Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för förskolan

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för förskolan Läsåret 2013/2014 och HT 2014

2(7)

3(7) Innehållsförteckning Kvalitetsredovisning läsåret 2013/2014 och HT 2014 för Hjo förskolor... 4 Det systematiska kvalitetsarbetet för förskolorna i Hjo sker utifrån följande struktur:... 4 Kommunövergripande utvecklingsområden läsåret 2013/2014 och höstterminen 2014... 5 Pedagogisk dokumentation... 5 Natur och Teknik... 5 Barn med annat modersmål än svenska... 5 Särskilt stöd... 5 Uppföljning av förskolans resultat... 6 Brukarenkät... 6 Läroplanscanning... 7 Framtida utvecklingsområden på huvudmannanivå... 7 Fördjupad förståelse av läroplanens mål... 7 Implementering av Barn och Elevhälsoplan... 7 Barn med annat modersmål än svenska... 7 Likabehandlingsplan... 7

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/2014 och HT 2014 för Hjo förskolor Enligt skollagen 1 kap 4 och läroplanens avsnitt 2.6 ska förskolans kvalitet kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Syftet med utvärderingen är att få kunskap om hur förskolans kvalitet dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. Det handlar om att observera, dokumentera, följa och analysera barns lärprocesser och lärstrategier. Samtidigt handlar det också om att observera, dokumentera och följa hur den pedagogiska verksamheten svarar mot målen och bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet. Redovisningen av de enskilda enheternas kvalitetsarbete finns att tillgå på respektive hemsida. Här redovisas nu det kvalitetsarbete som genomförts på huvudmannanivå under läsåret 2013/2014 samt hösten 2014. 4(7) Det systematiska kvalitetsarbetet för förskolorna i Hjo sker utifrån följande struktur: Kvalitetshjul förskolan Redovisning av kvalitetsarbetet i BU Halvtidsuppföljning av det systematiska 1/12 kvalitetsarbetet utifrån enhetens utvecklingsområden. 1/11 1/1 Redovisning av kvalitetsarbetet i KS Uppföljande besök 1/2 på alla enheter utifrån dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet 1/10 Förskolechef följer upp varje barn som är i behov av stöd i förskolan 1/9 Förskolechef följer upp varje barn som är i behov av stöd i förskolan 1/4 Mål och åtgärder för nytt läsår utifrån dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet,analysen av föräldraenkät, läroplanscanning och uppföljning av det särskilda stödet 1/8 1/7 Lärstämma 1/6 Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet inlämnas.

5(7) Kommunövergripande utvecklingsområden läsåret 2013/2014 och höstterminen 2014 Pedagogisk dokumentation Under hösten besökte Karin Alnervik Hjo Kommuns förskolor och utmanade i verktyget pedagogisk dokumentation. Utifrån läroplanen (Lpfö 98) ska förskolorna arbeta med systematisk dokumentation för att utveckla verksamheten och då används reflektionsprotokoll som underlag. I reflektionsunderlaget bearbetas Nuläge, Avdelningens mål, Åtgärd, Lotusdiagram/Lpfö 98, Spår i vardagen och Nya mål. Ett pågående arbete med verktyget pedagogisk dokumentation behöver flyta med som ett parallellt utvecklingsområde, då verktyget har implementerats mer eller mindre på förskolorna. Natur och Teknik Detta utvecklingsområde har varit svårt att få till. Tanken var att ytterligare teman skulle introduceras via fortbildning till personalen. Vi ser att de två teman, luft och vatten, som tidigare introducerats behöver utvecklas och sätta sig i organisationen innan nya teman arbetas in. Barn med annat modersmål än svenska Under våren 2014 utsågs Språkpiloter från varje förskola för att ingå i en arbetsgrupp kring flerspråkighet i förskolan. Under sex tillfällen har Språkpiloterna arbetat utifrån Skoverkets stödmaterial Flera språk i förskolan. Arbetet ska utmynna i en språkplan som kan utgöra ett stöd för personalen i arbetet med barn med flera språk. Den lyfter fram viktiga förhållningssätt hos personalen men innehåller också förslag på andra språkstimulerande insatser. Språkplanen kommer att presenteras för all personal inom förskolan under en utbildningsdag i februari. Särskilt stöd I läroplanens första kapitel står det under rubriken förskolans uppdrag: Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt. I de nya allmänna råden för förskolan står det under rubriken särskilt stöd: Förskolechefen och arbetslaget bör tillsammans 1. bedöma hur verksamheten ska utformas så att barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling ges det stöd som deras speciella behov kräver, samt 2. kontinuerligt följa upp och utvärdera om stödinsatserna är ändamålsenliga. Vidare står det: Barns behov av särskilt stöd kan inte förstås som en egenskap hos barnet utan är alltid situationsbundet. Behovet av särskilt stöd är relaterat till vad som händer i mötet mellan barnet och de människor och den miljö som finns samt de aktiviteter som sker i förskolan. Det betyder till exempel att barn kan behöva särskilt stöd i en miljö men inte i en annan. Det handlar också alltid om bemötande, att se barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling som subjekt, med samma rättigheter och skyldigheter som andra, och inte som objekt för specialpedagogiska insatser, kompensatorisk träning eller som endast föremål för omsorg

