* nh = nedbrytningshastighet



Relevanta dokument
ASKA ASH Aska bestäms som vanligt, förbränns vid 5ooºC. Enheten är g/kg DM Analysmetod 71/250/EEC rekommenderas.

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Hur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem

Beskrivning av NorFor-systemet -utbildningsmaterial

Innehåll. Utvärdering av majsensilage i foderstaten. Mjölkkon äter allt, men. Vad är vi duktiga på i Sverige

NorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

NorFor-frågor till Rådgivarsajten

Foderstatsparametrar

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL:

Nyheter Till Er som har behov att dryga ut ert grovfoder så har vi tagit fram följande produkter:

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Tolkning av foderanalys BLGG

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Tolkning av foderanalys BLGG

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Rörsvingel Vad vet vi om den?

En analys ger dessutom en uppföljning av årets växtodlingssäsong och du vet vad du har att förbättra till nästa år

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Konsekvenser av NORFOR-systemet vid beräkning av foderstater för mjölkkor

Utfodring av dikor under sintiden

Vallfoder som enda foder till får

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

från idé till verklighet

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Metanproduktion från djur. Maria Åkerlind, Jan Bertilssons material

Vallfodrets råprotein till mjölkkor - Hur råproteinet används bäst

GROVFODER MED KVALITETSPROTEIN

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar

Betfor en riktig klassiker!

= Mer AAT. Tanniner i vallfodret blandensilage med käringtand till mjölkkor

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Bra vallfoder till mjölkkor

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Guide för Typfoder

Foderproduktion och kvalitetsfel

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Resurseffektiv utfodring av dikor

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003

Nya tider nya strategier

Betfor en riktig klassiker!

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2009

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda

Ekonomisk optimal fodernivå Vad är det?

Studie av introduktionen av NorFor Plan för foderstatsberäkning till mjölkkor i Sverige

Friska får ger välmående gårdar

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Ökad konsumtion hos mjölkkor genom anpassning av stärkelsekvalitén till gräsensilagets nedbrytning i våmmen

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Av: Leif Göransson, Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, Råvaruvärdering

Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

Ekologiska foderstater beräknade med NorFor

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige

Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?

TYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor. Typfoderstater för ekologiska mjölkkor

Inverkan av korta inläggningsavbrott på ensilagekvaliteten i plansilor

Närproducerat foder fullt ut

Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa.

Slutrapport: Inblandning av olika sorters strukturfoder i foderstaten till mjölkkor i norra Sverige

Tabell 1. Lagringstyp och tillsatsmedel i vallensilage hos de medverkande gårdarna

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Hästägarmöte 28 augusti 2018

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Mjölk på bara vall och spannmål

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Husdjursstatistik. Cattle statistics

Skördetidpunkt och ensilering av majs

Viktiga faktorer som påverkar vitamininnehållet i. i vallensilage.

DR.B.VIDYA ASSISTANT PROFESSOR DEPARTMRNT OF ANIMAL NUTRITION CVSC, KORUTLA

Vad finns i grovfodret utöver det som förklaras av NorFors analyser? Peter Udén, SLU, Sida 1 av 5

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

Utfodringspraxis Mjölby nov

Växa Sverige. Utfodring i torkans spår. Kicki Markusson. Det gick inte att hitta bilddelen med relations-id rid4 i filen.

Laboratorier Eurofins Food & Feed Testing Sweden AB Lidköping Ackrediteringsnummer 1977 Lidköping A

Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs

Transkript:

