör hos sin patient. När han ska meddela detta till pojken och hans familj talar han mest om olika prover och behandlingar som väntar. c) Elin har aldrig kommit överens med sin mor, hon har faktiskt aldrig tyckt om henne. Nu är modern gammal och sjuk. Elin ser till att hon får bästa möjliga vård och hälsar ofta på. d) Peter blir sur på sin chef men måste svälja sin ilska, det är ju snart dags för lönesamtal. När han kommer hem börjar han skälla på sin dotter som inte har plockat undan efter sig. e) Susanne får beskedet att hennes son har omkommit i en flygolycka. Det första hon säger är att det inte kan vara sant, hennes son kan inte ha varit med på det planet. f) Josef har sin mamma på ett sjukhem. Josef är en man i karriären och har sällan tid att hälsa på sin mamma. När han väl kommer har han många synpunkter på personalens sätt att sköta hans mamma och han drar sig inte för att tala om vad han tycker. g) Saskia har gjort bort sig inför sin chef och tycker att det är pinsamt men berättar det som en rolig historia för sina arbetskamrater. h) Lena, som nyss börjat skolan, vill gärna hålla sig i närheten av sin mamma på eftermiddagarna när hon kommit hem. Det händer också att hon kryper ner i mammas säng på natten något som inte har hänt på flera år. 10

6. Fallbeskrivning Annika är 18 år och går på gymnasiet. Hennes dag börjar inte alls bra. I går var hon ute sent med kompisar och är för trött för att höra väckarklockan. Annika skulle väl egentligen stannat hemma och pluggat, men samtidigt ville hon gå på det nya discot som hade öppnat. Hon tänkte att hon skulle gå upp tidigare på morgonen istället. När hon väl vaknar ser hon att det blir väldigt bråttom om hon ska ha en chans att hinna till skolan. Hon är jättearg på sin mamma som gått till jobbet utan att väcka henne. Mamma visste ju att hon skulle ha prov första lektionen! Det är faktiskt hennes fel nu om jag missar provet, tänker Annika. Annika lyckas hinna nästan i tid till lektionen i engelska. Läraren ser inte glad ut när Annika kommer fem minuter efter det att provet är utdelat. Annika känner på sig att provet inte går så bra, det är flera glosor hon inte kommer ihåg och hon är osäker på stavningen på många ord. Hon ångrar sig att hon inte läste till provet kvällen före. Efter provet pratar hon med sina kompisar. Annika säger att hon inte bryr sig om vad hon får på provet, hon har ändå tänkt tenta upp engelskan efter gymnasiet. När skolan är slut går hon på stan med andra flickor från klassen. De andra är litet förvånade när Annika handlar kläder för ett par tusen kronor. Det är faktiskt viktigt hur man ser ut, säger hon. På stan träffar de Johan som de andra vet att Annika är intresserad av. Efteråt retas flickorna med Annika. Hon blir irriterad och säger att hon struntar väl i Johan, han är ingen som hon bryr sig om. När Annika kommer hem sitter hela familjen, mamma, pappa och lillasyster, och äter middag. Pappa frågar Annika om hur det gick på provet. När hon säger att det gick väl inte så bra börjar hennes pappa propagera för hur viktigt det är att läsa läxorna och att med dåliga betyg kommer man ingen vart. Annika lyssnar utan att svara. Efter en stund frågar hon sin lillasyster var hennes nya skiva är. När lillasystern säger att hon inte kommer ihåg börjar Annika knuffa henne och skrika att systern omedelbart ska leta fram skivan och sluta låna hennes grejer. Hon slarvar ju jämt bort allting! På kvällen kommer mamma in till Annika och frågar hur det är. Annika börjar gråta och vill att mamma ska hålla om henne. Allting känns så jobbigt just nu, säger hon. Det går inte bra i skolan, matte och fysik misslyckas hon med hela tiden. Och så vågar hon inte ta kontakt med Johan som hon är kär i. Dessutom tycker hon att hon är för tjock. När Annika hävt ur sig allt känns det bättre. Hennes mamma sitter kvar på sängkanten tills Annika somnar. - Vilka behov kan du ana bakom Annikas beteende? - Vilka känslor ger Annika uttryck för? - Varför känner hon frustration? - Vilka försvarsmekanismer använder sig Annika av? Använd texten på s. 62-74 när du gör din analys. 11

