Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Relevanta dokument
Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Kursplan Grundläggande matematik

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Kursplanen i matematik grundskolan

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera.

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON

Förslag den 25 september Matematik

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Arbetsområde: Jag får spel

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Studenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

Lgr 11, miniräknare och skrivmaterial. 33 p 20 p. Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 7

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Matematik Uppnående mål för år 6

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Uppdaterad Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen:

Matematik 1A 4 Potenser

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar

Extramaterial till Start Matematik

Gunnar Hyltegren. Ämnet matematik 2011 i grundskolan

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Hjälpmedel: Miniräknare, skrivmateriel (ex. linjal, gradskiva, passare) och Lgr 11

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Kap 1: Aritmetik - Positiva tal - " - " - " - " - - " - " - " - " -

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:

Lokala mål i matematik

Centralt innehåll i matematik Namn:

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Ma7-Åsa: Procent och bråk

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik

Delkursplanering MA Matematik A - 100p

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Lokal studieplan matematik åk 1-3

7C Ma: VT 2018 Bråk och Procent/ statistik och sannolikhet Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder innehåller alla

Ladokkod: Studenter i lärarprogrammet GF 11GF20 vt17 tillfälle 1 och vt16 tillfälle 4

Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att...

Ur kursplanen för ämnet matematik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.

8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

ARBETSPLAN MATEMATIK

Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng

Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Ladokkod: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. En uppgift per blad och inga svar på baksidan av bladen Lycka till!

Matematik - Åk 9 Funktioner och algebra Centralt innehåll

8B Ma: Procent och bråk

Planering Matematik åk 8 Algebra, vecka Centralt innehåll

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

Lokal pedagogisk planering för årskurs 7 i ämnet Matematik

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder

Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet

9F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Bedömning för lärande i matematik

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Transkript:

PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR DELEN 2 6 FORTS. 1.4 HUR STOR ÄR DELEN 2 7 1.5 DET HELA 8 TALUPPFATTNING + RESONERA 9 1.6 RÄNTA 10 BLANDADE UPPGIFTER 11 BLANDADE UPPGIFTER 12 DIAGNOS 1 13 TRÄNA MERA/TEMA 14 PROBLEMLÖSNING 15 2.1 JÄMFÖRA OCH RÄKNA MED BRÅK 16 AKTIVITET + 2.2 ADDITION OCH SUBT. 17 FORTS. 2.2 ADDITION OCH SUBTRAKTION 18 2.3 MULTIPLIKATION AV BRÅK 19 2.4 DIVISION AV BRÅK 20 TALUPPFATTNING + RESONERA 21 2.5 POTENSER 22 2.6 TIOPOTENSER 23 BLANDADE UPPGIFTER 24 BLANDADE UPPGIFTER 25 DIAGNOS 2 26 TRÄNA MERA/TEMA 27 REPETERA 28 REPETERA 29 REPETERA 30 PROV KAP 1-2 DEL 1 31 PROV KAP 1-2 DEL 2 32 BINGO 33 3.1 UTTRYCK MED VARIABEL 34 3.2 MÖNSTER 35 AKTIVITET + 3.3 FÖRENKLING AV 36 FORTS. 3.3 FÖRENKLING AV UTTRYCK 37 3.4 UTTRYCK MED PARENTESER 38 BLANDADE UPPGIFTER 39 BLANDADE UPPGIFTER 40 DIAGNOS 3 41 TRÄNA MERA/TEMA 42 REPETERA 43 REPETERA 44 REPETERA 45 PROV RESONERA OCH UTVECKLA 46 PROBLEMLÖSNING 47 PROBLEMLÖSNING 48 PROBLEMLÖSNING TERMINSPLAN VÅRTERMINEN ÅK 8: 49 4.1 OMKRETS OCH AREA 50 4.2 CIRKELNS AREA 51 FORTS. 4.2 CIRKELNS AREA 52 4.3 RÄTBLOCK OCH KUB 53 4.4 ENHETER FÖR VOLYM 54 TALUPPFATTNING + RESONERA 55 4.5 PRISMA OCH PYRAMID 56 4.6 CYLINDER, KON OCH KLOT 57 AKTIVTET + FORTS. 4.6 CYLINDER, KON 58 BLANDADE UPPGIFTER 59 BLANDADE UPPGIFTER 60 DIAGNOS 4 61 TRÄNA MERA/TEMA 62 REPETERA 63 REPETERA 64 PROV KAP 3-4 DEL 1 65 PROV KAP 3-4 DEL 2 66 PROBLEMLÖSNING + AKTIVTET 67 5.1 EKVATIONSLÖSNING 68 5.2 EKVATIONER MED OBEKANTA I 69 FORTS. 5.2 EKVATIONER MED OBEKANTA 70 5.3 PROBLEMLÖSNING MED EKVATIONER I 71 5.4 EKVATIONER MED FLERA TERMER 72 TALUPPFATTNING + RESONERA 73 5.5 PROBLEMLÖSNING MED EKVATIONER II 74 BLANDADE UPPGIFTER 75 BLANDADE UPPGIFTER 76 DIAGNOS 5 77 TRÄNA MERA/TEMA 78 6.1 HUR STOR ÄR SANNOLIKHETEN 79 AKTIVITET 80 6.2 SANNOLIKHET I FLERA STEG 81 FORTS. 6.2 SANNOLIKHET I FLERA STEG 82 6.3 TABELLER OCH DIAGRAM 83 TALUPPFATTNING + RESONERA 84 AKTIVITET + 6.4 RELATIV FREKVENS 85 FORTS. 6.4 RELATIV FREKVENS 86 6.5 CIRKELDIAGRAM 87 BLANDADE UPPGIFTER 88 BLANDADE UPPGIFTER 89 DIAGNOS 6 90 TRÄNA MERA/TEMA 91 REPETERA 92 REPETERA 93 REPETERA 94 REPETERA 95 PROV KAP 5-6 DEL 1 96 PROV KAP 5-6 DEL 2

