Information och Regler Tillgänglig Bio för utlysningen av stöd inom regeringsuppdraget ökad tillgänglighet till film på digitala biografer

Ku2011/977/MFI 2012 05 24 Ver. 24 Information och Regler Tillgänglig Bio för utlysningen av stöd inom regeringsuppdraget ökad tillgänglighet till film på digitala biografer S v e n s k a F i l m i n s t i t u t e t

1 Inledning... 4 1.1 Läsanvisningar... 4 1.2 Bakgrund... 4 2 Vad söker vi?... 5 2.1 Vem får söka?... 5 2.2 Regler gällande de minimis - stöd av mindre betydelse... 6 2.3 Kreditbedömning... 6 3 Hur går utlysningen till?... 7 3.1 Kort beskrivning av utlysningens olika etapper... 7 3.2 Inlämning av projektförslag, etapp 1... 8 3.3 Kriterier för utvärdering... 8 3.4 Förstudie, etapp 2... 9 3.5 Teknisk helhetslösning, etapp 3... 9 3.6 Avtal... 10 3.7 Slutrapport, etapp 4... 11 4 Genomförande av utlysning... 11 4.1 Filminstitutets roll... 11 4.2 Finansiering... 11 5 Sekretess... 12 Bilagor... 13 Bilaga 1 - Definitioner Kreditbedömning... 13 Bilaga 2 - Nulägesanalys... 14 1 Inledning... 14 1.1 Bakgrund... 14 2 Omvärldsanalys... 15 2.1 Beskrivning av filmproduktionsprocessen... 15 2.1.1 Företag i värdekedjan aktörerna i en filmproduktion... 17 2.2 Besökare med särskilda behov personer med synnedsättningar... 18 2.3 Besökare med särskilda behov - personer med läs- och skrivsvårigheter... 19 2.4 Inventering av nuvarande stöd... 19 2.4.1 Stöd till syntolkning och textning av film Filminstitutet... 19 2.4.2 Biografstöd - Filminstitutet... 19 2.5 Inventering av angränsande projekt... 20 2.5.1 Uppläsning av textremsor med talsyntes... 20 2.5.2 Utredning avseende TV-tillgänglighet - Myndigheten för radio och tv... 20 2.5.3 Talande textremsa i mobilen... 20 2.5.4 Textöversättning för scen... 21 2.5.5 Digitalteatern kulturportal för funktionshindrade... 21 2.6 Internationella utblickar... 21 2.6.1 Storbritannien... 21 2.6.2 USA... 22 3 Behov och förutsättningar... 22 3.1 Producenternas/produktionsbolagens situation... 22 3.2 Distributörernas situation... 23 3.3 Biografägarnas situation... 25 3.4 Situationen för personer med synnedsättningar... 26 3.4.1 Målgruppens möjligheter att ta del av film idag... 27 2

3.5 Situationen för personer med läs- och skrivsvårigheter... 27 3.5.1 Målgruppens möjligheter att ta del av film idag... 27 3.6 Tekniska förutsättningar... 28 3.6.1 Introduktion till den digitala biografen... 28 3.6.2 Grundförutsättningar för tekniska helhetslösningen... 29 3.6.3 Tekniska förutsättningar för distributionssystem i salongen... 29 3.6.4 Tekniska förutsättningar kring mottagarutrustning hos slutanvändaren... 29 3.7 Ekonomiska förutsättningar... 30 3.7.1 Beskrivning av Filminstitutets befintliga budgetramar och stödmöjligheter... 30 3.7.2 Kostnader för biobesökaren... 31 3

1 Inledning Denna information ska ge vägledning till sökanden som avser att delta i utlysningen av stöd inom ramen för regeringsuppdraget Tillgänglig Bio. Sökanden bereds möjlighet att lämna in projektförslag för att utveckla en teknisk helhetslösning som omfattar paketering, utsändning, överföring, mottagning och avlyssning av ljudspår som innehåller syntolkning 1 och uppläst textremsa 2 på digitala biografer samt att ta fram en affärsmodell för denna tekniska lösning. 1.1 Läsanvisningar För att få så bra inblick som möjligt i denna utlysning finns följande dokument att läsa: 1. Information och Regler fakta avseende stödet, handlingar, tidsramar och instruktioner 2. Kravspecifikation sammanställning av de krav som gäller för att kunna ta del av stödet 3. Bilaga 2. Nulägesanalysen bakgrundsbeskrivning samt beskrivning av filmbranschens och målgruppernas behov och förutsättningar Samtliga dokument finns att ladda ner från www.sfi.se/tillgangligbio 1.2 Bakgrund I juni 2011 gav regeringen Svenska Filminstitutet (Filminstitutet) och Post och Telestyrelsen (PTS) i uppdrag att genomföra ett projekt som syftar till att utveckla ett system för syntolkning av film på digitala biografer för att öka tillgängligheten till film för synskadade. Möjligheten att använda tekniken för andra grupper med särskilda behov, t ex dyslektiker ska också beaktas 3. Filminstitutet och PTS har utrett på vilket sätt denna utveckling ska ske och kommit fram till att göra en utlysning av stöd enligt de minimis 4. För en utförligare bakgrundsbeskrivning, se även Nulägesanalys, bilaga 2. 1 En syntolkare går igenom filmen och bestämmer vilka händelser som behöver beskrivas och skriver ett manus. Filmens pauser, alltså när det inte förekommer dialog, används. När manuset är klart ska det läsas in och bilda ett nytt ljudspår. I första hand är det svenska filmer som syntolkas. Främsta anledningen är att det kan vara svårt för publiken att följa en utländsk dialog och samtidigt lyssna på en svensk berättarröst. Källa: Syntolkning.nu 2 Uppläst textremsa avser utländsk, svensktextad film. Texten läses in neutralt utan dramatisering och underlättar för personer med läs- och skrivsvårigheter som har svårt att hinna med att läsa texten. 3 RegeringsuppdragKu2011/977/MFI 4 Insatser till enskilda företag som de minimis får beviljas för är mjuka investeringar, till exempel kontantstöd som beviljas med stöd av en författning (förordning (1988:764) om statligt stöd till näringslivet och kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 avseende stöd av mindre betydelse). 4