Kapitel 5 Sömn och drömmar Vilken betydelse har sömnen för vårt välbefinnande? Varför drömmer vi? Sömn är ett grundläggande behov som är känsligt både för inre och yttre påverkan. I alla tider har vi fascinerats av drömmar, och i dag vet vi mer om dem. Nyckelord att förklara: EEG REM- sömn Den manifesta drömmen Den latenta drömmen Det kollektiva omedvetna Arketyper Frågor att svara på: 1. Hur varierar sömnbehovet? 2. Vad blir följden om vi inte sover tillräckligt? 3. Hur ser sömnmönstret ut? 4. Vad innebär det att gå i sömnen? 5. Vad sker under REM-sömnen? 6. Varför behöver vi REM-sömnen? 7. Vilka åsikter finns det om drömmarnas betydelse? 8. Vad går Freuds drömteori ut på? 9. Hur betraktade Jung våra drömmar? 10. Hur ska man enligt modern drömteori tolka drömmar? Frågor att diskutera och reflektera över: 1. Diskutera frågorna på s. 87. 2. Hur sover du? 3. Vad brukar dina drömmar handla om? Uppgifter att arbeta vidare med: 1. Skriv drömdagbok under en vecka. Skriv ner varje morgon vad du kommer ihåg av dina drömmar. Ser du något mönster? Förstår du dina egna drömmar? Gör en sammanfattning av ditt drömliv. 2. Ta reda på hur sömnsvårigheter kan avhjälpas. Gör en lathund, en lista med råd, till en person som har svårt att somna på kvällarna. 3. Fallbeskrivning Så här berättar Natalia: Den här drömmen återkom flera gånger. Jag började drömma den några år efter det jag kommit till Sverige. Mina gamla föräldrar bodde kvar i Ryssland och jag hälsade på dem ganska ofta. Jag hade min familj, man och barn, och mitt arbete i Sverige. Visst saknade jag mitt hemland och lekte ibland med tanken att flytta tillbaka. Men barnen var rotade i Sverige, här hade min man och jag våra arbeten. Så hur skulle det gå till? 12

I drömmen bodde mina föräldrar i det lilla hus som jag växte upp i. Huset var fruktansvärt kallt och i dåligt skick. De hade ett nytt, varmt och bra hus i närheten, men där ville de inte bo. I verkligheten hade mina föräldrar flyttat till det nya huset för länge sedan, men i drömmen stod det nya huset tomt. Jag försökte övertala mina föräldrar att flytta in i det nya huset men det ville de inte. Det gamla huset var de ju vana vid så det kändes tryggt, menade de. Vad skulle de med ett nytt hus till? Jag försökte prata med dem och få dem att inse hur idiotiskt det var att bo i det gamla dåliga huset och låta det nya stå tomt. De hörde inte på mina argument utan höll bara envist fast vid det de tyckte. Det hela utvecklade sig till ett gräl mellan oss och till slut var jag så arg så jag höll på att spricka. Här vaknade jag, varje gång. Hjärtat slog vilt och det tog ett tag innan jag lugnat ner mig. Drömmen återkom då och då, kanske ett tiotal gånger under en period på ett par år. Den hade ungefär samma innehåll varje gång, några detaljer kunde vara annorlunda, men den slutade alltid precis på samma sätt. Men sista gången jag hade den här drömmen var den helt förändrad. I den drömmen var jag återigen i Ryssland och hälsade på mina föräldrar. Då upptäckte jag att det gamla huset hade brunnit ner till grunden och att mina föräldrar äntligen hade flyttat in i det nya huset. De hade inga problem alls med det. - Vad tror du att Natalia egentligen drömmer om? - Hur hänger drömmen ihop med hennes aktuella livssituation? - Varför är hon så arg i sin dröm? - Varför återkommer drömmen? - Hur tolkar du den avslutande drömmen? Använd texten på s. 82-86 när du gör din analys. 13

Kapitel 6 Perception Hur uppfattar vi vår omvärld? Vad påverkas våra tolkningar av? När vi tar in information med våra sinnen och tolkar den kallas det för perception. Ibland fungerar perceptionen inte helt felfritt. Brister i perceptionen hänger ofta ihop med psykiska funktionshinder. Nyckelord att förklara: Perception Figur och bakgrund Likhet Närhet Konstans Avstånd Hallucination Illusion Stimulans Sensorisk isolering Perceptionsstörning Agnosi Apraxi Afasi Dyslexi Dyskalkyli DAMP ADHD Svara på frågorna: 1. När börjar de olika sinnena att försämras? 2. På vilket sätt har inre faktorer betydelse för perceptionen? 3. Vilka olika mönster följer vår perception? 4. Hur uppstår illusioner och hallucinationer? 5. Hur gör vi personbedömningar? 6. Vilka effekter har överstimulering? 7. Hur påverkar s.k. sensorisk isolering? 8. På vilka olika sätt kan störningar i perceptionen visa sig? 9. Vilka uttryck finns det för dyslexi? 10. Vad har man svårigheter med om man har DAMP? Frågor att diskutera och reflektera över: 1. Diskutera frågorna på s. 107. 2. Se på bilderna på s. 94. Beskriv vad som händer. 3. Hur uppfattar du bilden på s. 95? 4. Diskutera illusionerna på s. 97. 5. Hur uppfattar du personerna på bilden s. 98? 14

