TORVALDS NILS TORVALDS

Transkript

1 Nyhetsbrev NILSTORVALDS FEBRUARI 2013

2 02 LEDARE Vi lever i lite farliga tider. Den offentliga debatten i Finland men inte enbart här har fått en lite underlig slagsida. Det kunde kallas Europe bashing, att skylla allt på EU. I ett lite längre perspektiv är fenomenet ingenting nytt. I Bibeln talas det om den mänskliga egenskapen att nog se grandet i sin grannes öga men inte bjälken i sitt eget. Jag försöker naturligtvis inte hävda att EU skulle vara någonting perfekt och att maskineriet skulle fungera som talesättets urverk. Ett av de inbyggda problemen i konstruktionen är att vi försöker få mycket olika förvaltningsstrukturer att tillsammans åstadkomma beslut för framtiden. Det är ingen enkel uppgift. Det finns alltså mycket att förbättra och förändra. Diskussionen kring EU:s budgetramar för de följande sju åren har dessutom pekat på ett besläktat problem. Europeiska rådet statsöverhuvuden och regeringschefer har under den ekonomiska krisens tryck förlorat en del av sin förmåga att se framåt. Vi i parlamentet är inte heller alla dagar särskilt bra på att förstå att horisonterna ligger framför inte bakom oss. Men det är här utmaningarna finns. Vi kommer att behöva ett mera välfungerande Europa. Vi kommer aldrig att behöva ett Europa vars framtid saboteras av kortsiktiga och populistiska försök att kravla sig fram till en maktposition, som man sedan inte förmår att använda till någonting positivt. I det här sammanhanget har jag kastat fram tanken på att vårt framtida Europa måste klara av att gå framåt i otakt. Att inbilla sig att vi alla kan gå framåt i samma takt innebär att vi alla står på stället och att de gemensamma målen kan saboteras av enskilda lyckosökande politiker. Med (snart) 28 medlemsländer blir det då alltid den som vill minst som bestämmer mest. Så kan vi inte ha det. Under de följande månaderna kommer diskussionen kring EU att i tilltagande utsträckning handla om det europeiska parlamentsvalet nästa vår. Till den diskussionen vill vi bidra med framåtriktade idéer. Nils Torvalds

3 03 SJU MAGRA ÅR EU-ledarna har beslutat..., så lyder inledningen till många nyhetsartiklar från senaste veckan om Europeiska rådets överenskommelse om EU:s nya budgetramar för åren Rubriceringen är missvisande eftersom budgetramarna inte träder i kraft förrän Europaparlamentet har godkänt dem. Parlamentets godkännande är faktiskt allt annat än självklart eftersom rådet gjort så många avsteg från de politiska prioriteterna man tillsammans beslutit om. Men först lite bakgrundsfakta: EU:s program och utgifter dras upp för sju år i gången i s.k. budgetramar, där