2 Vad söker vi? Denna utlysning av stöd syftar till att utveckla en teknisk helhetslösning för den digitala biografen, som är accepterad av filmbranschens berörda parter och slutanvändarna; personer med synnedsättning 5 och/eller läs- och skrivsvårigheter 6. Sökanden i denna utlysning ska utveckla en teknisk helhetslösning för paketering, utsändning, överföring, mottagning och avlyssning av ljudspår med syntolkning och uppläst textremsa samt ta fram en affärsmodell för denna tekniska lösning. Läs mer i Kravspecifikation kapitel 3 och 4 och Bilaga 2 Nulägesanalysen, kapitel 4. Producent Regissör Produktions Postproduktion Distributörer Biografer - bolag Filmbranschens parter 2.1 Vem får söka? Alla är välkomna att lämna projektförslag, men en grundförutsättning är att sökanden har F-skattsedel. I utlysningen välkomnas innovatörer och leverantörer av tekniska lösningar även utanför filmbranschen, dvs det kan vara ett redan etablerat varumärke i andra branscher. Dock måste en medsökande vara en, för biografbranschen känd och accepterad teknikleverantör för att i det senare implementeringsskedet kunna vara godtagbar av biografägarna. Innovatören måste således vara införstådd med att det krävs samverkan med en etablerad leverantör. I biografernas maskinrum är 5 Personer med synnedsättningar har svårt att läsa eller som har svårt att orientera sig med hjälp av synen. De flesta kan svagt skönja färger och föremål eller ser med starkt begränsat synfält. Andra har svårigheter när det är mörkt eller när det är skarpt solsken. SRF beräknar antalet till över 120 000. Omkring 100 000 finns inskrivna vid någon av landets syncentraler och har rätt att låna talböcker. Källa: Synskadades Riksförbund 6 Läs- och skrivsvårigheter är den övergripande termen som innefattar alla som har svårigheter att läsa och/eller skriva oavsett vad som är orsaken. Personer med dyslexi utgör en undergrupp som särskilt definieras med avseende på svårigheternas orsaker och yttringar. 25 % av den vuxna svenska befolkningen, 20<, läser inte så bra som man förväntas göra när man lämnar grundskolan. Man kan exempelvis inte med god behållning tillgodogöra sig innehållet i en vanlig dagstidning eller läsa instruktionerna för receptbelagda läkemedel. Källa: Svenska Dyslexiföreningen och Centrum för lättläst 5

det av yttersta vikt att den tekniska lösningen är kompatibel med befintlig utrustning och att service och underhåll följer gängse rutiner. Exempel på leverantörer av digital utrustning till biografer finns på www.sfi.se under fliken Våra stöd/ Biografstöd/ Digitalisering av biograf. Dessa är endast förslag på leverantörer som är kända och accepterade bland svenska biografägare. 2.2 Regler gällande de minimis - stöd av mindre betydelse De sökande som erhåller ekonomiskt stöd gör det genom ett så kallat de minimis - stöd av mindre betydelse. Läs mer nedan under avsnitt 4.2 Finansiering. De sökande som inom ramen för andra stöd, redan mottagit maxbeloppet avseende stöd av mindre betydelse under en treårsperiod, har inte möjlighet att få finansiering genom denna utlysning. Om något företag i samma koncern, oavsett det är en äkta eller en så kallat oäkta koncern, har erhållit maxbeloppet av sådant stöd under tidsperioden så kan ytterligare stöd till samma företag inte ges varför finansiering genom denna tävling inte kan ske. En oäkta koncern föreligger om en fysisk person har det bestämmande inflytandet över två eller flera juridiska personer utan att företagen ingår i ett formellt koncernförhållande. SFI kan vid osäkerhet begära att få se på den sökandes aktiebok. EU-kommissionen har också i ett domslut fastslagit att om det finns en risk att stödet går till en annan part som redan mottagit maxbeloppet kan inga pengar utdelas till sökanden. Dessutom så får det inte finnas en risk att de immateriella rättigheterna hamnar hos en tidigare mottagare (som mottagit maxbelopp) av stöd av mindre betydelse. Vid eventuella funderingar angående detta så kontakta Filminstitutet. Projektförslag kan lämnas även av person som inte kan göra anspråk på ekonomiskt stöd. I ansökan ska då redogöras för att maxbelopp tidigare erhållits enligt stöd av mindre betydelse. 2.3 Kreditbedömning Filminstitutet kommer att göra en kreditbedömning av sökandes ekonomiska ställning med stöd av Soliditets (AAA Soliditet AB) ratingmodell. Sökanden i tävlingen ska ha rating B eller högre. Observera att kravet på ekonomisk ställning gäller under hela avtalsperioden. Nystartade företag som ännu inte lämnat sin första årsredovisning och som har rating AN ska styrka sin ekonomiska och finansiella ställning genom att på begäran av Filminstitutet komma in med förklaring/intyg som visar att sökanden har ekonomisk stabilitet motsvarande ovan ställda krav. Sådan förklaring/intyg kan vara exempelvis balans- och/eller resultatrapport från bokföringssystemet eller intyg från revisor. Om en sökande inte uppfyller kravet på rating enligt ovan, eller har rating AN men inte lämnat tillfredsställande förklaring/intyg, ska sökandens ekonomiska ställning garanteras av annan. Detta ska, på begäran av Filminstitutet verifieras av garanten, genom en fullgörandegaranti. Se Bilaga 1 för mer information om kreditbedömning. 6

3 Hur går utlysningen till? 3.1 Kort beskrivning av utlysningens olika etapper Etapp 1. I denna etapp ska projektförslaget beskrivas som idé utan krav på teknisk funktionsbeskrivning. Etapp 2. I denna etapp ska förstudien arbetas fram. Denna ska innehålla en beskrivning av den tekniska lösningens alla delar. Etapp 3. Sökanden ska lämna in den tekniska helhetslösningen som fysiska produkter redo för provdrift i Filminstitutets biograf och för testvisningar med målgrupperna på digitala biografer. Etapp 4. Sökanden ska lämna en slutrapport. Under ansökningstiden kommer Filminstitutet att svara på eventuella frågor som de sökande har. Frågor skickas till Filminstitutet med e-post, till adressen tillgangligbio@sfi.se. Filminstitutet kommer löpande under ansökningstiden att publicera förtydliganden, frågor och svar av allmän karaktär och annan relevant information på Filminstitutets webbplats; www.sfi.se/tillgangligbio Sökanden uppmanas därför att regelbundet kontrollera webbplatsen för ny information. Sökanden får inte på egen hand söka information hos film- och biografbransch eftersom de under hela 2012 är strängt upptagna av den digitala omvandlingen. Om sökanden trots denna uppmaning inte kontaktar Filminstitutet för frågor utan tar direkta kontakter i branschen kommer detta att inverka på bedömningen av den tekniska helhetslösningen. Viktiga tidpunkter: 31 maj Utlysning av stöd. Etapp 1 startar. 13 juli Etapp 1 klar. Inlämning av projektförslag. 14 september Beslut om vilka som går vidare och får göra förstudie, etapp 2. Avtal mellan Filminstitutet och sökanden skrivs. Etapp 2 startar. 26 oktober Etapp 2 klar. Inlämning av förstudie. 5 november Beslut om fortsättning att utveckla fysiska produkter, etapp 3. Avtal mellan Filminstitutet och sökanden skrivs. Etapp 3 startar. 11 januari Etapp 3 klar. Inlämning av teknisk lösning i form av fysiska produkter. 15 februari Analysresultat klara. Etapp 4 startar. 28 februari Etapp 4 klar. Slutrapport lämnas. 7