Uppgifter att arbeta vidare med: 1. Ta reda på hur narkotika påverkar sinnesupplevelser. Information kan du hitta på Internet eller på biblioteket. 2. Arbeta två och två. Välj ut, var och en för sig, en tydlig bild på en okänd person, t.ex. från en veckotidning. Studera din bild och skriv ner vad du ser. Hur gammal är personen? Vad har han/hon för yrke? Vilka fritidsintressen har han/hon? Byt sedan bilder med varandra och gör samma sak med bilden från din kamrat. Hitta på en berättelse där de två personerna har någon sorts relation till varandra. Jämför era beskrivningar. 3. Se en av filmerna Iris eller En sång för Martin. Båda beskriver hur demens utvecklas hos en författare. Beskriv de svårigheter som den dementa i filmen har i sin vardag och vilka känslor dessa svårigheter väcker hos den dementa själv och hos de anhöriga. 4. Ta reda på vilka problem en dyslektiker möter i sin vardag och vilken hjälp det finns att få. Information kan du söka på Internet. 5. Fallbeskrivning Martin är 8 år och går i andra klass. Hans föräldrar är bekymrade för honom, det fungerar inte alls bra i skolan och inte med kompisarna heller. Dessutom är det jämt bråk hemma. I klassrummet har Martin väldigt svårt att koncentrera sig på det han ska göra. Varje gång någonting händer i hans omgivning tappar han koncentrationen och därför blir han aldrig klar med sina uppgifter. Han har sällan gjort sina läxor när han kommer till skolan. Än har det hänt det ena, än det andra. Ofta har han glömt böckerna hemma eller tappat bort pappren på vägen. Dessutom kommer Martin för sent, nästan varje morgon. Hans mamma påstår att han går hemifrån i tid men det har Martins lärare svårt att tro på. Både föräldrarna och Martins lärare tror att han inte anstränger sig tillräckligt. Han tappar bort bokstäver när han skriver och hoppar över ord när han läser. Där Martin rör sig blir det alltid oroligt. Han blir lätt frustrerad när det han gör inte går bra och då får han raseriutbrott. Det gör honom inte så populär bland de andra barnen i klassen. Och det verkar som om han muckar gräl med de andra. De berättar att han ofta trampar på deras saker, knuffas och tar hårt i de andra. Vad ska man göra med Martin? Läraren kallar föräldrarna till skolan för att diskutera situationen. Nu måste de ändå ta i med hårdhandskarna, tycker hon. - Hur skulle du beskriva Martins olika problem? - Vilka orsaker kan det finnas till Martins problem? - Hur påverkas föräldrarna syskonen, läraren och klasskamraterna av Martins beteende? - Vad kan man göra hemma och i skolan för att hjälpa Martin? Använd texten på s. 102-107 när du gör din analys. 15

6. Fallbeskrivning Förklara vad som händer hos den något extrema familjen Svensson. Använd hela kapitel 6 som hjälp. Familjen Svensson består av fem medlemmar: Mamma Fatima 39 år, pappa Per 43 år, sonen Amer 15 år, dottern Elin 7 år och farmor Hedvig 79 år. Mamma Fatima, som är polis, ska gå till jobbet. Det är tidigt på morgonen, hon är trött och blir påkörd på ett övergångsställe. Hon anser att det är bilistens fel, men bilisten, som är psykolog, påstår att det är Fatimas fel. Som tur är kommer Fatima undan med en reva på byxbenet. Hon vill ändå till jobbet och accepterar när bilisten erbjuder att köra henne dit. Fatima ska delta i en brottsutredning och det blir hennes uppgift att förhöra ett antal vittnen. Hon har inte gjort det så många gånger, och därför försöker hon komma ihåg vad hon lärde sig på Polishögskolan om vad som påverkar vittnesmål och hur hon som polis ska bedöma dem. Det blir en jobbig dag för henne. När hon kommer hem på eftermiddagen visar det sig att farmor Hedvig har försvunnit. Fatima blir väldigt orolig. Farmor har ju faktiskt betett sig lite konstigt på sista tiden. Bland annat har hon försökt sätta sockor på händerna och äta gröt med tandborsten. Per hade också berättat att farmor inte kände igen Amer en dag när han kom från skolan. Hon blev väldigt rädd för Amer och försökte jaga ut honom med en sopborste. Det fick inte finnas några tjuvar i huset, hade hon sagt. Fatima sätter sig i bilen och börjar leta efter farmor. Hon tror att hon ser henne utanför en tobaksaffär. Fatima tvärbromsar, springer ut ur bilen, ropar Hedvig! och tar tag i den gamla kvinnans arm. Men det är inte farmor. Det är en annan kvinna, som blir alldeles förskräckt när Fatima sliter i hennes arm. Fatima ber om ursäkt och fortsätter. Hon kör till Pers arbete. Per är förskollärare och jobbar på en förskola. Där är det en mycket hög ljudnivå, föremål flyger i luften, barn springer fram och tillbaka. Kan barn verkligen må bra i den här miljön, undrar Fatima. Vad skulle psykologerna säga? Per vet inte var Hedvig är, men vet att hon brukar hälsa på hos en granne. Fatima åker hem igen och ringer på hos grannen. Och mycket riktigt, där är Hedvig. Fatima blir bjuden på kaffe. Hon tycker grannen pratar lite konstigt och otydligt och inte kan hitta rätt ord, men det visar sig att han nyligen haft en hjärnblödning. Fatima kommer hem med Hedvig, men den eländiga dagen är inte slut än. Elin kommer från skolan och säger att Fatima måste ringa till fröken på en gång. Fröken berättar att hon tagit kontakt med skolpsykologen och att hon vill att Elin ska utredas. Skolpsykologen misstänker nämligen att Elin har DAMP. Har inte Fatima märkt någonting? När Fatima tänker efter är det många beteenden hos Elin som är lite annorlunda och som hon bekymrar sig för. Hon berättar för Elins fröken vad hon tänker på. När Per kommer hem berättar Fatima vad Elins fröken sagt. Per säger att fröken tycker illa om Elin därför att hon inte är helsvensk och därför ser hon bara negativa beteenden hos Elin. Per anser nämligen att Elins fröken är rasist. Han tror inte alls att Elin har DAMP. Men Fatima är bekymrad, och det blir ett häftigt gräl mellan Per och Fatima. 16

