Nyhetsbrev 007716 NILSTORVALDS JUNI 2013 Foto: Johan Hagström
02 VALFLÄSK OCH VERKLIGHETEN EU-seminariet inför SFP:s partidag var på många sätt en lärorik tillställning. Det var antagligen det sakligaste, men samtidigt också det mest optimistiska politiska seminarium som under de senaste åren har ordnats i Finland. Och när jag skriver det mest optimistiska gör jag det inte för att seminariet skulle ha blundat för verkligheten eller gett sig in på det som man i mina familjekretsar betraktar med stor misstänksamhet: prutthurtigheten. Optimismen bestod av insikten om att vi ska klara det hela. Det kommer inte att gå förförligt snabbt, men det kommer att gå. Inför EP-valet den 25 maj 2014 kommer vi också att hitta annorlunda politiska tankemönster. Ett återkommande krav i den kampanjen blir säkert kravet på att Grekland måste lämna euron. Grekland blir det symboliska offret, men det är ett offer som enbart finns till för att skapa en bild av att Sannfinländarna har ett alternativ. Ett alternativ som inte finns i verkligheten. På nätet finns det många skuldmätare. Där finns bl.a. en för Greklands skuld. I skrivande stund visar den på 382 006 934 165, men innan jag har kommit till slutet på den här spalten har det kommit många miljoner till. Skuldklockan visar hur mycket ränta Grekland måste betala per år och hur många euron per sekund räntan utgör 1596. Grekland klarar alltså inte den här skuldbördan i längden, men den springande punkten är att skuldbördan bara blir ännu större om skulderna konverteras från euro till en nationell, starkt devalverad drakma. Förutsättningen för att Grekland skall klara sig är alltså att landet blir kvar. Många observatörer har redan tidigare försökt påvisa att kravet på grexit antagligen kommer att kosta Finland, Tyskland och alla andra kreditorer mera än om vi alla hjälper grekerna ur svårigheterna. Det har dels att göra med att Europas ekonomi långt är ett kommunicerande kärl. Europas överlägset största handelspartner är Europa självt. Tar vi bort någonting ur den handeln går det just som i ett kommunicerande kärl hela nivån sjunker. Men det har också att göra med att Europeiska Centralbanken utgående från sina regler alltid måste vara lite på efterkälken. ECB kan ingripa när olyckan har skett, inte när man ser att olyckan är på väg. Det är en allvarlig brist, som ingen behövde tänka på så länge allting var frid och fröjd på lånemarknaden. På lite längre sikt finns det bara en sak att göra. Den grekiska skuldbördan måste skäras ner. Det betyder sannolikt att den finländska lånegarantin också stryker med (den var ju, sist och slutligen, kanske inte så väl övervägd eller genomförd). Men det uppstår också en annan fråga: om vi nu vore goda medmänniskor och hjälpte grekerna, vad skulle då portugiserna, irländarna och spanjorerna säga? Det finns ingen riktigt god orsak att favorisera enbart Grekland. En sak har långsamheten i beslutprocessen redan åstadkommit. I den mån finansspekulationerna skapade grunden för krisen har alla spekulanter redan för länge sedan tagit sig ut ur krisländernas skuldberg. Kvar finns huvudsakligen skattebetalarnas förlorade pengar. Nils Torvalds Juni 2013 NILS TORVALDS EUROPAPARLAMENTARIKER
