Internetframsyn Kick off 18 september 2007
Tack!
Jan Uddenfeldt Ordförande Internetframsyn Senior Vice President Ericsson IVAs vice preses och ledamot av IVAs Avd XII - Informationsteknik
Varför är Internetframsyn viktig för Sverige? Internet är en central funktion i det moderna samhället idag. Än mer år 2015! Sverige har en unik position genom, God tillgång till bredband Befolkning van vid internet Stor andel offentlig sektor som kan gå före Leder utvecklingen inom mobiltelefoni
Mål Mål och målgrupp Målet med projektet är att med utgångspunkt i dagens situation och med stöd av tillgänglig forskning identifiera de viktigaste åtgärder som behöver vidtas för att Sverige skall vara en framstående internetnation år 2015. Projektet skall även föreslå lämpliga ansvariga för utförandet av de förslag som läggs fram. Primär målgrupp Beslutsfattare inom näringsliv och offentlig sektor Sekundär målgrupp Allmänheten
Framstående internetnation 2015 Avancerad användning - nyttoaspekten Hög användning inom företag, myndigheter och hos privatpersoner. Hög användarnytta. Hög grad av integration i applikationer. Tillgång till bredband - access Tillgång till bredband över allt via fiber-, radio- eller kopparnät. Fungerande marknad i balans Nationens samlade ledarskap Ledande i internationella organisationer för användning Ledande i internationella organisationer för standardisering Forskning och produktutveckling som resulterar i framgångsrika företag.
Vad ska Internetframsyn leverera våren 2008? Ca 10 rekommendationer på nödvändiga åtgärder för att Sverige ska vara en framstående internetnation år 2015. Samt föreslå lämplig individ/organisation att ansvara för att åtgärderna blir genomförda.
Vad är en framsyn Foresight? Foresight, and its associated horizon scanning, aims to provide challenging visions of the future, to ensure effective strategies now. It does this by providing a core of skills in science-based futures projects and unequalled access to leaders in government, business and science
U-Japan som inspiration U står för Ubiquitous = allestädes närvarande Internet överallt med tillräcklig kapacitet med tillräcklig kvalitet på en fungerande marknad Ett internet som genomsyrar samhället U-Sweden som förebild i Europa?
Från datorn i centrum till användaren i centrum
Ubiquitus nätverk användaren i centrum
Ett pålitligt och tillgängligt internet i vardagen
Ett pålitligt och tillgängligt internet för företagen
Styrgruppen för Internetframsyn Jan Uddenfeldt, Ericsson och IVA Avd XII - Informationsteknik Marianne Treschow, gd PTS, ledamot IVA Lars Stugemo, vd HiQ Peder Ramel, vd Tre (fd vd Bredbandsbolaget) Staffan Truvé, vd SICS, ledamot IVA Östen Mäkitalo, professor KTH, ledamot IVA
Staffan Eriksson Projektledare Internetframsyn
Aktiviteter Förstudie Panel: Användare Panel: Infrastruktur Panel: Säkerhet och juridik Diskussionsf.: Vilket Internet vill vi ha? Syntesarbete/ rapportskrivning Kick off Konferens: Halvtidsavstämning Slutkonferens: Presentation Rapport Fortlöpande kommunikation om projektet och resultaten Projektledning våren 2007 hösten 2007 vintern 2007/08
Projektorganisation Styrgrupp Ordf. Jan Uddenfeldt, IVA Avd II Marianne Treschow, PTS Peder Ramel, vd Tre Lars Stugemo, vd HiQ Östen Mäkitalo, KTH Staffan Truvé, SICS Förstudie: Östen Frånberg Gemensamt underlag och ingångsparametrar till panelarbete Projektledare: Staffan Eriksson, IVA Projektassistent: Ann-Margret Malmgren, IVA Kommunikation: Eva Stattin, IVA Bo Boivie Användarnas behov Olle Viktorsson Infrastruktur Henrik Nilsson Säkerhet och juridik Diskussionsforum: Vilket Internet vill vi ha?