6(7) och omhändertagande. I vissa fall kan det vara nödvändigt att komplettera det särskilda stödet med exempelvis konsultation och handledning till personalen inom det specialpedagogiska, medicinska eller psykologiska området och även av andra specialister. En minskning av antalet barn i barngruppen eller anpassning av lokalerna kan vara andra stödformer. Stödet kan i vissa fall ges som personalförstärkning, antingen till barngruppen generellt eller till det enskilda barnet. Av denna anledning har en gemensam Barn- och Elevhälsoplan tagits fram för Barn och Utbildning i Hjo. 1 En kompetensutvecklingsdag har hållits under hösten 2014 och planen håller i nuläget på att implementeras. Uppföljning av förskolans resultat Brukarenkät 2 Enkäten gjordes våren 14. Varje enhet får tillgång till sitt eget resultat. Analysen av detta är en viktig del i förskolans kvalitetsarbete. Det är viktigt att följa resultatet över tid. Våren 14 var det tredje tillfället enkäten genomfördes. När det gäller den kommunövergripande sammanställningen visar jämförelsen över tre år på mycket liknande och till stora delar goda resultat. Om man slår samman kategorierna stämmer helt och stämmer till stor del ser resultatet räknat i procent ut enligt följande tabell: Frågeställning 2012 2013 2014 Vårt barn trivs i förskolan/familjedaghemmet 96 95 97 Vårt barn tycker att det är roligt att gå till 93 94 95 förskolan/familjedaghemmet Som föräldrar känner vi oss alltid välkomna till 94 94 97 förskolan/föräldrahemmet Det finns alltid någon att vända sig till med frågor eller problem 89 92 94 Vi känner att personalen/dagbarnvårdaren bryr sig om vårt barn 96 96 98 Vi känner oss lugna och trygga under dagen när vårt barn är i 95 91 98 förskolan/familjedaghemmet Vårt barn utvecklar sina sociala förmågor genom den verksamhet 95 93 93 som bedrivs på förskolan/familjedaghemmet Vårt barn ges förutsättningar att utveckla sitt lärande genom den 93 90 91 verksamhet som bedrivs på förskolan/familjedaghemmet Vårt barn har en lämplig blandning av aktiviteter under varje dag 87 91 86 Vi föräldrar erbjuds utvecklingssamtal 1 gång/år 96 95 90 Vårt barn får den hjälp och det stöd som behövs 95 86 90 Vi anser att vårt barn får vara ute i tillräcklig omfattning varje dag 89 88 90 Utemiljön ger bra möjligheter till lek 80 79 82 Vårt barn vistas i en säker miljö utomhus 84 76 80 Lokalerna är trivsamma och välskötta 85 77 74 Vårt barn vistas i en säker miljö inomhus 89 84 88 Det serveras bra mat i förskolan 88 95 87 1 Se bilaga 3 2 Se bilaga 1

7(7) I kommentarerna framkommer uttalanden om barngruppernas storlek. T.ex: "Personalen gör ett bra arbete, trots stor barngrupp. Vi hade varit oss tryggare om barnantalet minskade, då är det lättare för personalen att hinna se/hjälpa alla barnen." Detta torde ha påverkat påverka utfallet på en del av frågorna. Läroplanscanning 3 Det är andra året som all personal genomför denna scanning. Syftet med denna är att återkommande följa upp hur verksamheten ligger till i förhållande till målen. Detta som underlag för nya utvecklingsområden i det systematiska kvalitetsarbetet. I detta arbete har det framkommit att förståelsen för de olika målen delvis ser olika ut personal emellan och enheter emellan. Ur ett likvärdighetsperspektiv behöver en ytterligare fördjupad förståelseprocess av läroplanens mål initieras under kommande verksamhetsår. Utifrån sammanställningen av läroplansscanningen kan vi utläsa två områden där arbetslagen generellt skattat sig lågt. Områdena är Naturvetenskap och Teknik och målet som rör barn med annat modersmål än svenska. Detta understryker behovet av en fortsatt satsning på dessa områden. Framtida utvecklingsområden på huvudmannanivå Fördjupad förståelse av läroplanens mål I samband med verksamheternas diskussioner kring måluppfyllelsen (läroplansscanningen) har det framkommit ett behov av en fördjupad gemensam förståelse av målen i läroplanen. Detta arbete kommer att ske i samarbete mellan utvecklingschef och förskolechefer. På varje förskola finns också nyckelpersoner som kommer att få en ledande roll i arbetet tillsammans med kollegorna. Implementering av Barn och Elevhälsoplan 4 Den nyinrättade planen behöver processas och förverkligas utifrån intentionerna i läroplanen och de allmänna råden för förskolan. Barn med annat modersmål än svenska Under våren kommer en språkplan att introduceras på samtliga förskolor. Planen är tänkt att stödja och underlätta i arbetet med barn med flera språk i våra förskolegrupper. Den kommer at finnas med som en del i personalens pedagogiska dokumentation och arbetet följs upp på Apt. Planen utvärderas i slutet av året. Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanerna bör ses över för att få dem till att bli ett levande verktyg på förskolorna. Förskolecheferna har tillsammans med utredningssekreteraren påbörjat ett arbete med att se över planernas innehåll och struktur och innehållet i dessa behöver sedan processas ute på enheterna. 3 Se bilaga 2 4 Se bilaga 3

Bilaga 1 Enkät förskola 2014 Utveckling 2014 04 23 > 2014 06 30 Svar 193/=NA (Anonyma resultat) 1. Hur gammalt är ditt barn? Allmänt Besvarad av: 193 (99%) Ej besvarad av: 2 (1%) 1 1 2 54 (28%) 2 3 4 79 (41%) 3 5 6 60 (31%) 2. Vilken förskola/familjedaghem går ditt barn i? Allmänt Besvarad av: 193 (99%) Ej besvarad av: 2 (1%) 1 Björkdungen 22 (11%) 2 Hammarn 39 (20%) 3 Orrelyckan 31 (16%) 4 Talldungen 22 (11%) 5 Skogshyddan 63 (33%) 6 Fågelbo 5 (3%) 7 Förskolan Ute 0 (0%) 8 Näktergalen 0 (0%) 9 Skattkammaren 0 (0%) 10 Tryggis 11 (6%) 11 Malins pedagogiska omsorg "Lek och Lär" 0 (0%) 3. Vårt barn trivs i förskolan/familjedaghemmet Trygghet och trivsel Besvarad av: 193 (99%) Ej besvarad av: 2 (1%) 1 Stämmer helt 155 (80%) 2 Stämmer till stor del 33 (17%) 3 Stämmer delvis 5 (3%) 4 Stämmer inte alls 0 (0%) 5 Vet ej/ingen åsikt 0 (0%)

