Elevhälsan i sin fulla funktion

Rektorsprogrammet 2012 Block 5 Elevhälsan i sin fulla funktion Åsa Jönsson Helena Jonsson Ingmarie Lindkvist

Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Syfte...4 3. Metod...4 4. Beskrivning av våra enheter...5 4:1 Ekbackenskolan...5 4:2 Enhet Floby...5 4:3 Gökstensskolan...6 5. Resultat och analys...7 5:1 Juridiska aspekter...7 5:2 Mål- och resultatstyrning...9 5:3 Ledarskap...11 6. Slutsatser...13 7. Referenslista...16 2

1. Inledning När vi hösten 2009 började på rektorsprogrammet jobbade vi alla tre med Elevhälsa, men då mer i bemärkelsen av Elevvård. Så såg det troligen ut på de flesta skolor runt om i Sverige. Våra team och mötesstrukturer hade namn som Elevvårdsteam och Elevvårdskonferens. Agendan på dessa möten var ofta av karaktären att lösa redan uppkomna problem. 1 juli 2011 sattes den nya skollagen i bruk. En av tyngdpunkterna i denna är förskjutningen från Elevvård till Elevhälsa. En viktig aspekt i detta är att elevhälsans arbete knyts närmare skolans uppdrag och ska ge förutsättningar för en uppslutning kring elevens lärande och utveckling mot målen. Det är en ny och viktig skrivning att reflektera över, det finns nu ett tydligt gemensamt uppdrag för alla professioner inom skolan. I utbildningsdepartementets utredning SOU 2010:95 Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (2010) framgår att övergångar inom och mellan olika skolformer för barn och elever i behov av särskilt stöd kan innebära en risk för att viktig pedagogisk information går förlorad. Här har elevhälsan en viktig roll att fylla. Det är viktigt att skolans dokumentation håller en hög professionell nivå, både för att föräldrar ska vara positiva till att den överlämnas mellan skolans olika stadier, lärare och professioner och för att den ska kunna leda till en bra lärandesituation för eleven. Att elevhälsa och dess förändrade uppdrag är viktigt visar regeringen tydligt genom att ge Skolverket i uppdrag att under åren 2012-2015 genomföra insatser för en förstärkt elevhälsa (U2011/S947/S). Uppdraget omfattar statsbidrag till personalförstärkningar inom elevhälsan, fortbildningsinsatser, stödmaterial och en modell med indikatorer för att följa upp kvalitet och tillgång till elevhälsa. Vilka ska då ingå i Elevhälsan? Enligt skollagen (2010:800) ska den innefatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För de medicinska insatserna ska det finnas tillgång till skolläkare och skolsköterska. Dessutom ska eleverna ha tillgång till psykolog och kurator, och det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och personliga utveckling. Elevhälsans roll ska därför främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Det innebär att elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa, det kan innebära att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Bremberg (2004) menar att skolans möjlighet att arbeta hälsofrämjande kan ses som att stödja och utveckla elevernas kompetenser. Vilka kompetenser är det då som är betydelsefulla för elevers hälsa? Det kan handla om hur man uppfattar sig själv och andra i sociala sammanhang, det kan också handla om att man upplever att man kan påverka de egna villkoren. Här har elevhälsans personal stora möjligheter att ge eleverna en god grund. Vidare bör Elevhälsan också arbeta med elevernas arbetsmiljö, till exempel skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning. Agneta Nilsson, undervisningsråd på Skolverket (personligt meddelande 7 december 2010) hänvisar till kunskapsöversikten School, Learning and Mental Health från Kungliga Vetenskapsakademin (2010) där forskare har belyst sambandet mellan lärande och hälsa. Forskare menar att det finns ett ömsesidigt samband mellan skolprestationer och psykisk hälsa. Resultatet visar att god hälsa leder till ökat välbefinnande och därmed bättre förutsättningar för lärande. 3

Att verka för att alla elever ska klara sig i skolan är därför ett medel till ökad hälsa hos alla barn och ungdomar. Skollagens nya intentioner med elevhälsans koppling till elevernas resultat är ett led i denna riktning. I det här arbetet har vi gjort en avgränsning, det kommer inte att handla om en kommuns centralt belägna elevhälsa. Vi kommer att ägna oss åt det egna elevhälsoteamet på den lokala skolan. I de kommande två avsnitten preciserar vi syfte med vårt arbete och beskriver metod för genomförandet. Därefter följer beskrivningar av våra egna enheter, Gökstensskolan, Ekbackenskolan och Enhet Floby. Vidare beskriver vi resultatet av vår undersökning av Elevhälsan i sin fulla funktion och kopplar det till våra egna erfarenheter och teorier. Vi avslutar med att analysera resultatet för att komma fram till slutsatser som leder till utveckling och synliggörande av möjligheter på respektive skola. Vi tydliggör den teoretiska referensramen och rapporter i samband med analyserna. Vi valde att belysa arbetet utifrån respektive område juridik, mål-och resultat och skolledarskap. Områdena går dock in i varandra vilket kommer till uttryck i kapitel 5. I kapitel 6 sammanförs de tre områdena igen för att kunna dra slutsatser om utveckling och möjligheter. 2. Syfte Vi vill genomföra ett utvecklingsarbete på våra enheter kring elevhälsa och då vi inom ramen för rektorsutbildningen fick möjlighet att göra det tar vi nu tillfället i akt. Syftet är att ta reda på hur en elevhälsa i sin fulla funktion ser ut och ställa det mot hur vår egen organisation kring elevhälsa fungerar och på så sätt hitta utvecklingsområden. Tanken är att studien ska ge en inledande överblick som grund för ett utvecklingsarbete. Vår frågeställning blir därmed Hur kan en god elevhälsoverksamhet utformas? 3. Metod Studien baserar sig på data från samtal med Johan Hallberg rektor på Malmaskolan i Kolsva. Vi har valt att använda Hallberg i vår undersökning då han leder en erkänd välfungerande elevhälsa. Skolverket anlitar honom i föreläsningssammanhang och han ingår även i skolverkets referensgrupp vilken arbetar med att ta fram allmänna råd för elevhälsa. Vi har även tagit in litteratur och föreläsningar från vår utbildning och belyst elevhälsan ur de tre perspektiven: juridik, mål- och resultatstyrning samt skolledarskap. Intervjuer har genomförts med personalen i elevhälsan på Enhet Floby. Utifrån samtalen med Hallberg, litteraturstudierna och föreläsningarna inom rektorsutbildningen har vi reflekterat över våra egna skolors elevhälsa och försökt hitta utvecklingsområden inom våra respektive verksamheter. För ytterligare inblickar hade det kunnat ha varit värdefullt att komplettera samtalen med Johan Hallberg med ytterligare samtal med andra personer som är knutna till den skolans elevhälsa. Det hade även varit intressant att besöka skolan och samtala med både elever, personal och personal som ingår i elevhälsan. Vi valde dock att använda de intervjuer som genomfördes på Enhet Floby. Johan Hallberg är införstådd med vårt arbete och han samtycker till att vi refererar till honom och skolan han företräder. Vi har inte funnit någon anledning att anonymisera innehållet. 4

