IT-rådets ledamöter

Transkript

1 Promemoria Näringsdepartementet Infrastrukturministern IT-rådets ledamöter Noteringar från IT-rådets sammanträde den 14 december 2007 Deltagare Åsa Torstensson (ordf.) Caroline Andersson Jonas Bergqvist Bo Dahlbom Håkan Eriksson Helena Ervenius Anne-Marie Fransson Patrik Fältström Kristina Höök Maria Khorsand Nicklas Lundblad Ann-Marie Nilsson Jan Rosén Ingrid Mogensen Pär Ström Roger Wallis Näringsdepartementet Leif Zetterberg, statssekreterare Henrik Hansson, politiskt sakkunnig Lena Hägglöf, departementsråd Anders Hektor Sofia Holmgren Maria Häll Ragnar Hörndahl SIKA Desirée Nilsson Dagordningspunkt Digitala klyftor Desirée Nilsson, SIKA, presenterade delrapporten Digitala klyftor. Delrapport (SIKA ). Maria Häll presenterade EU:s arbete med e-inclusion (European i2010 initiative on e-inclusion to be part of the information society COM(2007)694 final) samt skrivelsen Design för alla (Design för alla-en ledstjärna för einclusion N2007/8602/ITP) som inkommit till Näringsdepartementet.

2 2 Infrastrukturklyfta I diskussionerna om presentationerna framkom bland annat att flera ledamöter saknade ett resonemang om tillgänglighet och regulativa aspekter i SIKA:s rapport. Många ledamöter menade att frågan om digitala klyftor handlar fortfarande delvis om en tillräckligt utbyggd infrastruktur som ger tillgång till bredband för alla grupper i hela landet. För företagare kan detta vara särskilt viktigt samtidigt som man har svårt att påverka tillgången till bredband. Det saknas, enligt en ledamot, ett banverk för infrastrukturen med resultatet att det ligger många kablar mellan vissa platser och inga alls mellan andra platser, samt att parallella nätverk inte kopplas samman. Några centrala frågor är vad som är statens respektive marknadens roll och hur stora klyftor (eller trösklar eller sprickor) i infrastrukturtillgången som samhället kan tåla. En synpunkt som återkom var att ett stabilt och förutsägbart regelverk har mycket stor betydelse för viljan att investera i infrastruktur. En annan att staten har ett stort ansvar och bör vara vägledande, bla i de radiolösningar som borde täcka de delar av landet som ännu inte har bredband, och genom att gräva ned kablar i stormdrabbade områden, något som samförläggingsstödet delvis möjliggör. Ytterligare synpunkter var att marknaden bör ta ett större ansvar och att den statliga skönhetstävlingen inte fungerat eftersom täckningen för 3G i glesbygden fortfarande är otillfredsställande. Flera av dessa frågor hanteras i den pågående Bredbandsutredningen som presenteras den 18 april Affärsmodeller Den nätverkstillgång och därmed associerade tjänster som marknaden erbjuder väckte kommentarer från några ledamöter dels om de positiva i fungerande konkurrens, dels svårigheten att navigera och jämföra kostnader och marknadserbjudanden. Medan någon ledamot menade att konkurrens mellan leverantörer inte var lika viktig som konkurrens av tjänster, ville en annan ledamot väcka tanken på en must-carry lösning i nätmiljö motsvarande den på TV-området. En annan ledamot lyfte fram iakttagelsen att regulatoriska pristak kan påverka utbudet negativt. Socioekonomiska klyftor Den klyfta som utgör tillgång till datorer ansåg flera ledamöter vara mer betjänt att beskrivas med redan existerande klyftor i samhället

3 TP PT (socioekonomiska och andra) än som en digital klyfta. Det finns ett ansvar hos staten också för dessa klyftor, liksom andra e-inclusion frågor som delvis ansågs höra till dessa frågor. Lågprisalternativ och förenklade lösningar i stil med $100-datorn skulle kunna påverka situationen för vissa grupper men det finns också ett samhällsansvar som täcker digitala analfabeter. Det är också viktigt att se att det finns delar av det som i dag behandlas som e-inklusion som bättre behandlas separat, och som inte är direkt kopplat till de vanliga socio-ekonomiska klyftor som finns i samhället särskilt gäller detta de frågor som tidigare kallades e- accessibility, och som gäller funktionshinder. Dessa bör inte sammanblandas med de socioekonomiska klyftorna, och kan hanteras separat. Här kan näringslivet och regeringen i samarbete öka kunskapen 1 om nya standarder m.m.tpf FPT 3 Funktionell klyfta En mer funktionell klyfta kan skönjas, som handlar om enkelhet i användning, lättillgänglighet och kompetens att hantera tekniken och inte minst utbudet av användbara tjänster. En sådan klyfta menade ledamöterna kan samhället ta ansvar för att påverka genom att möjliggöra IT-support som hushållsnära tjänst; genom att arbeta för gemensamma standarder för grundläggande funktioner som eid, nationellt och i samverkan med EU; genom offentlig upphandling och bättre statlig marknadsföring av efterfrågade offentliga e-tjänster (som skatteverket och hemsjukvård). Varför inte en statlig portal och en Min sida för varje medborgare. Men man skall också vara uppmärksam på att inte utesluta mer lättillgängliga lösningar, som att fortsatt kunna sjukanmäla per telefon. Staten gör redan saker på området och mer är på gång, särskilt på området statlig e-förvaltning. I det arbetet, menade en ledamot, är det viktigt med ökad interaktion mellan den offentliga sektorn och allmänheten. En ledamot framförde att en grossist för stödfunktioner kan vara lämplig, med PTS som tillsynsmyndighet. Attitydklyfta Till tillgångsklyftan och den funktionella klyftan ville några ledamöter lägga en attitydklyfta. Den handlar om att förstå vad användarna vill ha, att förenkla det som folk vill använda och arbeta med användbarhet för att stimulera utvecklingen av nya tjänster. En viktig insikt i det sammanhanget är att drivkraften för privat och offentlig sektor är 1 I andra nordiska länder är tillgänglighetsstandarder obligatoriska, se:

