090403 Anteckningar från regionalt lärlingsråd inom Göteborgsregionen Datum: Tisdag 17 mars Tid: 16.30-19.00 Plats: Rum 260, GR Utbildning, Gårdavägen 2, Göteborg Deltagare: Jan Ekander, Göteborgs Praktiska Gymnasium Annica Borssén, Göteborgs Praktiska Gymnasium Malin Haugen, UCT Tjörn Stefan Heinz, Mölndal Annie Runhammar, Arbetsmiljöverket Tin Westermark, Arbetsmiljöverket Christina Dahlborg, Aniaragymnasiet Irma Polgary, Ale gymnasium Tommy Andersson, Nösnäsgymnasiet/STD Avichai Arbiv, Lerums gymnasium Christian Nyström, Målare Charlie Nyström, Lärling Cybergymnasiet Göteborg Birgitta Eriksson, Göteborg Utbildningsförvaltning Jörgen Frohm, Framtidsgymnasiet Bengt Bohm, Bräckegymnasiet (delar av mötet) Gisela Nottorp, Katrinelundsgymnasiet Thorbjörn Hellman, Framtidsgymnasiet Tommy Johansson, Elof Lindälvsgymnasiet Ingrid Pettersson, GR Utbildning Maria Derner, Företagarna VGR Bertil Elvin, Livsmedelsföretagen Mona Lundqvist, Ester Mosessons gymnasium Anders Östling, AF Bygg Gbg Margaretha Allen, GR Sten Jansson, GR Markus Juntura, praktikant Mötet öppnas Presentation av deltagarna i mötet 1.Val av ordförande för mötet Sten Jansson, ordförande i GRs nätverk för lärande på arbetsplats, väljs. 1
2.Val av sekreterare för mötet Margaretha Allen, GR Utbildning, väljs. 3. GR:s nätverk för lärande på arbetsplats (LPA) Utbildningschefsgruppen inom GR initierade 2005 ett nätverk för att medverka till kvalitetssäkring av lärande på arbetsplats. Nätverket inventerar befintligt utvecklingsarbete och sprider erfarenheter mellan kommunerna. Fokus är nu försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning. I nätverket finns företrädare också för IV-programmet och för vuxenutbildningen. Nätverket kommer nu att förbereda sig för den kommande gymnasiereformen. 4. Syfte och uppdrag kring ett regionalt lärlingsråd Utbildningschefsgruppen har gett LPA-nätverket i uppdrag att arrangera ett regionalt lärlingsrådsmöte på prov som ett komplement till de lokala lärlingsråden. I uppdraget ingår också att inbjuda fristående huvudmän och deras samverkansparter till mötet. Inbjudan har skickats till samtliga lokala lärlingsråd via LPA-nätverket och direkt till fristående huvudmän. Två personer per lokalt råd (en från skolan och en från arbetslivet) har inbjudits. Syftet är att lyfta upp och ventilera frågor av regional karaktär från de lokala rådens verksamhet. Utvärdering kommer att ske efter mötet. Grundtanken är att arrangera ett regionalt lärlingsråd per år. Exempel på en fråga som kan lyftas är: Den regionala arbetsmarknadens behov och utveckling. Just nu är 575 lärlingar inom Byggsektorn arbetslösa inom GR. 375 av dessa är under 25 år. Risken är att de inte kan fullfölja sin utbildning till ett yrkesbevis eftersom det krävs arbetsförlagd tid under anställning. Hur blir då situationen för skolans lärlingar? Finns det bristyrken där det finns gott om jobb? Hur får elever ut tillräcklig APU-tid? Inom den kommunala sfären informerar kommunerna varandra 1 april varje år om vilket utbud de kommer att erbjuda i gymnasieskolorna nästföljande år. Vem lägger ner vad och vem startar vad? Någon dimensioneringsdiskussion förs inte men utbudet ska vara känt av alla. Ett regionalt lärlingsråd skulle kunna ha samma rådgivande funktion. Besluten fattas ändå på det lokala planet. Till dagens möte har samtliga fristående skolor inbjudit, även de som ännu inte har lärlingsplatser. Syftet är att skapa det goda mötet. 5. Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning organisation inom GR Margaretha A redovisar elevernas val 1 februari till den lärlingsorganisation som då var känd. Även om siffrorna idag inte ser så positiva ut kommer många elever in på lärlingsutbildningarna som sitt andra- eller tredjehandsval. Under pågående läsår genomför 430 lärlingar sin utbildning inom GR. Göteborgsregionen ligger i topp vad det gäller antal platser som utnyttjats under läsåret ur ett nationellt perspektiv 2