4. Beskrivning av våra enheter 4:1 Ekbackenskolan Ekbackens skola har ca 200 elever från F-6. På skolan ska en skolsjuksköterska finnas vissa tider varje vecka. Skolsköterskans tjänst fördelas mellan tre skolor trots att de senaste fem skolsköterskorna som innehaft tjänsten beskrivit den som organisatoriskt omöjlig. Tiden för de uppgifter som ska skötas inom ramen för elevhälsovården är för snålt tilltagen. Sedan cirka ett år tillbaks finns ingen psykolog att tillgå. Kurator kommer till skolan en förmiddag i veckan. Dessa tre yrkesgrupper tillhör den centrala elevhälsan, och har en chef som rektor träffar cirka en gång per termin. På skolan finns också en specialpedagog. Elevhälsans gemensamma träffar organiseras centralt av elevhälsans chef och innevarande termin har vi fått tre tillfällen då vi ska ses. Då skolsköterskan varit så överbelamrad med elevhälsovårdsuppgifter såsom hälsokontroller och vaccinationer har hon funnit sig tvungen att avboka sig från elevhälsans möten. Det betyder att i praktiken är det kurator, specialpedagog och rektor som funnits där. På skolan finns det ett stort engagemang i förskolklassen, grundskolan och fritidshemmen att eleverna ska känna sig trygga och att det ska finnas arbetsro och lust till att lära i verksamheterna. Man är mån om att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande och resultaten på skolan är goda. Dock kan jag som rektor konstatera att elevhälsans arbete behöver utvecklas och tycker därför att detta är ett ypperligt tillfälle att granska detta utifrån rektorsutbildningen, aktuella teorier och samtal med Johan Hallberg. 4:2 Enhet Floby Enhet Floby är en enhet som består av verksamheter från förskola upp till årskurs 9. Enheten har två skolområden, Floby Skola har förskola åk 9 samt Odensbergsskolan som har förskola åk 6 Enheten ligger i Falköpings kommun som har drygt 31 000 invånare. Vi har ca 85 personal anställda och ca 600 barn och elever. Vår ledningsgrupp består av en rektor och två bitr. rektorer (sedan april 2012 och fram till årsskiftet drivs skolan endast av en tf. Rektor och en bitr. rektor) Enhetens elevhälsa består av enhetens ledningsgrupp, specialpedagog, skolsköterska, kurator samt en centralt placerad skolpsykolog. Skolans elevhälsoteam (EHT) träffas en gång i veckan med uppdelningen var tredje vecka mellan F-6, 7-9 och Obg F-6. På dessa möten är också respektive speciallärare med samt klasslärare vid behov. Inför mötena gör enhetens specialpedagog en prioritering av elever som ska tas upp, detta utifrån signaler från lärare men också från specialpedagogens kunskaper och erfarenheter. Agendan består av följande frågeställningar inför varje elevärende: Vad händer, varför, vad kan vi göra annorlunda? Den första frågeställningen är endast för att beskriva ett utgångsläge, fråga två och tre är det viktiga frågorna som fördjupas och analyseras med ett syfte att förbättra lär- och sociala situationer för eleven så att det inte blir ett större problem i framtiden. Vi har ingen särskild undervisningsgrupp på skolan, men det finns en resursskola centralt placerat i kommunen som alla kommunens skolor är kopplade till. I årskurs 7-9, har vi en studieverkstad där specialläraren som är knuten till 7-9 har delar av sin tid förlagd. Dit kan elever gå då de känner att de behöver extra stöd eller utmaningar i sitt arbete. Här är det enhetens specialpedagog som prioriterar utifrån önskemål och behov. 5