Pedagogisk planering Kap 1 Bråk och procent Syfte: Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter Föra och följa resonemang Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser Centralt innehåll: Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer Konkreta mål Efter detta arbetsområde ska vi: kunna räkna ut delen av något i bråkform, procentform och decimalform kunna räkna ut procent om något ökar eller minskar dvs. förändring av det ursprungliga kunna räkna ut helheten om du känner till delen kunna räkna med ränta förstå skillnaden mellan procent och procentenheter kunna använda olika metoder vid problemlösning Arbetsmetoder: Genomgångar/Diskussioner Aktiviteter Individuellt arbete Diagnos Bedömning: Problemlösning Att formulera och lösa problem samt värdera valda metoder Begrepp Att använda och analysera matematiska begrepp Metod Att välja och använda lämpliga metoder för att göra beräkningar Resonemang Att föra och följa matematiska resonemang Kommunikation Att redogöra för beräkningar och slutsatser med ett matematiskt språk

Pedagogisk planering Kap 2 Bråk och potenser Syfte: Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter Föra och följa resonemang Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser Centralt innehåll: Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden Potensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer Konkreta mål Efter detta arbetsområde ska vi: kunna jämföra storleken mellan bråk kunna addera och subtrahera bråk med olika nämnare kunna multiplicera och dividera bråk kunna räkna med potenser och tiopotenser känna till begreppet grundpotensform kunna använda olika metoder vid problemlösning Arbetsmetoder: Genomgångar/Diskussioner Aktiviteter Individuellt arbete Diagnos Bedömning: Problemlösning Att formulera och lösa problem samt värdera valda metoder Begrepp Att använda och analysera matematiska begrepp Metod Att välja och använda lämpliga metoder för att göra beräkningar Resonemang Att föra och följa matematiska resonemang Kommunikation Att redogöra för beräkningar och slutsatser med ett matematiskt språk

Pedagogisk planering Kap 3 Algebra och mönster Syfte: Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter Föra och följa resonemang Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser Centralt innehåll: Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer Konkreta mål Efter detta arbetsområde ska vi: teckna och tolka uttryck med variabel kunna upptäcka mönster och beskriva dem med uttryck teckna och förenkla uttryck med flera räknesätt, parenteser och potenser kunna multiplicera in i parenteser kunna använda olika metoder vid problemlösning Arbetsmetoder: Genomgångar/Diskussioner Aktiviteter Individuellt arbete Diagnos Bedömning: Problemlösning Att formulera och lösa problem samt värdera valda metoder Begrepp Att använda och analysera matematiska begrepp Metod Att välja och använda lämpliga metoder för att göra beräkningar Resonemang Att föra och följa matematiska resonemang Kommunikation Att redogöra för beräkningar och slutsatser med ett matematiskt språk

