Förslag Budget Vårgårda kommun 215-217 Allians för Vårgårda
2
INNEHÅLL 1. Förord 2. Vision, mål och uppdrag 3. Resultaträkning 4. Investeringar 5. Balansräkning 6. Kommunbidrag 7. Bilaga 1 Folkhälsomål i Budget 215-217 4 5 14 15 18 19 2 3
1. Förord En budget för fortsatt tillväxt i Vårgårda Vårgårda är en bra kommun att bo, leva, arbeta i och besöka. Vi har vacker natur, ett aktivt och brett föreningsliv, företag i världsklass, äldreomsorg med goda omdömen av brukarna, skolor med goda resultat och stora och populära evenemang. Men Vårgårda kan bli en ännu bättre kommun och i budget 215-217 höjer vi ambitionerna för vår kommun ytterligare. Utgångspunkten för Alliansens budgetarbete har varit vår vision Den goda kommunen med 12 5 invånare 218. Visionen är inriktad på tillväxt och visar tydligt att vi vill bli fler i Vårgårda. Fler invånare ger ökade möjligheter att erbjuda bättre kvalité i våra verksamheter och bättre förutsättningar för att utveckla vår kommun. Vi satsar för att fler och fler ska upptäcka fördelarna med att bo, leva, arbeta i eller besöka Vårgårda. I budget 215 ger vi i uppdrag till förvaltningen att starta upp arbetet för att ta fram en ny översiktsplan, vilket är vårt viktigaste planeringsdokument. För Vårgårda är det strategiskt viktigt med utbyggnaden av E2. Utrymme för medfinansiering finns i budget. Den goda kommunen blir vi genom att erbjuda goda levnadsvillkor för våra invånare. Boende är definitivt en viktig del i våra invånares liv och välbefinnande. Varje år framöver vill vi öka antalet villor och lägenheter med 5 per år. Vi vill också att det alltid ska finnas minst 25 byggklara tomter. Inom målområdet miljö har vi som mål att fram till 217 ska 3 % av de livsmedel vi använder i kommunen vara ekologiska. Under 215 och kommande år vill vi också höja andelen gasbilar i förvaltningen och i vårt kommunala bolag. Vi för även in ett nytt mål som handlar om att större andel matavfall ska återvinnas genom biologisk behandling. Ett särskilt uppdrag ger vi till förvaltningen att upprätta och implementera ett miljöledningssystem. Skolan är ett prioriterat område för oss och vi har tydliga ambitioner när det gäller exempelvis meritvärdena för elever i årskurs sex och i årskurs nio. På Algustorpsområdet ska det byggas en helt ny förskola och vi ska också bygga om och göra tillbyggnader på Lena förskola, Fridhemsskolan och Nårunga skola. Inom omsorgen strävar vi hela tiden efter mer nöjda brukare. När det gäller vår organisation så sätter vi tydliga mål för att andelen ofrivilligt deltidsanställda ska minska kraftigt och att sjukfrånvaron ska vara låg. Den omfattande investeringsbudgeten på cirka 16 miljoner kronor över treårsperioden visar också på ambitioner och planer för Vårgårda. Under perioden 215-217 planerar vi för byggnation av trygghetsboende, gruppbostäder för LSS, demensavdelning och nya platser på Kullingshemmet. Vi har även avsatt medel för att bygga om kommunens mottagningskök. Andra större investeringar utförs i gator, parker, belysning, lekparker och byggnation av cykelvägen mellan Lena och Östadkulle. Det är viktigt att vi värnar kommunens ekonomi och tar ansvar även för kommande generationer. Vi presenterar en budget för 215 med ett resultat på 3 % av skatteintäkterna. Långsiktighet och hållbarhet är våra ledord. Slutligen vill vi framhålla att skattesatsen blir oförändrad på 21:21 kr. ALLIANS FÖR VÅRGÅRDA Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna 4