(enligt Skolverksstatistik HT 2008). Kommunala skolor har fler platser än fristående, vilket är det omvända förhållandet från andra delar av landet. I statistiken redovisas flera parametrar: andel flickor, andel behöriga resp. obehöriga, andra och tredjehandsval. Valen har i år påverkats av den allmänna konjunkturen. Exempelvis har ansökningarna till Fordonsprogrammet gått ner en hel del och troligen beroende på situationen kring de stora biltillverkarna. Ett intressant samarbete finns mellan Stenungsund och Lilla Edet där Stenungsund står som huvudman för utbildningsplatser som förläggs till Lilla Edet. Fortfarande är det få flickor som väljer lärlingsutbildning. Totalt finns 560 platser att erbjuda inför läsåret 2010/2011. 135 obehöriga elever har sökt och hälften av dessa brukar bli behöriga. Skolverket har precis fördelat de platser som finns att tillgå i försöksverksamheten. En lista finns på verkets webbplats www.skolverket.se. Över 8000 platser har sökts men endast 6000 finns att fördela. Huvudmän som sökt mer än 20 platser har fått ett generellt avdrag om 40%. Göteborg och även andra GR kommuner önskar fler platser. Ev. skulle en omfördelning gå att göra inom regionen. Frågan tillställs Skolverket. GR är en stark lobbyorganisation med 10 % av svenskt utbildningssystem. Som en service till intresserade arbetsplatser finns direktlänkar till ansvariga för försöksverksamheten vid gymnasieskolor inom GR. Skolor som ännu inte lagt in länk kan meddela Margaretha Allen (margaretha.allen@grkom.se). Länkarna nås via GR:s webbplats www. GRkom.se/utbildning Elever tas in på betyg till gymnasieskolans program. De som sedan övergår till lärlingsförsöket kan tas in via ett urval där skolan i samverkan med det lokala lärlingsrådet avgör vilka kriterier som ska gälla. I försöksverksamheten kan det ta upp till ett halvår innan elev väljer att gå över till lärlingsutbildning. Detta kallas kontinuerlig övergång. Inom GR har ett nytt begrepp skapats: Direktövergång, vilket innebär att eleven är intagen på programmet i en sekund och sedan övergår direkt till lärlingsutbildning. Orsaken är att vissa branscher har problem med dimensioneringen t ex Bygg och om eleven tas in på byggprogrammet generellt, är det inte säkert att den övergår till den lärlingsinriktning som det var tänkt t ex fasadglastekniker. Elever på individuellt program kan inte söka till en lärlingsutbildning förrän de är behöriga. Aniaragymnasiet berättar att de tar in eleverna på Handelsprogrammet och sedan intervjuar dem för att matcha mot rätt arbetsplats. Intervju får användas först efter att eleven tagits in på programmet och sedan önskar övergå till lärlingsutbildning. Det är inte tillåtet att använda intervju för intagning till programmet. Hur kommer det att gå med platserna när lågkonjunkturen nu slår till och det dessutom blir trångt på grund av ett antal yrkesvuxplatser som ska genomföras på samma arbetsmarknad? Livsmedelsbranschens representant menar att den branschen inte märkt av lågkonjunkturen lika mycket. 3
Materialet bifogas. 7. Organisationen Företagarnas engagemang i försöksverksamheten Maria Derner, regionchef för Västsverige Lärlingsutbildningen är högt uppe på Företagarnas agenda och mycket lobbying har bedrivits för att få samma status för lärlingsutbildning som nationella gymnasieutbildningar. Företagarna är Sveriges största företagarorganisation och består av 300 lokala företagarföreningar. Riksorganisationen hanterar frågor på riksplanet. Maria D representerar organisationen för hela Västra Götaland. 3000 förtroendevalda som arbetar ideellt finns i landet. Oftast representerar de små företag med mellan 4-5 anställda. Det är de små företagen som skapat många av jobben i Sverige (160 000 st). 