Information till husdjursföreningarnas rådgivare om foderanalyser i NorFor Av Erica Lindberg, Svensk Mjölk, februari 2006 Förkortningarna uppdaterade av Maria Åkerlind 2006-05-02 Analysparametrar och metoder Det nya fodervärderingssystemet kommer att medföra en del nyheter när det gäller foderanalyserna. Vi har fångat upp en del frågeställningar som vi med detta informationsbrev försöker besvara, t ex: Vilka gamla parametrar används även i fortsättningen och vilka av dessa bör analyseras? Vilka är parametrarna vi kommer att behöva använda i en foderstat i framtiden? Vilka är de nya parametrarna och skall de analyseras? Nya viktiga parametrar i anges i tabell 1 nedan. I tabell 1 anges också efter varje ny parameter vad som rekommenderas i foderstatsberäkningen ett analysvärde eller ett tabellvärde. En översikt över fodrets fraktioner och vad som kan/bör analyseras, finns i pptserie på sajten om foderanalyser. Bilden beskriver den kemiska fraktioneringen av foder i, med markering för de parametrar/fraktioner som kan/bör analyseras. Tänk på att detta är generella rekommendationer. Eftersom olika fodermedel har olika innehåll av olika näringsämnen, kvarstår de tidigare rekommendationerna generellt att göra en bedömning utifrån varje enskilt fodermedel. De förkortningar som används i bygger på engelska benämningar, en lathund för parameternamn på olika språk med tillhörande förkortningar finns också på sajten. Tabell 1. Nya viktiga parametrar i 1. osmältbar NDF (indf) i grovfoder och kraftfoder ny analys, NIR-kalibrering 2. nh* för potentiellt nedbrytbar NDF (nhndf) i grovfoder och kraftfoder - beräknas 3. Lösligt råprotein (sråprot) i grovfoder och kraftfoder - analyseras med ny föreslagen metod, en buffertmetod kallad BSN, förhoppningsvis NIR-kalibrering inom kort 4. nh* för potentiellt nedbrytbart protein (nhråprot) i kraftfoder tabellvärde tillräckligt 5. nh* för potentiellt nedbrytbar stärkelse (nhstä) i kraftfoder tabellvärde tillräckligt 6. nh* för lösligt råprotein (nhsråprot) tabellvärde tillräckligt 7. osmältbart råprotein i kraftfoder (iråprot) tabellvärde tillräckligt * nh = nedbrytningshastighet Tabell 2 ger en översikt av de analysdata eller beräkningar som kommer att vara aktuella på analysbeskeden framöver, kort om deras bakgrund, om de använts i vårt tidigare fodervärderingssystem och vilka förkortningar som kommer att användas. Nya analyser (alternativt befintliga analyser som är nya som indata) för foderstatsberäkning är således följande: osmältbar NDF (indf) och lösligt råprotein (sråprot) = nya analyser, syror (nya som indata), alkohol (ny som indata) ammoniumkväve (ny som indata), se även tabell 2 nedan.

De nya analyserna planeras att vara möjliga att få analyserade till våren/sommaren 2006. NorFor har under vintern 2006 finansierat analyser av ett antal referensprover för indf och sråprot. Dessa analysvärden skall ligga till grund för kommande NIR-kalibreringar. För indf har man provat att kalibrera för NIR och det ser ut som om en NIR-kalibrering vore ett bra analysalternativ. Vi vet inte ännu hur det kommer att fungera att analysera lösligt råprotein med NIR. Referensanalyserna som körts kommer att ge oss data till fodertabellen som kan användas i brist på analyser. När det gäller indf är det bästa alternativet en NIR-analys enligt Analys- och tabellgruppen i NorFor. För sråprot finns dock en möjlighet att analysera denna kemiskt via en metod som kallas BSN (Buffer Soluble Nitrogen). I slutänden är det förstås prisläget på analyspaketen från laboratorierna som får avgöra vad man väljer att analysera i startskedet av. Önskvärt är dock att få såväl indf som sråprot och de hygienanalyser som krävs som indata i i paketerbjudande från laboratorierna till ett bra pris. Under tiden kan tabellvärden vara ett alternativ för vissa av parametrarna. Vad bör analyseras? När det gäller de analysparametrarna vi redan är vana vid, så är det egentligen inget som skiljer sig sedan tidigare. Bifogat finns en generell rekommendation över vad som bör analyseras i några olika fodermedelstyper, se bilaga 1. När det gäller de markeringar som har fått ett kryss inom parentes i bilaga 1, så kan detta vara en bedömningsfråga för den enskilda kunden om man väljer att analysera eller använda tabellvärden. Vi vill understryka att dessa parametrar är intressanta för en fullständig analys för, men att fodermedlets beskaffenhet och priset på analysen måste få avgöra om en analys skall göras. Framtida erfarenheter kring spridningen av de nya analyserna i olika typer av foder kommer också att ge oss viktig information. Grönmassa eller ensilage vad gäller i framtiden? Kan vi analysera grönmassa i fortsättningen? Kvalitetsparametrar (syror, alkohol och ammonium-kväve) har vi tidigare hanterat genom att vid behov ta en extra ensilageanalys i de fall man använt sig av grönmasseprov för näringsanalys. Nu liksom tidigare går det bra att komplettera med dessa analyser på ett prov av den ensilerade grödan i efterhand. Skillnaden är att det finns ytterligare en parameter en näringsparameter som också bör tas på den ensilerade grödan lösligt råprotein. Detta är en ny parameter och vi har inte helt klart för oss hur det kommer att fungera med en ev. NIRanalys. Analys är att rekommendera i ensilageprover förutsatt att priset på analysen är rimligt. I Danmark analyserar man en del grönmassor, men oftast ensilage. I Sverige har situationen i flera år varit den omvända många grönmasseprover men även en del ensilage. Rekommendationen från Dansk Kvæg kommer att vara att analysera ensilageprover i första hand. Rekommendationen för antalet analyser kommer att vara att köra en fullständig analys inklusive sråprot, syror, alkohol och NH 3 -N endast om det finns NIR-metod för de nämnda analyserna. Detta kommer annars troligen att bli för dyrt, och då kommer man att rekommendera att använda tabellvärden istället. I Danmark finns redan ett analyspaket för syror, etanol, NH 3 -N och ph som körs med NIR, där saknas alltså endast sråprot, förutsatt att vi får en bra NIR-kalibrering för indf.