2. Vision, mål och uppdrag Kommunens vision med målområden och inriktningar ska tillsammans med angivna uppdrag vara vägledande för kommunens verksamheter och även ligga till grund för kommunens ägardirektiv för de kommunala bolaget. Vision Kommunens vision har fokus på befolkningstillväxt och lyder: Den goda kommunen med 12 5 invånare 218. Tillväxt av antalet invånare är väsentligt för att Vårgårda ska kunna utvecklas och fortsätta vara en god kommun för sina invånare och företagare. I visionen finns fyra målområden som är som särskilt viktiga för måluppfyllelsen och dessa är: - Boende - Miljö - Skola - Näringsliv Utöver de fyra målområdena som lyfts fram i visionsdokumentet finns det tre ytterligare målområden: - Omsorg - Organisation - Ekonomi/Finansiering För varje målområde anges en s.k. inriktning som förklarar målområdets strävan, ambitioner och omfattning. Enligt kommunallagen ska budgeten innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Budget för Vårgårda kommun 215-217 innehåller 33 mål och mätetal med fastställda målvärden för åren 215, 216 och 217. en utgår från visionens målområden och inriktningar. en beskriver det resultat och den kvalité som verksamheten ska leverera och målen är också av betydelse för en god ekonomisk hushållning i Vårgårda kommun. Tidigare år har ett politiskt mål God folkhälsa funnits med under målområdet Omsorg. Folkhälsoarbetet ska genomsyra alla kommunens verksamheter, varför en förändring nu sker och i Budget 215-217 är folkhälsomålen integrerade i så gott som alla de olika målområdena. I Budget 215-217 har nio stycken mål definierats för att beskriva folkhälsoutvecklingen i kommunen. Dessa är markerade med FOLKHÄLSOMÅL. Kommunens ambitioner med folkhälsan uttrycks och beskrivs dock främst i Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 214-217. 5
Uppdrag Uppdrag ges i Budget 215-217 när förvaltningen ska genomföra utredningsuppdrag eller aktiviteter av olika sort under planperioden. Detta är inte resultat-, kvalitetsmål eller mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning, där utvecklingen följs över tid, utan är konkreta uppdrag som ska utföras inom angiven tidsram. Värdegrund Under 212 beslutade kommunstyrelsen att anta följande värdegrund för förvaltningen i Vårgårda kommun: Med respektfullt bemötande, individanpassade lösningar och hög tillgänglighet levererar Vårgårda kommun välfärdstjänster som överträffar förväntningarna. Detta förutsätter kreativitet och ständig utveckling med fokus på resultat. Värdegrunden visar på hur medarbetarna i förvaltningen ska förhålla sig till människor de möter och är till för. Att värdegrunden blir levande är en förutsättning för att de politiskt antagna målen ska kunna uppnås. Resultatstyrning och utveckling av målmatris Vårgårda kommun strävar efter att bedriva resultatstyrd verksamhet. Begreppet resultatstyrning står för att de tjänster som kommunen levererar till sina medborgare utförs på ett sådant tillfredsställande sätt att det ur brukarens/medborgarens synvinkel blir ett kvalitativt mervärde utifrån dennes behov. Som ett led i resultatstyrningen har målmatrisen i Budget 215-217 förenklats och tydliggjorts genom att införa en. Varje mål utvärderas gentemot en mätmetod med målvärden. Är målvärdet uppfyllt (dvs utfallet har blivit det värde som står angivet eller bättre) ska också målet anses uppfyllt. Mätmetoderna i budget och verksamhetsplan för Vårgårda kommun ska till största delen bestå utav resultatmått, vilket innebär att mätmetoden ska vara uttryckt ur ett medborgar- eller brukarperspektiv. Vårgårda kommun planerar även fortsättningsvis att varje år utvärdera såväl måluppfyllelse som mål, mätmetoder och måluppställning. 6
område: Boende Inriktning: Vårgårda kommun ska ha en mångfald av boenden i attraktiva och goda livsmiljöer. Vårgårda kommun ska öka antalet invånare. Mätmetod 212 1. Antalet lägenheter/villor i Vårgårda kommun ska öka. (FOLKHÄLSOMÅL) 2. Antalet servicelägenheter/trygghetsboenden ska öka. (ÄO) Antalet nya 18 lägenheter/villor per år. Antalet nya servicelägenheter/ trygghetsboenden per år. 3. Antalet Antalet nya satellitlägenheter/servicebostäder/ satellitlägenheter/ gruppbostäder ska öka. (FH) servicebostäder/ gruppbostäder per år. 4. Det ska finnas byggklara tomter i Antalet nya Vårgårda kommun. byggklara småhustomter i andras och i kommunens regi per år. 5. Antalet invånare i Vårgårda Ökningen av antalet kommun ska bli fler. invånare i Vårgårda per år. 213 214 värde 215 216 217 66 5 5 5 5 3 16 16 13 4 11 11 27 Fler än 25 25 25 25 25 36 35 1 1 1 1 7