I Falköpings kommun finns en central enhet (SPC) som tillhandahåller skolpsykolog, skolläkare, logoped och specialpedagoger för konsultation och handledning av lärarna. 4:3 Gökstensskolan Gökstensskolan är en F-9 skola som ligger i Torshälla, Eskilstuna kommun, med knappt 9000 innevånare. Skolan har 620 elever och 75 personal varav 52 är lärare och som leds av två rektorer vilket är nytt för detta läsåret. En rektor har ansvar för årskurs F-6 och den andra rektorn ansvarar för årskurserna 7-9. Elevhälsan på skolan består av ett elevhälsoteam för respektive årskursområde. I varje team ingår kurator, skolsköterska, speciallärare, specialpedagog och rektor. Kurator och skolsköterska deltar i båda teamen medan övriga deltagare är specifika för årskurserna. Dessa grupperingar möts en timme varje vecka för årskurs 7-9 och en timme varannan vecka för årskurs F-6. I en för lärarna känd rutin lämnas elevärendet till teamet efter att först ha bearbetats av klassläraren/ansvarsläraren och i arbetslaget. Skolan har också en SYV på 50%. Skolan har en särskild undervisningsgrupp där elever i årskurserna 7-9 kan vara inskrivna helt eller delvis beroende på behov. Flera elever söker sig till skolan pga att den möjligheten finns. I den gruppen arbetar en lärare och två elevassistenter om vardera 75 %. I studiestödet, riktat till årskurs 7-9, som har sina lokaler intill skolbiblioteket arbetar en svenska/ so- lärare 50 % och en no/ty- lärare 50%, där tjänstgör även en elevassistent med höga ITkunskaper. Hit kommer elever som har behov av stöd främst i svenska och so-ämnena när stor textmassa ska bearbetas. De kan då få texter upplästa, scannade eller andra insatser via IT-baserat stöd. För att utvinna resurser hos lärarna och ha god kännedom om vilka elever som kommer, har en rutin införts där undervisande lärare fyller i ett dokument som påvisar vilket mål eleven ska uppnå inom ett specifikt område och en uppskattad tidsåtgång för detta. De elever som har rekommenderats att använda studiestödet gör inte alltid det i önskad utsträckning vilket gör att det under vissa delar av dagen kan vara tomt eller enstaka elev som kommer dit. Inför innevarande läsår genomförs därför en omorganisation där eleverna i högre utsträckning ska ha sin undervisning i ordinarie undervisningsgrupper och ovanstående lärar/elevassistenter arbetar istället i dessa där elever med behov av stöd undervisas. Det handlar främst om elever som annars skulle vara inskrivna i särskild undervisningsgrupp men också har behov av stöd i studiestödet. I årskurserna 1-6 arbetar två speciallärare, en med inriktning svenska och en med matematikkompetens. De ger eleverna stöd inom klassens ram men också enskild undervisning vid behov. Oavsett i vilken årskurs eleven går har ett åtgärdsprogram utarbetats om eleven riskerar att inte nå målen. Det kan gälla ett övergripande men också i ett specifikt ämne. Dessa beslutas på delegation av speciallärarna och skrivs fram av lärarna enligt en framtagen modell. I kommunen finns också en central enhet som tillhandahåller psykolog och talpedagog för konsultation, ungdomsmottagning med barnmorska, skolläkare och specialpedagoger för konsultation och handledning av pedagogerna/lärarna. Ovanstående organisation är en organisation som har sin grund i Lpo-94 och tidigare skollag, och kan väl nu inte anses helt finna stöd i nuvarande lagstiftning. Om inte annat bör den förädlas utifrån nuvarande lagstiftning om att stödja eleverna i deras utveckling mot målen. Det finns ett tydligt gemensamt uppdrag; elevhälsans arbete ska knytas närmare skolans uppdrag och det ger möjlighet till en uppslutning kring elevens lärande. När man då studerar Gökstensskolans resultat i årskurs 9 de fyra senaste läsåren kan man konstatera att det finns utrymme för detta uppdrag. Meritvärdet har ett snitt på 194, andelen elever med betyg i 6

16 ämnen med ett snitt på 82% och med de skärpta behörighetskraven till gymnasiet är 90,5 % av eleverna behöriga till de yrkesförberedande programmen. Är det möjligt att höja dessa värden i elevhälsans nya skepnad? 5. Resultat och analys Våra teoretiska referensramar har varit de tre blocken i rektorsutbildningen, juridik, mål-och resultatstyrning och skolledarskap. Vi har även kopplat annan adekvat litteratur samt samtalen med Johan Hallberg för att komma fram till ett resultat och en analys. 5.1 Juridiska aspekter Den nya skollagen (2010:800) trädde i kraft 1 augusti 2010 och tillämpas från och med den 1 juli 2011. Ser man på vägen fram till den nya skollagen kan man börja 1998 med socialstyrelsens rapport Skolhälsovård (Socialstyrelsen 1998) via Utbildningsdepartementets slutbetänkande av Elevvårdsutredningen Från dubbla spår till elevhälsa (SOU 2000:19) via socialstyrelsens rapport Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården (2004) till utbildningsdepartementets proposition Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (2009/10:165) till dagens skollag (2010:800). I den gamla skollagen (1985:110) fanns texter om elevvårdskonferensen och dess sammansättning men förutom det fanns det mycket lite beskrivet om vad elevhälsa/elevvård på skolor skulle handla om. 1998 fick Margitta Edren i uppdrag av dåvarande regering att kartlägga elevvårdens och elevhälsovårdens verksamhet och funktion och komma med utvecklingsförslag. Syftet skulle vara att höja effekten av verksamheten och även kvaliteten. I slutbetänkandet Från dubbla spår till elevhälsa (SOU 2000:19) kommer man fram till att det centrala för elevhälsan är att samla skolans olika kompetenser i syfte att undanröja hinder för elevens lust att lära. Elevhälsa var ett begrepp som då myntades och som alltså numer finns i lagtext. Den nya lagen betonar det förebyggande och främjande arbetet för elevhälsan. Elevhälsan regleras i fyra paragrafer i kapitel 2 i den nya skollagen, i vårat arbete har vi valt att fokusera på 2 kap 25 : För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. (s. 24) I utbildningsdepartementets proposition Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (prop.2009/10:165) finns det tydligt angivet att de olika kompetenserna ska ha adekvat utbildning. Utifrån lagen kan tolkas att alla som arbetar i skolan ska ha elevernas bästa för ögonen, barnkonventionens tankar har lyfts in skollagen. Det innebär att elevhälsan ska finnas med och bidra till att skapa miljöer där det råder studiero och trygghet. För att detta ska ske måste elevhälsan delta i arbetet med skolans värdegrund och plan mot kränkande och diskriminerande behandling på skolan. Elevhälsan bör också finnas med i undervisning om tobak, alkohol, narkotika och doping samt jämställdhet, kamratskap, rätt och orätt och sex- och samlevnadsundervisning. 7

