DIABETES GRUNDMATERIAL INFÖR INSULINDELEGERING 1
Innehållsförteckning Inledning 3 Vad är diabetes? 4 Typ 1-diabetes/Typ 2-diabetes 5 Behandling 6 8 Insulinpennor 9 10 Diabeteskomplikationer 11 Fötter / Munhälsa 12 Lågt och högt blodsocker 13 15 Blodsockerkontroller 16 17 Insulingivning 18 Säkerhetskontroller 19 Insulininjektion 20 Ny insulinpenna/förvaring/hjälpmedel/kassering 21 Stick och skärskador 22 Referenser 23 Första utgåva Diabetes Grundmaterial 2009 Reviderat av Utbildningsteamet Diabetes, våren 2018 Sammanställt material är godkänd av Medicinskt ansvarig sjuksköterska Maja Sandström-Olsson Det skrivna materialet är sammansatt av Utbildningsteamet med inspiration från litteratur och länkar som finns i slutet av kompendiet. Alla bilder som finns i läromaterialet är hämtade från Clipart, privat, Novo Nordisk och Vårdhandboken. Novo Nordisk och Vårdhanboken har godkänt att vi får infoga deras bilder i vårt utbildningsmaterial. 2
INLEDNING Diabetessjukdom har funnits sedan 1550 f.kr. Från början behandlades patienter med olika dieter. Insulinet upptäcktes 1921 av forskarna Banting och Best i Kanada. 1922 fick den första människan insulin. Denna behandling har räddat många liv. Det första syntetiska insulinet kom 1982. Den första förfyllda insulinpennan lanseras 1990. Diabetes är en av våra största folksjukdomar och blir allt vanligare i hela världen. Typ2-diabetes är vanligt hos våra äldre, men vi ser också att typ 1- diabetes förekommer inom äldreomsorgen. Målsättningen med behandling av diabetes hos äldre är i första hand att må bra och få en god livskvalitet. Det är extra viktigt att undvika för låga blodsockervärden. Många personer med diabetes kan inte hantera dem själva och risken för falltrauma ökar. All trötthet beror inte på åldern, även äldre patienter blir tröttare av höga blodsockervärden. Regelbunden blodsockermätning, individuell farmakologisk behandling och regelbundet matintag är minst lika viktiga när man är 90 år som när man är 20 år även om målen för behandlingen är annorlunda. Alla som arbetar inom äldreomsorgen måste ha goda kunskaper om diabetes. 3
Vad är Diabetes? Diabetes är ett tillstånd med kroniskt högt blodsocker Orsaken är en brist på hormonet insulin och/eller en försämrad effekt av insulin Insulin bildas i bukspottskörteln = pankreas Insulin sänker blodsockret Insulin sänker blodsockret 4
Typ 1-diabetes Vid typ 1-diabetes bildas inget insulin Patienten utvecklar en total brist på insulin och måste behandlas med insulininjektioner för att överleva. Symtom vid insjuknande i typ 1-diabetes Ofta ett akut insjuknande med 2-3 veckors symtom. Det höga blodsockret behöver inte ge symtom i början men efterhand som blodsockret stiger ses det typiska symtom. Dessa är: stora urinmängder, törst, muntorrhet, trötthet, viktminskning och dimsyn. Den ökade urinmängden beror på att socker läcker över till urinen när det når en viss mängd i blodet. Socker suger upp vatten från kroppen och mängden urin ökar, vilket även ökar törsten. Typ 2-diabetes Vid typ 2-diabetes har patienten en försämrad effekt av insulin och/eller brist på insulin Bahandlingen kan vara kost, motion, tabletter och insulin Typ 2-diabetes kan behandlas med både tabletter och insulin samtidigt Symtom vid insjuknande i typ 2-diabetes: Vid typ 2-diabetes kan symtomen vara olika svåra. Många vet inte om att de har sjukdomen eftersom man ofta inte har några symtom alls. Ett vanligt symtom på typ 2-diabetes är att man blir trött, både mentalt och i kroppen. Andra symtom är törst och stora urinmängder. Patienten kan också ha klåda i underlivet eller dimsyn 5
Behandling Diabetes ger ett kroniskt högt blodsocker, behandlingen innebär att sänka blodsockret. Målet är att få en bra balans varken för högt eller för lågt blodsocker. Behandling vid diabetes vilar på tre ben KOST Motion Tabletter Insulin Motion Motion har stor betydelse för att förebygga och behandla typ 2-diabetes. Tänk på att fysisk aktivitet sänker blodsockret 6