3. Vårt barn trivs i förskolan/familjedaghemmet Trygghet och trivsel Besvarad av: 193 (99%) Ej besvarad av: 2 (1%) 1 Stämmer helt 155 (80%) 2 Stämmer till stor del 33 (17%) 3 Stämmer delvis 5 (3%) 4 Stämmer inte alls 0 (0%) 5 Vet ej/ingen åsikt 0 (0%) 4. Vårt barn tycker att det är roligt att gå till förskolan/familjedaghemmet Trygghet och trivsel Besvarad av: 192 (98%) Ej besvarad av: 3 (2%) 1 Stämmer helt 132 (69%) 2 Stämmer till stor del 49 (26%) 3 Stämmer delvis 9 (5%) 4 Stämmer inte alls 2 (1%) 5 Vet ej/ingen åsikt 0 (0%) 5. Som föräldrar känner vi oss alltid välkomna till förskolan/föräldrahemmet Trygghet och trivsel Besvarad av: 192 (98%) Ej besvarad av: 3 (2%) 1 Stämmer helt 156 (81%) 2 Stämmer till stor del 31 (16%) 3 Stämmer delvis 5 (3%) 4 Stämmer inte alls 0 (0%) 5 Vet ej/ingen åsikt 0 (0%) 6. Det finns alltid någon att vända sig till med frågor eller problem Trygghet och trivsel Besvarad av: 191 (98%) Ej besvarad av: 4 (2%) 1 Stämmer helt 142 (74%) 2 Stämmer till stor del 38 (20%)

1 Stämmer helt 140 (73%) 6. Det finns alltid någon att vända sig till med frågor eller problem Trygghet och trivsel Besvarad av: 191 (98%) Ej besvarad av: 4 (2%) 1 Stämmer helt 142 (74%) 2 Stämmer till stor del 38 (20%) 3 Stämmer delvis 11 (6%) 4 Stämmer inte alls 0 (0%) 5 Vet ej/ingen åsikt 0 (0%) 7. Vi känner att personalen/dagbarnvårdaren bryr sig om vårt barn Trygghet och trivsel Besvarad av: 192 (98%) Ej besvarad av: 3 (2%) 1 Stämmer helt 157 (82%) 2 Stämmer till stor del 30 (16%) 3 Stämmer delvis 5 (3%) 4 Stämmer inte alls 0 (0%) 5 Vet ej/ingen åsikt 0 (0%) 8. Vi känner oss lugna och trygga under dagen när vårt barn är i förskolan/familjedaghemmet Trygghet och trivsel Besvarad av: 190 (97%) Ej besvarad av: 5 (3%) 1 Stämmer helt 154 (81%) 2 Stämmer till stor del 32 (17%) 3 Stämmer delvis 4 (2%) 4 Stämmer inte alls 0 (0%) 5 Vet ej/ingen åsikt 0 (0%) 9. Vårt barn utvecklar sina sociala förmågor genom den verksamhet som bedrivs på förskolan/familjedaghemmet Utveckling och lärande Besvarad av: 192 (98%) Ej besvarad av: 3 (2%)

1 Stämmer helt 167 (87%) 9. Vårt barn utvecklar sina sociala förmågor genom den verksamhet som bedrivs på förskolan/familjedaghemmet Utveckling och lärande Besvarad av: 192 (98%) Ej besvarad av: 3 (2%) 1 Stämmer helt 140 (73%) 2 Stämmer till stor del 39 (20%) 3 Stämmer delvis 7 (4%) 4 Stämmer inte alls 0 (0%) 5 Vet ej/ingen åsikt 6 (3%) 10. Vårt barn ges förutsättningar att utveckla sitt lärande genom den verksamhet som bedrivs på förskolan/familjedaghemmet Utveckling och lärande Besvarad av: 192 (98%) Ej besvarad av: 3 (2%) 1 Stämmer helt 132 (69%) 2 Stämmer till stor del 43 (22%) 3 Stämmer delvis 8 (4%) 4 Stämmer inte alls 1 (1%) 5 Vet ej/ingen åsikt 8 (4%) 11. Vårt barn har en lämplig blandning av aktiviteter under varje dag Utveckling och lärande Besvarad av: 191 (98%) Ej besvarad av: 4 (2%) 1 Stämmer helt 125 (65%) 2 Stämmer till stor del 40 (21%) 3 Stämmer delvis 10 (5%) 4 Stämmer inte alls 1 (1%) 5 Vet ej/ingen åsikt 15 (8%) 12. Vi föräldrar erbjuds utvecklingssamtal 1 gång/år Utveckling och lärande Besvarad av: 191 (98%) Ej besvarad av: 4 (2%)