3.2 Inlämning av projektförslag, etapp 1 Ansökan ska göras i särskilt ansökningsdokument, se www.sfi.se/tillgangligbio Filminstitutet vill ha ansökan både som papperskopia och digitalt via e-post. Papperskopian av ansökan inklusive sanningsförsäkran ska vara undertecknade av behörig firmatecknare när den inkommer till Filminstitutet. Med pappersversionen ska dessutom bifogas registreringsbevis från Bolagsverket, detta ska inte vara äldre än tre månader. Om sökanden är en enskild firma så ska F-skattsedel bifogas istället för registreringsbevis. Om sökanden dessutom bedriver ekonomisk verksamhet ska sökanden vara momsregistrerad. Den 13 juli klockan 16.00: Elektronisk kopia av ansökan (som PDF-fil) Den 16 juli: Pappersversion av ansökan och Sanningsförsäkran (med underskrift) Registreringsbevis från bolagsverket alternativt F-skattsedel OBS! Samtliga frågor i ansökningsdokumentet ska vara besvarade eller ha en motivering till varför frågan inte är relevant för projektet. Ansökan ska skickas till (elektronisk version behöver inte vara undertecknad): Svenska Filminstitutet Att: Tillgänglig bio Box 27126 102 52 Stockholm E-post: tillgangligbio@sfi.se 3.3 Kriterier för utvärdering Ansökningar kommer att bedömas ur ett helhetsperspektiv enligt följande aspekter: (se mer utförliga krav i Kravspecifikationen och kravtabellen i det dokumentet). - hur förslaget lever upp till funktionella krav - hur förslaget lever upp till tekniska krav - hur förslaget lever upp till ekonomiska krav - hur förslaget lever upp till säkerhetsmässiga krav - hur förslaget lever upp till krav på leverans och drift - projektet adresserar tydligt behovet hos personer med funktionsnedsättningar 8

- slutresultatet har affärsmöjligheter Sökanden ska uppvisa en tydlig plan för produktion/inköp där upphovsrättsfrågor är klarlagda och försäljningsorganisationen är beskriven. - budget för kostnader att ta fram den tekniska helhetslösningen och dess affärsmodell. Under utvärderingsperioden kommer några av de sökande att presentera sina förslag för Filminstitutet och Filminstitutets expertråd. Det är viktigt att sökanden är väl förberedd och kan svara på de frågor som ställs samt har med sig eventuella samarbetspartner som kan svara på sina respektive insatser i projektet. Filminstitutets expertråd består av personer med kompetens på relevanta områden i film- och biografbransch samt användare och bistår Filminstitutet i bedömningen av ansökningarna. 3.4 Förstudie, etapp 2 Filminstitutet bedömer vilka projektförslag som får genomföra en förstudie, etapp 2. I denna etapp ska förstudien arbetas fram. Denna ska innehålla en beskrivning av den tekniska lösningens alla delar från DCPn till den enhet med vilken biobesökaren kan lyssna på ljudspåret/en. Sökanden ska även presentera en plan för hur alla delarna ska produceras och/eller köpas in för att kunna utgöra den tekniska helhetslösning som efterfrågas i denna utlysning. Sökanden kan redan i etapp 2 påbörja arbetet med framtagning av fysiska produkter. Vid beslut att genomföra en förstudie ingår den sökande ett avtal med Filminstitutet. Filminstitutet finansierar förstudien med 40 000 kr. Dokumentet för förstudien skickas ut till de företag som har gått vidare till etapp 2. Filminstitutet vill ha förstudien både som papperskopia och digitalt via e-post. Den 26 oktober klockan 16.00: Elektronisk kopia av förstudien (som PDF-fil) Den 29 oktober: Pappersversion av förstudien Förstudien ska skickas till : Svenska Filminstitutet Att: Tillgänglig bio Box 27126 102 52 Stockholm E-post: tillgangligbio@sfi.se 3.5 Teknisk helhetslösning, etapp 3 Efter att förstudierna skickats till Filminstitutet granskas förslagen på nytt. Sökandens förslag erbjuds att fullfölja utlysningen i etapp 3 om kvalitetskraven motsvaras. Etapp 3 syftar till färdig helhetslösning som ska kunna köras i 9

provdrift och testas av personer i målgrupperna. Sökanden ska även lämna en rapport med plan för produktion i serie samt hur och till vilket pris produkten ska säljas. Vid beslut att fullfölja utlysningen ingår den sökande ett avtal med Filminstitutet. Filminstitutet finansierar etapp 3 med 75% av kostnaderna som har redovisats i budgeten, dock max 225.000 kr. Sökanden ska lämna in den tekniska helhetslösningen som fysiska produkter redo för provdrift i Filminstitutets biograf och för testvisningar med målgrupperna på digitala biografer. Provdriften sker i Filminstitutets biograf tillsammans med husets maskinist för att säkerställa att den tekniska helhetslösningen fungerar enligt de krav som ställts upp i kravspecifikationens tabell. Efter provdriften får sökanden ett protokoll upprättat av Filminstitutets maskinist med provdriftens resultat som även kan innehålla påpekanden om korrigeringar. Sökanden bör då åtgärda dessa inom en vecka för att få möjlighet att utföra ytterligare en provdrift i Filminstitutets biograf innan testvisningarna ska ske. Testvisningar sker med ca 20 personer som har synnedsättningar och läs- och skrivsvårigheter, på två biografer; den ena i Nyköping (Svenska Bio) och den andra i Stockholm (SF). Biograferna är bokade för en halv dags visningar där var och en av de inlämnade tekniska lösningarna testas. Testningen innebär att den sökande presenteras sin helhetslösning för biografens maskinister och besökande. Lösningen testas med en ca 15 min lång sekvens av en film. Efter varje sådan visning intervjuas besökarna och biografens personal enligt ett frågeformulär. Resultat från visningen får sökanden en vecka efter testvisningen. Utrustning i form av särskilda applikationer och erforderlig utrustning tillhandahålls i första hand av sökanden. För att produkterna ska kunna användas av SFIs och biografernas maskinister ska en utförlig instruktion för hantering finnas med. I denna etapp ska även uppgifter om hur produktion och/eller inköp ska ske lämnas tillsammans med en beskrivning av garantier, service, skötsel, underhåll och support. Sökanden ska även presentera beräknat pris för ingående moduler i den tekniska kedjan, från maskinrum till besökare. Efter visningarna får sökande tillbaka sin helhetslösning. 3.6 Avtal Sökanden som erhåller stöd kommer att teckna avtal med SFI för genomförande av etapp 2 och etapp 3. Avtalen för förstudien, etapp 2 och avtalen för framtagande av helhetslösning, etapp 3 finns tillgängliga på www.sfi.se/tillgangligbio. I avtalet för etapp 3 framgår att rättigheterna till resultaten inte tillhör Filminstitutet. Filminstitutet förbehåller sig dock rätten att informera om resultaten när Filminstitutet finner det lämpligt. I avtalet framgår också att Filminstitutet har rätt att utföra revision. Filminstitutet har rätt att när som helst under projektets löptid samt inom skälig tid (max 6 månader) efter avslutning av projektet, genomföra en revision av projektet. Revisionen syftar till att verifiera projektets uppnådda resultat samt den ekonomiska redovisningen. 10