80 000 anställs vardera av stora företag och av den offentliga sektorn. Företagarna har tagit fram inspirationsmaterial för att hjälpa företagare som är intresserade av att ta emot lärlingar och vad de behöver tänka på i så fall. Där finns också vittnesmål från lärare, elever och företag. Checklista finns på www.foretagarna.se/vg. Det kan vara ett stort steg att ta emot en lärling för ett litet företag. Organisationen använder sig av Småföretagarbarometern där man går ut och frågar ungefär 4000 företag hur de ser på situationen, framtiden, lönsamheten och anställningsläget. Oavsett om det är hög- eller lågkonjunktur kan företagen inte växa om det råder brist på branschkunskap. Under 2008 gick man ut och frågade företagen om de var intresserade av att ta emot en lärling, vilket 55 % var. Störst intresse fanns bland företag som har 20-40 anställda (80%). 50 % av de mindre företagen med 4-5 anställda var beredda att ta emot. Största intresset fanns bland hotell- och restaurangföretagen och i produktionsföretag. Lågkonjunkturen tar dock upp deras uppmärksamhet och det kan skönjas en försvagning i intresset. Man kan konstatera att det är olika världar, olika språk och förväntningar mellan skola och företag. Företagarna vill vara ett forum där båda kan mötas. Maria D har några önskningar: * Lärlingsutbildning på samma nivå som nationella program * Inte ställa krav på högskolebehörighet * Entreprenörskap in i utbildningen (i alla yrkesutbildningar då det är vanligt att man startar företag efter att ha genomgått dessa) (Margaretha nämnde GR:s projekt Growth) * Bättre tillgänglighet på skolornas webbsidor (språkbruket är speciellt och utomstående förstår inte olika termer som används) 8. Modul för lärlingsplatser inom GR:s webbverktyg www.praktikplatsen.se Ingrid Pettersson, GR Skola-Arbetslivsavdelningen på GR har på initiativ från LPA-nätverket tagit fram en testmodul för lärlingsutbildning. www.praktikplatsen är en webbplats där de som är anslutna kan söka platser för praktik eller APU. Alla kan vara aktiva i systemet; lärare, elever och arbetsgivare. 10 av GR:s kommuner är med på grundskolesidan och för Omvårdnadsprogrammet (OP) är alla kommuner med vad det gäller sjukhusapu. Några kommuner deltar med kommunala platser för OP och för BF (Barn- och fritidsprogrammet). 4
I systemet finns en lista på samverkande företag med adresser och den som är inne kan se platsinformation. Det finns även en avancerad sökfunktion om man vill söka bland olika stadsdelar. Tjänsten baseras på avgifter. Även fristående anordnare är med i systemet. Verktyget är inriktat mot APU hittills och lärlingsförsöket finns inte med ännu. Praktikplatsen är en informationskälla med ett regionalt perspektiv som skapar ordning och reda, vilket också ger ett återbruk av platser. Möjligheten att ta ut elevlistor finns. 9. Lagar och regler kring försöksverksamhet med lärlingsutbildning Annie Runhammar Arbetsmiljöverket och Tin Westermark, jurist med ansvar för översyn av föreskrifter kring minderårigas status vid arbetsplatsförlagt lärande Arbetsmiljöverket arbetar för att minska riskerna för ohälsa. Annie Runhammar: Arbetsmiljöverket är en statlig myndighet som arbetar i ett gott syfte för liv och hälsa. Se webbsidan www.av.se. Myndigheten har tagit fram ett antal broschyrer för ungas villkor på arbetsplats. Det går att beställa eller dra ut ifrån nätet. På webben finns också länkar till skolrelaterade frågor. Lärlingar räknas i arbetsmiljölagen som arbetstagare. I försöksverksamheten är det oklart vilken status de har då de är elever i de allra flesta fall. Försöksverksamheten kan också kombineras med anställning. Olika parter kan vara berörda kring arbetsmiljön. Även polis, sociala myndigheter och fackföreningar är intressenter. Utredningar kring olyckor görs av polis som också försöker hitta den skyldige. Arbetsmiljöverket försöker hitta orsakssammanhang. Ett antal lagar och föreskrifter styr. AML, AFL Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 (Det måste finnas tillgång till skyddskor t ex) AFS 1996:12 Rör minderåriga på arbetsplats