Tidplan Internetframsyn Start av förstudie Första styrgruppsmötet Bemanning av paneler etc Projektarbete: Insamling av underlag, diskussioner etc. Kick-off 18 sept 3 x panelarbete U-Japan 22 nov Fortsatt projektarbete: utveckling av framtidsbilden, rapportarbete etc Rapport klar Slutkonferens, artiklar, extern kom Projektet avslut maj juni-aug sept okt nov dec jan feb mars april
Kommunikationsplan Projektets resultat kommuniceras löpande via olika media. Kommunikationsplanen omfattar bla: Målgruppsanalys Möten/seminarier Pressreleaser Kick-off, halvtidsavstämning och slutkonferens Resultatuppföljning Diskussionsgrupp Blogg? Hemsida
Östen Frånberg Projektledare förstudien Ordförande för Internet Society Sweden (ISOC-SE) Styrelseledamot i EURid (.eu) VD 1A-konsult
Tidplan Förstudien Användargruppen Start 24 maj Infrastrukturgruppen Juridik/säkerhetsgruppen Kick off 18 sep Styrgruppen maj juni juli aug sep okt
Från 70 bruttofrågor till 15 rubriker med fokusfrågor 70 bruttofrågor Analys Prioritering Syntes 3 rubriker 6 rubriker 6 rubriker
Förstudien Resultat Arbetsgrupp Antal möten Antal rubriker Antal deltagare Uppdragsspec Användargruppen 3 scenarier 11 Ja 3 rubriker Infrastrukturgruppen 4 6 rubriker 8 Ja Juridik & Säkerhets 4 6 rubriker 7 Ja gruppen
Användarpanelen Bo Boivie HiQ
Användarpanelen Vem vet hur vi lever och använder Internet år 2015? Internet är. Överallt! Mobiliteten är självklar Att vara uppkopplad är sååå 1900-tal Bandbredd är inget hinder Information är lättillgänglig och kategoriserad taggad
Exempel på scenario Tänk om du hade en personlig elektronisk assistent som bara jobbade åt dig? Som sorterar dina mail, dina meddelanden, dina kontakter och din kalender på ditt sätt. Som företag, myndigheter och andra organisationer skulle vara tvungna att gå via när de vill dig något. Som beställer och kollar upp saker åt dig. Som påminner och meddelar dig om saker enligt dina önskemål varhelst du är.
Scenarion Viktig del av användarpanelens arbete Staden och landet 2015 Övergripande samhällsbeskrivning Scenarion Vad står i vägen för att detta ska hända? Särskild vikt vid Tillit och säkerhet? Klimatpåverkan? E-inclusion, den digitala klyftan? Aktuella aspekter från scenarierna förs över till de övriga panelerna.
Användargruppen Bo Boivie, HiQ (panelledare) Arvid Welin, Verva Charlie Gullström, KTH Christer Marking, Stockholms stad Henrik Ahlén, Alfabravo Jan Flodin, ISOC-SE Kristina Höök, Stockholms universitet Maria Hägglöf, PTS Olle Olsson, W3C Pernilla Rydmark, Vinnova Rolf Berndtson, Dataföreningen
Infrastruktur Olle Viktorsson Ericsson
Infrastruktur för tjänstemarknad Utvecklingen av internet från informationsutbyte till kommunikation och underhållning. Vilka är aktörerna på marknaden? Relationen infrastruktur och operatör? Behövs en svensk tjänstemarknad? Affärsmodeller för tjänstemarknaden?
Marknadsförutsättningar God tillgång till infrastruktur. Hur stimulerar vi stark tillväxt på en öppen och konkurrensutsatt marknad? Sund konkurrens ger fler internettjänster? Långsiktighet och stabilitet i kravbilden från myndigheter? Är samma till alla ett krav? Hur skall detta finansieras? Bredbandspengar/skattesubvention Hur hanterar vi öppenhet kontra inlåsning?
Krav och förväntningar Tjänster som kräver anslutningar med extrema bandbredder samt säkerhets- tillgänglighets- och kvalitetsgarantier som vida överstiger dagens förväntningar. Kommer marknadsaktörerna att vilja investera för att uppfylla dessa krav? Kostnader för myndighetskrav? Är finansieringen en nationell angelägenhet?
Tillit till internet Det är avgörande för internets framtid att förtroendet är starkt. Därför måste såväl infrastruktur som tjänster vara robusta och av hög kvalitet. Garanterade service- och kvalitetsnivåer? Kvalitetsmärkning av bredbandstjänster? Hur bör omoraliskt beteende/brottslighet hanteras? Samarbetsformer mellan operatörer för att hantera ny teknik.