Situationen i Sverige är lite annorlunda än i Danmark. Här i Sverige har vi inte för vana att göra särskilt många kemiska hygienanalyser på ensilageproverna. En rekommendation till er på de svenska husdjursföreningarna är att försöka förhandla fram ett bra paketpris på analyser där såväl gamla som nya analyser (indf, sråprot) samt syror, alkohol och NH 3 -N ingår. I dessa fall skall man rekommendera att köra en fullständig ensilageanalys alternativt två analyser, det vill säga en analys på grönmassa och en kompletterande ensilageanalys. Uppgifter om fodrets baljväxtandel och konservering behövs det i fortsättningen också? Ja till ungdjursfoderstaterna naturligtvis (för beräkning av energi och AAT), men inte i NorFor Plan. Där styrs detta av foderkoden (fodrets identitet), som gör att rätt beräkningar används för rätt foder. Foderkoden sätts av kunden/lantbrukaren/rådgivaren och rätt foderkod är helt avgörande för att analysen skall hanteras riktigt i beräkningarna som behövs för. Beräknade indata i De parametrar som anges som beräknade i tabellen nedan, kommer att beräknas i fodertabellen (FST), eller i det nya foderanalyssystemet (FAS, systemet beskrivs kort nedan). För varje resultat i foderanalysen rekommenderas från NorFor att man markerar om värdet är analyserat, beräknat eller tabellvärde. Det skall vara enkelt att uppmärksamma vad som är beräknat och vad som är analyserat. Denna uppgift kommer att finnas med i det svar som labben får från FAS (se nedan). Utskicket till kunden ligger sedan på labbets ansvar. FAS Feed Analyse System (IT system för foderanalyser) FAS är under gemensam utveckling inom NorFor IT. Delprojektet har en stram budgetram. FAS är ett system för beräkning av foderanalyser inom. Till skillnad från det gamla svenska svarssystemet så ingår ingen hantering av svarsutskick eller fakturering och analyserna sänds inte in som rådata från laboratoriet, utan färdigräknade parametrar så långt möjligt. Det är sedan de NorFor specifika beräkningarna som görs i FAS/FST/NorFor plan. Presentation av analyssvar och ev. fakturering kan ske i valfritt system vid sidan av FAS. Inget gemensamt system för själva utskicket av analysresultatet skall göras inom NorFor. Svensk Mjölk kommer att ta fram ett system för husdjursföreningarna som kommer att publicera analyssvar på Svensk Mjölks Web Entré samt skapa fakturaunderlag till det gemensamma faktureringssystemet. Utveckling av detta sker under senvåren 2006. För att på ett bra sätt förbereda foderlaboratorierna inför den kommande förändringen har en rad möten hållits, och foderlaboratorierna har haft möjlighet att påverka utformningen och innehållet i det nya systemet så att övergången blir smidig. Det övriga kvalitetsarbetet med kvalitetssäkring och ringtester pågår i normal omfattning parallellt. För att förenkla arbetet som ligger hos både Svensk Mjölk och husdjursföreningarna, och som är den affärsmässiga anpassningen av det nya systemet, har en särskild grupp bildats som kommer att handha husdjursföreningarnas affärsmässiga kontakter med foderlaboratorier. Till sin hjälp har gruppen IT och biologiskt stöd från Svensk Mjölk. Separat information kring detta har tidigare sänts ut från Svensk Mjölk via Patrik Nordgren (tel. 08-790 58 56).