Olika sakföreskrifter ingår t ex kring våld och hot, toaletter och första hjälpen. Riskbedömning ska göras innan man gör något annars kan man få dagsböter. Även om man gjort en riskbedömning kan det bli böter. Skolans ansvar Skolans ansvar ska tydliggöras och i det här fallet gäller det att hitta lämpliga praktikplatser. Kriterier kan vara branschtillhörighet, belägenhet, kunskap om företaget. Skolan bör informera företaget om elevens kunskaper, färdigheter och mognad inom ramen för sekretessbestämmelserna. Skolan och arbetsplatsen har också ett gemensamt ansvar. Bestämma arbetstider se (AFS 1996:1) Arbetsuppgifter (AFS 1996:1) Handledningens art och omfattning Informera skyddsombudet om eleven gör något som den inte får. Arbetsplatsens ansvar Säkert arbete Introduktion och handledning 5
Handledarens kunskaper och lämplighet och tid för uppgiften Tillbud och olyckor rapporteras till skolan. Skolan räknas som arbetsgivare. Rapportera till AV om olyckor och tillbud. Margaretha A menar att det kan finnas ett hål i lagstiftningen gällande lärlingar. I förordningen sägs det att eleverna inte ska omfattas av APU. Däremot används begreppet APU i många sammanhang med relevans för arbetsplatslärande och reglerar vad som gäller. Exempelvis kan en elev ansöka om ersättning hos Kammarkollegiet om den skadar sig under APU. Tin Westermark Översyn av gällande regelverk pågår just nu. Bakgrunden är kritik från EU om att Sverige inte har implementerat vissa regler. Särskilt det som gäller skolan fick kritik. Ett material finns nu framme kring riskfyllda uppgifter för minderåriga. Partsamråd ska hållas 1 april, där de olika parterna kommer att närvara. Därefter går materialet ut på externremiss. Detta gäller även egenföretagare och familjeföretag. Det finns planer på att också titta på praktikarbetstiderna, t ex kring hur mycket vila man har rätt till. Det ska ges 48 timmars vila enligt direktivet. Sverige har inte fått kritik för att man har 36 timmar. Det måste nämligen inte vara 48 timmars sammanhängande vila utan man kan ha 36+12. Skolan har inte skött sig så bra vad det gäller APU-platser. Detta har fått en egen rubrik i materialet. Skolans ansvar för steget ut på arbetsplatser tydliggörs. Lärarna ska ha förmågan att bedöma om eleven är lämplig och sedan är det upp till företaget att ta sitt ansvar. Ensamarbetesföreskrifterna är också föremål för revision. Gällande arbetstidsreglerna finns det problem med skiftesarbete och schemalagt arbete. Ungdomar under 13 år får inte jobba med riskfyllda arbetsuppgifter men det får elever i yrkesutbildning i viss mån göra. Statistiken har stigit med 40 % för ungdomars skador på arbetsplatser. I princip är det inte fler elever nu och en av orsakerna kan vara att man har blivit bättre på att rapportera. 10. Konjunkturläget/kompetensbehov Anders Östling, Chef för AF Bygg Situationen är kritisk idag. Lärlingar får gå först vid varsel. Just nu pågår arbete med olika parter för att få fram projekt där man kan få sina timmar tillgodoräknade. Risken är annars att dessa ungdomar lämnar branschen innan nästa högkonjunktur. 600-700 personer är drabbade inom VVS. Högsta arbetslösheten finns inom Elbranschen. Situationen är lite bättre inom sk S-yrken. Mattläggare har t ex inte samma arbetslöshetssituation. Många lärlingar inom måleri kommer sist i kedjan. Ett initiativ har tagits inom GR där kommunerna vid sina anbudsförfrågningar ställer krav på lärlingar vid kommande byggen. Arbetsförmedlingen har svårt att arbeta med dem som är under 25 år pga. gällande förordning där personen först måste vara arbetslös i 3 månader, sedan i ungdomsgaranti i 3 månader. Först därefter kan AF gå in med åtgärder. Detta önskar många förändra. Ungdomsarbetslösheten är den som ökar mest och först. 11. Handledarutbildning Frågan hanns inte med. 6
12. Utvärdering av mötet kommer att ske via mail pga tidsbrist. Vid anteckningarna Margaretha Allen sekr. 7