När Amer kommer hem på kvällen beter han sig konstigt. Han berättar att han såg ett ufo på hemvägen och nu står de gröna små männen i trädgården och väntar på honom. Han ska ut och åka ufo med dem, säger han. Fatima förstår på en gång, polis som hon är, vad det är för fel på Amer. Hon har länge varit litet orolig för att Amer ska hamna i dåligt sällskap. Hon ser till att Amer lägger sig i sin säng och där somnar han snart. Fatima sitter och vakar oroligt över honom till långt över midnatt, beredd att åka till akuten om det skulle behövas. Fatima Svensson önskar att hon aldrig hade gått upp på morgonen. 17

Kapitel 7 Inlärning Kan vi lära oss att bli rädda? Hur kan föräldrar påverka barnens uppförande? En stor del av våra beteenden är inlärda. Ibland är inlärning slumpmässig, ibland är det någon annan som lär oss. Vi lär oss också genom att ta efter andra. Nyckelord att förklara: Klassisk inlärning/betingning Stimulus Respons Fobi Generalisering Diskriminering Utsläckning Instrumentell inlärning/betingning Trial and error Positiv förstärkning Negativ förstärkning Imitationsinlärning Modellinlärning Inlärd hjälplöshet Beteendeterapi Frågor att svara på: 1. Vilka olika former finns det för inlärning av beteenden? 2. Hur gjorde Pavlov sitt experiment med hundarna? 3. Hur kan utsläckning gå till? 4. Vad innebär generalisering och diskriminering? 5. Hur lär man sig genom försök och misslyckande? 6. På vilka olika sätt visade Skinner att inlärning kan gå till? 7. Vad är positiv och negativ förstärkning? 8. Hur går social inlärning till? 9. Vilka olika former av beteendemodifikation tas upp i boken? 10. Vad används beteendeterapi till? Frågor att diskutera och reflektera över: 1. Diskutera frågorna 1 och 2 på s. 121. 2. Läs exemplet om Jenny på s. 116. Hur borde hennes mamma göra i den situationen? Uppgifter att arbeta vidare med: 1. Inlärda beteenden kan ofta förändras med hjälp av vänner eller anhöriga. Använd dig av texten på s. 109-112 och s.118-120 för att ge förslag. Hur skulle du som förälder eller medmänniska kunna vara till hjälp i följande situationer? a) Calle, 6 år, har nyligen blivit biten av en hund och är nu väldigt rädd för hundar. Han ska åka och hälsa på sin farfar som han tycker mycket om. Farfar har en stor schäfer. 18