03 FRAMSTEG OCH UTMANINGAR FÖR EU:S BANKUNION European Union - European Parliament, Audiovisual Unit Sedan den ekonomiska krisen började har det blivit allt mera uppenbart att den europeiska banksektorn behöver en ordentlig överhalning. Detta har man egentligen vetat redan länge, men först i samband med krisen har den politiska viljan att ta tag i detta mammutprojekt uppstått. Det är nämligen så att alla europeiska länder, vare sig de hör till EU, euron eller ingendera, har helt olika lagstiftning för vad banker får göra med sina kunders pengar och vem som ansvarar för förluster om det går illa. Samtidigt är alla europeiska banker så tätt sammanbundna att det som händer inom banksektorn i ett medlemsland har inverkan på banksektorerna i alla andra länder. En tätt sammanknuten helhet som regleras av fullständigt fragmenterad lagstiftning är ett recept för katastrof. Behovet av en europeisk bankunion är alltså uppenbar och första steget mot den togs redan ifjol. Europaparlamentet och rådet, där medlemsländernas regeringar är representerade, kom överens om att ge ansvaret för att övervaka de 200 största, s.k. systemkritiska bankerna till Europeiska centralbanken. Resten av de drygt 5400 bankerna i euroområdet ska fortfarande övervakas av de nationella myndigheterna, men i mycket närmare samarbete än tidigare. Den gemensamma övervakningen ska inledas redan om ett år. För några veckor sedan röstade Europaparlamentets ekonomi- och valutautskott (ECON) om följande steg i bankunionen: en gemensam bankresolutionslagstiftning. Ändamålet med denna är att harmonisera medlemsländernas behandling av insolventa banker och minimera risken för att skattepengar måste användas för att rädda fallfärdiga banker. Förhandlingarna med medlemsländernas representanter i rådet torde inledas snart och man hoppas på en snabb lösning för att Europaparlamentet ska kunna anta lagpaketet ännu under denna mandatperiod. Följande steg i bankunionen är dock redan i startgroparna. För att den ovan nämnda bankresolutionslagstiftningen ska kunna ha någon effekt måste man komma överens om en gemensam bankresolutionsmyndighet. EU-kommissionen lär vara beredd att lägga fram ett förslag inom de närmaste veckorna. Här finns det dock mycket mer oenighet om vilka befogenheter man alls kan ge en dylik myndighet inom ramen för det nuvarande grundfördraget. Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble har i Financial Times nyligen föreslagit en tvåstegslösning där man inledningsvis bygger resolutionsmyndigheten på ett nätverk av nationella myndigheter och nationella depositionsgarantier. Detta skulle enligt Schäuble ge oss mer tid för att bereda en grundfördragsförändring i lugn och ro, för att sedan kunna bygga en genuin övernationell bankunion med starka centralmyndigheter. Schäubles försiktiga tolkning av grundfördraget ska ses i ljuset av det stundande tyska riksdagsvalet samt den tyska grundlagsdomstolens starka roll i landets EU-politik. Det nuvarande grundfördraget skulle nog tillåta en starkare roll för en gemensam resolutionsmyndighet än Schäuble låter förstå. Det är viktigt att vi utnyttjar det politiska momentum som nu finns för att driva igenom lösningar som kan stå emot tidens tand.
04 EN NY START FÖR EU:S FISKERIPOLITIK Efter ett år av förhandlingar fick EU en ny fiskeripolitik. Reformen kommer att avgöra fiskeripolitikens riktning för de kommande 10 åren. Avgörandet kom först kl. 3.30 på morgonen, natten till den 30 maj, efter att fiskeriministerrådets ordförande, Irlands fiskeriminister Simon Coveney mitt i natten flugits ned till Bryssel. Förhandlingarna mellan Europaparlamentet och ministerrådet som delar beslutanderätten om fiskeripolitiken har varit sega. Europaparlamentets linje, som strävade efter en ambitiös reform för en hållbar fiskeripolitik har varit snarlik Finlands och de övriga nordiska EU-ländernas. Frankrike och Spanien har dock varit hårda motståndare vilket gjort det svårt att komma till skott. Det största problemet i Europa har varit att för många fiskebåtar jagar allt för få fiskar. Två tredjedelar av Europas hav är överfiskade. Världsbanken har räknat ut att det globala överfisket varje år kostar 40 miljarder euro i förlorade intäkter, m.a.o. nästan lika mycket som hela Finlands statsbudget. Att vända trenden är således en win-win -situation för