Kostbehandling Mat vid diabetes bör individanpassas så att hänsyn tas till blodsockerkontroll, andra sjukdomar och livskvalitet. Målet med kostbehandlingen av diabetes är att ha en jämn blodsockernivå. Genom att fördela maten jämnt över dagen hålls blodsockret i balans, samtidigt ökar förutsättningarna för att patienten ska få i sig all näring. De flesta mår bra av att äta 3 huvudmål (frukost, middag, kvällsmat) och 2-3 mellanmål per dag. Huvudmålen bör vara så allsidiga och varierande som möjligt. Bra att äta det största målet mitt på dagen. Vid dålig matlust är det bra att äta innan tröttheten blir för påtaglig. Kolhydrater är kroppens främsta energikälla och samlingsnamn för socker, stärkelse och kostfiber. Främst kommer kolhydrater från växtriket; potatis, pasta, ris, bröd, mjöl, gryn, frukt/bär, grönsaker, rotfrukter, baljväxter, mjölk. Det är kolhydrater som huvudsakligen gör att blodsockret stiger. Kolhydraterna i maten bryts ned och slutprodukten blir glukos (socker). Lämplig dryck vid diabetes; Måltidsdryck ett glas innehållande 2-5 gr socker: lättöl, lågkaloridryck eller mjölk. Törstsläckare innehållande 0-1,5gr socker: vatten, mineralvatten och de flesta lightdrycker. Ett bra mellanmål kan vara smörgås med pålägg eller frukt som kan bytas ut mot bär, 2dl bär motsvarar 1 frukt. Inga specialprodukter behövs i regel till äldre med diabetes. De allra flesta kan äta en vanlig kaka eller vetebulle till kaffet eftersom blodsockret inte påverkas nämnvärt av små mängder socker. Finns önskemål om extra socker kan man använda sötningsmedel. Den mat som alla borde äta är också den mat som rekommenderas till den som har diabetes. Måltiden ska ge njutning och glädje. 7
Tablettbehandling Om inte kostbehandling och fysisk aktivitet räcker till vid typ-2 diabetes behandlas detta med tabletter i första hand Det finns olika typer av tabletter och dessa bör tas i samband med måltid Kombinationsbehandling med tabletter och insulin förekommer också. Insulinbehandling Olika typer av insulin; Måltidsinsulin Direktverkande med snabb effekt; blodsockret börjar sjunka inom 10 min. Ges i direkt anslutning till måltid. (NovoRapid/Humalog) Basinsulin Medellångverkande/långtidsverkande; har en lång och jämn effekt. Ges 1-2 gånger dagligen som en bas. (Humulin,Insulatard/Lantus/Tresiba) Mixinsulin Blandinsulin, blandning av direktverkande och medellångverkande insulin. Ges två gånger/dygn i direkt anslutning till måltid. (Novo Mix, Humalog Mix25) Insulin sänker blodsockret Viktigt att patienten får något att äta efter insulingivning, annars sjunker blodsockret. 8
Olika typer av insulinpennor 9
KwikPen SoloStar 10
Diabeteskomplikationer Normal blodsockernivå minskar risken för att utveckla komplikationer. Vid typ-2 diabetes kan komplikationerna redan finnas där när sjukdomen upptäcks. Hjärta och blodkärl Den allvarligaste konsekvensen av att ha typ 2-diabetes är att man snabbare får åderförfettning i pulsådrorna. Det kan då uppstå en förträngning av pulsådern som gör att blodflödet minskar. I hjärtat kan det leda till kärlkramp och i benen kan smärtor uppstå. En annan fara med åderförfettning i pulsådror är att det där lättare bildas små blodproppar. Det är framför allt hjärtinfarkt som ökar risken att dö för tidigt när man har typ 2-diabetes. Njurar I njuren kan de nystan av blodkärl där blodet renas och urinen bildas skadas. Kroppen får svårare att göra sig av med avfallsprodukter och dessa ansamlas i blodet. Njurproblem vid diabetes ger inga särskilda symtom förrän njurens funktion är allvarligt försämrad vilket kan leda till dialysbehandling. Ögon Högt blodsocker påverkar ögats blodkärl så att blödningar och blodproppar uppstår. För att upptäcka eventuella förändringar bör ögonen kontrolleras med ögonbottenfotografering regelbundet. Om personen är över 80 år och inte har några diabetesförändringar kallas de inte. Det är viktigt att upptäcka förändringar i ögats blodkärl tidigt och man kan ofta laserbehandla med gott resultat, därför är blindhet och svår synnedsättning ovanligt idag. Hjärnan Kärlen i hjärnan kan också skadas vilket kan leda till demensutveckling t.ex. med sviktande minne. 11