b) Julia är en ung student som är rädd för att flyga,hon har aldrig gjort det. Nu har hon vunnit en resa till New York och vill så gärna åka dit. c) Efter flera inbrott i sin lägenhet vill inte Jacob vara där ensam. Han är pensionär och har sin dotter boende bara några kvarter bort. Han börjar sova där men skulle helst vilja sova i sin egen säng. 2. Se filmen A Clockwork Orange. Den handlar om ungdomsbrottslingen Alex, i ett samhälle i framtiden. Han blir föremål för ett antal experiment som syftar till att bota honom från det kriminella beteendet. Experimenten bygger på inlärningspsykologi. - Hur används inlärningspsykologi i filmen? - Hur påverkas Alex av experimenten? - Vilket budskap har filmen? 3. Skriv upp exempel på hur positiv och negativ förstärkning används i barnuppfostran, i skolan och i arbetslivet. 4. Analysera exemplen med teorin som presenteras på s.109-110. Vad är obetingad stimulus, obetingad respons, betingad stimulus och betingad respons i de olika exemplen? Förklara också hur beteendet kan ha kommit till. a) I sin barndom fick Anja ofta sitta i sin mormors knä. Anja var väldigt fäst vid sin mormor och dessa stunder gav henne en känsla av välbehag. Anjas morfar var ivrig fritidfiskare och det var ofta mormor som fick rensa fisken. Hon hade alltid en doft av rå fisk om sig, det sniffade Anja i sig när hon satt i mormors knä. När hon som vuxen går in i en fiskaffär blir hon på ett underligt sätt alldeles lugn. b) Mariams yngsta dotter lades in på barnsjukhus strax efter födelsen. Läkarna misstänkte en tumör. Dagarna på sjukhuset var ångestfyllda för Mariam. Det visade sig vara falsk larm, som tur var. Men flera år efteråt blir Mariam kallsvettig och illamående varje gång hon kör förbi barnsjukhuset. c) När David var liten bodde han ensam med sin mamma på landet. Hon var extremt åskrädd och det gjorde David orolig. Som vuxen kan David med sitt förnuft förstå att han inte behöver vara rädd för åska, ändå väcker varje åskväder obehag hos honom. d) Alicia har varit politisk fånge och blivit torterad i sitt land innan hon kom som flykting till Sverige. En av männen som torterade henne hade alltid svarta Nike-skor på sig. Tortyren gav Alicia en intensiv känsla av skräck. Alicia har varit i trygghet i Sverige i flera år men varje gång hon träffar någon som har svarta Nike-skor på sig blir hon kallsvettig, får hjärtklappning och mår illa. 19

Kapitel 8 Minnet Har du ett bra minne? Vad minns du från din barndom? Minnet är förmågan att koda in, lagra och plocka fram information. Minnet är avgörande för förmågan att lära sig. Vi använder olika sinnen när vi ska lära oss någonting nytt. Nyckelord att förklara: Sensoriska minnet Korttidsminnet Långtidsminnet Episodiska minnet Semantiska minnet Procedurminnet Visuell Auditiv Taktil Kinestetisk Holistisk Analytisk Mindmap Svara på frågorna: 1. Hur använder vi det sensoriska minnet? 2. Hur fungerar korttidsminnet? 3. Vilken typ av minnen innehåller långtidsminnet? 4. Vilka faktorer påverkar minnesfunktionen? 5. Varför drabbas vi av glömska? 6. Vilka orsaker kan det finnas till total minnesförlust? 7. Vad menas med dissociativ identitetsstörning? 8. Vad påverkar minnet hos ett vittne? 9. Hur påverkas man av sin inlärningsstil? 10. Vilka knep kan man använda sig av för att förbättra sin minnesteknik? Frågor att diskutera och reflektera över: 1. Diskutera frågorna på s. 133. 2. Hur fungerar ditt eget minne? Vad har du lätt att komma ihåg? Vad är svårt? 3. Vilka sinnen använder du mest när du ska lära dig någonting nytt? 4. Vilka knep använder du när du studerar? Uppgifter att arbeta vidare med: 1. Testa ditt minne med bilden på s. 128. 2. Se på en filmsnutt tillsammans med några andra, gärna någonting ingen av er har sett förut. Skriv sedan ner det ni kommer ihåg. Jämföra era iakttagelser. Vad finns det för likheter och skillnader mellan era vittnesmål? 20

3. Testa någon annans korttidsminne. Läs upp tio ord eller tio siffror och be honom/henne skriva upp orden eller siffrorna så fort du slutar läsa. T.ex. orden: smör, tvål, hushållspapper, plåster, skinka, bitsocker, tandkräm, filmjölk, kaviar, ketchup. T.ex. siffrorna: 7465358291. Du kan prova med fler ord- och sifferserier eller göra försöket med flera olika personer. Hur många ord/siffror kommer den andra ihåg? Finns det ord/siffror som verkar vara lättare att komma ihåg? Varför tror du? Gör en sammanställning av din lilla studie. 4. Ta fram exempel på minnesförlust. Information kan du söka på Internet eller på biblioteket. 5. Se filmen Memento. Den berättar om en man som har problem med minnet. Hans tillvaro är ganska kaotisk. - Hur påverkas filmens huvudpersoner av sina minnesproblem? - Vilka praktiska problem får han? - Vilka strategier använder han för att hantera sina problem? - Vad lärde filmen dig om minnesfunktionen? 6. Hur ska en lärare arbeta i en klass där Eva, Pablo, Anton och Patricia finns? På vilka sätt kan läraren försöka tillgodogöra alla elevers sätt att lära sig? Använd texten på s. 129-132. 7. Tänk dig att du är ledare för en barngrupp som ska lära sig att spela fotboll, från grunden. Hur kommer du att göra om du utgår från att barnen är analytiska, eller från att de är holistiska? Skriv en instruktion. 8. Gör en lista på hur en optimal inlärningsmiljö/-situation ser ut för dig. 9. Ta reda på mer om inlärningsstilarna, t.ex. genom att söka på Internet. 10. Rita en mindmap över kapitlet om minnet. 21