alla. Nils Torvalds har som viceordförande för parlamentets fiskeriutskott haft en aktiv roll i reformarbetet. Reformen betyder nu bl.a. att alla fiskebestånd ska uppnå nivåer över maximal hållbar avkastning. Maximal hållbar avkastning betyder att man låter fiskebestånden reproducera sig snabbare än vad man fiskar upp från havet. Detta låter logiskt men har hittills inte varit en självklarhet. En annan seger för Europaparlamentet i reformen är att det blir ett förbud av utkast, om än med vissa undantag. Varje år har 1,7 miljoner ton fisk kastats tillbaka död i havet. Ingen människa i Europa har förstått varför fisk som kunde användas som mat, foder eller fiskolja, har behövt kastas överbord. För Finlands del har det viktigaste målet varit att uppnå en ökad regionalisering av fiskeripolitiken. Europaparlamentet har varit helt enigt med Finlands målsättning. Reformen betyder att detaljstyrningen från Bryssel kommer att minska. Eftersom fiskar inte känner nationsgränser behövs en gemensam fiskeripolitik, men de dagliga besluten kommer European Union - European Parliament, Audiovisual Unit i högre grad att flyttas närmare yrkesfiskarna och regionala beslutsfattare. Bland annat kommer regionala organisationer som t.ex. Baltic Sea Regional Advisory Council att få en viktigare roll. I det stora hela berör reformen mest djuphavsfisket med större fiskefartyg (de på Atlanten kan vara uppemot 80 meter långa) och inte så mycket det småskaliga kustfisket som vi har i Finland och på Åland. För det småskaliga kustfisket är förhandlingarna kring den nya europeiska fiskerifonden viktigare. Den kommer att avgöras i höst och där fungerar Nils Torvalds som den liberala gruppens chefsförhandlare. Mer rapportering om det kommer i höst. Juni 2013 NILS TORVALDS EUROPAPARLAMENTARIKER
05 DEN SENASTE UTVECKLINGEN KRING DATASKYDDSLAGSTIFTNINGEN Frågan om EU-medborgarnas dataskydd och individers rättsskydd över lag har blivit högaktuell i och med nyheterna kring det omfattande IT-spionaget i USA och den växande Prism-skandalen. Oron om och i så fall hur EU-medborgare övervakas växer. Enligt de senaste dagarnas nyheter har USA:s säkerhetsmyndighet National Security Agency och FBI redan i ett flertal år använt sig av Prism-programmet för att samla in uppgifter från nätet. Europaparlamentet arbetar som bäst med reformen av EU:s dataskyddslagstiftning. Nyheterna om NSA och Prism påverkar naturligtvis också arbetet och diskussionerna om dataskydd här. Målsättningen med reformen av EU:s dataskyddslagstiftning har i Europaparlamentet genomgående varit att skapa en heltäckande, konsekvent och modern lagstiftning för att förbättra skyddet av enskilda personers personuppgifter, förbättra rättssäkerheten, minimera byråkratin, garantera likvärdiga verksamhetsförutsättningar för företag, främja en enhetlig digital marknad och öka förtroendet gentemot registeransvariga och tillsynsmyndigheter. Utmaningen i reformen är att säkerställa skydd för både privatpersoner och företag inom olika verksamhetsområden utan att skapa en allt för tung och byråkratisk lagstiftning. En annan utmaning är den enorma mängden personuppgifter som överförs dagligen både inom EU och utanför, samt de oändligt många olika omständigheter under vilka dessa uppgifter överförs. Detta sätter stor press på skyddet av personuppgifter. Hur dessa utmaningar bäst ska tacklas är vad europaparlamentarikerna i arbetet kring reformen av EU:s dataskyddslagstiftning måste komma överens om. Arbetet kring reformen av EU:s dataskyddslagstiftning är ett av de största ärenden som utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor arbetar med under den resterande mandatperioden. Se nyhetsbrevet från februari för bakgrunden till reformen av EU:s dataskyddslagstiftning. EU:S GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR OCH UNGERN Parallellt med diskussioner om den ekonomiska situationen i Europa har det förts en diskussion om EU:s grundläggande värderingar. Det har skett på grund av situationen i Ungern. I Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikesfrågor (LIBE) behandlas för tillfället en rapport om situationen vad gäller grundläggande rättigheter i Ungern. Nils Torvalds, som är medlem i utskottet, har tillsammans med andra liberala europaparlamentariker följt arbetet med rapporten. Bakgrunden till den senaste tidens oroväckande utveckling i Ungern är parlamentsvalet 2010 då det konservativa partiet Fidesz och dess ledare Viktor Orbán tillsammans med kristdemokraterna fick 53 % av rösterna, vilket gav en så kallad supermajoritet i parlamentet med 68 % av platserna. Den här majoriteten har utnyttjats till att genomföra stora och snabba förändringar: på två år har en ny grundlag med fyra tillägg och ca 600 lagar klubbats igenom. Både processen (för snabb och utan tillräcklig konsultation) och innehållet (begränsningar av viktiga rättstatsprinciper som domstolarnas självständighet, centralbankens oberoende och mediafrihet) har redan kritiserats bl.a. av EU-kommissionen, Europarådet och olika människorättsorganisationer. Ett dilemma för EU:s institutioner är att det inte finns lika stora möjligheter att ställa krav på en medlemsstat som på ett land som ansöker om medlemskap till EU. I EU-fördragen finns dock vissa möjligheter (i art 7) att straffa medlemsstater som åsidosätter unionens grundläggande värderingar. I värsta fall kan ett medlemslands rösträtt dras in. Att EU skulle gå så lång är dock osannolikt. Till en början kan man förhoppningsvis förvänta sig fortsatt skarp kritik från Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor i samband med behandlingen av den aktuella rapporten om situationen i Ungern.
06 SVENSKA FOLKPARTIETS PARTIDAG I BORGÅ 7-9 JUNI 2013 TORVALDS MEDDELADE ATT HAN ÄR INTRESSERAD AV ATT FORTSÄTTA I EUROPAPARLAMENTET Foto: Johan Hagström Nils Torvalds meddelade på Svenska folkpartiets partidag i Borgå den 8 juni att han ställer sig till förfogande som kandidat i EU-valet för SFP. Ingen tvivlar på att Europa idag står inför stora utmaningar. Under de följande fem, sex åren skall européerna sätta Europa i skick, men utan att pruta på mänskliga rättigheter och demokratiska principer. I det europeiska bygget kan egentligen enbart de som kan se framåt vara med. Det är vi som kan det, sade Torvalds till partidagsdelegaterna. Torvalds underströk också att få bli SFP:s europaparlamentariker inte är en självklarhet. Det är vårt mandat, inte någon enskild medlems. Men arbetet i parlamentet har varit oerhört inspirerande och jag ville gärna fortsätta, sade Torvalds. Uppdragen i de olika utskotten och delegationerna i Europaparlamentet har varit otroligt inspirerande både i små och stora frågor. I hårda ekonomiska tider måste vi stå upp för tolerans och för att minska arbetslösheten. Samtidigt skall vi fortsätta att arbeta för att göra Europa mera konkurrenskraftigt. Den vägen kommer EU och Finland att ta sig ur den ekonomiska krisen, sade Torvalds. Foto: Johan Hagström Juni 2013 NILS TORVALDS EUROPAPARLAMENTARIKER