I avtalet framgår också andra viktiga förutsättningar. När avtalet för etapp 3 är påskrivet av båda parter kan första delen av finansieringen 75 % av budgeten överföras till sökanden och etapp 3 kan starta. 3.7 Slutrapport, etapp 4 Sökanden ska lämna en slutrapport som beskriver utvecklingen till den färdiga lösningen tillsammans med testresultat samt affärsmodellen för produktion/inköp och hur försäljningsorganisationen ser ut. Till slutrapporten ska även en ekonomisk redovisning hur stödet har utnyttjats lämnas. Den ekonomiska redovisningen ska vara undertecknad av projektansvarig. Efter godkänd slutrapportering och ekonomisk redovisning avslutas utlysningen och resterande 25% av budgeten utbetalas. 4 Genomförande av utlysning 4.1 Filminstitutets roll Filminstitutet ställer krav på att genomförandet och redovisning sker på överenskommet sätt. De utsedda projekten ska genomföra och rapportera resultatet av sitt projekt efter respektive etapp. Filminstitutet kräver också att sökanden redovisar hur pengarna har disponerats för varje etapp. 4.2 Finansiering Förslag inom ramen för denna utlysning kan erhålla ett ekonomiskt stöd som motsvaras av den budget sökanden lämnar in, maximalt 225 000 kr. Finansieringen sker enligt förordning (1988:764) om statligt stöd till näringslivet och kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 avseende stöd av mindre betydelse. Dessa regler begränsar det totala stödet av mindre betydelse som ett företag kan få under en period av tre beskattningsår. Det statliga stödet får inte överstiga 200 000 euro. Stöd som faller in under andra stödordningar som godkänts av kommissionen ska inte räknas med. Storleken på finansieringen påverkas därför av om sökanden eller något annat företag i samma koncern (oavsett det är en äkta eller en så kallad oäkta koncern) har fått statligt stöd av mindre betydelse tidigare. Har den sökande eller något annat företag i samma äkta eller s.k. oäkta koncern redan erhållit, eller beviljats, statligt stöd av mindre betydelse som motsvarar 200 000 euro under de tre senaste beskattningsåren (det innevarande beskattningsåret inkluderat) kan inga medel tilldelas. I Sverige avses med beskattningsår det räkenskapsår som sökanden tillämpar. Om den sökande eller något annat företag i samma äkta eller s.k. oäkta koncern har erhållit, eller beviljats, en lägre summa sker en avräkning upp till den övre gränsen. Det är viktigt att man i ansökan noterar eventuella samarbetspartners och/eller underleverantörer eftersom tröskeln för stöd av mindre betydelse iakttas för var och en av dessa. EU-kommissionen har kommit till slutsatsen att det inte får finnas en risk att ett stöd riktat till en stödmottagare faktiskt tillkommer en annan som redan mottagit maxtak. 11

Det är den sökandes ansvar att lämna en fullständig redogörelse för allt annat stöd av mindre betydelse om sökanden har fått under de två föregående beskattningsåren och det innevarande beskattningsåret. Denna information anges i ansökan. Stödet betalas i svenska kronor. Finansiering av sökandens projekt kommer att ske i efterskott baserat på den angivna etappindelningen. Filminstitutet beviljar efter godkännande av föregående etapp finansiering enligt den fastställda planen. Utbetalning av stöd sker genom rekvisition av medel från Filminstitutet. Utbetalning sker 2-4 veckor efter godkännandet av föregående etapp. Stöd av mindre betydelse är ett statligt stöd och därför inte momspliktigt. 5 Sekretess Uppge gärna om ni anser att ansökan innehåller affärsmässigt känsliga uppgifter. Detta kan göras under övriga uppgifter i ansökan. Alla handlingar som inkommer till Filminstitutet är allmänna handlingar. Filminstitutet kan sekretessbelägga inkomna uppgifter som Filminstitutet bedömer vara affärsmässigt känsliga, se 30 kap. 23 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). En sådan sekretessprövning gör Filminstitutet om någon begär ut en allmän handling från myndigheten. Ett beslut att sekretessbelägga kan dock överprövas av Kammarrätten i Stockholm. I beslutet om beviljande av medel kommer Filminstitutet att beskriva vad projektet handlar om och vad det syftar till. Denna information kan inte sekretessbeläggas. I pressmeddelanden och liknande kommer Filminstitutet att informera om sökandes namn och kort beskrivning av projektets förslag. 12