12. Vi föräldrar erbjuds utvecklingssamtal 1 gång/år Utveckling och lärande Besvarad av: 191 (98%) Ej besvarad av: 4 (2%) 1 Stämmer helt 167 (87%) 2 Stämmer till stor del 5 (3%) 3 Stämmer delvis 0 (0%) 4 Stämmer inte alls 0 (0%) 5 Vet ej/ingen åsikt 19 (10%) 13. Vårt barn får den hjälp och det stöd som behövs Utveckling och lärande Besvarad av: 191 (98%) Ej besvarad av: 4 (2%) 1 Stämmer helt 125 (65%) 2 Stämmer till stor del 48 (25%) 3 Stämmer delvis 6 (3%) 4 Stämmer inte alls 0 (0%) 5 Vet ej/ingen åsikt 12 (6%) 14. Vi anser att vårt barn får vara ute i tillräcklig omfattning varje dag Utveckling och lärande Besvarad av: 192 (98%) Ej besvarad av: 3 (2%) 1 Stämmer helt 138 (72%) 2 Stämmer till stor del 35 (18%) 3 Stämmer delvis 11 (6%) 4 Stämmer inte alls 5 (3%) 5 Vet ej/ingen åsikt 3 (2%) 15. Utemiljön ger bra möjligheter till lek Lokaler, mat och utemiljö Besvarad av: 192 (98%) Ej besvarad av: 3 (2%) 1 Stämmer helt 100 (52%) 2 Stämmer till stor del 57 (30%)

15. Utemiljön ger bra möjligheter till lek Lokaler, mat och utemiljö Besvarad av: 192 (98%) Ej besvarad av: 3 (2%) 1 Stämmer helt 100 (52%) 2 Stämmer till stor del 57 (30%) 3 Stämmer delvis 31 (16%) 4 Stämmer inte alls 4 (2%) 5 Vet ej/ingen åsikt 0 (0%) 16. Vårt barn vistas i en säker miljö utomhus Lokaler, mat och utemiljö Besvarad av: 192 (98%) Ej besvarad av: 3 (2%) 1 Stämmer helt 85 (44%) 2 Stämmer till stor del 70 (36%) 3 Stämmer delvis 30 (16%) 4 Stämmer inte alls 4 (2%) 5 Vet ej/ingen åsikt 3 (2%) 17. Lokalerna är trivsamma och välskötta Lokaler, mat och utemiljö Besvarad av: 192 (98%) Ej besvarad av: 3 (2%) 1 Stämmer helt 88 (46%) 2 Stämmer till stor del 53 (28%) 3 Stämmer delvis 47 (24%) 4 Stämmer inte alls 4 (2%) 5 Vet ej/ingen åsikt 0 (0%) 18. Vårt barn vistas i en säker miljö inomhus Lokaler, mat och utemiljö Besvarad av: 192 (98%) Ej besvarad av: 3 (2%) 1 Stämmer helt 107 (56%) 2 Stämmer till stor del 61 (32%)

18. Vårt barn vistas i en säker miljö inomhus Lokaler, mat och utemiljö Besvarad av: 192 (98%) Ej besvarad av: 3 (2%) 1 Stämmer helt 107 (56%) 2 Stämmer till stor del 61 (32%) 3 Stämmer delvis 16 (8%) 4 Stämmer inte alls 2 (1%) 5 Vet ej/ingen åsikt 6 (3%) 19. Det serveras näringsriktig mat i förskolan Lokaler, mat och utemiljö Besvarad av: 192 (98%) Ej besvarad av: 3 (2%) 1 Stämmer helt 135 (70%) 2 Stämmer till stor del 33 (17%) 3 Stämmer delvis 11 (6%) 4 Stämmer inte alls 0 (0%) 5 Vet ej/ingen åsikt 13 (7%) dag. Tack vare er fungerar vår vardag. Tack: ))"

DITT NAMN Anonymous 1 Ugglan Anonymous 2 Sofie Lidefelt Anonymous 3 siv jansson Anonymous 4 Spiken Anonymous 5 Bamse Anonymous 6 ingela Svorstöl Eva Nilsson Anonymous 7 Stubben Anonymous 8 Fjärilen Anonymous 9 Åsa Lena Fanny Anonymous 10 Skruven Anonymous 11 Ekorren Anonymous 12 Humlan Anonymous 13 Björnen (Jenny&Carro) Anonymous 14 test Anonymous 15 fågelbo Anonymous 16 Brun Anonymous 17 Lotta Geidenmark DIN ARBETSPLATS Anonymous 1 Ugglan-Skogshyddan Anonymous 2 Skogshyddan lilla örnen Anonymous 3 björkdungen myran

Anonymous 4 Hammarns Förskola Anonymous 5 Hammarns förskola Anonymous 6 Muttern Hammarns förskola Anonymous 7 Talldungen Anonymous 8 Björkdungen Anonymous 9 Skogshyddan Myran Anonymous 10 Hammarnsförskola Anonymous 11 Skogshyddan Anonymous 12 Björkdungen Anonymous 13 skogshyddan Anonymous 14 testplats Anonymous 15 fågelbo Anonymous 16 orrelyckan Anonymous 17 Stora Örnen Skogshyddan

Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Svarsfrekvens 100% A 1-0 0 B 2 0 0 C 3 3 17,6 D 4 10 58,8 E 5-4 23,5 Summa 17 100 Medelvärde 4,06 Median 4

Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra Svarsfrekvens 100% A 1-0 0 B 2 0 0 C 3 0 0 D 4 12 70,6 E 5-5 29,4 Summa 17 100 Medelvärde 4,29 Median 4

Sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen Svarsfrekvens 100% A 1-0 0 B 2 1 5,9 C 3 6 35,3 D 4 10 58,8 E 5-0 0 Summa 17 100 Medelvärde 3,53 Median 4

Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning Svarsfrekvens 100% A 1-0 0 B 2 3 17,6 C 3 4 23,5 D 4 5 29,4 E 5-5 29,4 Summa 17 100 Medelvärde 3,71 Median 4

Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Svarsfrekvens 100% A 1-0 0 B 2 1 5,9 C 3 2 11,8 D 4 12 70,6 E 5-2 11,8 Summa 17 100 Medelvärde 3,88 Median 4

Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den Svarsfrekvens 100% A 1-0 0 B 2 0 0 C 3 0 0 D 4 10 58,8 E 5-7 41,2 Summa 17 100 Medelvärde 4,41 Median 4

Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära Svarsfrekvens 100% A 1-0 0 B 2 0 0 C 3 0 0 D 4 10 58,8 E 5-7 41,2 Summa 17 100 Medelvärde 4,41 Median 4

Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga Svarsfrekvens 100% A 1-0 0 B 2 1 5,9 C 3 1 5,9 D 4 11 64,7 E 5-4 23,5 Summa 17 100 Medelvärde 4,06 Median 4

Känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer Svarsfrekvens 94,12% A 1-0 0 B 2 4 25,0 C 3 9 56,3 D 4 3 18,8 E 5-0 0 Summa 16 100 Medelvärde 2,94 Median 3

Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler Svarsfrekvens 100% A 1-0 0 B 2 2 11,8 C 3 3 17,6 D 4 9 52,9 E 5-3 17,6 Summa 17 100 Medelvärde 3,76 Median 4

Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande Svarsfrekvens 100% A 1-0 0 B 2 0 0 C 3 4 23,5 D 4 8 47,1 E 5-5 29,4 Summa 17 100 Medelvärde 4,06 Median 4

Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld Svarsfrekvens 100% A 1-0 0 B 2 1 5,9 C 3 4 23,5 D 4 11 64,7 E 5-1 5,9 Summa 17 100 Medelvärde 3,71 Median 4

Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv Svarsfrekvens 100% A 1-0 0 B 2 1 5,9 C 3 5 29,4 D 4 10 58,8 E 5-1 5,9 Summa 17 100 Medelvärde 3,65 Median 4

Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Svarsfrekvens 100% A 1-0 0 B 2 0 0 C 3 5 29,4 D 4 9 52,9 E 5-3 17,6 Summa 17 100 Medelvärde 3,88 Median 4

Utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner Svarsfrekvens 100% A 1-0 0 B 2 2 11,8 C 3 5 29,4 D 4 8 47,1 E 5-2 11,8 Summa 17 100 Medelvärde 3,59 Median 4

Utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa Svarsfrekvens 100% A 1-0 0 B 2 0 0 C 3 8 47,1 D 4 9 52,9 E 5-0 0 Summa 17 100 Medelvärde 3,53 Median 3

Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama Svarsfrekvens 100% A 1-0 0 B 2 1 5,9 C 3 2 11,8 D 4 12 70,6 E 5-2 11,8 Summa 17 100 Medelvärde 3,88 Median 4

Utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring Svarsfrekvens 100% A 1-0 0 B 2 2 11,8 C 3 5 29,4 D 4 9 52,9 E 5-1 5,9 Summa 17 100 Medelvärde 3,53 Median 4

Utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar Svarsfrekvens 100% A 1-0 0 B 2 4 23,5 C 3 7 41,2 D 4 4 23,5 E 5-2 11,8 Summa 17 100 Medelvärde 3,24 Median 3

Utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp Svarsfrekvens 100% A 1-0 0 B 2 2 11,8 C 3 6 35,3 D 4 8 47,1 E 5-1 5,9 Summa 17 100 Medelvärde 3,47 Median 3

Utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang Svarsfrekvens 100% A 1-1 5,9 B 2 1 5,9 C 3 8 47,1 D 4 6 35,3 E 5-1 5,9 Summa 17 100 Medelvärde 3,29 Median 3

Utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra Svarsfrekvens 100% A 1-1 5,9 B 2 3 17,6 C 3 6 35,3 D 4 6 35,3 E 5-1 5,9 Summa 17 100 Medelvärde 3,18 Median 3

Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen Svarsfrekvens 100% A 1-0 0 B 2 2 11,8 C 3 4 23,5 D 4 10 58,8 E 5-1 5,9 Summa 17 100 Medelvärde 3,59 Median 4

Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap Svarsfrekvens 100% A 1-0 0 B 2 2 11,8 C 3 8 47,1 D 4 7 41,2 E 5-0 0 Summa 17 100 Medelvärde 3,29 Median 3

Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar Svarsfrekvens 100% A 1-0 0 B 2 1 5,9 C 3 10 58,8 D 4 6 35,3 E 5-0 0 Summa 17 100 Medelvärde 3,29 Median 3

Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Svarsfrekvens 100% A 1-0 0 B 2 0 0 C 3 1 5,9 D 4 13 76,5 E 5-3 17,6 Summa 17 100 Medelvärde 4,12 Median 4

Som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål Svarsfrekvens 88,24% A 1-2 13,3 B 2 4 26,7 C 3 3 20,0 D 4 6 40,0 E 5-0 0 Summa 15 100 Medelvärde 2,87 Median 3

Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation Svarsfrekvens 100% A 1-0 0 B 2 0 0 C 3 0 0 D 4 12 70,6 E 5-5 29,4 Summa 17 100 Medelvärde 4,29 Median 4

Utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö Svarsfrekvens 100% A 1-0 0 B 2 3 17,6 C 3 2 11,8 D 4 8 47,1 E 5-4 23,5 Summa 17 100 Medelvärde 3,76 Median 4

Utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Svarsfrekvens 100% A 1-1 5,9 B 2 1 5,9 C 3 6 35,3 D 4 7 41,2 E 5-2 11,8 Summa 17 100 Medelvärde 3,47 Median 3