4 4 densamma, dvs. att minska kostnader. Attityd och enkelhet är också något som kan påverkas. Dagordningspunkt Framtidens Internet Henrik Hansson, Näringsdepartementet, presenterade underlaget Öppna nät särskilt om valfrihet och konkurrens i infrastrukturen. Perspektiven på öppna nät skiljer sig mellan dem som huvudsakligen ser sig som leverantör eller nätbyggare och dem som huvudsakligen ser sig som konsument eller användare. Frånvaron av ett modererat perspektiv som jämkar samman olika intressen och behov i tillfredsställande tekniska och affärsmässiga lösningar kan ses som ett tecken på frågans omognad. Diskussionen mellan ledamöterna gav uttryck för sådana skiljelinjer. Leverantörsperspektiv Ur ett leverantörsperspektiv återkom synpunkten att känd och stabil reglering är av mycket stor betydelse för viljan att investera i nät. Det är också betydelsefullt att regleringen sker på ett tekniskt ändamålsenligt sätt, exempelvis för att kunna utnyttja spektrum för maximal kapacitet. En annan ledamot menade att tidiga investeringar idag är avskrivna och genererar goda intäkter. Investeringsviljan påverkas också av utsikterna att kunna göra affär på sina investeringar idag och i framtiden. Några ledamöter menade att det därför är förståeligt om operatörer vill låsa fast sina kunder, medan andra ledamöter menade att sådan fastlåsning inte är önskvärd av konsumenter och kan hämma innovation på området. En ledamot beskrev hur alternativen ser ut: bara bundlade tjänster, bara godkända tjänsteleverantörer och vilken tjänsteleverantör som helst. Sedan ska konsumenten välja tjänst: bara komma åt hemifrån, komma åt från begränsad plats eller varifrån som helst. För det tredje finns det olika typer av Internetaccess: optimerad för olika typer av användning, bra support, bara surfa eller spela över Internet. Vad gäller fastlåsningen i detta är det viktigt att skilja på om kunden blir fastlåst och om en bredbandsleverantör låser ute konkurrerande innehållsleverantörer.

5 5 Lösningarna drivs i stor utsträckning av affärsmodeller, tydligt exempel är triple play, och där finns ännu ingen dominerande lösning. Användarperspektiv Konsumenter, användare och småföretagare har ett annat perspektiv. För dessa grupper är det avgörande att veta vad det är man köper och vad man kan förvänta sig, vilket är svårt eftersom det saknas lösningar för att beskriva kvalitet och säkerhet. Märkning av bredbandstjänster är ett arbete som pågår på området. Det måste också vara så okomplicerat som möjligt, och man måste kunna ändra sig och behålla valfrihet. Andra aspekter gäller möjligheten att agera på Internet utan risk att omedvetet bryta mot lagen. Ytterligare frågor kring nätets öppenhet gäller vår rätt som medborgare att ta del av offentlig information, som betalats av skattemedel en gång, utan att betala ännu en gång. Särskilda krav på öppenhet kan enligt flera ledamöter ställas på offentlig information. De måste exempelvis vara så utformade att de är tillgängliga med alla tekniska plattformar och hos alla operatörer. En ledamot menade att konkurrensen skapar möjligheter för leverantörer att ta betalt för sina tjänster på annat sätt än genom inlåsning. Exempelvis genom att erbjuda produkter, som musiktjänster, där utbud och kvalitet påverkar priset. Långsiktighet Frågan om öppna nät ligger delvis ännu i framtiden och statens möjlighet att påverka utvecklingen ligger delvis i att skapa visioner för hur samhället bör se ut och hur de konkurrenspolitiska målen formuleras. Utredningen Bredband 2013 har för kort perspektiv menade en ledamot, medan en annan påpekade att 2013 kan ses som ett steg på vägen i ett längre perspektiv, som Ett förslag var att söka lämpliga mätverktyg för att följa upp utvecklingen.