Tabell 2. Tabellen visar vilka parametrar som behövs för en foderanalys till (uppdaterad 060502). G = gammal analys, d.v.s. den användes i AAT/PBV-systemet SE NY = ny analys eller ny beräkning A = analyseras i de fall det är intressant för fodermedlet i fråga (beror på innehållet) T = tabellvärde är ok eller i vissa fall enda tillgängliga värdet B = värdet beräknas utifrån andra data FAS = Feed Analyse System FRC = Feed Ration Calculator (foderstatsberäknaren, del av ) FST = Feed Stuff Table, nya fodermedelstabellen Parametrar i en Norfor Plan - analys G NY Analys / Tabell /Beräkn at värde Indata NorFor Plan Analysmetod el. beräkning Torrsubstans x A x Ny rekommendation för analysmetod för grovfoder, beskriven av NorFor 2005 Korrektion av TS (TS) för flyktiga ämnen i ensilerade foder x B Ny enligt rekommendation i NorFor 2005. Beräkningen bygger på faktiskt innehåll av syror och alkoholer och ensilagets ph. Kommentar Korrektionen kommer att göras på lab, ej i FAS/FST/FRC. Aska x A x Ref. 71/250/EEC Aska Organisk OS substans NY B x 1000-aska Ingen ny analys egentligen, men har använts i gamla SEsystemet för energiberäkning, se Förkortning TS Visas ej separat, endast korrigerad TS kommer att redovisas.

Råprotein x A Som tidigare, ref. metod Kjeldahl, accepterad metod är även Dumas. lösligt råprotein NY A Rek metod från NorFor = BSN (ref. kommentar OS smbh nedan. Råproteinet korrigeras för ammoniak (görs i FST). Råprot Ny viktig parameter som sråprot skall analyseras (dock ej Licitra, et. al., 1996.) i grönmassa). NY B Beräknas i FST pnråprot x A/T Ref. 71/393/EEC Har använts för hyg. bedömning i ensilerade foder, ny som indataparameter i NorFor Plan NH 3 -N Råfett x A/T x Ref. 98/64/EEC Råfett NDF x Ny rek. från NorFor, NDF / andf ref. Mertens, 2002. Osmältbar NDF NY A x Ny NIR-kalibrering från NorFor. Bygger på in sacco metod beskriven av NorFor. Potentiellt - potentiellt nedbrytbart råprotein - ammoniumkväve nedbrytbar NDF Nedbrytningshastighet för Ingen ny analys, men en ny metod är rek. Vi skiljer dessa åt genom att kalla den nya fibern för andf, där a = amylasbehandling. Ny viktig parameter som skall analyseras. indf NY B x 1000-iNDF Beräknas i FST. pnndf NY B x Ref. Weisbjerg, 2006. Beräknas i FST. Beräkningen baseras på nhndf