Pedagogisk planering Kap 4 Geometri Syfte: Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter Föra och följa resonemang Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser Centralt innehåll: Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt. Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer Konkreta mål Efter detta arbetsområde ska vi: kunna räkna ut omkrets och area av rektanglar, parallellogram, trianglar och cirklar kunna göra volymberäkningar på rätblock, prismor, pyramider, cylindrar, koner och klot använda lämpliga enheter för omkrets, area och volym rita tredimensionella objekt kunna använda olika metoder vid problemlösning Arbetsmetoder: Genomgångar/Diskussioner Aktiviteter Individuellt arbete Diagnos Bedömning: Problemlösning Att formulera och lösa problem samt värdera valda metoder Begrepp Att använda och analysera matematiska begrepp Metod Att välja och använda lämpliga metoder för att göra beräkningar Resonemang Att föra och följa matematiska resonemang Kommunikation Att redogöra för beräkningar och slutsatser med ett matematiskt språk

Pedagogisk planering Kap 5 Ekvationer Syfte: Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter Föra och följa resonemang Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser Centralt innehåll: Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven Metoder för ekvationer Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer Konkreta mål Efter detta arbetsområde ska vi: förstå skillnaden mellan uttryck och en ekvation kunna teckna, lösa och pröva lösningar till ekvationer kunna lösa svårare ekvationer med flera termer och parenteser i båda leden kunna använda olika metoder vid problemlösning Arbetsmetoder: Genomgångar/Diskussioner Aktiviteter Individuellt arbete Diagnos Bedömning: Problemlösning Att formulera och lösa problem samt värdera valda metoder Begrepp Att använda och analysera matematiska begrepp Metod Att välja och använda lämpliga metoder för att göra beräkningar Resonemang Att föra och följa matematiska resonemang Kommunikation Att redogöra för beräkningar och slutsatser med ett matematiskt språk

Pedagogisk planering Kap 6 Sannolikhet och diagram Syfte: Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter Föra och följa resonemang Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser Centralt innehåll: Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem Tabeller, diagram och grafer samt hur de tolkas och används för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar Bedömning av risker och chanser utifrån statistiskt material Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer Konkreta mål Efter detta arbetsområde ska vi: kunna utföra beräkningar av sannolikhet för en händelse och flera oberoende händelser kunna avläsa och tolka olika typer av diagram, samt resonera kring missvisande statistik kunna redovisa statistiskt material med hjälp av frekvenstabell, stolp-, stapel-, linje- och cirkeldiagram kunna räkna ut medelvärde, median och typvärde och känna till skillnaden mellan dessa mått kunna använda olika metoder vid problemlösning Arbetsmetoder: Genomgångar/Diskussioner Aktiviteter Individuellt arbete Diagnos Bedömning: Problemlösning Att formulera och lösa problem samt värdera valda metoder Begrepp Att använda och analysera matematiska begrepp Metod Att välja och använda lämpliga metoder för att göra beräkningar Resonemang Att föra och följa matematiska resonemang Kommunikation Att redogöra för beräkningar och slutsatser med ett matematiskt språk

Förmågorna som bedöms i Matematik E C A PROBLEMLÖSNING ATT FORMULERA OCH LÖSA PROBLEM SAMT VÄRDERA VALDA METODER BEGREPP ATT ANVÄNDA OCH ANALYSERA MATEMATISKA BEGREPP METOD ATT VÄLJA OCH ANVÄNDA LÄMPLIGA METODER FÖR ATT GÖRA BERÄKNINGAR RESONEMANG ATT FÖRA OCH FÖLJA MATEMATISKA RESONEMNAG KOMMUNIKATION ATT REDOGÖRA FÖR BERÄKNINGAR OCH SLUTSATSER MED ETT MATEMATISKT SPRÅK Allmänna råd: Var aktiv under lektionerna och använda tiden väl Ligg i fas med planeringen Förbered dig inför diagnoser och prov Hjälp till grunden kan du få genom att använda pedagogiska planeringar Ha alltid rätt materiel med dig. Penna, anteckningsbok och lärobok är viktiga redskap varje lektion.

Konkreta exempel E C A PROBLEMLÖSNING

Konkreta exempel E C A BEGREPP

Konkreta exempel E C A METOD

Konkreta exempel E C A RESONEMANG

Konkreta exempel E C A KOMMUNIKATION