Kapitel 9 Personlighet Vilka egenskaper har du? Hur har du fått dem? En del av våra egenskaper är medfödda, andra är ett resultat av miljön. Psykologiska tester har som syfte att kartlägga våra egenskaper. En faktor som påverkar oss är könet och könsroller, en annan är familjen. Nyckelord att förklara: Utvecklingstest Hjärnskadetest Kreativitetstest Personlighetstest Projektiva test Intelligens Logisk-analytisk förmåga Intelligenskvot The Big Five Simultanförmåga Fosterdiagnostik Arv Miljö Maskrosbarn Svara på frågorna: 1. Varför gör man utvecklingstest? 2. Hur går ett projektivt test till? 3. Hur mäter man intelligens? 4. Vilken teori har Gardner om intelligens? 5. Vad kan påverka resultatet i ett intelligenstest? 6. Vad är EQ? 7. Vilka begränsningar i sitt tänkande har en person med utvecklingsstörning? 8. Vilka är The Big Five? 9. Vilka uppgifter har hjärnhalvorna? 10. Varför finns det skillnader mellan syskon? Frågor att diskutera och reflektera över: 1. Diskutera frågorna på s. 154. 2. Vad ser du i den Rorschachliknande bilden på s. 139? 3. Hur betraktas och behandlas personer med utvecklingsstörning i Sverige? 4. Anser du att din personlighet har påverkats av den familj du växt upp i? Hur i så fall? 5. Vilka skillnader tycker du att det finns mellan kvinnor och män? Hur tror du att dessa skillnader har uppstått? 22

Uppgifter att arbeta vidare med: 1. Leta fram något personlighetstest på Internet och beskriv det. 2. Studera föreningen Mensa. Enklast är att gå in på föreningens hemsida www.mensa.se 3. Skriv ner exempel på kända personer som visar prov på Gardners intelligenser. 4. Ta reda på mer om personer med utvecklingsstörning. Hur fungerar de och vilken hjälp får de? Information kan du hitta på Internet eller på biblioteket (t.ex. i boken Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning). 5. Se filmen Will Hunting. Will är en ung man som två universitetslärare upptäcker är matematiskt begåvad. De vill hjälpa Will till framgång men Will är inte helt med på noterna. - Varför har inte Will utnyttjat sin talang tidigare? - Är hans begåvning till glädje för honom? - Vad säger filmen om intelligens? 6. Studera platsannonser. Vad efterfrågar arbetsgivarna? Vilka egenskaper ska man ha för olika arbetsuppgifter? Skriv ner en sammanfattning. 23

Kapitel 10 Socialpsykologi Vilka grupper ingår du i? Hur påverkas du av andra? Vi är sociala varelser och skulle inte kunna fungera utan varandra. Många av våra beteenden formas av det sociala samspelet med omgivningen. Vi utsätts för positiv och negativ påverkan. Nyckelord att förklara: Primärgrupp Sekundärgrupp Psykologisk massa Roll Status Norm Värdering Fördom Attribution Attityd Socialisation Socialkaraktär Identitet Grupptryck Mobbning Frågor att svara på: Svara på frågorna: 1. Vad händer i en psykologisk massa? 2. Vilka exempel finns det på sociala roller? 3. Hur uppstår könsroller? 4. I vilka situationer är det vanligt att vi hamnar i rollkonflikter? 5. Vad sker om vi inte följer samhällets normer? 6. Varför är fördomar svåra att påverka? 7. Vad är typiskt för den narcissistiska socialisationstypen? 8. Vad menas med subjektiv och objektiv identitet? 9. Hur agerar en auktoritär, en demokratisk och en låt-gå-ledare? 10. Vad finns det för orsaker till mobbning i skolan? Frågor att diskutera och reflektera över: 1. Diskutera frågorna på s. 178. 2. Vad anser du ingår i en kvinnoroll och i en mansroll i vår kultur? 3. Läs om Jane Elliots arbete mot fördomar på s. 163. Diskutera det. 4. Hur anser du en bra ledare bör vara? Uppgifter att arbeta vidare med: 1. Rita en karta över grupper du tillhör. Hur skulle du benämna dessa grupper? 2. Hur förväntar du dig att en läkare på en vårdcentral ska bete sig? Vad ingår i en läkarroll i Sverige? Vad ingår i en föräldraroll? Utgå från de generella föreställningar som finns i samhället. Skriv ner din beskrivning, jämför och diskutera den med andra. 24