de maximala kostnadstaken för EU:s verksamhet slås fast. De exakta kostnaderna fastställs sedan i de årliga budgetarna, som kan avvika från budgetramarna men inte överstiga kostnadstaken. Systemet med budgetramar kom till på 80-talet för att skapa lite förutsägbarhet i de kaotiska årliga budgetförhandlingarna. Förutsägbarheten behövs dels för EU-kommissionen som ska förverkliga programmen, men mest för att medlemsländerna ska kunna beräkna sina andelar av kostnaderna. EU-budgeten motsvarar ca en procent av unionens sammanlagda bruttonationalinkomst och två procent av alla offentliga utgifter i Europa. Trots denna blygsamma andel är EU-budgeten föremål för intensiv politisk armbrytning. De största konfliktlinjerna mellan medlemsländerna går mellan nettobetalarna, dvs. de som betalar mer än de får ut, och nettomottagarna, som tar emot mer än de lägger in. På EU-nivån är det vanligtvis Europaparlamentet som försvarar en högre utgiftsnivå medan rådet gör nedskärningar. Europaparlamentet kan enligt grundfördraget inte föreslå ändringar till rådets överenskommelse om budgetramarna, utan kan bara anta eller förkasta det. Eftersom rådets överenskommelse uppstod först efter extremt långa och svåra förhandlingar mellan nettobetalare och nettomottagare är det inte heller sannolikt att det finns rörelseutrymme att innan parlamentets omröstning uppnå eftergifter om summorna i budgetramarna. Så vad kan parlamentet egentligen göra då? Att förkasta budgetramarna skulle kasta EU in i ännu en utdragen period av hätska förhandlingar just då man skulle behöva visa sammanhållning och beslutsamhet. Samtidigt är det svårt för europaparlamentarikerna att godkänna att rådet så lättsinnigt vänder ryggen till de gemensamma, tillväxtbetonade projekten man med pompa och ståt godkände i den s.k. Europa 2020 strategin för tillväxt och sysselsättning. Till exempel skars anslagen för gemensamma energinät och transportleder med 50 procent, investeringar i forskning och innovation med 25 procent, trots att man vet att det är just dessa investeringar som ger överlägset bäst avkastning. Om man läser Europeiska rådets text noggrant märker man dock att det vid sidan om summorna, som slagits fast med stor precision, finns mycket som lämnats osagt eller vagt. De delar som berör EU:s inkomster, budgetposter som befinner sig utanför kostnadstaken, villkoren för utbetalning av kohesionsmedel och hur oanvända budgetmedel ska användas mm. har lämnats öppna. Om man kan nå en politisk överenskommelse om tillräckligt många sådana frågor, då kanske det finns en möjlighet för Europaparlamentet att svälja de stora nedskärningarna.