Bilagor Bilaga 1 - Definitioner Kreditbedömning Definitioner Trippel-A ratingen baseras på en ekonomisk analys av ett företags kreditvärdighet. Ratingen förutser sannolikheten för att ett företag går i konkurs inom 36 månader. En kombination av s.k. delomdömen fastställer den slutgiltiga totala ratingklassificeringen för sökanden. Eftersom den tillgängliga informationsmängden varierar kan delomdömena skilja sig åt mellan olika företagsformer. Delomdömena kan vara en vägledning för att förklara varför företaget har fått en viss ratingklassificering. De fyra delomdömena är: Ålder/Verksamhet Ägare/Ledning Ekonomi Betalningsförmåga Ratingklasser AAA Högsta kreditvärdighet Denna rating ges endast till aktiebolag. Bolaget ska dessutom omsätta mer än 2 miljoner, ha ett eget kapital på minst 200 000kr samt funnits i minst 10 år. Nyckeltalen ska dessutom vara över branschens genomsnitt. AA God kreditvärdighet Är den högsta rating ett handels-, kommanditbolag och enskild firma kan få. För aktiebolag krävs bl. a att omsättningen är över 1 miljon kronor och att nyckeltalen ligger över branschens genomsnitt. A Kreditvärdigt Ett genomsnittsbetyg. Företaget kan ha betalningsanmärkningar, men dessa uppvägs av ekonomisk stabilitet. AN Nystartat bolag Ges till nystartade företag där ingen negativ information finns. B Kredit mot säkerhet Företagets nyckeltal ligger under branschens snitt och/eller negativ information finns. C - Kredit avrådes Utmärker företag som har stora betalningsproblem, förbrukat aktiekapital, allvarliga revisionsanmärkningar, konkursengagemang och som har nyckeltal långt under branschgenomsnittet. Ej fastställd rating I de fall tillräckligt med information saknas eller då den är bristfällig fastställs ingen rating på företaget. Exempel på fall är när företaget inte bedriver någon verksamhet eller har inlämnat ett felsummerat bokslut. 13

Bilaga 2 - Nulägesanalys Sammanfattning Denna nulägesanalys har genomförts av Svenska Filminstitutet (Filminstitutet) i samarbete med Post & telestyrelsen (PTS) inom ramen för regeringsuppdraget Tillgänglig Bio som syftar till att göra film på bio mer tillgänglig för synskadade och för personer med läs- och skrivsvårigheter. Det finns idag inte någon fungerande teknisk helhetslösning för syntolkning och uppläst textremsa på digitala biografer i Sverige. Filminstitutet söker därför aktörer som kan ansvara för utvecklingen och sammanställningen av de enheter som kan komma att utgöra en teknisk helhetslösning på landets digitala biografer. Teknikproducenter bör bjudas in brett för att uppmuntra innovativa helhetslösningar. För att kartlägga alla förutsättningar och för att nå en bred acceptans bland filmbranschens aktörer och hos tänkta användare, rekommenderas en projektgrupp med representanter från regissörer, produktionsbolag, distributörer, biografägare samt personer med synnedsättningar och personer med läs och skrivsvårigheter. De krav som ställs i gruppen ställer utgör basen i utlysningens kravspecifikation. Det är lämpligt att utlysningen sker i olika etapper för att säkerställa hög kvalitet på lösningar och få kännedom om leverantörernas förmåga att garantera säker drift, underhåll och service. Utlysning bör ske senast den 31 maj 2012. 1 Inledning 1.1 Bakgrund Trots många olika sätt att konsumera film, är film på bio fortfarande en viktig arena för publik att ta del av filmskaparens utryck och berättelse. Statistiken visar att antalet biobesökare hållit sig på en relativt konstant nivå de senaste 15 åren med ca 15 miljoner biobesök/år. Det finns dock grupper som har små möjligheter att ta del av film på bio med god behållning. Några är de ca 120 000 personer i Sverige som har olika grad av synnedsättning samt personer med läs- och skrivsvårigheter, ca 1 700 000 personer. De senaste åren har omkring 70 syntolkade filmvisningar per år genomförts över hela landet med totalt ca 1000 synskadade biobesökare som utnyttjat syntolkarnas tjänster och 4 8 svenska dvd-utgåvor per år har försetts med ett syntolkat ljudspår. Filmvisningar på bio som är syntolkade innebär att en person som genomgått en syntolkutbildning, sitter i salongen och berättar med en mikrofon och enkel sändar-/mottagarutrustning till de synskadade vad som händer visuellt i filmen. Eftersom dessa visningar sker på analoga biografer med en person som måste vara på plats och tolka live, så blir visningarna relativt kostsamma. Visningarna kräver även ett stort mått av framförhållning och planering av både arrangörer och de som ska besöka visningarna, vilket är en begränsande faktor. 14

Utbudet av filmer och möjligheterna till visningar är idag alltså för små för att man ska kunna anse att film på bio är tillgänglig för personer med synnedsättningar. Att film på bio inte är tillgänglig gäller även för personer med läs- och skrivsvårigheter, som i dag har betydande svårigheter att ta del av utländska filmer med svensk text p.g.a. svårigheter att hinna läsa översättningen. (I de fall kunskaperna i aktuellt språk inte är tillräckliga för att ta del av dialogen.) I takt med att biograferna nu byter från analog till digital visningsteknik förbättras möjligheterna för personer med synnedsättningar och personer med läs- och skrivsvårigheter att ta del av film på bio eftersom den planerade sändnings- och mottagningsutrustning som är nödvändig därmed lättare kan kopplas till den utrustning som biograferna installerar i sina maskinrum. Den digitala visningstekniken ger helt andra möjligheter att tillgängliggöra svensk och utländsk film eftersom digitala filmkopior kan innehålla både en otextad version, en svensktextad version, ett syntolkat ljudspår och en uppläst textremsa. Detta gör att filmen är potentiellt tillgänglig för döva, hörselskadade, synskadade och långsamläsande från premiär och framåt, oavsett var och när den visas. För att kunna utnyttja möjligheterna med den digitala visningstekniken efterlyses nu en teknisk helhetslösning för paketering, utsändning, överföring och mottagning av syntolkade ljudspår och uppläst textremsa. I juni 2011 gav regeringen Filminstitutet och Post och Telestyrelsen (PTS) i uppdrag att genomföra ett projekt som syftar till att utveckla ett system för syntolkning av film på digitala biografer för att öka tillgängligheten till film för synskadade. Möjligheten att använda tekniken för andra grupper med särskilda behov, t ex dyslektiker ska också beaktas. Filminstitutet och PTS har utrett på vilket sätt denna utveckling ska ske och kommit fram till att göra en utlysning av stöd enligt de minimis. 2 Omvärldsanalys 2.1 Beskrivning av filmproduktionsprocessen Produktionen av en film kan delas in i fem huvud stadier: 1. Utveckling 2. Förproduktion/förberedelser 3. Inspelning 4. Efterbearbetning/Postproduktion 5. Distribution I Sverige tar hela cykeln ungefär två år. En fullskalig Hollywood-produktion tar cirka tre år. Den första tredjedelen av tiden går åt att utveckla idén. Den andra tredjedelen åt förberedelser och inspelning. Den sista tredjedelen åt efterbearbetning (inklusive musikläggning) och distribution. 15