Plats för egna kommentarer Anonymous 1 För att kunna utveckla vårt arbete i NTA krävs att vi får NTA-lådor till Ugglan och Örnen. Anonymous 2 Med tanke på barnens ålder 1-2 år väver vi in påståendena i konkreta händelser eller övningar då de inte kan uttrycka sig verbalt. Anonymous 4 Det vi jobbar med är hur man är en bra kompis och hur man uttrycker och sätter ord på sina känslor. Vi har lagt fokus på barngruppens behov, vilket vi anser är viktigt i dagsläget. Anonymous 6 Det som vi gett högst poäng är det vi har jobbat mycket med detta läsår som gått. Eftersom det är svårt att hinna med alla områden lika mycket har vi valt de områden som vi tror gynnar barngruppen mest här och nu. Anonymous 10 Allt handlar om vilka förutsättningarna är. Pedagogerna är medforskare och det är upp till oss att handleda dem vidare i sin utveckling. LEKFULLT LÄRANDE!! =) Anonymous 11 En del mål har vi graderat lågt pga låg ålder på barngruppen samt att vi i gruppen inte haft några flerspråkiga barn. Anonymous 12 Hej och hå vad vi är bra =) Anonymous 14 test Anonymous 16 Hela undersökningen är lite luddig svårt att veta vad vi svarar på Anonymous 17 En väldigt ojämn åldersfördelning i gruppen gör att vi erbjuder väldigt mycket men inte allt till alla Vi har ingen med annat modersmål eller kultur och därför har vi inte arbetat med det

Barn- och elevhälsoplan - stöd för ledning och personal inom förskolor och skolor i Hjo kommun Dokumenttyp Rutin Fastställd/upprättad 2014-11-14 av Rektorsgrupp och Elevhälsan Senast reviderad - Detta dokument gäller för Barn och utbildning Giltighetstid Tills vidare Dokumentansvarig Elevhälsochef Dnr -

2(11)

3(11) Innehållsförteckning Inledning... 4 Syfte... 4 Vad innebär barn- och elevhälsoarbetet i Hjo kommun?... 4 Barnets bästa... 4 Fokus på barnets/elevens möte med lärmiljön... 4 Barn/elevhälsoarbetets inriktning... 5 Elevhälsans uppdrag och ansvar i skolan... 5 Elevhälsans medicinska insats... 6 Elevhälsans psykologiska insats... 6 Elevhälsans psykosociala insats... 6 Elevhälsans specialpedagogiska insats... 7 Organisation av elevhälsoarbetet i skolan... 8 Rektor... 8 Arbetslaget... 8 Lilla elevhälsan... 8 Centrala elevhälsan... 9 Elevgruppen... 9 Styrning och ledning av elevhälsan... 9 Skolhuvudmannens ansvar för elevhälsans arbete... 9 Rektors ansvar för elevhälsans arbete... 9 Organisation av barnhälsoarbetet i förskolan... 10 Förskolechefen... 10 Arbetslaget... 10 Barngruppen... 11 Stödfunktioner... 11 Specialpedagogiskt stöd... 11 Medicinskt och psykologiskt stöd... 11

4(11) Inledning Hjo kommuns mål är att våra barn och unga i förskola och skola ska ha möjlighet att nå de mål som är uppsatta för verksamheten. Vi ska arbeta för att alla barn/elever upplever en känsla av att tillvaron i förskola/skola är begriplig, hanterbar och meningsfull så att förutsättningarna är optimala för att kunna utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. I barn- och elevhälsoplanen används begreppen förskola och skola. Benämningen skola används som ett samlingsbegrepp för förskoleklass, fritidshem, grundskola, IM och grundsärskola. Syfte Syftet med denna plan är att: Möjliggöra att barn/elever når skolans mål. Att den ska vara till stöd för förskolechefer/rektorer och personal i det dagliga barn/elevhälsoarbetet. Att bidra till vidareutveckling av förskolors och skolors barn/elevhälsoarbete. Vad innebär barn- och elevhälsoarbetet i Hjo kommun? En väsentlig del av barn/elevhälsoarbetet ska vara hälsofrämjande och förebyggande samt åtgärdande. Vi jobbar utifrån dessa tre perspektiv: Hälsofrämjande perspektiv Vad är det som gör att barn/elever utvecklas väl och mår bra? Hur kan vi bidra till detta? Förebyggande perspektiv Hur kan vi förhindra uppkomsten av problem och undanröja hinder? Åtgärdande perspektiv Hur kan vi förstå orsakerna till problem som uppstår och utifrån det hitta åtgärder och anpassningar utifrån barnens/elevernas förutsättningar och behov? Barnets bästa Skollagen Kapitel 1 10 (2010:800): I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Fokus på barnets/elevens möte med lärmiljön Utgångspunkten är att en god lärmiljö också främjar hälsan. Barn/elevhälsans mål är att bidra till att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för barnet/eleven. En förutsättning för detta är att vi skapar oss en förståelse för det individuella barnets/elevens behov och förutsättningar i förskolan/skolan och tillsammans med arbetslagen kartlägger, analyserar och utvecklar lärmiljöerna. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det