4 04 FINLAND FÖRUTSPÅS BEHÅLLA SINA 13 PLATSER I EUROPAPARLAMENTET Vid nästa europaparlamentsval 2014 kommer EU att ha ett nytt medlemsland: Kroatien. Kroatien har för tillfället utsedda medlemmar i parlamentet men ska från och med nästa val också, precis som Finland, välja sina medlemmar genom direkta val. Eftersom EU:s grundfördrag (det s.k. Lissabonfördraget) bestämmer att Europaparlamentet maximalt får ha 751* platser, vilket man redan har idag, måste Kroatiens kommande 11 platser tas från nuvarande medlemsländer. Frågan om var platserna ska tas ifrån behandlas för tillfället i Europaparlamentets utskott för konstitutionella frågor. Där har de föredragande föreslagit att Kroatiens platser tas av Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Irland, Grekland, Lettland, Litauen, Ungern, Portugal, Rumänien och Sverige. Detta är uträknat efter en matematisk modell, men betyder alltså att Finland skulle behålla sina nuvarande platser. Kring 60 ändringsförslag har inkommit till förslaget. Bl.a. upplever många att Sverige inte borde förlora platser. Trots att Ungern och Sverige nästan har samma befolkningsstorlek skulle Ungern och Sverige om förslaget går igenom hamna på 21 respektive 19 platser. Detta upplevs som orättvist, vilket det också är. Problemet är bara att föredragande har tyckt att ett medlemsland maximalt ska kunna förlora en plats. Men med den logiken kommer man att tumma på den matematiska regeln. Torvalds och den liberala gruppen tycker inte att man ska tumma på dessa regler utan stöder därför förslag som innebär att Sverige skulle behålla sina nuvarande 20 platser. Det skulle då betyda att samtliga nordiska länder i EU (Danmark 13, Finland 13 och Sverige 20) skulle behålla sina nuvarande platser. Parlamentets plenum kommer att rösta om förslaget i mars och efter det ska medlemsländernas statschefer godkänna det. Statscheferna har dock möjlighet att göra ändringar. Men om Finland håller sina 13 platser i parlamentets behandling ska det mycket till för att statscheferna skulle ändra på just den saken. Däremot skulle man kunna tänka sig att man bland statscheferna kan rätta till orättvisan mellan Ungern och Sverige, om inte den rättas redan i parlamentet. *I själva verket har EU-parlamentet idag temporärt 754 medlemmar, eftersom Tyskland har 99 medlemmar, trots att det maximala antalet platser ett medlemsland kan ha är 96, enligt Lissabonfördraget. Tyskland hade dock före Lissabonfördraget 99 medlemmar och eftersom Lissabonfördraget trädde i kraft i mitten av nuvarande mandatperiod, kunde man inte sparka ut tre valda tyska ledamöter efter halva perioden. Därför har parlamentet idag temporärt tre medlemmar för mycket. SKYDD AV PERSONUPPGIFTER HET POTATIS Europeiska kommissionen publicerade i januari 2012 ett förslag till en omfattande reform av EU:s regler om skydd av personuppgifter. Arbetet kring reformen och uppdateringen av EU:s dataskyddslagstiftning pågår som bäst i Europaparlamentet. Reformen är välkommen - enorma mängder personuppgifter överförs dagligen både inom EU och utanför, och den nuvarande lagstiftningen från år 1995 anses inte längre hålla måttet. Med tanke på till exempel de utmaningar en ökad globalisering och teknologins snabba utveckling medför är frågorna kring skyddet av personuppgifter idag av helt annan karaktär och kaliber än vad de var år Detta ligger alltså som grund till kommissionens förslag. Med reformen vill man harmonisera lagstiftningen inom EU, stärka individers rätt till tillsyn över sina personuppgifter och samtidigt stöda tillväxten för Europas digitala ekonomi. Dessa målsättningar är i sig mycket goda och har också brett stöd inom Europaparlamentet. Dock är kommissionens förslag till vissa delar väldigt detaljerad, vilket kan vålla problem för exempelvis myndigheter och företag i form av ökade kostnader, striktare krav samt mer byråkrati. Balansgången mellan att trygga individers rätt till skydd av, och tillsyn över, sina personuppgifter utan att ställa oskäliga krav på myndigheter och företag är inte lätt. Att finna denna balans är utmaningen vi nu står inför och heta diskussioner samt tuffa förhandlingar är att vänta innan vi kommer att se en förbättrad dataskyddslagstiftning.