Utveckling Här utvecklas en idé till ett filmmanus i flera steg: från de första nerskrivna tankarna till en s.k. step outline, till ett manus, och slutligen ett antal bearbetningar. Under arbetet har manusförfattaren mycket kontakt med tänkbara produktionsbolag för att se om det finns någon marknad för manuset. Sedan presenteras manuset för producenter och regissörer för att säkerställa filmens finansiering. Förproduktion Under förproduktionen får filmen sitt utseende och arbetet planeras, med budget och inspelningsschema. De poster som behövs under inspelningen tillsätts. Inspelning Varje tagning numreras i en klappa för att hjälpa redigeraren hålla reda på tagningarna vid klippningen. Klappan anger scenens nummer, tagningens nummer, regissör, producent, datum och filmens namn. Klappan används också för att synkronisera ljud och bild, eftersom ljudet spelas in separat. Vanligen skickas dagens tagningar i traditionell film (analog) till framkallning över natten (de kallas dagstagningar, på engelska dailies ) och granskas av regissören och vissa ur teamet så snabbt som möjligt. För digitalfilm visas filmen på liknande sätt. Efterproduktion/Postproduktion Här ställs filmen samman till en helhet. Filmen sätts ihop ( klipps ), och de visuella effekterna görs och fogas in i filmen. För- och eftertexter, samt alla skyltar i filmen, läggs in. Det ljud som tas upp under inspelningen är ofta endast dialogen, allt annat ljud undviks till så stor utsträckning som möjligt. Allt annat ljud läggs istället på i efterhand, vilket är två procedurer, fotsteg och ljudeffektläggning. I många länders filmer brukar dock mycket av dialogen spelas in i studio efteråt; en procedur kallad eftersynkning, där man till rörliga bilder, till exempel film, spelar in nytt talspår till en bild som redan har tal, där talet ska stämmas överens med bilden, bland annat synkroniseringen av munrörelser. Eftersynkmetoden är dyr eftersom skådespelarna måste få lön under en längre tid, men ger ofta ett ljudkvalitetsmässigt högre resultat både i talet och i ljudsammanställningen. Ibland görs samma film också i olika språkversioner direkt som dubbning i vissa länder. Viss dialog spelas in på nytt, ljudet synkroniseras, och ljudeffekter (inklusive tramp och eftersynkning) läggs på. Musiken komponeras och läggs på. Den slutliga ljudmixen sker i en biografliknande miljö. Därefter är filmen låst, och filmen sägs ha nått final cut. En klipplista produceras och masternegativet skapas. Den kopieras till ett positiv, varpå den resulterade kopian blir master för de filmer som ska distribueras. (Anledningen till att man inte kopierar direkt från masternegativet är att man inte vill riskera att stå utan masternegativ.) Filmbolaget gör (ibland i Sverige, alltid i USA) en testvisning inför publik. Den feedback som kommer in avgör bland annat om vissa scener ska tas om. 16

Distribution Det här är det sista stadiet, där filmen går upp på biografer eller säljs till Tvkanaler och/eller dvd. Vanligtvis sker detta genom en distributör, ibland med egna biografer. Filmen kopieras i tillräckligt många exemplar utifrån beräkningar om en kommande publik. Pressmaterial, affischer, och annat reklammaterial publiceras. Filmens trailer börjar visas. Filmens reklamkampanj startar ofta med presskonferenser, intervjuer, pressvisningar och visningar på filmfestivaler. Det är också vanligt att skapa en egen hemsida och att finnas i sociala medier som t ex Facebook. Filmen går upp på ett visst antal biografer, och ges oftast först senare ut på dvd. 2.1.1 Företag i värdekedjan aktörerna i en filmproduktion Producent Regissör Produktions Postproduktion Distributörer Biografer - bolag Regissören Är ansvarig för filmens konstnärliga uttryck. Regissören bestämmer vilka skådespelare som besätter rollerna, i samråd med producenten. I Europa har regissören mer makt över en filmproduktion och den slutgiltiga filmen än en regissör i Hollywood. I Hollywood, där film är mer en industri än en konstform, så spelar pengar och reklamsponsring en sådan viktig roll och därför är producentens roll viktigare i USA än i Europa. Producenter En filmproducent är en person som ansvarar för en filmproduktion. Filmproducenten har det högsta ansvaret för att filmen genomförs, både ekonomiskt och kreativt. Exekutiv producent även kallad verkställande producent, är en sorts överordnad producent inom nöjes-, media- och kulturindustrin. Den exekutive producenten ägnar sig mer åt det övergripande ansvaret, till exempel finansiella frågor, medan en vanlig producent, särskilt inom musikinspelningar, arbetar närmare inspelningsprocessen, till exempel med att ge instruktioner i studion. En filmproducent ger inte instruktioner till skådespelarna. En producent har ansvar för pengar, sponsorer, dagsscheman osv. Man ordnar auditions (provfilmning) och castings. Verkar inom ett Produktionsbolag. Postproduktionsbolag efterbearbetning, efterarbete; engelska Post Production, innefattar det arbete som sker efter det att råmaterialet till en film är inspelat, till exempel klippning och ljudeffekter. Inom film finns det olika typer av ljudeffekter: Ljudeffekter som dörrstängningar, gevärskott eller trafikljud läggs på i efterhand av en ljudeffektläggare. Atmosfärsljud eller 17