Vid samtal med Johan Hallberg (personligt meddelande 27 september 2012) beskriver han Malmaskolans elevhälsa som mycket väl fungerande ur ett juridiskt perspektiv. Han menar att det som skolor ofta inte får till är det förebyggande och främjande arbetet såsom skollagen (2010:800) föreskriver. Hallberg menar att elevhälsans uppdrag är att främja lärande, god allmän utveckling och hälsa hos varje elev. För att få till ett främjande arbeta menar Hallberg vidare att elevhälsan måste finnas och synas i skolvardagen och att det kan ske genom: Skolsköterskans hälsosamtal Skolkurator och skolsköterska finns lättillgänglig för eleverna och bjuder in alla elever I alla årskurser arbetar man med värdegrundsarbete Elevhälsan i form av rektor, specialpedagog, kurator, speciallärare och skolsköterska finns och syns i elevens vardag I det förebyggande arbetet ställer elevhälsan in skärpan på ett specifikt problem eller risksituationer. Det kan ske genom Anpassningar i den fysiska eller psykosociala arbetsmiljön utifrån analys Samtal med lärare utifrån dilemman Satsningar mot särskilda grupper som man sett behöver stöd På Malmaskolan i Kolsva kan alla personal på skolan träffa elevhälsan flera gånger varje vecka, då elevhälsan har öppen mottagning. Elevhälsan består då av skolsjuksköterska, kurator, specialpedagog, speciallärare och rektor. Psykolog och skolläkare tas in vid behov. Då ett åtgärdsprogram ska upprättas, eller då man känner oro för en elev eller då man som pedagog inte vet hur man ska göra för att hjälpa en elev vänder man sig till elevhälsan och får omedelbart stöd. På så sätt uppfyller man på Malmaskolan i mycket hög grad det juridiska kravet på tillgänglighet. Hallberg beskriver att tröskeln för att komma till elevhälsoteamet är låg och alla lärare kommer dit mer eller mindre ofta. Mötet med elevhälsan leder alltid till omedelbara åtgärder och mer långsiktiga åtgärder för att undanröja problem för elever. Hallberg menar att det är av största vikt att de som ingår i elevhälsan på en skola känner att det är där man tillsammans med olika professioner har sitt arbetslag och sin viktigaste bas. Han ser flera risker på ett juridiskt plan med att organisera elevhälsan centralt i kommuner. Risken blir då att grupperingar inom olika yrkesgrupper blir viktigare än elevhälsan på skolan. Det bidrar i sin tur till att rektor får svårt att leda elevhälsan då överenskommelser i yrkesgrupper kan stå emot den lokala elevhälsans verksamhetsidéer. Dessutom är inte rektor, i en centraliserad organisation, chef över de som ingår i elevhälsan vilket kan leda fram till att medlemmarna i elevhälsan får olika direktiv. Det första som då går om intet är det förebyggande och främjande arbetet, för det krävs närhet, kontakt och gott samarbete menar Hallberg. I en central elevhälsa förläggs kontor bort från skolan och elevhälsan blir inte närvarande och synlig i vardagen. Hallberg som arbetat med flera uppdrag för skolverkets räkning, och har relativt god insyn i olika sätt att organisera elevhälsa, har hitintills inte sett exempel på att centralisering av elevhälsa inom kommuner gynnar det förebyggande och främjande arbetet inom elevhälsan, vilket är elevhälsans främsta uppgift enligt lag. Snarare har han erfarenhet av att lärare på skolor som är knutna till central elevhälsa uppfattar elevhälsan som svår att nå, och att rektor har svårt att få all nödvändig kompetens knuten till sig så att rektor kan fatta korrekta beslut om stöd för eleven. Hallberg anser att det är viktigt att satsa ekonomiska resurser till elevhälsan. 8