område: Miljö Inriktning: Vårgårda kommun ska ha en stark miljöprofil där kommunens verksamheter är ledande och ett föredöme i arbetet att skapa det hållbara samhället. 6. Vårgårda ska nå en god placering i Miljöaktuellts kommunranking Mätmetod Placering i Miljöaktuellts kommunrankning. 7. Andelen ekologiska livsmedel ska öka. Andelen ekologiska (FOLKHÄLSOMÅL) livsmedel mätt i kronor. 8. Andelen gasbilar i förvaltningen ska Andelen gasbilar av öka. det totala antalet bilar i förvaltningen och kommunens bolag. 9. Matavfall som återvinnas genom Andelen av biologisk behandling ska öka. uppkommet matavfall som återvinns genom biologisk behandling. värde 212 215 216 217 12 1 8 12,7 % 19,5 % 18 % 27 % 29 % 3 % 27 % 3 % 4 % 45 % 5 % 55 % 2 % 2 % mål 25 % 25 % 5 % 141 213 214 18 14 8
område: Skola Inriktning: Kunskapsmålen ska vara i centrum så den enskilde eleven når den nivå som är möjlig att uppnå utifrån de egna förutsättningarna. Under mandatperioden är strävan att 1 % av eleverna ska nå målen vid de nationella proven i åk 3, 1 % av eleverna i Vårgårdas grundskolor ska vara behöriga till ett högskoleförberedande program på gymnasieskolan och 1 % av eleverna som påbörjat en utbildning på Sundlergymnasiet ska nå slutbetyg/examen. värde 213 214 215 216 217 Andelen elever som 73 % når målen vid de nationella proven i åk 3. 11. Elevernas meritvärde i årskurs 6 ska Meritvärdet i 23 vara högt. grundskolan i mål årskurs 6. 12. Elevers syn på skolan Enkät från SKL. 84 och undervisningen Genomsnitt av mål. i årskurs 8 ska vara god. andelen elever som (FOLKHÄLSOMÅL) på en fyragradig skala svarat instämmer helt och hållet och stämmer ganska bra (positiva svar) på de gemensamma enkätfrågorna om elevernas syn på skolan och undervisningen. 13. Elevernas meritvärde i årskurs 9 ska Meritvärdet i 24 23 vara högt. grundskolan i årskurs 9. 14. Eleverna i Vårgårdas grundskolor ska Andelen elever i 89 % 9 % vara behöriga till ett grundskolan som är högskoleförberedande program på behöriga till ett gymnasieskolan.(folkhälsomål) högskoleförberedande program på gymnasieskolan. 15. Andelen elever som påbörjade en Andelen elever som 84 % 83 % utbildning på Sundlergymnasiet vilka påbörjade en nått slutbetyg/ examen ska vara hög. utbildning på Sundlergymnasiet vilka nått slutbetyg/ examen ska öka. *I o m gymnasieförändringen 211 så höjdes kraven för betyg och examina. 75 % 8 % 85 % 9 % 2 25 28 21 mål 85 86 87 25 28 21 215 91% 92 % 93 % 94 % 85 % 75 %* 75 %* 8 % Mätmetod 212 1. Eleverna ska nå målen vid de nationella proven i åk 3. 9
område: Näringsliv Inriktning: Vårgårda ska ha ett gott näringslivsklimat och fler företag och branscher ska etablera sig i kommunen. Mätmetod 16. Vårgårda ska vara bland de 2 bästa Placering i Svenskt kommunerna i Sverige på företagsklimat. Näringslivs företagsranking. 17. Skolföretag i grundskolorna i Totala antalet kommunen ska öka. (Tidigare kallat skolföretag i Vårgårdas fadderföretag) (FOLKHÄLSOMÅL) grundskolor. 18. Antalet UF-företag ska öka. Ökningen av UFföretag (Ung företagssamhetsföretag) per år. värde 212 213 214 215 216 217 11 14 1 1-2 1-2 1-2 mål mål 1 12 15 2 mål mål mål 5 6 7 19. Antalet nystartade företag per 1 invånare ska öka. Antalet nystartade 5,1 företag per 1 invånare. 6, mål 6,2 6,3 6,4 2. Flygaren*ska vara ett attraktivt företagsområde i Västsverige. Antal nya företag som etablerar sig på Flygaren per år. 1 2 2 2 * Tidigare Västra Degrabo. 1