bakgrundsljud behöver inte synka (men kan också göra det) med det som händer i filmen och ger en atmosfär i miljön. Atmosfärsljud ger ofta mycket känsla och trovärdighet till filmen. Tramp eller foley kallas den typ av ljudeffekter som är vardagliga ljud, vanligen fotsteg, rörelseljud och andra ljud som kommer från vardagliga saker. Dessa är unikt inspelade för filmen i en ljudstudio avsett för detta ändamål. Distributörer En förmedlande part i film/biografbranschen. Antingen går filmen upp på bio (vilket är ett krav om filmen fått produktionsstöd från Filminstitutet) eller säljs till TV-kanaler alternativt direkt till dvd-marknaden. Filmen kopieras i tillräckligt många exemplar utifrån ett beräknat antal besökare. Pressmaterial, affischer, och annat reklammaterial publiceras. Filmens trailer börjar visas. Filmens reklamkampanj startar ofta med ett presskonferenser, intervjuer, pressvisningar och visningar på filmfestivaler. Numera är det också vanligt att skapa en egen hemsida för filmen. Filmen går upp på ett visst antal biografer, och ges oftast först senare ut på dvd. Biljettintäkterna från filmens biografvisningar delas mellan biografägare, distributör och produktionsbolag. Biografägare Det sista ledet i biograffönstret. Biografen hyr filmen av distributörerna och betalar filmhyra som baseras på biljettintäkterna, ca 30-50 %. I Sverige är ägarstrukturen relativt varierad, från helt ideella till vinstdrivande, internationella bolag. Vid årsskiftet 2011/2012 fanns 830 st salonger i 478 stycken aktiva biografer. I landets 290 kommuner finns biografer i 262 kommuner. (Se bilaga) År 2007 2011 har det totalt premiärsatts 1251 långfilmer på biografer varav 187 stycken som räknas som svenska produktioner. Publiksnittet de senaste fem åren är 15 975 094 stycken besökare/år. Källa: Filminstitutet 2.2 Besökare med särskilda behov personer med synnedsättningar Synskadad är den som har svårt att läsa eller som har svårt att orientera sig med hjälp av synen. De flesta kan svagt skönja färger och föremål eller ser med starkt begränsat synfält. Andra har svårigheter när det är mörkt eller när det är skarpt solsken. Lässvårigheter kan vara mer eller mindre grava. En majoritet - uppskattningsvis 85 procent - är äldre och har användbara synrester. De kan läsa tryckta texter om texten är tillräckligt stor. God kontrast och logisk layout ökar läsbarheten. Resterande 15 procent har så pass nedsatt syn att de behöver använda omvägar av något slag. Läsa punktskrift, lyssna på band eller syntetiskt tal på dator, låta någon läsa upp texten åt sig. Många sådana omvägar har organiserats i samhället. De fungerar mer eller mindre bra. Gränsen mellan grava och lindriga synskador är flytande. Många kan läsa korta tryckta meddelanden men använder andra medier för långa texter. Exakt hur många som är synskadade är oklart men man beräknar antalet till över 120 000. Tiotusen prenumererar på daglig taltidning. 25 000 personer har cdspelare som bidragsberättigat hjälpmedel. Omkring 100 000 finns inskrivna vid någon av landets syncentraler och har rätt att låna talböcker. Det finns ungefär 3 000 barn med synskador. Över hälften har förutom synskadan ytterligare funktionsnedsättningar. Källa SRF 18

2.3 Besökare med särskilda behov - personer med läs- och skrivsvårigheter Läs- och skrivsvårigheter är den övergripande termen som innefattar alla som har svårigheter att läsa och/eller skriva oavsett vad som är orsaken. Möjliga orsaker kan vara syn- eller hörselnedsättning, språkstörning, bristfälliga språkkunskaper, understimulans, bristfällig undervisning eller begåvningshandikapp. Termen specifika läs- och skrivsvårigheter används ibland med likartad innebörd som dyslexi. Tidigare var det vanligt att använda ordblindhet med samma betydelse. Många med andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar till exempel adhd/add och Aspergers syndrom har också läs- och skrivsvårigheter. Målgruppen består totalt av ca 1 700 000 personer (Centrum för lättläst). 2.4 Inventering av nuvarande stöd 2.4.1 Stöd till syntolkning och textning av film Filminstitutet På regeringens uppdrag fördelar Filminstitutet sedan 2000 stöd till film och video för syntolkning och textning på svenskt språk. Stödet till film och video för syntolkning och textning på svenskt språk är viktigt för att hörselskadade och synskadade ska få möjlighet att ta del av svensk film på bio och dvd. Stöd fördelas för textning på svenskt språk av svensk film för biografkopior och dvd, syntolkning på svenskt språk av svensk film för dvd, biografvisning av svensk film, textad eller syntolkad på svenskt språk och utvecklings- och försöksprojekt som främjar stödets syfte. Ett normalt år används ca 50 % av stödmedlen (totalt 1 500 000 kr) till textning av svenska filmer och resterande del till syntolkade DVD-filmer och regionala syntolkningsprojekt med syntolkning live i salongen. I dagsläget finns inget uppdrag till Filminstitutet att främja tillgänglighet till film för långsamläsare. Handläggare: Tomas Johansson, 08-665 11 35, E-post: textsyn@sfi.se 2.4.2 Biografstöd - Filminstitutet För närvarande hanterar Filminstitutet två olika stöd för att främja biografernas digitala utveckling. Det ena stödet ligger inom ramen för Filmavtalet och kallas för Teknisk upprustning. Syftet är att ge biografer en teknisk standard som bidrar till att biografstrukturen på främst mindre och medelstora orter bevaras och förstärks samt till en likvärdig teknisk biografstandard över hela landet. Stöd fördelas till inköp och installation eller upprustning av projektor med kringutrustning, ljudutrustning och filmduk, samt till eventuella kringkostnader. Stödområdets totala pott varierar år från år men de sista åren har ca 3 500 000 kr fördelats. Lokal medfinansiering krävs med minst hälften av projektets totala kostnad. Inom ramen för detta stöd finns även möjlighet att söka en del till anskaffning av digital projektionsutrustning. Varje biograf kan söka max 300 000 kr/salong. Det andra stödet är ett särskilt, av regeringen anslaget stöd, som är avsett enbart för digitalisering av landets biografer kallat Stöd till digitalisering av biograf de minimis. Detta stöd är tänkt att under 2011-2014 fördela 15 milj., 19

kr/år. Varje biograf kan söka max 300 000 kr/salong. Lokal medfinansiering krävs med hälften av kostnaden för grundutrustningen. Syftet är att genom stöd till biografer för inköp av digital biografutrustning öka tillgången till ett brett utbud av film i hela landet. Stöd kan sökas av biografägare som är registrerade hos Filmägarnas Kontrollbyrå (FKB). Stöd kan sökas för salong som ingår i biograf med högst tre salonger och med i genomsnitt mindre än två miljoner kronor i bruttobiljettintäkter per salong och år. Stöd ges för investering i digital biografutrustning avsedd för filmföreställning för allmänheten. Handläggare: Ramon Reissmüller, 08-665 11 59, upprustning@sfi.se 2.5 Inventering av angränsande projekt 2.5.1 Uppläsning av textremsor med talsyntes DART utvecklar ett verktyg där datorn kan läsa upp textremsor från filmer och tv-serier. Verktyget hämtar information från undertextfiler som laddas hem från Internet eller hämtas från en dvd, och läser texten högt via en talsyntes. Målgruppen är personer som har svårigheter att läsa textremsor, till exempel på grund av synnedsättning eller dyslexi. Kontaktperson: Maria Olsson, 031-342 08 14 maria.in.olsson@vgregion.se 2.5.2 Utredning avseende TV-tillgänglighet - Myndigheten för radio och tv Myndigheten för radio och tv har fått i uppgift att besluta om i vilken omfattning leverantörer av medietjänster ska vara skyldiga att utforma sina tjänster så att de också blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Skyldigheten omfattar endast tekniska hjälpmedel som textning, tolkning, uppläst text eller liknande och inte innehållsrelaterade tjänster. Regeringen har i uppgift att fatta motsvarande beslut för public service-företagen. Utredningens syfte är att kartlägga de behov personer med funktionsnedsättning har av tillgänglighetstjänster, vilka tekniska hjälpmedel som finns idag för att tillgängliggöra leverantörernas linjära TV-tjänster, vilka tekniker som utnyttjas i praktiken samt undersöka utvecklingen av tekniska hjälpmedel. Vidare ligger det i uppdraget att redovisa en uppskattning av kostnader för att producera de olika tjänsterna och vilken kapacitet som krävs för att sända ut dem. En internationell utblick ska också inkluderas. Leds av A-focus, 08-679 9900, office@a-focus.se, www.a-focus.se 2.5.3 Talande textremsa i mobilen Dyslexiförbundet FMLS utvecklar en applikation till smart-telefoner som plockar upp ett ljudspår som sänds ut via ett wifi-nät. Ljudspåret innehåller en synkkod som behövs för att tal och bild ska fungera ihop synkroniserat. Applikationen och synkkoden kommunicerar med varandra via wifi-nätet och applikationen läser sedan upp textremsan för slutanvändaren. Målgrupperna är personer med dyslexi, koncentrationssvårigheter eller personer med utvecklingsstörning. Kontaktperson: Eva Hedberg, 08-665 1705, eva.hedberg@dyslexiforbundet.se 20