5(11) ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. 1 En framgångsrik förskoletid och skolgång är en av de viktigaste skyddsfaktorerna ur ett livsperspektiv. Detta innebär att det dagliga barn/elevhälsoarbetet ska fokusera på friskfaktorer och en tilltro till att alla barn/elever kan lära sig, utvecklas och nå utbildningens mål. Barn/elevhälsoarbetets inriktning 2 Att förebygga, tidigt upptäcka och uppmärksamma skolrelaterade problem. Att utgå från barns/elevers egna förmågor. Att undanröja hinder för varje barns/elevs lärande och utveckling. Att uppmärksamma, kartlägga, analysera och sätta in åtgärder för barn/elever som riskerar att inte nå uppsatta mål. Att arbeta så att en utvecklingsprocess sätts igång och att denna leder till önskvärt resultat utifrån uppsatta mål. Att lyssna på och ta hänsyn till barnets/elevens tankar och önskemål. Att stimulera till och stödja en verksamhetsutveckling, som bidrar till att skapa miljöer som främjar lärande, god allmän utveckling och hälsa hos varje barn/elev. Att främja en hälsosam livsstil, goda matvanor, rörelse och en aktiv fritid. Att ha ett helhetstänkande utifrån organisation/grupp/individ. Att samarbeta med barn/elever, vårdnadshavare och andra funktioner som är till stöd för barns/elevers utveckling. Elevhälsans uppdrag och ansvar i skolan I elevhälsans uppdrag ingår såväl generellt riktat arbete som individuellt riktat arbete. Det generella arbetet innebär att elevhälsan: - samverkar med skolans pedagogiska personal i arbetsmiljöfrågor samt i det övergripande hälsofrämjande och förebyggande arbetet. - bistår skolledningen med information, råd och utredningar i frågor som har betydelse för elevernas lärande, utveckling och hälsa. 1 Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, kap 1. 2 Vägledning för elevhälsa, Socialstyrelsen Skolverket

- arbetar för en säker och god arbets- och lärandemiljö för eleverna. - uppmärksammar förhållanden i elevernas närmiljö som kan öka risken för skador, ohälsa, utsatthet och kränkningar. - tar del av aktuell vetenskaplig utveckling inom relevanta områden för att utveckla elevhälsans arbete. - samarbetar kontinuerligt och strukturerat med pedagogisk och annan personal på skolan. - samverkar med landstingets hälso- och sjukvård, kommunens socialtjänst, ungdomsmottagningar och tandvård. 6(11) Det individuellt riktade arbetet innebär att elevhälsan: - är delaktiga i uppgiften att identifiera och åtgärda problem i elevens lärande, utveckling och hälsa. - deltar i arbetet med att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar. - aktivt bistår elever med särskilt stöd, i samverkan med övrig personal. Elevhälsans medicinska insats Elevhälsan ska tillföra medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. - vid hälsobesök tidigt identifiera problem eller symtom hos elever som kan innebära att de är i behov av särskilt stöd eller andra insatser. - i samverkan med elever, vårdnadshavare och skolans övriga personal arbeta för att ge eleverna kunskap om hälsosamma levnadsvanor och om faktorer som bidrar till hälsa eller ohälsa. - bevaka elevernas vaccinationstäckning enligt Socialstyrelsens riktlinjer. - Vid behov erbjuda medicinsk konsultation och handledning. Elevhälsans psykologiska insats Elevhälsan ska tillföra psykologisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. - på rektorns uppdrag genomföra psykologiska utredningar och bedömningar av elever, grupper och organisationer för att bidra med psykologisk kunskap om elevers förutsättningar för lärande och behov av stöd. - bidra med kunskap kring psykiska besvär, till exempel ångest och depression, samt med stödjande samtal till elever, vårdnadshavare och pedagoger. - bidra med psykologisk kunskap kring skydds- och riskfaktorer för elevers hälsa, lärande och utveckling, till exempel genom utbildning kring psykisk hälsa och ohälsa. - vid behov erbjuda psykologisk handledning och konsultation till pedagogisk personal kring inlärningssvårigheter, beteendeproblematik, och grupprocesser. Elevhälsans psykosociala insats Elevhälsan ska tillföra psykosocial kompetens och som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete

- genomföra samtal, såsom stöd-, motivations- och krissamtal liksom utredande och rådgivande samtal med enskilda elever och deras familjer relaterade till skolsituationen. - på rektorns uppdrag utreda och bedöma den sociala och psykosociala situationen för enskilda elever, bland annat som underlag inför beslut om särskilt stöd och vid upprättande av åtgärdsprogram samt inför elevernas mottagande i grund- och gymnasiesärskola. - bidra med kunskap om risk- och skyddsfaktorer för elevers hälsa, sociala situation, lärande och utveckling. - bidra med kunskaper om samhällets stödsystem. - delta i arbetet med skolans struktur och organisation när det gäller värdegrund och likabehandling. - vid behov erbjuda handledning kring beteendeproblematik och grupprocesser Elevhälsans specialpedagogiska insats Elevhälsan ska tillföra specialpedagogisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. - kartlägga hinder och möjligheter i lärmiljön och barns/elevers behov av särskilt stöd, genomföra pedagogiska kartläggningar. - utforma och genomföra åtgärdsprogram. - ge handledning och konsultation till pedagogisk personal. - följa upp, utvärdera och stödja utvecklingen av verksamhetens lärmiljöer. 7(11)

8(11) Organisation av elevhälsoarbetet i skolan Rektor Rektor ansvarar för och leder elevhälsoarbetet på sin enhet. Grunden i detta arbete utgörs av arbetslaget. Arbetslaget För att skolan på bästa sätt ska kunna utforma verksamheten utifrån barnens behov är det viktigt att varje beslut om insatser föregås av noggranna pedagogiska överväganden. Arbetslaget står närmast verksamheten. Därför är det viktigt att bedömningen av hur verksamheten bör utformas för elever i behov av särskilt stöd görs av rektor tillsammans med arbetslaget och lilla elevhälsan. I arbetslaget finns kollegor som tillsammans reflekterar och problematiserar runt sitt arbetssätt med barnen för att tillsammans bättre möta alla barns behov. Rektor har, tillsammans med arbetslaget, ett särskilt ansvar för att de resurser som finns inom arbetslaget kommer de barn till godo som bäst behöver det. Lilla elevhälsan Som stöd för rektor finns den lilla elevhälsan. Där finns tillgång till ett tvärvetenskapligt perspektiv bestående av specialpedagog, kurator och skolsköterska. Lilla elevhälsan träffas regelbundet tillsammans med rektor i syfte att stödja och utveckla elevhälsoarbetet på enheten. Lilla elevhälsans personal har schemalagd tid förlagd till enheten för möten med såväl elever som personal.