område: Omsorg Inriktning: Alla som har ett vårdbehov ska ha god tillgång till vård och omsorg, känna sig trygga och ha möjlighet att leva ett självständigt liv. Under mandatperioden är strävan att 1 % av brukarna ska ha en positiv helhetsbedömning av sin insats inom hemtjänsten, särskilt boende, gruppbostad/servicebostad och daglig verksamhet. Mätmetod värde 212 213 214 215 216 217 21. Brukarna ska ha en positiv helhetsbedömning av sin insats inom hemtjänsten. Andel brukare som har en positiv helhetsbedömning av sina hemtjänstinsatser. 87 % 88 % 9 % 9 % 9 % 9 % 22. Brukarna ska ha en positiv helhetsbedömning av sin insats inom särskilt boende. Andel brukare som har 89 % en positiv helhetsbedömning inom särskilt boende. 89 % 87 % 89 % 89 % 9% 23. Brukare ska ha en positiv helhetsbedömning av sin gruppbostad/servicebostad. Andel brukare som har en positiv helhetsbedömning av sin gruppbostad/ servicebostad 8 % saknas. 8 % 8 % 82 % 82 % 24. Brukare ska ha en positiv helhetsbedömning av sin dagliga verksamhet. (FOLKHÄLSOMÅL) Andel brukare som har en positiv helhetsbedömning av sin dagliga verksamhet 72 % saknas. 8 % 8 % 82 % 82 % 25. Medarbetare inom verksamheten ska lägst ha vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Andelen medarbetare 82 % inom verksamheten som har som lägst vårdoch omsorgsutbildning på gymnasienivå 83 % saknas. 85 % 85 % 87 % (FOLKHÄLSOMÅL) 11
område: Organisation Inriktning: Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare. Kommunen ska uppnå ökad effektivitet, god kvalitet och ökat värdeskapande för medborgarna. Medarbetare i Vårgårda kommun ska få ökad kunskap och förståelse om jämställdhet med fokus på att bekämpa stereotyper och könsrelaterat våld. Aktivt jämställdhetsarbete ska genomsyra kommunens verksamhet. 26. Andel ofrivilligt deltidsanställda ska minska. Mätmetod. Andelen ofrivilligt deltidsanställda i förvaltningen. 27. Sjukfrånvaron ska vara låg. Sjukfrånvaro i procent (FOLKHÄLSOMÅL)** av arbetad tid. 28. Antalet e-tjänster ska öka. Antalet nya e-tjänster per år. 29. Processkartläggningar/ Totalt antal genomförda värdeflödeskartläggningar av arbetssätt ska processkartläggningar genomföras. inlagda i QPR. 3. Politiska ärenden ska jämställdhets Andelen politiska analyseras.(folkhälsomål) ärenden som jämställdhetsanalyseras. värde 212 213 mål. 214 215 216 217 9,2 % 6,8 % 3% 1% 1% - 6, % mål. <5,2% <4,9% <4,1% 8 5 1 1 5 1 11 85 9 1 11 mål. 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 12
område: Ekonomi/finansiering Inriktning: I Vårgårda kommun är innebörden av god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv att: - varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Mätmetod 212 31. Det ekonomiska resultatet i Vårgårda kommun ska under åren i snitt vara > 2% av skatteintäkterna. 32. Nettoinvesteringarna ska under budgetperioden finansieras med egna medel. (Självfinansieringsgraden ska vara god.) 33. Soliditeten (eget kapital i förhållande till balansomslutning) ska minst uppgå till budgeterad nivå. värde 213 214 Resultatet i 1,9 % 1,5 % 1 % förhållande till skatteintäkter. Resultat + 92 % 128 % 9 % avskrivningar i förhållande till investeringsutgifter. Eget kapital i 61 % 61 % 64 % förhållande till balansomslutning. 215 216 217 3% 2% 2% 37 % 83 % 173 % 56 % 56 % 59 % Totalt antal mål: 33 st. Uppdrag 215-217 Innehåll Ska vara utfört Påbörja arbetet med en ny översiktsplan 215 Upprätta ett miljöledningssystem. 215 13
3. Resultaträkning RESULTATRÄKNING tkr Verksamhetens nettokostnader Planenliga avskrivningar Ve rksamhete ns nettokostn Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Resultat i % av skatteintäkter Investeringsnivå Exploateringsutgifter Egna tillförda medel Finansiellt över- resp underskott Låneskuld den 31/12 Kommunbidrag Därav kapitalkostnader Gemensamma kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Ge me nsamma intäkte r/kostnade r Pensionsutbetalningar Deponi Tumberg KS utvecklingsreserv Pensionslösningar inkl särskild löneskatt Semesterlöneskuld Ge me nsamma kostnade r Budge t Prognos Budge t Budge t Budge t 214 214 215 216 217-493 73-55 7-514 44-538 611-558 266-21 88-21 88-22 872-23 893-24 45-515 61-527 58-536 916-562 54-582 716 414 399 16 651 1 275-1 5 415 492 113 32 1 275-1 4 434 119 811 1 3-1 575 452 38 122 294 1 3-1 97 47 546 124 66 1 3-1 89 5 215 1 17 16 62 11 5 11 9 1,%,2% 3,% 2,% 2,% 26 5 3 5 27 95-2 95-55 26 5 14 65 4 25 18 55 3 5 2 5 2 5 2 5 22 987 39 492 35 393 36 35-7 13-67 658-7 357 15 3-42 13-19 671-117 28-11 728-512 524-525 194-531 739-56 895-581 436 3 92 3 92 32 782 34 651 35 316-12 126-11 426-15 87-12 367-12 146-21 88-21 88-22 872-23 893-24 45-515 61-527 58-536 916-562 54-582 716-8 3-8 3-2 326-1 626-1 -1-5 -5-12 126-11 426-8 462 2-7 125-1 -5-15 87-8 867-9 646-3 -5-12 367-2 -5-12 146 14