potentiellt nedbrytbar NDF Stärkelse x A/T x Enzymatisk metod. Exakt ref. metod diskuteras fortfarande, troligen en metod som är på väg att bli ISOstandard. Fermentationsprodukter (ensilerade foder) bl. a. innehåll av indf och OS smbh. Ny ref. metod jämfört med tidigare. NY B x Summan av syror och alkoholer i foder. - mjölksyra x A/T x HPLC / GC / titrering Syrorna analyseras för hygienisk bedömning i ensilerade foder, men är nu också indata i en foderstat. Utgör även basen för andra beräkningar i NorFor Plan, bl. a. FPF (se ovan) och korrigering av torrsubstans. Stä Ferm prod Mjölksyra ättiksyra x A/T HPLC / GC / titrering - - Ättiksyra propionsyra x A/T HPLC / GC / titrering - - Propsyra smörsyra x A/T HPLC / GC / titrering - - Smörsyra myrsyra x A/T HPLC / GC / titrering - - Myrsyra alkohol x A/T HPLC / GC Har använts för hyg. bedömning i ensilerade foder. Ingår nu i beräkningen för FPF (se ovan). Restfraktion NY B 1000-Aska-Råprot- Råfett-NDF-Stä-Ferm Beräknas i FST Alkohol RestCHO

prod Socker x A/T x 71/250/EEC Socker Organiska substansens smältbarhet x OS smbh x A (tabellvä rde för kraftfode r och helsäd i SE) Gamla nationella metoder används tills vidare. VOS i SE på vallfoder även i fortsättningen. Analysen har funnits i det gamla fodervärderingssystemet i SE, men varit bakgrundsdata till vårt värde för omsättbar energi och till NIRkalibreringen för energi. Växttråd x NEJ Endast för ungdjursfoderstaternas energiberäkning (krf, helsäd) Växttr Beräknade värden i FST/FAS Fyllnadsvärde B Nytt beräknat värde i FVL laktation Tuggningstidsind B Nytt beräknat värde i Tuggtid ex Nettoenergi vid 8 B Nytt beräknat värde i NEL P8 kg ts intag AAT vid 8 kg ts B Nytt beräknat värde i AAT P8 intag PBV vid 8 kg ts B Nytt beräknat värde i PBV P8 intag Nettoenergi vid B Nytt beräknat värde i NEL P20 20 kg ts intag AAT vid 20 kg ts B Nytt beräknat värde i AAT P20

intag PBV vid 20 kg ts intag B Nytt beräknat värde i PBV P20

DRAFT December 6, 2005 (uppdaterad 060502) Recommended minimum of analyses for feed planning in Input parameter in NorFor Abbreviation Svenska förkortn Grass/ clover grass Whole crop, maize/grain Green sample Silage sample Dry matter DM TS X X Ash Ash Aska X X Organic matter OM OS Calculated Calculated Organic matter OMD OS smbh X X digestibility Crude protein CP Råprot X X Soluble crude protein scp sråprot X Ammonia NH 3 -N NH3-N - (X) Potential degradable pdcp pnråprot Table value Calculated protein Indigestible crude protein icp iråprot Table value Table value Degradation rate, scp kdscp nhsråprot Table value Table value Degradation rate of pdcp kdcp nhråprot Table value Table value Amino acids AAN Aminos Table value Table value Crude fat CFat Råfett (X) (X) Fatty acids FA Fettsyr Table value Table value NDF NDF NDF X X Potential degradable NDF pdndf pnndf Calculated Calculated Indigestible NDF indf indf X X Degradation rate of kdndf nhndf Calculated Calculated pdndf Starch ST Stä X * Soluble starch sst sstä Table value Table value Potential degradable pdst pnstä Table value Table value starch Indigestible starch ist istä Table value Table value Degradation rate, sst kdsst nhsstä Table value Table value Degradation rate of pdst kdst nhstä Table value Table value Fermentation products FPF Ferm - Calc./table feed prod Lactic acid LAF Mjölksyra - (X) Acetic acid ACF Ättiksyra - (X) Propionic acid PRF Propsyra - Butyric acid BUF Smörsyra - Alcohol ALF Alkohol - Formic acid FOF Myrsyra - Rest fraction RestCHO Rest Calculated Calculated Degradation rate, kdrestcho nhrest Table value Table value restcho Sugar Sugar Socker (X) (X) Minerals Mineraler (X) (X) Vitamins Vitaminer Table value Table value Other parameters ph ph ph - (X) X: High priority, always necessary for input parameters in X * : Starch should be analysed in whole crop and maize silages but NOT in grass/clover silages (X): Moderate priority, is of interest depending on customers wish Blank: Low priority, depending on customers wish Table value: Not realistic to analyse Bilaga 1