07 Tre partidagsdelegater ger sin syn på EU i framtiden HENRIK ANTFOLK Kristinestad, ordförande för Kristinestad kommunorganisation WERNER ORRE Ekenäs, ordförande för Raseborg kommunorganisation LINDA NIEMI Helsingfors, viceordförande i Svensk Ungdom Vilken blir Europaparlamentets viktigaste uppgift under nästa mandatperiod? Eurokrisen är den viktigaste uppgiften. Det är viktigt att få tillbaka en stabilitet i finanspolitiken. Nämn tre utmaningar som EU enligt dig står inför? 1. Förgröningen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Man kan inte utgå från att ökade miljökrav i sig garanterar en hållbar lösning. Man bör inte knyta miljöstödet till förgröningsgraden. 2. Kroatiens medlemskap: Hur påverkas det nuvarande jordbruksstödet för Finland när det blir ytterligare en som ska dela på kakan? 3. Eurokrisen bör prioriteras. Det viktiga är att få ett stabilitetspaket som är hållbart på sikt. Även om man avskriver en del av Greklandsskulden är det ändå någon som ska betala. Vilka frågor bör SFP lyfta upp i den kommande EU-valsdebatten? Det viktigaste är att vi behåller vårt mandat. Vi har bevisligen uppnått goda resultat i Europaparlamentet. En viktig fråga är jordbrukspolitiken, som de flesta berörs direkt eller indirekt av. Bevakning av primärnäringarnas legitimitet och verksamhetsförutsättningar är grunden till allt. Vilken blir Europaparlamentets viktigaste uppgift under nästa mandatperiod? Attityderna. Och med det menar jag den ökande främlingsfientligheten och allt som man med konstlade medel försöker framställa som annorlunda. Attitydfostran och hur man framställer saker bör ingå i all verksamhet. Toleransen och solidariteten måste få synlighet. Nämn tre utmaningar som EU enligt dig står inför? 1. Hur man ska gå tillväga för att uppnå en enhetlig monetär politik. Med EMU nådde man bara halvvägs: man kom överens om en gemensam valuta men kom ej överens om en gemensam bas. Ingen nationalekonom trodde det skulle fungera. Nu har det visat sig att det måste finnas gemensam respekt och regler. 2. EU:s eventuella utvidgning. Vilka kriterier skall man ha när man väljer nya EU-medlemmar? Kriterierna bör vara genomförbara och sporrande, men samtidigt ska ribban inte sättas för lågt. 3. EU som global aktör. Är vi tillräckligt tydliga och klarar vi av att utnyttja den kraft som en befolkning på en halv miljard ger. Det talas om USA och relativt små nationer i Asien, men EU:s rolls som global aktör glöms bort. En aktivare roll kan också vara ett sätt att hantera eurokrisen. Man kunde mera fundera på hur man gemensamt löser eurokrisen och ej så mycket fokuserar på enskilda länders ekonomiska problem. Vilka frågor bör SFP lyfta upp i den kommande EU-valsdebatten? SFP borde lyfta fram den nordiska välfärdsmodellen, jämställdhet och solidaritet samt att lika rättigheter ska säkerställas för alla, särskilt utgående från ett minoritetsperspektiv. EU har en skyldighet att vidta positiv särbehandling. Det lyser med sin frånvaro i dagens retorik. Vilken blir Europaparlamentets viktigaste uppgift under nästa mandatperiod? Det känns som om den ekonomiska krisen överskuggar allt annat nu. Trots att jag själv mest fokuserar på andra områden så finns inte mycket utrymme nu till annat. Den biten måste avklaras först. Då det är klart så skulle man återgå till att fokusera på utvidgningen och EU som fredsprojekt. Nämn tre utmaningar EU enligt dig står inför. 1. Oviljan många människor har att tillhöra EU och att EU:s impopularitet bland gemene man ökat. Att få bilden av EU svängd och lyfta fram fördelarna och nyttan med EU, något som också SFP lyfter fram. Att göra EU populärt. 2. Få bättre samstämmighet och snabbare komma överens om de gemensamma spelreglerna, även om detta har ökat i och med den ekonomiska krisen. 3. Den kommande utvidgningen. I samband med den måste vi också få till stånd en äkta utvidgning så att alla kommer med på lika villkor. Vilka frågor bör SFP lyfta upp i den kommande EU-valsdebatten? SFP bör fullt ut vara ett EU-positivt parti, ett parti som tror på EU och vill vara med och jobba för EU och för att det ska fungera. Man bör också betona unga och framtiden. Det talades lite för lite om den långsiktiga framtiden. Man borde våga titta ännu lite längre och måla fram visionen om framtidens Europa.