4. Investeringar SKATTEFINANSIERADE INV UTG Budge t 215 Inve ste ringsobje kt < 3 mkr Kontorsinventarier centrumhuset Resecentrum IT-investeringar Trådlöst nätverk, Kullingshemmet Trådlöst nätverk, Vårgården IT-verktyg skolan årskurs 1-9 Fastighetsinstallationer, energieffektivisering Centralt låssystem (skalskydd med kort/tagg) Förbättrad trafikmiljö Gator, parker, belysn lekplatser o beläggning GIS (kartsystem), ytterligare moduler GC-vägar GC-väg Östadkulle-Lena Maskiner gator/park Städ/vaktmästeri Tånga, löpande renovering av fastigheter Badet inv. + åtgärder enl framt. Statusrapport Lokalanpassning Entre omklädning sporthallen Inventariekomplettering lärande o omsorg Inventarier förskola tätorten Inventarier Algutstorp förskola Inventarier Hol förskola Inventarier Fridhemsskolan (216) Inventarier gruppbostad LSS (215) Inventarier till köken Beläggning grusgator Östadkulle Inventarier Algutstorp förskola kök Miljöförbättringar, skolrestauranger Ombyggnad av tillagningskök Björkhyddan Tvätten Kullingshemmet Taksk. till taklift Ringgatan, K-hemmet o Vårgården Reinvesteringar (tidigare hanterats som kostnad) Skatte finansie rade inv obj < 3 mkr Budget Budge t 216 217 Info -5-8 -5-8 -5-8 -1 3-2 -3-1 5-1 3-1 -3-2 -1 3-1 -3-1 5-5 -2-2 -5-5 -4-3 6 23-2 -2-1 5-1 5-2 -1 5-1 5 24 7-1 5 Utanför period 1 3 4 5-2 -5-6 SP -15-3 -5-15 -6-15 -1-5 -5-4 6-15 5 25 26 27-5 -5-3 2-3 3-13 45-11 55 28-2 15
Inve ste ringsobje kt > 3 mkr Nybyggnad förskoleavdelning Hol Ombyggnad till tillagningskök Lena Tillbyggnad mottagningsdel Gullhögskolan kök Tillbyggnad idrottsbyggnad Hol Nybyggnad förskoleavdelning Lena Nybyggnation av 6 förskoleavdelningar Algutstorp Om och tillbyggnad av Fridhemsskolan Om och tillbyggnad Nårunga skola Gruppbostad LSS GC-väg Drottninggatan-Fridhemskolan inkl bro ö K Ombyggnad/Förbättrad trafikmiljö Drottningg. Ombyggnad/Förbättrad trafikmiljö Allégatan IFO Ny servicebostad 6 platser Nya servicelgh 19 st Trygghetsboende Ny demensavd 1 pl Omb. Kesbergskolans mottagningskök Omb. Nårunga skolas mottagningskök Omb. Vårbergskolans mottagningskök Omb. mottagn.kök Fridhem, Hol o Asklanda Omb.upprusting Mjölnaren 15, Vårdcentralen Centrumhuset Sporthall Omklädningsrum sporthall Summa skatte finansie rade inv obj > 3 mkr S:A SKATTEFINANSIERADE INV UTG AVGIFTSFINANSIERADE INV UTG SP -2 5-3 3-4 3-2 8 1 11 12-6 -28 14 15-6 -3-12 17-1 -2-2 -3-5 -14-18 -21-1 -2 7-2 4-2 7-7 4-1 -2-2 -2-83 1-24 8-5 x x -62 2-98 15 Budge t 215-38 25-16 55 Budge t Budge t 216 217-64 2 Utanför pe riod Info Inve ste ringsobje kt < 3 mkr Omlastningsstation Tumberg Asfaltering Tumberg Ombyggnad Återvinningscentral Tumberg Avgiftsfinansierade inv obj < 3 mkr -5-5 -1-1 -1-1 -1 Inve ste ringsobje kt > 3 mkr VA-sanering inkl. gatuarb. VA-verk Ledning Östadkulle Avgiftsfinansierade inv obj > 3 mkr -2 5-3 -5 5-1 -1-1 -1 S:A AVGIFTSFINANSIERADE INV UTG -6 5-2 -2-4 25-18 55-64 2 TOT INVESTERINGSUTGIFTER EXPLOATERINGSINVESTERINGAR Centrala Vårgårda Algutstorp Exploate ring -14 65-1 -1 5-2 5-1 -1 5-2 5-1 -1 5-2 5 2 21 22 18 19 16