För att få den tid och kompetens som behövs för att eleverna ska få det stöd de har rätt till krävs resurser. I tidsskriften Elevhälsa (2012) skriver Gunilla Guvå i sin artikel Den nya elevhälsans möjligheter och utmaningar Att frågor kring organisering och ledning av elevhälsans arbete är viktiga att utreda och ta ställning till det är något som Elevhälsoprojektet kunnat påvisa, dock utan att kunna ge några svar mer än att detta skulle behövas utforskas ytterligare. (s.29) Även Gustafsson (2009) lyfter fram att det är i mötet mellan eleverna och skolans vuxna som det mest betydelsefulla för barnets psykiska och fysiska hälsa sker. 5.2 Mål - och resultatstyrning I Skollagen 2010:800, kap. 3, 3 ges ett mycket tydlig uppdrag Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans de behöver för sitt lärande och sin personliga utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling. (s. 27) Man kan också konstatera att i ett av förarbetena till skollagen tidigt påvisade en förändring av elevhälsans innehåll där regeringen föreslår i propositionen Hälsa, lärande och trygghet 2001/02:14 (2001) att ansvaret för förskoleklassens hälsovård skall överföras från landstingens barnhälsovård till kommunernas skolhälsovård. Regeringen avser att ta initiativ till en översyn av arbetsmiljölagen i syfte att förtydliga elevernas inflytande över sin arbetsmiljö i skolan. Regeringen presenterar i propositionen sin bedömning av elevhälsa som ett eget verksamhetsområde där skolhälsovård, elevvård och specialpedagogiska insatser ingår. Utgångspunkt för regeringens bedömning är skolans ansvar att skapa en god lärande miljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. En annan utgångspunkt är att lärande och hälsa i stor utsträckning påverkas av samma generella faktorer. Arbete med elevhälsa bör i stor utsträckning vara förebyggande och ha en hälsofrämjande inriktning utifrån ett delvis nytt och vidgat hälsobegrepp. Arbete med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan skolans olika delar och personalgrupper samt att det finns allsidig kompetens för detta arbete på skolan. Lindensjö & Lundgren (2010) menar att i en centraliserad styrd organisation behöver reformerna ha utrymme på lokal nivå för att konkretisera de nationella målen. Det förutsätter att lärarna delar den värdegemenskap som målen vilar på. Lärarna tolkar inte enbart dessa mål utifrån vissa grundläggande politiska värderingar utan även på sin praktiskt förvärvade erfarenhet och kunskap om den faktiska verkligheten. I perspektivet att skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling är vikten av att lärarens kompetens av bedömning av stöd till eleven central. Hur kan man då i praktiken få fatt i det som kan anses som nytt i elevhälsoarbetet, dvs att elevhälsan ska stödja eleven att utvecklas så lång det är möjligt mot målen. Kolsva skolområde arbetar man framgångsrikt med elevhälsan och har därmed lyckats höja resultaten med drygt 10% behörighet till gymnasiet. Skolan har gått från dubbla spår - där många arbetade bra men splittrat med elevernas hälsa - till en elevhälsa med en stark koppling till elevers resultat och till lärande, beskriver rektor Johan Hallberg (personligt meddelande 27 september 2012). De framgångsfaktorer som varit avgörande för arbetet enl. Johan Hallberg är: Rektors insyn och styrning Bred kompetens 9

Alla lärares engagemang Elevhälsans tillgänglighet Relationsbyggande med eleverna Tidiga stödinsatser Systematiskt arbete I intervjun med Hallberg poängterar han att en fungerande elevhälsa stimulerar elevernas resultat. Elevhälsan i sig har inga egna mål utan målet är skolans gemensamma mål. Elevhälsan ska enl. Hallberg undanröja hinder för elevernas kunskapsutveckling. På Malmaskolan har man sett att elevhälsoarbetet i dess nuvarande form har bidragit till att eleverna får det stöd de har behov av. Det har resulterat i förbättrade resultat över tid. Vårterminen 2012 var alla skolans elever i år 9 behöriga att söka till nationellt program på gymnasiet. Elevhälsans arbete ska rymma både främjande och förebyggande insatser. I kunskapsöversikten från Kungliga Vetenskapsakademin (2010) har forskarna belyst sambandet mellan lärande och hälsa. Rapporten visar att det råder ett ömsesidigt samband mellan skolprestationer och psykisk hälsa. Resultatet, enligt KVA, visar att god hälsa leder till ökat välbefinnande och därmed bättre förutsättningar för lärande. Men studierna visar också att lärande i sig, att gå ut skolan med godkända betyg, leder till minskad ohälsa, kriminalitet och utanförskap. Att verka för att alla elever ska klara sig i skolan är därför ett medel till ökad hälsa hos alla barn och ungdomar. Skollagens nya intentioner med elevhälsans koppling till elevernas resultat är ett led i denna riktning. I skolverkets undersökning (2001), utpekas flera sammanhängande orsaker till att elever lämnar grundskolan och gymnasium utan fullständiga betyg. De processrelaterade faktorerna, dvs sådana som skolans personal själva kan påverka, framträder starkast och handlar om brister i relationer mellan skolans personal, elever och vårdnadshavare. Det handlar också om hur arbetssätt anpassas till elevers förutsättningar och behov, ambitioner och resultatförväntan samt kompetensutveckling av lärare. När det gäller de individrelaterade faktorerna, vilka är svårare för skolans personal att påverka, framkommer att elevers sociala situation, exempelvis förälders utbildningsbakgrund, har betydelse för studieresultatet. Systemrelaterade faktorer, vilka exempelvis innefattar betygssystemet och de nationella styrdokumentens krav, har inte i någon högre utsträckning angetts som orsaker till att eleverna avslutar sina studier utan fullständiga betyg. Mad anledning av resultatet från undersökningen pekar skolverket ut några viktiga förutsättningar för skolans resultat: Förtroendefulla relationer mellan skolans personal, elever och vårdnadshavare. Tidigt upptäcka och utreda elevers svårigheter att nå målen och värdet av tidiga och kontinuerliga stödinsatser Elevers och vårdnadshavares delaktighet i utarbetandet av åtgärdsprogram och att programmen används som ett verktyg för elevernas lärande och utveckling En öppen diskussion kring mål och resultat på alla nivåer och med alla intressenter. Vidare kan man läsa i skolverkets granskning att det således är de processrelaterade faktorerna som är avgörande och det är också på detta område skolan har stora möjligheter att utvecklas. 10