9(11) Centrala elevhälsan I syfte att skapa likvärdighet samt utveckla lilla elevhälsornas kompetens ingår all elevhälsopersonal i den centrala elevhälsan. Denna leds av kommunens elevhälsochef som också har personalansvar för denna grupp. Den centrala elevhälsan träffas regelbundet för gemensam reflektion och kunskapsbyggande utifrån det arbete som bedrivs på enheterna. Aktuell forskning kopplat till elevhälsans uppdrag bearbetas. Vid ett antal av dessa träffar finns även skolläkare samt skolpsykolog med. Syftet är då att ge tillfälle för bearbetning av ärenden som kräver en samlad kompetens från elevhälsans alla professioner. Elevgruppen Elevgruppen ska ses som en viktig och aktiv del i den enskilda elevens utveckling och lärande. Det är därför viktigt att särskilt stöd som i vissa fall kan behöva ges enskilt till en elev så långt som möjligt tillgodoses i den ordinarie verksamheten. Därmed blir verksamheten en resurs för barn som tillfälligt eller varaktigt är i behov av särskilt stöd i sin utveckling. Behovet av särskilt stöd är relaterat till vad som händer i mötet mellan eleven och de människor och den miljö som finns samt de aktiviteter som sker i skolan. Styrning och ledning av elevhälsan Skolhuvudmannens ansvar för elevhälsans arbete Huvudmannen ansvarar bland annat för att: - genomföra utbildningen i enlighet med bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av skollagen samt bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. - ha ett systematiskt kvalitetsarbete på skolenhets- och huvudmannanivå - genomföra verksamheten på ett sådant sätt att de nationella målen uppnås, till exempel beslut om elevhälsans organisation, placering och anställningsvillkor för de anställda inom elevhälsan. - verksamheten har en adekvat kompetensförsörjning och ska erbjuda personalen kompetensutveckling med mera - skriva avtal vid samverkan med andra huvudmän - det finns lokaler och utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Rektors ansvar för elevhälsans arbete För varje skolenhet ska det finnas en rektor som leder och samordnar det pedagogiska arbetet vid skolenheten. Rektorn ska också verka för att utveckla utbildningen och därmed också elevhälsan. Rektorn beslutar även om sin enhets inre organisation. Enligt läroplanen för grundskolan har rektorn bland annat ansvar för att: - leda och organisera undervisningen och elevhälsans verksamhet så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. - tillse att kontakt mellan skola och hem upprättas om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan.

10(11) - anpassa resursfördelningen och stödåtgärderna utifrån den gemensamma värderingen av elevernas utveckling. - organisera för ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis jämställdhet, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger. Organisation av barnhälsoarbetet i förskolan Förskolechefen I enlighet med skolverkets allmänna råd för förskolan ska förskolechefen tillsammans med arbetslaget: 1. bedöma hur verksamheten ska utformas så att barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling ges det stöd som deras speciella behov kräver, samt 2. kontinuerligt följa upp och utvärdera om stödinsatserna är ändamålsenliga. Arbetslaget Enligt förskolans läroplan ska arbetslaget särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som är i behov av särskilt stöd i sin utveckling. För att förskolan på bästa sätt ska kunna utforma verksamheten utifrån barnens behov är det viktigt att varje beslut om insatser föregås av noggranna pedagogiska överväganden. Arbetslaget står närmast verksamheten. Därför är det viktigt att bedömningen av hur verksamheten bör utformas görs av förskolechefen tillsammans med arbetslaget.

11(11) I arbetslaget finns kollegor som tillsammans reflekterar och problematiserar runt sitt arbetssätt med barnen för att tillsammans bättre möta alla barns behov. Arbetslaget har ett särskilt ansvar för att de resurser som finns inom arbetslaget kommer de barn till godo som bäst behöver det. Barngruppen Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i det enskilda barnets utveckling och lärande. Det är därför viktigt att särskilt stöd som i vissa fall kan behöva ges enskilt till ett barn så långt som möjligt tillgodoses i den ordinarie verksamheten och inte via särlösningar. Därmed blir verksamheten en resurs för barn som tillfälligt eller varaktigt är i behov av särskilt stöd i sin utveckling. Barns behov av särskilt stöd kan inte förstås som en egenskap hos barnet, utan är alltid situationsbundet. Behovet av särskilt stöd är relaterat till vad som händer i mötet mellan barnet och de människor och den miljö som finns samt de aktiviteter som sker i förskolan. Stödfunktioner I vissa fall kan det vara nödvändigt att komplettera det särskilda stödet med exempelvis konsultation och handledning till personalen inom det specialpedagogiska området. Specialpedagogiskt stöd I arbetet med det särskilda stödet finns specialpedagogiskt stöd från den centrala elevhälsan att tillgå. Vid regelbundna träffar möts specialpedagoger och förskolechefer för konsultation utifrån verksamheternas behov. Det specialpedagogiska stödet till förskolan innefattar stöd att: - kartlägga hinder och möjligheter i lärmiljön och barns behov av särskilt stöd. - ge handledning och konsultation till pedagogisk personal. - följa upp, utvärdera och stödja utvecklingen av verksamhetens lärmiljöer. - kartläggning av barns behov av tal- och språkutveckling samt utifrån dessa kartläggningar handleda personal samt föräldrar i hur denna utveckling kan stimuleras och stödjas. Medicinskt och psykologiskt stöd Det medicinska och psykologiska stödet ges av BVC.