3. Kan föräldrarollen ha ett annat innehåll i en annan kultur? Se t.ex. filmen Monsunbröllop. - Hur agerar föräldrarna i filmen? - Vilka skillnader och likheter finns det mellan filmens föräldrar och de flesta svenska föräldrar? - Hur betraktar de unga sina föräldrar och hur handskas de med reglerna? - Hur skulle du beskriva den indiska familjen? Vilka är likheterna och skillnaderna jämfört med en svensk familj? 4. Konstruera en attitydundersökning. Tänk ut några påståenden, t.ex. om rökning, politik, mode, tv-program eller någonting annat. Använd dig av Likert-skalan. Testa din attitydundersökning på några andra. Beskriv din undersökning och de resultat du kommer fram till. 5. Studera reklaminslag på tv. Vilken bild ger de av män och kvinnor? Vad anser du om den bilden? Skriv ner dina iakttagelser och reflektioner. 6. I boken s. 173-174 beskrivs tre olika ledartyper. Vilken typ av ledare skulle kunna uttala sig på följande sätt? Motivera ditt svar. - Gör som du själv tycker är bäst. - Hur tycker du att vi ska göra det här, du som mest har jobbat med det här? - Jag tycker att ni alla har jobbat jättebra. Nu tar vi nya tag! - Jag kan absolut inte godkänna det här. Du får göra om det. - Ni är ju vuxna människor. Det där måste ni kunna lösa själva. Jag bryr mig inte hur. - Om du gjorde ditt jobb lika bra som de andra skulle jag inte behöva kontrollera dig hela tiden. 7. Läs exemplet på s. 175. Beskriv de olika personernas beteenden och försök att förklara varför de gör som de gör och vad du tror att de känner. 8. Se filmen Jägarna. Den berättar om Erik som återvänder till sin hembygd i Norrland. Men han är inte riktigt välkommen och på orten utspelar det sig dramatiska händelser som han delvis är orsak till. - Vilka normer finns på orten? Vilka bryter Erik mot? - Vilken kvinnosyn visas i filmen? - Hur kan man beskriva orten och det som sker i filmen med socialpsykologiska termer? 9. Den som utsätts för mobbning har oftare en självbild som är negativ. Hur ser din självbild ut? Hur många av dessa frågor svarar du ja på? - Jag är ganska nöjd med mig själv. - Jag har flera egenskaper som är bra. - Jag tycker att jag lyckas ofta med det jag gör. - Jag tror att många tycker om mig. - Jag duger lika bra som andra. - Jag tycker att mitt utseende är ok. - Om jag fick välja skulle jag helst vilja vara jag. - Alla människor misslyckas ibland. - Ibland är jag stolt över mig själv. - Jag är bra på vissa saker. 25

Vilka slutsatser drar du av dina egna svar? Hur skulle du kunna förändra ditt sätt att tänka för att du skulle kunna svara ja på de frågor du svarade ja nej på? Skriv en sammanfattning. 10. Fallbeskrivning Amina som är 12 år flyttar med sina föräldrar och Amina måste börja i en ny skola. Hon är ganska blyg och försiktig, delvis beror det väl på att hon inte bott så länge i Sverige. Hennes föräldrar är väldigt noga med att hon ska uppföra sig väl. De anser också att det är viktigt att Amina sköter skolan, de är medvetna om vilken betydelse utbildning har. I sin gamla skola hade Amina kompisar så det tror hon att hon ska få igen. Men det går inte så bra i den nya klassen. Redan första dagen är det en av pojkarna, Klas, som börjar reta henne för hennes kläder. De är inte så annorlunda men det är varmt eftersom det är augusti och Amina har en lång kjol och långärmad tröja på sig. Fryser du? frågar Klas. Vill du att jag ska hämta en täckjacka till dig? Flera av flickorna i klassen börjar fnittra, mest för att de är förtjusta i Klas. Amina säger ingenting, hon vill inte starta något bråk. Läraren är väldigt upptagen med att dela ut scheman och böcker och hon noterar knappt att Amina börjat i klassen. Amina är litet rädd för att gå till skolan nästa dag och hon vågar inte prata med någon. Klas har märkt vilken succé hans kommentarer gjorde dagen innan, så han retas ännu mer. Han märker hur rädd Amina är och det gör det hela ännu mer spännande. Det här fortsätter dag efter dag, mest när inga vuxna är i närheten. Läraren tycker att Amina är väldigt blyg och tillbakadragen och hon försöker få henne att arbeta i grupp med de andra flickorna. Men Amina vill inte att de andra ska skratta åt henne så hon pratar inte med dem. Det går några månader. Amina drar sig undan mer och mer, Klas blir mer och mer aggressiv mot henne. Några i klassen tycker att det är obehagligt men de vill inte säga någonting. Klas har blivit klassens kung. Läraren har märkt att han har blivit väldigt kaxig, och hon ser också att Amina inte verkar må så bra. Hon ringer till Aminas föräldrar och frågar om Amina tycker att flytten har varit väldigt jobbig. Men nej, föräldrarna säger att de inte tror det. Amina är bara så blyg av sig. Amina har ont i magen varje dag hon går till skolan. Hon vågar inte säga någonting till sin lärare, hon skulle nog tro att Amina bara överdriver. Någon gång har ju fröken också skrattat åt Klas kommentarer. Amina vill inte heller säga någonting till sina föräldrar. De skulle bli så oroliga. Eller kanske skulle de bli arga på henne för att hon inte klarar det? - Hur skulle du beskriva situationen och de olika personernas beteenden? - Varför har det blivit så här? - Hur påverkas de inblandade? Vad känner Amina, hennes klasskamrater, Klas, läraren och Aminas föräldrar? - Hur ska man lösa problemet? Vad kan de inblandade göra? - Hur skulle man kunnat förebygga den här situationen? Använd texten på s. 174-176 som hjälp när du analyserar fallet. 26