Teknik och annat som möjliggör Förutom teknik som ska säkerställa grundkraven för tillit till internet så kommer det även i fortsättningen att utvecklas nya tjänster i snabbt tempo. Vilka grundläggande principiella tekniska utmaningar finns framöver? Vilka tjänstekrav kan tänkas få avgörande betydelse? Hur kommer ändrade trafikflöden och tjänsteproduktionen att påverka infrastrukturen?
Forskning och kompetensförsörjning I Sverige råder redan brist på teknisk kompetens relaterad till internet. Behöver forskning och utbildning förstärkas ytterligare? Hur kan vi åtgärda bristen på teknisk kompetens? Satsning på specifika forskningsområden? Behövs nationell samling för svenskt deltagande i internationellt standardiseringsarbete? Behövs ytterligare resurser för deltagande i internationella projekt?
Infrastruktugruppen Olle Viktorsson, Ericsson (panelledare) Göran Olofsson, TeliaSonera Anders Bergfeldt, TDC Song Fredrik Helgesson, Telenor Anders Rafting, PTS Ulf Borbos, SSNf Bengt Ahlgren, SICS Jens Zander, KTH
Säkerhet och juridik Henrik Nilsson Bird & Bird
Informationssäkerhet Genom ett ändamålsenligt informationssäkerhetsarbete säkerställer vi informationens tillgänglighet, konfidentialitet och riktighet. Säkerhet genom myndighetstillsyn och lagreglering? Behövs särskilt regleringsstöd för informationssäkerhet, till motverkande av att information förvanskas? till möjliggörande av säkerställande av identitet? till skydd för konfidentialitet? om märkning/signering av information?
Marknadsreglering En marknadsreglering skall klara av konststycket att ange rätt spelregler, vid rätt tillfälle, utan att verka hämmande på marknadens inneboende kraft. Vilka regulatoriska krav behövs för främjandet av konkurrensen på internet? Vilket offentligt stöd behövs till utbyggnad av internetinfrastruktur i glesbebyggda områden? Snedvrider offentligt stöd konkurrensen på marknaden? Koordinering av officiell svensk input till global organisation av internet?
Integritetsskydd Balansgången mellan den enes yttrandefrihet och den andres integritetsskydd blir svårare i en miljö där alla har tillgång till massmediepublicering. Säkerställer regleringen skydd mot övergrepp från: offentliga institutioner, t ex obehörig avlyssning? kommersiella intressen, t ex skydd mot otillåten behandling av personuppgifter för marknadsföringsändamål? från privatpersoner, t ex skydd mot spridning av misskrediterande uppgifter?
Yttrandefrihet Yttrandefriheten har en lång tradition av grundlagsreglerat skydd. Regleringen har också uppdaterats över tiden med beaktande av nya medier som TV, radio och Internet. Är skyddet mot ingrepp i yttrandefriheten från offentliga och privata aktörer fullgott i internetmiljön?
Immaterialrättpå Internet Immaterialrätt som begrepp täcker flera olika regleringar som patent, skydd för firma- och varumärken samt upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Är nuvarande skydd för immateriella rättigheten ändamålsenligt? Hur skall upphovsrättsintrång hanteras? Bör Sverige påverka internationell upphovsrättsreglering?
Rättstillämpningen på Internet Ny teknik utsätter lagar och regler för kontinuerliga påfrestningar. Internet knyter samman användare över alla jurisdiktionsgränser. Fungerar de internationella jurisdiktions- och lagvalsreglerna väl på Internet? Hur skall staten och myndigheterna koordinera sitt deltagande i det internationella samarbetet? Kan lagstiftningen följa teknikutvecklingen närmare?
Säkerhet- och juridikgruppen Henrik Nilsson, Bird&Bird (panelledare) Christina Jonsson, ISOC-SE Anders Bergfeldt, TDC Song Helena Andersson, Stockholms universitet Anna Hörnlund, PTS David Mothander, TRE Wiggo Öberg, Verva
Om social media Peter Ingman Vd Newsdesk
Blogg! Erik Stattin Mymarkup.se
Framtidens möten Charlie Gullström Centre for Sustainable Communication, KTH
Hur hanterar vi e-mobbing? Jonny Lindqvist Friends
Mobile Life! Kristina Höök Stockholms universitet
Tack!
www.internetframsyn.se