Myndigheten för skolutveckling (2003) skriver att det systematiska kvalitetsarbetet på skolor behöver ett strukturerat arbete för att utveckla och skapa förutsättningar för utvecklingen av kvaliteten i verksamheten. Stommen i arbetet är tydligt uppsatta mål, utvärdering och utvecklingsåtgärder. För målen gäller att man faktiskt kan precisera vad som ska uppnås och de ska vara tidssatta, utvärderingens syfte är att förklara och värdera i förhållande till uppsatta mål. Därmed har en riktning mot resultat- och målstyrning utarbetats. Löwing & Bergeå (2008), uttrycker exempelvis att en lärare med tydlighet ska kunna förklara varför elever får ett visst stöd, varför stödet ser ut som det gör och om stödet anses vara tillräckligt. 5.3 Ledarskap Hur organiserar och ledar man som rektor en välfungerande elevhälsa? Personalen på enhet Floby säger samstämmigt att elevhälsans främsta uppgift är att arbeta förebyggande. Trots detta ser jag att vi har svårt att komma från elevvårdsarbetet till elevhälsoarbetet. Detta beror inte på elevhälsans personal utan mer på förväntningar och gamla traditioner hos lärarkåren, och detta tror jag inte är speciellt hos oss på vår enhet. Monika Törnsén fil dr på Umeå universitet (personligt meddelande 7 december 2010) fokuserade i sin föreläsning i december 2010 på rektors styrning. Hon talade om att det ofta finns ett stort engagemang hos både hos elevhälsans personal och hos lärarna, men också en frustration på grund av bristande styrning och utvärdering inom elevhälsan. Monika Törnsén konstaterade att styrdokumenten för skolan generellt och för elevhälsan specifikt är långt ifrån kända för elevhälsans personal. Detta ger en tydlig signal till att rektor måste ta ett fastare grepp om elevhälsan än vad som varit brukligt tidigare. Monika menar vidare att tyngdpunkten i arbetet ofta har legat på elevers ohälsa istället för hälsa. Det är mer akututryckningar istället för ett kontinuerligt främjande arbete. Här måste rektor styra upp arbetet tydligare och ge ramar för vad som kan förväntas av elevhälsan och hur lärarkåren istället kan koppla in elevhälsans personal i ett tidigare skede. Som rektor är det alltså viktigt att sätta upp mål för elevhälsan på våra skolor, och då helst SMARTA mål (specifika, mätbara, accepterade, realistiska, tidsatta ). Men det är också av vikt att utvärdera detsamma. På Enhet Floby har det inte hört till vanligheten att utvärdera elevhälsans insatser i relation till hur eleverna har nått målen, inte heller har vi tagit in elevhälsans värdefulla kunskap om lär- och arbetsmiljöer. Den kunskapen har ofta varit en tyst kunskap, som inte lyfts upp och diskuterats och involverats i skolans utvecklingsarbete. Detta måste prioriteras av rektor. Även regeringen har gjort bedömningen att en modell för uppföljning och utvärdering av kvaliteten på och tillgången till elevhälsa bör utformas för att elevhälsan ska utvecklas i enlighet med lagens intentioner (U2011/S947/S). Vad kan då rektor göra rent konkret i sitt ledarskap för elevhälsan? Enligt John W Gardner (2011) har en ledare nio uppgifter. Dessa nio punkter stämmer väl överens med hur rektor bör leda elevhälsan. Att synliggöra målen Här bör rektor tillsammans med elevhälsan diskutera, prioritera och formulera både lång- och kortsiktiga mål för elevhälsans arbete. Rektors uppgift blir framför allt att synliggöra målen i verksamheten och att påminna och dra tillbaka riktningen på vardagsarbetet mot de uppsatta målen. 11

Att bekräfta värderingarna I grupper finns en mängd olika personliga värderingar och ställningstaganden. Rektor bör vara den som leder arbetet med att formulera de värderingar som skolans elevhälsa ska stå bakom. Att sedan understryka och bekräfta dessa värderingar i beslut, i bemötande och val av arbetsmetoder är hela elevhälsans ansvar, men i synnerhet rektors. Att även göra lektionsbesök är viktigt då det ger tydliga signaler till rektor om kollegiets rådande värderingar, bemötande, flexibilitet och sätt att hantera och tala om elever i svårigheter. Att skapa motivation Rektor kan inte skapa arbetslust och motivation ur tomma intet, han/hon måste istället bygga på det som redan finns och stärka, utveckla och inspirera. För att lyckas med det behöver man förstå sin grupps farhågor och förhoppningar. Gardner (2011) menar att effektiva ledare lyckas med att sammanfoga den enskildes tankar och synpunkter med gruppens gemensamma behov och de ställer krav på det som krävs för att nå bästa tänkbara resultat. Rektor behöver vara positiv till personalens idéer och främja känslan av stolthet för dess arbete. Att vara chef Detta handlar om att rektor måste kunna planera, göra avvägningar och prioritera inom elevhälsans arbete, så att arbetet inte karakteriseras av brandkårsutryckningar. Det ingår också att kunna organisera arbetet effektivt så att hela systemet av olika professioner fungerar. Samt att fatta välgrundade beslut, även då beslutet inte alltid kan förstås eller accepteras av alla berörda parter. Att uppnå rimlig samstämmighet Detta är en uppgift som kan vara svår för en rektor. Det finns många aktörer inblandade, elever, föräldrar, lärare, elevhälsans personal samt andra aktörer ut i samhället exempelvis socialtjänsten m fl. Trots den höga graden av svårighet är det ändå rektor som bör kunna hantera både externa och interna motstridigheter och försöka jobba för en rimlig samstämmighet. Rektor bör vara duktig på konfliktlösning då det hettar till samt få alla aktörer att känna tillit till elevhälsans arbete. Att förklara Här handlar det om att kunna sätta ord på vad vi gör i skolans värld och varför. Människor vill veta vad som är problemet, varför de förväntas göra vissa saker och hur deras uppgifter passar in ett större sammanhang (Gardner s 35). Att vara symbol Rektor symboliserar skolan och elevhälsans värderingar och handlingar. Han eller hon bör vara autentisk i sin framtoning och kunna axla rollens som symbol och ledare för skolan i alla situationer och inför alla som kommer i kontakt med skolan och elevhälsan. Detta gör man genom att vara tydlig, trygg och handfast i sina beslut och handlingar. Att vara företrädare Rektor måste själv vara klar över att han/hon är företrädare för elevhälsan i förhållande till andra aktörer. Som rektor kan man inte dra sig för att ta externa kontakter, här gäller det att samla på sig ett kontaktnät av viktiga personer som skolan kan komma att behöva nyttja i elevhälsoarbetet. Att förnya I och med förskjutningen från elevvård till elevhälsa så måste rektor leda förnyelsen av arbetet. Gamla vägar är inte länge framkomliga och gamla lösningar löser inte heller de utmaningar som 12