Komme ntare r till före slagna inve ste ringar 1 3 4 5 I första hand uppgraderingar av servrar i serverhallen. Energieffektivisering, drifts optimering av kommunens fastigheter. låssystem i Centrumhuset, skolor och hallar. Nödvändiga reinvesteringar i våra anläggningar såsom vägar, gatu belysning, lekplatser, t.ex. utbyte av gatubelysning Östadkulle och ökat behov av toppbeläggning. 6 GC-väg mellan Östadkulle och Lena skola, medfinansiering från Trafikverket (5/5). 7 För 215-217 oförutsedda verksamhetsförändringar. 1 Om- och tillbyggnad av Lena skola, mottagningsköket byggs om till tillagningskök. Totalt kommer c:a 23 barn och elever att finnas inom enheten inom ett par år. 11 Tillbyggnad av mottagningsdelen på Gullhögskolan kök, den nuvarande är ej godkänd utifrån arbetsmiljöhänsyn. 12 Storleken på idrottshallen försvårar förutsättningarna att bedriva idrottsundervisning. Övriga skolor i kommunen har alla ändamålsenliga idrottshallar. 14 Ny förskola på Algutstorp med sex avdelningar klar 215. Denna förskola skall ersätta Fridhemsskolans tre avdelningar samt Ekens tre avdelningar. Förskolan skall innehålla nytt tillagnings kök. Förändringen kommer att frigöra nuvarande moduler på Algutstorp samt på Fridhemsskolan, vilket innebär att hyreskostnader för dessa moduler uteblir. 15 Anpassning av Fridhemsskolans lokaler för ökat elevunderlag. Personalutrymmen tidigareläggs. 17 Ytterligare gruppbostäder för personer med funktionshinder 215. 18 VA-sanering inklusive gatu arbeten för bl.a. Sveagatan. 19 Överföringsledning Östadkulle. 2 Vid kommande renhållningsentreprenad krävs utökade ytor och avgränsningar pga fler fraktioner (ökad sortering). Motsvarande investering krävs från Herrljunga kommun. 21 Asfaltering på delar av Tumbergs containeryta. 22 Ombyggnad av befintlig återvinningscentral för att förbättra logistik och service. 23 Behov av ny mindre traktor 24 Utbyte av mindre invent.+ 217 byte av vattendamsugare 25 Byte av värmeskåp (kontinuerligt) 26 Värmeskåp, vagnar mm 27 Nya tvättvagnar till Vårgården mm 28 Reinvestering i befintliga fastigheter 17
5. Balansräkning Balansräkning Bokslut 213 Prognos 214 Budge t 215 Budge t 216 Budge t 217 343 314 25 825 369 139 351 434 25 6 377 34 435 712 25 3 461 12 454 569 25 479 569 451 169 25 476 169 Förråd/exploatering Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 3 27 3 42 17 117 5 726 419 865 3 25 2 3 47 34 3 25 2 3 491 12 3 25 2 3 59 569 3 25 2 3 56 169 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Summa e get kapital (därav årets resultat) 258 22 14 781 259 129 1 17 275 749 16 62 287 249 11 5 299 149 11 9 6 378 3 952 37 33 6 3 36 6 3 36 6 3 36 6 3 36 Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulde r 15 19 513 124 513 42 13 69 892 111 95 19 671 69 592 179 263 117 28 69 292 186 32 11 728 69 292 171 2 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 419 865 47 34 491 12 59 569 56 169 61,5% 63,7% 56,2% 56,4% 59,1% tkr TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Avsättningar för pension Övriga avsättningar Summa avsättningar Nycke ltal Soliditet 18
6. Kommunbidrag Kommunbidrag Belopp i tkr Politisk verksamhet Lärande och omsorg Samhällsbyggnad Gemensam Service Kommunövergripande Lönerevidering Höjd OB ersättning (6,89 %) 215 års kapitalkostnad Summa Lönekostnad inkl social kostnad 214 Generell lönerevision KPI KommunDemo215 Politiska Kommunbidrag Fattade grafiska års prioribidrag 214 beslut KPI förändringar Kap kost teringar 215 5 372 26 75 6 148 42 479 1 5 2 18 3 964-158 8 428 63 37 484-3 1 18-3 813 3 751 26 716 128-461 26 383 23 973 115 5 24 588 1 143 69 4 432 4 432 514 24-1 6 2 467 3 964 2 5 531 739 39 13 2,6% 1,6% Fattade be slut Utökat kommunbidrag för Lärande Införande av komponentavskrivningar innebär att underhållsarbeten som tidigare klassats som kostnad skall aktiveras. Detta minskar kommunbidraget för samhällsbyggnad. -3 1 Politiska priorite ringar LoO Digitala trygghetslarm LoO Barnomsorg på obekväm arbetstid KS Utökat anslag till revisorer KS Partistöd KS Arvodesberedning Kommunövergripande Summa 3 5 5 1 6 5 2 5 1 5 19