08 KONTAKTA NICKES TEAM Du når Nicke direkt på nils.torvalds@ep.europa.eu KATARINA DAHLMAN Katarina ansvarar för utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. Hon koordinerar också kalendern och besök i Bryssel. Katarina är hemma från Esbo och slutför som bäst sina magisterstudier i statsvetenskap vid Helsingfors Universitet. Katarina har en Bachelor of Arts från University of Sussex och har tidigare jobbat som politisk sekreterare för Svensk Ungdom i Helsingfors. katarina.dahlman@ep.europa.eu +32 2 284 7585 (kontor) +32 489 320 423 (mobil) NICKES UTSKOTT: utskottet för medborgerliga fri och rättigheter samt inrikesfrågor ÖVRIGA UTSKOTT SOM KATARINA BEVAKAR: utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling. utskottet för regional utveckling MATS LÖFSTRÖM Mats ansvarar för fiskeriutskottet, delegationen till den parlamentariska samarbetskommittén EU-Ryssland och intergrupperna för minoritetsfrågor och Östersjön. Dessutom har han ett särskilt ansvar för frågor som rör Åland. Mats är hemma från Eckerö och har studerat statskunskap vid Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors Universitet och marknadsföring vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors. Utöver arbetet i Bryssel är Mats projektkoordinator för Liberal Praktik. Mats har tidigare varit förbundssekreterare för Svensk Ungdom. mats.lofstrom @ep.europa.eu +32 2 283 7585 (kontor) +32 489 320 479 (mobil) NICKES UTSKOTT OCH GRUPPER: utskottet för fiskerifrågor delegationen till den parlamentariska samarbetskommittén EU-Ryssland intergruppen för minoritetsfrågor intergruppen för Östersjön ÖVRIGT SOM MATS BEVAKAR: utskottet för konstitutionella frågor utskottet för kultur och utbildning utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd utskottet för rättsliga frågor utskottet för transport och turism utskottet för sysselsättning och sociala frågor utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet ELISABET RANTSCHUKOFF Elisabet är Nickes medarbetare i Finland och är stationerad i Vasa på Svenska folkpartiets kretskansli. Elisabet ansvarar för kontakterna till och arbetet i Finland samt informationsverksamhet. Elisabet är hemma från Vasa och har tidigare bland annat varit riksdagsassistent åt justitieminister Anna-Maja Henriksson, kontaktchef för SFP i Österbotten samt informationschef för Yrkeshögskolan Novia. elisabet@sfp.fi +358 45 3559 340 +358 45 1393 514 ansvarig medarbetare i hemlandet bevakning av finländsk politik och media koordinering av möten, besök och annan verksamhet i Finland PR- och informationsverksamhet (inkl. uppdatering och planering av hemsidan) besöksgrupper ALEXANDER FASSIHI Alexander gör under våren praktik i Nickes team. Alexander är hemma från Vasa och studerar juridik vid Uppsala Universitet. Till Alexanders arbetsuppgifter hör bl.a. att stödja det övriga medlemmar i deras arbete, frågor från allmänheten samt arrangemang kring besöksgrupper och möten. Alexanders praktik sträcker sig fram till slutet av juni. nils.torvalds-office@ep.europa.eu +32 228 37585 (kontor) +32 489 320 417 (mobil) AXEL HAGELSTAM, Axel ansvarar för budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor. Han tar även hand om delegationen för förbindelser med Afghanistan. Axel är hemma från Grankulla och är politices magister från Åbo Akademi. Han har tidigare arbetat på försvarsministeriet och försörjningsberedskapscentralen. axel.hagelstam@ep.europa.eu +32 2 283 1667 (kontor) +32 489 320 418 (mobil) NICKES UTSKOTT: budgetutskottet utskottet för ekonomi och valutafrågor delegationen för förbindelserna med Afghanistan ÖVRIGT SOM AXEL BEVAKAR: utskottet för säkerhet och försvar utskottet för industrifrågor, forskning och energi utskottet för utrikesfrågor utskottet för budgetkontroll utskottet för mänskliga rättigheter utskottet för internationell handel utskottet för framställningar utskottet för utveckling Juni 2013 NILS TORVALDS EUROPAPARLAMENTARIKER
FÖLJ NICKES ARBETE! Gå in på hemsidan www.nilstorvalds.fi eller gilla Nils Torvalds på Facebook! European Union - European Parliament, Audiovisual Unit