elevhälsan står inför. Att förnya kan vara svårt då gamla tankemönster satt sig som rutiner och rutiner är oftast svåra att förändra, det krävs att man börjar helt från början med att diskutera vedertagna sanningar på djupet. Här kan rektor vara den som ifrågasätter, problematiserar, utmanar men också uppmuntrar, belönar och lyfter fram nya tankar och kreativa lösningar som går utanför boxen. En ytterligare viktigt sak till att lägga till till de nio ovanstående punkterna är att se till att kompetensutveckla personalen kontinuerligt, vilket också regeringens uppdrag till skolverket ger belägg för (U2011/S947/S). I uppdraget uttrycks att man ser ett behov av att kompetensutveckla personalen så att arbetet kan utvecklas mot intentionerna i skollagen (2010:800) Här måste rektor se till att elevhälsans personal tar del av dessa utbildningsinsatser för att kunna rikta det egna arbete i den nya riktningen. Detta får inte ses som ett erbjudande från rektors håll utan som ett krav och en förutsättning. För att kunna förnya och utveckla elevhälsas arbete måste personalen få nya infallsvinklar för att kunna dirigera om. Nästan alla människor har erfarenheter av organisationer och hur de fungerar. Dessa erfarenheter ligger till grund för hur vi uppfattar organisationer. De styr även chefer när de organiserar verksamheten, eller när de beslutar om vad som krävs för att göra den effektiv. Många har gjort erfarenheten att hur mycket de än försökt att förändra och effektivera så blir det inte som de tänkt. En anledning till detta är att människor har olika uppfattningar om hur organisationen ser ut och fungerar. Våra föreställningar stämmer dessutom inte alltid med verkligheten. Vid intervjun med Hallberg (personligt meddelande 27 september 2012) beskriver han att rektor leder elevhälsan men ser det som alla deltagare är likvärdiga parter där man tar tillvara allas kompetenser. Han talar om en korsbefruktning som leder fram till tvärprofessionella samtal som stödjer elevens utveckling. 6. Slutsatser Utifrån vår studie kan vi konstatera att en elevhälsa i sin fulla funktion vilar på några viktiga grundstenar. Elevhälsan bör i organiseras så att: det finns tillgång till rätt professioner det finns avsatt tid för elevhälsans möten elevhälsan är tillgänglig för pedagogerna fokus ligger på förebyggande och främjande arbete processen är kort mellan behov och åtgärder deltagarna i elevhälsan är synliga i elev- och personalgrupper vägen in i elevhälsan är känd av personalen Hallberg beskriver att alla oavsett profession deltar i samtalen i elevhälsan. Elevhälsan är ett fungerande arbetslag där de olika professionerna inte är begränsande i sin samverkan utan är berikande och korsbefruktas. Med utgångspunkt från respektive enheter och våra studier konstaterar vi att utvecklingsområdena kommer att behöva utformas på olika sätt men med samma grundstenar. Analysen utifrån Ekbackens elevhälsa, med utgångspunkt i samtalen med Johan Hallberg, Gunilla Guvås rapport, Lars H Gustafssons bok och lagtexten blir att det finns brister inom den elevhälsa vi innehar. Den centrala elevhälsan i Lindesberg gör att det finns liten tillgång eller ingen tillgång alls 13