7. Bilaga 1 Folkhälsomål i Budget 215-217 Följande mål finns med i budget 215-217 och är markerade som FOLKHÄLSOMÅL. Nedan anges motiveringar/kommentarer till varför dessa mål är just folkhälsomål. område: Boende Mätmetod 212 Antalet lägenheter/villor i Vårgårda Antalet nya 18 kommun ska öka. lägenheter/villor per år. (FOLKHÄLSOMÅL) 213 66 214 5 värde 215 5 216 5 217 5 Motivering/kommentarer: Boende, transporter, produktion och konsumtion av varor ger upphov till faktorer som på olika sätt kan påverka hälsan. En långsiktigt god folkhälsa är beroende av en hälsofrämjande och säker yttre miljö. Bra bostäder för olika målgrupper är en förutsättning för att ha en god hälsa. Även närheten till grönområden, mötesplatser med mera har en positiv inverka på människors hälsa. Boendet har betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Att ha en bostad är att ha en egen plats dit man kan dra sig tillbaka för att hämta kraft och få vara privat. Den som inte har drägliga boendeförhållanden har svårt att klara övriga delar av livet, till exempel utbildning och arbete, som i sin tur har stor betydelse för hälsan. Den nationella Folkhälsopolitikens målområde 5, Miljöer och produkter, handlar om hela vår fysiska omgivning- luft, mark, vatten samt den byggda miljön. Även i målområde 2, Ekonomiska och sociala förutsättningar, finns boendet beskrivet som en faktor som påverkar människors hälsa. område: Miljö Andelen ekologiska livsmedel ska öka. (FOLKHÄLSOMÅL) Mätmetod 212 Andelen ekologiska livsmedel mätt i kronor. värde 213 214 215 216 217 12,7 % 19,5 % 18 % 27 % 29 % 3 % Motivering/kommentarer: Maten har en avgörande betydelse för hälsan. Goda matvanor och säkra matvanor kan leda till en bättre hälsa och ett ökat välbefinnandet vilket är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling i befolkningen. En del av de farliga ämnen vi människor får i oss är via födan. I den nationella Folkhälsopolitikens målområde 5, Miljöer och produkter och målområde 1, Matvanor och livsmedel, beskrivs miljöns påverkan på hälsan. 2
område: Skola Mätmetod 212 Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 ska vara god. (FOLKHÄLSOMÅL) värde 213 214 215 216 217 84 mål 85 86 87 9 % 91% 92 % 93 % 94 % Enkät från SKL. Genomsnitt av mål. andelen elever som på en fyragradig skala svarat instämmer helt och hållet och stämmer ganska bra (positiva svar) på de gemensamma enkätfrågorna om elevernas syn på skolan och undervisningen. Eleverna i Vårgårdas grundskolor ska Andelen elever i 89 % vara behöriga till ett grundskolan som är högskoleförberedande program på behöriga till ett gymnasieskolan.(folkhälsomål) högskoleförberedande program på gymnasieskolan. Motivering/kommentarer: Betyg är en mycket viktig indikator när det gäller en befolknings hälsa. Det finns tydliga samband mellan godkänd betyg och en god hälsa senare i livet. Skolprestationen kan påverka den psykiska hälsan och vice versa. Förskola och skola är viktiga miljöer för barn. Där utvecklar och tränar barnen olika kompetenser som till exempel problemlösningsförmåga och förmåga att samarbeta, som fungerar som skyddsfaktorer mot ohälsa. I dessa miljöer går det också att göra insatser för goda levnadsvanor, som till exempel goda kost- och motionsvanor. Att trivas i skolan är en förutsättning för att också lyckas. Forskning visar att lärare med ett gott ledarskap i klassrummet kan främja goda skolprestationer och minska risken för psykiska problem bland eleverna. Att få vara med och påverka sin skola och sin skolgång har också stor betydelse för hälsan. Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället har ett samband med hälsa. Området Skola finns bland annat omnämnd i den nationella Folkhälsopolitikens målområde 1, delaktighet och inflytande i samhället, målområde 2, ekonomiska och sociala förutsättningar samt målområde 3, barn och ungas uppväxtvillkor. 21