2.5.4 Textöversättning för scen Riksteatern utvecklar en applikation för smarttelefoner för att kunna producera textade teaterföreställningar. Målgrupperna är till exempel personer med hörselnedsättning eller personer som har svenska som andraspråk. Kontaktperson: Victoria Smedman, 070-5139 9297 victoria.smedman@riksteatern.se 2.5.5 Digitalteatern kulturportal för funktionshindrade Frekvens Produktions projekt handlar om att digitalisera svensk scenkonst, tillgängliggöra scenkonsten och distribuera den till slutanvändare. Televiseringar av scenkonst kompletteras med bland annat textning, syntolkning och teckenspråksruta. Slutanvändaren kan välja mellan att se föreställningen strömmad eller genom att ladda ned den till sin dator, mobil eller surfplatta. Kontaktperson: Göran Carlsson, 070-328 77 88 goran.carlson@frekvens.se 2.6 Internationella utblickar 2.6.1 Storbritannien Mer än 300 biografer runt om i Storbrittanien har utrustning för att kunna visa de senaste filmerna med syntolkat spår. Organisationen som håller i detta heter Your Local Cinema.com. De stora filmbolagen bär kostnaderna för syntolkningsspår själva, medan mindre bolag har möjlighet att söka statligt stöd. Syntolkningsspåret för t ex Harry Potter-filmerna bekostades av Warner Bros och spåret för James Bond-filmer av Sony Pictures. De tekniska system som behövs för att visa filmer med syntolkningsspår finansierades delvis av regeringen och delvis av biograferna. Cineworld, Vue, Odeon och andra biografer tog emot statliga stöd men betalade en del själva också. Syntolkningsspåret levereras på separata CD-skivor som synkroniserats med filmljudet via DTS-CSS eller Dolby Screentalk till analoga biografer. Skivan synkroniseras med filmen när den spelas upp. Till digitala biografer levereras syntolkningsspåret/inlästa textremsan oftast på den digitala filmkopian, inkluderad på hårddisken. Utsändningen görs via IR-system som också används för hörselslinga på brittiska biografer. De flesta brittiska biografer är utrustade med IR-system. Mottagarutrustningen är trådlösa hörlurar som biograferna tillhandahåller för de synskadade besökarna. Ca 300 biografer har sådana hörlurar. Källa: Sonali Rai, Media and Culture Development Officer, Royal National Institute of Blind people, RNIB. De faktorer som har påverkat utvecklingen av syntolkning i Storbritannien är enligt World Blind Union Toolkit 7 : Engagemang och lobbying från synskadades intresseorganisationer Lagstiftning och reglering av media 7 utgiven av World Blind Union, info@wbuoffice.org 21

Filmbranschens engagemang och stöd Delat ansvar 2.6.2 USA Syntolkningen i salongen genomförs vanligtvis digitalt numera via ljudspår på DCP eller på en CD som är synkroniserad med filmen och vanligtvis utsänd via IR alternativt via FM-system som är installerat i salongen. Besökarna använder hörlurar. I USA finansieras syntolkningen av biografen eller producenten. Ofta samlar också medborgare in medel så att utrustning kan installeras och för löpande kostnader. Nedan beskrivs den kronologiska ordningen för exempel på förekommande lösningar av syntolkat ljudspår/uppläst textremsa. I. Filmen distribueras till biograf på DCP (bild och 16 kanaler) II. Filmens filer tankas in i biografens server III. Server skickar signal till Mediaspelare IV. Mediaspelaren skickar bild-signal direkt till projektor V. Ljud (16 kanaler)skickas till ljudswitch som separerar det ordinarie salongsljudet från ljudspår (stereo 5.1 /7.1) som innehåller syntolkspår och/eller uppläst textremsa. (kanal 7 och 8, alternativt 15 och 16) VI. Ljudspår med syntolkning/uppläst textremsa skickas till DA-omvandlare (digital till analog) VII. Ljudsignal (antingen ett inläst innehåll i stereo eller två olika inlästa innehåll i mono) skickas till sändare i salong och distribueras via IR till besökarnas mottagningsutrustningar/avlyssningsenheter. VIII. Besökarnas mottagningsutrustning består av en mottagningsenhet i storlek av ett cigarettpaket som tar emot IR-signal och leder den vidare till användarnas hörlurar. 3 Behov och förutsättningar 3.1 Producenternas/produktionsbolagens situation En filmproducent är en person som ansvarar för en filmproduktion. Filmproducenten har det högsta ansvaret för att filmen genomförs, både ekonomiskt och kreativt. En filmproducent ger inte instruktioner till skådespelarna. En producent har ansvar för pengar, sponsorer, dagsscheman osv. Producenten är knuten till ett produktionsbolag som håller i inspelningen av filmen. I den kartläggning som gjorts inom detta uppdrag, har det inte framkommit några tecken, från representanter i produktionsledet, att de har behov av eller har andra incitament som tyder på att de kommer att driva processen fram till att filmen syntolkas och förses med uppläst textremsa. Det kan däremot inte uteslutas att det i framtida filmavtal kommer krav från staten, att stöd till filmproduktioner också omfattar att filmen får ett syntolkat ljudspår och ett spår med uppläst textremsa. Det är annars troligt att producenterna/ produktionsbolagen får önskemål från distributörerna att filmen även ska ha ett syntolkat ljudspår och en uppläst textremsa och att dessa produceras i senare delen av produktionsprocessen. 22