till elevhälsans olika professioner och att elevhälsan inte finns i tillräcklig utsträckning i skolvardagen. Skolan saknar i nuläget helt tillgång till psykolog vilket alltså är lagvidrigt. Då det saknas kontinuitet i elevhälsans sammankomster blir arbetet ostrukturerat och handlar till stor del om elevhälsa för elever som har allvarliga problem på ett eller annat sätt. Då styrningen sker centralt är rektors egen möjlighet att styra begränsad. De områden som är i behov av utveckling är tillgången till elevhälsa på enheten och även att organisera ett vardagsnära och främjande arbete. Det främjande och förebyggande arbetet ligger i dag till största del på lärare, specialpedagog och rektor. Då flera av aktörerna inom elevhälsan inte finns på skolan till vardags blir trösklarna till att nå dem både för elever, lärare och rektor hög. Naturliga mötesplatser för elever, lärare och elevhälsa är få. Trots det finns det en välutvecklad syn på elevens rätt till kunskapsutveckling och trygghet på skolan men elevhälsans inblandning som borde leda till vidare perspektiv saknas i allt för stor utsträckning. I det tidigare arbetet inom elevvården på Gökstensskolans kunde ansvarsläraren lämna in ett elevärende till elevvårdsteamet. Det resulterar i en elevhälsokonferens med kurator som representant från elevhälsoteamet, förutom rektor, ansvarslärare, elev och vårdnadshavare. I syfte att eleven ska öka sin närvaro i skolan och därmed också sin kunskapsinhämtning beslutas att eleven oavsett ämne, har en bestämd plats i klassrummet hos sin ansvarslärare. Med daglig avstämning mellan dessa två och tät återkoppling till hemmet hela sista terminen av årskurs 9 lyckades skolan ge eleven möjlighet till behörighet till gymnasiet. Åtgärden gav eleven ett ökat välbefinnande och bättre förutsättningar för lärande. En tidigare insats från en elevhälsa i sin fulla funktion skulle möjligen ha fångat elevens behov i ett tidigare skede och varit mer hjälpsamt. På Enhet Floby handlade det många gånger tidigare om brandkårsutryckningar, vi tog tag i ett redan uppkommet problem istället för att arbeta samstämmigt i ett tidigt skede. Forumet för att ta tag i de redan uppkomna problemen var på ett elevvårdsmöte kallat EVG. Utifrån de studier vi nu tagit till oss är det lätt att se vart det gick fel. Partanen (2012) menar att Elevhälsa börjar i klassrummet, i lärandesituationen. Det börjar alltså i vardagssituationer, i iakttagelser och i reflektioner. Att arbeta med elevhälsa innebär att identifiera vilka faktorer som bidrar till lärande och utveckling, att söka efter friskfakrorer och samla på framgångsberättelser och "gyllene ögonblick". I samband med vårt arbete kan man se utvecklingsområden som gäller för våra skolor: En tydlig väg in till elevhälsan Utökad tidsomfattning Det förebyggande och främjande arbetet måste utvecklas Att se elevhälsan är ett samlat arbetslag Elevhälsan ska arbeta verksamhetsnära Som rektorer ser vi att det är av allra högsta vikt att skapa ett nytt kulturmönster kring hela begreppet elevhälsa. Rektor måste vara tydlig med förväntningar, målbilder och arbetssätt. Om en skola inte har generella riktlinjer för verksamheten kommer personalen i hög grad göra egna tolkningar och därmed också egna prioriteringar. Då trycket är starkt på akuta insatser från lärarnas och föräldrars håll, finns risk för att elevhälsans arbete i hög grad blir situationsstyrt. 14

Slutligen ställer vi oss bakom Partanens ord där han beskriver att ett förebyggande arbete kan handla om att jobba som en haverikommission, att ställa sig frågorna vad hände, varför hände det, hur kan vi förstå det, vad kan vi lära oss, och hur gör vi framöver? Det handlar om att förstå processerna, inte belägga med skuld. Det förebyggande arbetets stora utmaning är att "låna" tid och resurser som man inte upplever sig ha nu, från all den tid och resurser som kommer att gå åt, om man inte genomför de förebyggande insatserna nu. (Partanen 2012 s. 72) 15

7. Referenslista Bremberg S. (2004). Elevhälsa teori och praktik. Studentlitteratur AB Gardner J W. (2011). Ledare och ledarskap tio tidlösa perspektiv. BookHouse Editions AB Gustafsson L H (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet Studentlitteratur AB Guvå G (2012). Den nya elevhälsans möjligheter och utmaningar. Elevhälsa 2011/2012 nr 1. Gotham Förlag Lindensjö. B & Lundgren,U. (2010).Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholms Universitets förlag Löwing, M & Bergeå, E.( 2008). Skolinspektionen för bättre skolor. Studentlitteratur AB Partanen P. (2012). Att utveckla elevhälsa. Östersund: Skolutvecklarna SFS 1985:110. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet Digitala källor Kungliga Vetenskapsakademin, (2010). School, Learning and Mental Health. Hämtad 15 september från http://www.buph.se/download/18.2a0ff5f12801fe5f27800010876/kunskaps %C3%B6versikt_skola.pdf Myndigheten för skolutveckling. (2003). Att granska och förbättra kvalitet. Hämtad 20 augusti från http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.107092!/menu/article/attachment/e000098.dpt.pdf Regeringen. (2001). Hälsa, lärande och trygghet proposition 2001/02:14 Hämtad 2 september från http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/forslag/propositioner-och-skrivelser/prop- 20010214-Halsa-larande_GP0314/?text=true Regeringen. (2011). Uppdrag att genomföra insatser för en förstärkt elevhälsa U2011/S947/S Hämtad 2 september från http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/95/21/46994831.pdf 16

Skolverket (2001). Utan fullständiga betyg-varför når inte alla elever målen? Hämtad 3 september från http://www.skolverket.se/publikationer?id=871 Socialstyrelsen (1998). Skolhälsovård Hämtad 4 september från http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9465/2006-109- 14_rev_200610914.pdf Socialstyrelsen (2004). Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården Hämtad 4 september från http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/10467/2004-130- 2_20041302x.pdf SOU 2010:95. Se, tolka och agera - allas rått till en likvärdig utbildning: Slutbetänkande Utbildningsdepartementet Hämtad 23 september från http://www.regeringen.se/sb/d/12492/a/157786 Utbildningsdepartementet. (2010). Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet. Prop. 2009/10:165 Hämtad 4 september från www.regeringen.se/sb/d/12489/a/142368 17