5 05 ETT KLART JA FÖR EN AMBITIÖS FISKERIREFORM MED RÖSTERNA 502 MOT 137 Vid den senaste plenisessionen i Strasbourg godkände Europaparlamentet förslaget till ny gemensam fiskeripolitik. Torvalds har som viceordförande för parlamentets fiskeriutskott haft en mycket aktiv roll i reformarbetet. Reformen kommer att avgöra fiskeripolitikens riktning för de kommande 10 åren. De europeiska haven har länge plågats av ett kraftigt överfiske. Två tredjedelar av fiskebestånden fiskas över sina hållbara nivåer. I Medelhavet är situationen värst där hela 82 % av fiskebestånden är överfiskade. Överfisket har i sin tur lett till minskade fångster och i sin tur förlorade jobb. Det har alltså varit klart att den negativa spiralen måste brytas. Ett hållbart ekologiskt fiske blir också ett hållbart ekonomiskt fiske. Mer fisk i haven ger större fångster vilket gör att jobb både kan räddas och bli fler, samtidigt som konsumenter också i framtiden kommer att ha möjlighet att få nyttig och god fisk på tallriken. Ändå har reformen varit mycket kontroversiell. I synnerhet Frankrike och Spanien har varit kraftigt emot en ambitiös reform, detta eftersom länderna befarar att fiskare på kort sikt kan behöva ta en paus så att fiskebestånden hinner återbygga sig. I dessa länder är redan arbetslösheten hög och därför ser man fiskepolitik mer som socialpolitik, vilket tvingar länderna till ett mycket kortsiktigt perspektiv. Länder som Australien, Island och USA visar dock att de rätta politiska besluten gör att fiskebestånden kan repa sig vilket betyder att fångstnivåerna kan höjas och nya jobb åter kan skapas. I reformen var den första huvudprioriteten ett totalförbud mot utkast. Varje år har nämligen 1,7 miljoner ton fisk kastats tillbaka död i havet. Torvalds konstaterade i plenidebatten att ingen människa förstår varför fisk som kunde användas som mat, foder eller fiskolja, har behövt kastas överbord. Detta omoraliska slöseri behöver stoppas. Den andra huvudprioriteten är att uppnå fiskebeståndsnivåer över maximal hållbar avkastning. Maximal hållbar avkastning betyder att man låter fiskebestånden reproducera sig snabbare än vad man fiskar upp från havet. Detta låter logiskt men har hittills inte varit en självklarhet. Detta är dock en grundförutsättning för att vi ska lyckas vända trenden och få en hållbar fiskeripolitik. Ingen hade nog på förhand vågat hoppats på att Europaparlamentet skulle våga ta ett så här modigt beslut. Tidningen Financial Times uppmärksammade och berömde beslutet i en ledare den 9 februari och sa att detta är ett bevis på att EU är kapabelt att reformera sin politik om den inte fungerar. Parlamentet har nu gett ett kraftigt mandat för en ambitiös reform av den gemensamma fiskeripolitiken. Nu väntar trialogförhandlingar mellan parlamentet och ministerrådet med EU:s fiskeriministrar, innan parlamentet kan anta den slutgiltiga reformen. JA FÖR TORVALDS FÖRSTA RAPPORTER I EUROPAPARLAMENTET Bilden av överfyllda flyktingförläggningar där inte ens de mest grundläggande behov kan tillgodoses har blivit allt vanligare. Denna bild hotar bli vanligare även inom EU, där följderna av den ekonomiska krisen drabbat en del medlemsstater till en sådan utsträckning att de inte längre kan hantera sina migrationsströmmar. Detta problem påverkar hela EU, och eftersom en fungerande hantering av migrationsströmmar är ytterst viktig för EU är det också av stor vikt att även medlemsstater med svåra ekonomiska utmaningar kan sköta de uppgifter som hör samman med hanteringen av migrationsströmmar. Mot denna bakgrund godkändes Nils Torvalds rapporter om ökade medfinansieringssatser för Europeiska flyktingfonden, Europeiska återvändandefonden, Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare och fonden för yttre gränser under Europaparlamentets plenarsammanträde i Strasbourg i februari. Torvalds rapporter möjliggör en tillfällig ökning av medfinansieringssatsen för de medlemsstater som drabbats av allvarliga finansiella svårigheter och som omfattas av EU:s ekonomiska stödmekanismer. Med tanke på de rådande ekonomiska svårigheterna och det ökade trycket som följt bland annat den så kallade arabiska våren är beslutet att se över de nuvarande medfinansieringskraven ett viktigt beslut. Det långsiktiga arbetet för att förbättra situationen för flyktingar och för en effektiv och fungerande hantering av migrationsströmmar i EU fortsätter.