område: Näringsliv Mätmetod Skolföretag i grundskolorna i kommunen Totala antalet ska öka. (Tidigare kallat fadderföretag) skolföretag i Vårgårdas (FOLKHÄLSOMÅL) grundskolor. värde 212 213 214 215 216 217 mål mål 1 12 15 2 Motivering/kommentarer: Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa utan är även en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt. Det finns ett klart samband mellan arbetslöshet och ohälsa. Att vara utanför arbetsmarknaden skapar ett utanförskap och ett minskat social nätverk. Enligt olika studier finns det ett samband mellan unga arbetslösa och utanförskap. En arbetslöshet bland ungdomar utgör en risk för psykisk ohälsa och skapar en ond cirkel som kan göra att de även på längre sikt hamnar utanför arbetsmarknaden. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa. Ekonomiska och sociala förutsättningar är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Det finns samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa. område: Näringsliv kan kopplas till den nationella Folkhälsopolitikens målområde 1, Delaktighet och inflytande i samhället, målområde 2, ekonomiska och sociala förutsättningar, målområde 4, Hälsa i arbetslivet. område: Omsorg Mätmetod 212 Brukare ska ha en positiv helhetsbedömning av sin gruppbostad/servicebostad. (FOLKHÄLSOMÅL) Brukare ska ha en positiv helhetsbedömning av sin dagliga verksamhet. (FOLKHÄLSOMÅL) värde 213 214 215 216 217 Andel brukare som har en positiv helhetsbedömning av sin gruppbostad/ servicebostad 8 % saknas. 8 % 8 % 82 % 82 % Andel brukare som har en positiv helhetsbedömning av sin dagliga verksamhet 72 % saknas. 8 % 8 % 82 % 82 % Motivering/kommentarer: Boende, transporter, produktion och konsumtion av varor ger upphov till faktorer som på olika sätt kan påverka hälsan. En långsiktigt god folkhälsa är beroende av en hälsofrämjande och säker yttre miljö. Bra bostäder för olika målgrupper är en förutsättning för att ha en god hälsa. Även närheten till grönområden, mötesplatser med mera har en positiv inverka på människors hälsa. Boendet har betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Att ha en bostad är att ha en egen plats dit man kan dra sig tillbaka för att hämta kraft och få vara privat. Den som inte har drägliga boendeförhållanden har svårt att klara övriga delar av livet, till exempel utbildning och arbete, som i 22
sin tur har stor betydelse för hälsan. Det finns ett samband mellan socialt deltagande och hälsa, utanförskap genererar ohälsa. Diskriminering minskar möjligheten till delaktighet och inflytande i samhället, utestänger människor från arbetsmarknaden och särbehandlar människor i arbetslivet. Diskrimineringsgrunderna i Sverige är kön, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Dessa två folkhälsomål berörs i sen nationella Folkhälsopolitikens målområde 1, delaktighet och inflytande i samhället, målområde 2, Ekonomiska och sociala förutsättningar samt målområde 5, Miljöer och produkter område: Organisation Mätmetod. 212 Sjukfrånvaron ska vara låg. (FOLKHÄLSOMÅL) Politiska ärenden ska jämställdhets analyseras.(folkhälsomål) Sjukfrånvaro i procent av arbetad tid. Andelen politiska ärenden som mål. jämställdhetsanalyseras. 213 värde 214 215 216 217 6, % mål. 5,2 % <4,9% <4,1% 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Motivering/kommentarer: Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa utan är även en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt. Arbetsmiljön måste vara god och arbetsgivaren har enligt Arbetsmiljölagen ett stort ansvar i det avseendet. Arbete som präglas av en säker och trygg miljö, fysiskt såväl som psykiskt och socialt, bör eftersträvas. Till grundvillkoren hör att ha kontroll, att känna delaktighet och inflytande över sitt eget arbete och hur det ska utföras och att kunna påverka arbetstakt/arbetsmängd till aktuell arbetsförmåga. Att bli sedd, vara någon som räknas med samt ha vissa utvecklingsmöjligheter i arbetet är andra viktiga faktorer. Det räcker dock inte att endast förebygga ohälsa utan insatser behövs som främjar hälsa i arbetslivet. Jämställdhet och jämlikhet är mycket viktiga begrepp inom folkhälsoarbetet. I dag finns det stora skillnader i hälsan mellan grupper med olika; sexuell läggning, religions/trosuppfattning, kön, ålder eller funktionshinder. området Organisation finns beskrivet i den nationella Folkhälsopolitikens målområde 3, Socialt och kulturellt deltagande och målområde 4, Hälsa i arbetslivet. 23