Kapitel 11 Kommunikation och språk Hur skulle det vara om vi inte alls kunde kommunicera med varandra? Vi gör det på många sätt, med ord, kroppsspråk och symboler. Samma språk passar inte i alla situationer, och alla använder inte språket på samma sätt. I relationer till andra förändras vår kommunikation. Nyckelord att förklara: Sändare Mottagare Feed-back Envägskommunikation Tvåvägskommunikation Dubbla budskap Dubbelbindning Kommunikationssfär Revir Social kompetens Frågor att svara på: 1. Vad är det för skillnad på envägs- och tvåvägskommunikation? 2. Hur kan dubbla budskap användas? 3. Hur går kommunikationen till i de olika sfärerna? 4. Hur kommunicerar vi med ögonen, med ansiktet, med händerna och med rösten? 5. Hur kommunicerar vi med kläder och andra symboler? 6. Vad innebär de två teorierna om barns språkutveckling? 7. Vad menade Bernstein med den begränsade och med den utvecklade koden? 8. Vad finns det för skillnader i kvinnors och mäns språk? 9. Vad beskriver Johari fönster? 10. Vad brukar man mena med social kompetens? Frågor att diskutera och reflektera över: 1. Diskutera frågorna på s. 193. 2. Hur rak får man vara i sin kommunikation? 3. Hur tolkar du andras klädsel? 4. Vilka ord och uttryck betraktas ungdomliga idag? 5. Finns det ämnen män eller kvinnor sällan pratar om? Uppgifter att arbeta vidare med: 1. Se på bilden på s. 184. Vad uttrycker personerna i bilden med sitt kroppsspråk? Hur tolkar du situationen? Jämför dina svar med andras och diskutera likheter och skillnader. 2. Hur tolkar du följande kroppsliga uttryck: - bita på naglarna - kisa med ögonen - klia sig i huvudet 27

- korsa benen - trumma med fingrarna - plocka noppor i kläderna - rynka pannan - vrida händerna - bita sig i läppen - blinka med ena ögat. Jämför dina svar med andras och diskutera likheter och skillnader. 3. Öva kommunikation i kedja. Berätta en kort historia för någon som i sin tur får berätta den för nästa person. Låt berättelsen gå genom 5-6 personer innan den återberättas för dig. Vad hände med din berättelse? Beskriv förändringarna som inträffade. 4. Tänk efter hur du själv kommunicerar i de olika sfärerna. Vad betraktar du som lämplig och olämplig kommunikation i de olika sfärerna? Skriv ner exempel. 5. Tillämpa Johari fönster. Hur förändras fönstret i en långvarig kärleksrelation? Hur förändras det i en skolklass eller på en arbetsplats? Beskriv hur gränserna mellan rutorna flyttas i de olika fallen. 6. Hur tolkar du följande symboler: - helt svart klädsel - stora tatueringar på överkroppen - ringar i näsa, läppar och ögonbryn - fotriktiga skor - basebollkeps - många guldsmycken - kortkort kjol - sjal - cigarett i mungipan - snaggat hår - städrock och papiljotter i håret - lovikkavantar - gummistövlar. Skriv ner dina tolkningar. Jämför svaren med andra och diskutera möjliga orsaker till skillnader i era tolkningar. 7. Se filmen Rätten till ett liv. Den berättar om Annie som är instängd på en institution utan möjlighet att kommunicera med andra. Men Jessica som är nyanställd kommer och öppnar världen för henne. - Hur kommunicerar Annie i början av filmen? - Varför är det bara Jessica som förstår henne? - Hur utvecklas Annies kommunikation under filmens gång? - Hur påverkas hon av möjligheten att kunna kommunicera med sin omvärld? - Hur ser andra på Annie? 8. Se filmen Nell. Hon lever ensam och har ett eget sätt att kommunicera. - Varför pratar inte Nell? - Hur skulle du beskriva Nells kommunikation? - Hur betraktas Nell av andra? 28