6 06 NY MEDARBETARE Elisabet Rantschukoff är ny medarbetare i teamet från och med 25 februari och ersätter Krista Simberg som går vidare mot nya utmaningar. Elisabet kommer att vara stationerad på Svenska folkpartiets kretskansli i Vasa. Elisabet är hemma från Vasa och kommer närmast från tjänsten som riksdagsassistent åt justitieminister Anna-Maja Henriksson. Hon har tidigare bl.a. varit kontaktchef för SFP i Österbotten, informationschef för Yrkeshögskolan Novia samt under en period arbetat som FN-biståndsvolontär i Kina. Elisabet ansvarar främst för kontakterna till och arbetet i Finland samt informationsverksamhet. I detta ingår bl.a. planering av Nils Torvalds program i Finland, mediabevakning av finländsk press, kontakter med allmänheten och uppdatering och planering av hemsidan, Medarbetare Katarina Dahlman och praktikant Alexander Fassihi är nu också på plats i teamet i Bryssel. Torvalds team samlat, från vänster Elisabet Rantschukoff, Axel Hagelstam, Mats Löfström, Katarina Dahlman och Alexander Fassihi

7 07 KONTAKTA NICKES TEAM Du når Nicke direkt på KATARINA DAHLMAN är ny i teamet sedan 3 januari 2013 och ansvarar för utskottet för medborgerliga frioch rättigheter samt rättsliga och inrikesfrågor, LIBE. Katarina koordinerar också kalendern och besök i Bryssel. Katarina är hemma från Esbo och slutför som bäst sina magisterstudier i statsvetenskap vid Helsingfors Universitet. Katarina har en Bachelor of Arts från University of Sussex och har tidigare jobbat som politisk sekreterare för Svensk Ungdom i Helsingfors. katarina.dahlman@ep.europa.eu (kontor) (mobil) NICKES UTSKOTT: utskottet för medborgerliga fri och rättigheter samt inrikesfrågor ÖVRIGA UTSKOTT SOM KATARINA BEVAKAR: utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling. utskottet för regional utveckling MATS LÖFSTRÖM ansvarar fiskeri- och Ålandsfrågor. Mats är hemma från Eckerö och har studerat statskunskap vid Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors Universitet och marknadsföring vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors. Mats har tidigare varit förbundssekreterare för Svensk Ungdom (kontor) (mobil) NICKES UTSKOTT OCH GRUPPER: utskottet för fiskerifrågor delegationen till den parlamentariska samarbetskommittén EU-Ryssland intergruppen för minoritetsfrågor intergruppen för Östersjön ÖVRIGT SOM MATS BEVAKAR: utskottet för konstitutionella frågor utskottet för kultur och utbildning utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd utskottet för rättsliga frågor utskottet för transport och turism utskottet för sysselsättning och sociala frågor utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet ELISABET RANTSCHUKOFF är ny i teamet sedan 25 februari och är stationerad i Vasa på Svenska folkpartiets kretskansli och jobbar med kontakterna till och arbetet i Finland samt informationsverksamhet. Elisabet är hemma från Vasa och har tidigare bland annat varit riksdagsassistent åt justitieminister Anna-Maja Henriksson, kontaktchef för SFP i Österbotten samt informationschef för Yrkeshögskolan Novia. elisabet@sfp.fi ansvarig medarbetare i hemlandet bevakning av finländsk politik och media koordinering av möten, besök och annan verksamhet i Finland PR- och informationsverksamhet (inkl. uppdatering och planering av hemsidan) besöksgrupper ALEXANDER FASSIHI gör sedan slutet av januari praktik i Nickes team. Alexander är hemma från Vasa och studerar juridik vid Uppsala Universitet. Till Alexanders arbetsuppgifter hör bl.a. bevakning av utskottet för rättsliga frågor, frågor från allmänheten samt arrangemang kring besöksgrupper och möten. Alexanders praktik sträcker sig fram till slutet av juni. nils.torvalds-office@ep.europa.eu (kontor) (mobil) AXEL HAGELSTAM, pol.mag. från Åbo Akademi, sköter frågor angående EU:s budget samt ekonomi- och valutafrågor. Axel har tidigare arbetat på försvarsministeriet och försörjningsberedskapscentralen. Han är född i Grankulla och bor med sin familj i Bryssel sedan axel.hagelstam@ep.europa.eu (kontor) (mobil) NICKES UTSKOTT: budgetutskottet utskottet för ekonomi och valutafrågor delegationen för förbindelserna med Afghanistan ÖVRIGT SOM AXEL BEVAKAR: utskottet för säkerhet och försvar utskottet för industrifrågor, forskning och energi utskottet för utrikesfrågor utskottet för budgetkontroll utskottet för mänskliga rättigheter utskottet för internationell handel utskottet för framställningar utskottet för utveckling

8 FÖLJ NICKES ARBETE! Gå in på hemsidan eller gilla Nils Torvalds på Facebook!