Fötter Känseln i fötterna blir nedsatt på grund av skador i nerver och små blodkärl. Stickningar, domningar och andra obehagskänslor kan uppstå i fötterna Fötternas muskulatur kan försvagas Nedsatt svettsekretion ger torra fötter och risk för hudsprickor. Sår uppkomma utan att man känner av det och tänk på att ett litet sår snabbt kan förvärras När blodcirkulationen är försämrad tar det längre tid för sår att läka. Viktigt att tänka på: Fotvård Inspektera fötterna dagligen. Tvätta och smörj fötterna samt byt strumpor dagligen. Patienten bör använda fotriktiga skor och ska inte gå barfota Gå på fotvård regelbundet Kontakta sjuksköterskan om du upptäcker några förändringar, såsom tryck, svamp mellan tårna eller sår Munhälsa Personer med diabetes har inte mer karies än andra människor i samma åldersgrupp. Hos dem som haft sin sjukdom länge och som har höga blodsockervärden är tandlossningssjukdomar däremot vanligare. Detta beror på småkärlsskador som minskar blodflödet till tandköttet och ger ett försämrat näringsutbyte i vävnaderna kring tänderna. Vid diabetes minskar också salivutsöndringen ibland pga. det höga blodsockret. Råd Förebygga muntorrhet genom att normalisera blodsockret, äta kost med bra tuggmotstånd, skölja munnen ofta med vatten samt använda salivstimulerande medel 12
Symtom, orsaker och åtgärder vid lågt/högt blodsocker Lågt blodsocker under 5.0 mmol/l. Vid behandling med insulin eller tabletter som gör att frisättningen av insulin från bukspottskörteln ökar, kan blodsockervärdet ibland bli för lågt. Detta kallas insulinkänning eller hypoglykemi Blodsockret kan sjunka väldigt snabbt Symtomen kan variera och en del patienter visar inte längre så tydliga symtom på lågt blodsocker, tex patienter som haft sin diabetes länge Varför kan en patient få lågt blodsocker? Fått för mycket insulin Ätit för lite mat eller det har blivit för långt mellan måltiderna Kräkning eller diarré Ökad fysisk aktivitet Högt alkoholintag Tabletter som frisätter insulin från bukspottskörteln (tex Daonil och Mindiab) Symtomen på lågt blodsocker kan vara många t.ex. svettning, huvudvärk, yrsel och hjärtklappning. Om blodsockret blir ännu lägre får patienten svårt att koncentrera sig, blir irriterad och aggressiv och kan till slut bli dåsig eller medvetslös. 13
Åtgärder vid lågt blodsocker: Kontrollera blodsocker Kontrollera att patienten kan svälja Om patienten kan svälja ge något sött t.ex. 3-4 druvsockertabletter eller sockerbitar, ett glas söt saft/ juice, eller 2 tsk honung Kontakta alltid sjuksköterska om blodsocker är under 5mmol/l Insulin får inte ges innan det är godkänt av sjuksköterskan Om det är långt till nästa måltid ska man även ge smörgås och ett glas mjölk. Om patienten är påverkad och inte kan svälja, ring 112 och kontakta sedan sjuksköterska Högt blodsocker över 15.0 mmol/l. Kallas även hyperglykemi. Enstaka blodsockervärde upp till 25 mmol/l är sällan farligt i sig om patienten mår bra. Varför kan en patient få högt blodsocker? När man får sin diabetessjukdom Fått för lite insulin Infektioner, feber Kolhydratrik kost Läkemedel, t.ex. Kortison 14
Symtom på högt blodsocker kan vara att patienten blir trött, törstig, torr i munnen och kissar mer än vanligt, även på natten. En patient som inte mår bra kan vara på väg in i ett allvarligt tillstånd redan vid blodsockervärden mellan 10 15 mmol/l. Det som är farligt är om patienten samtidigt som ovanstående symtom också har illamående, kräkningar, magsmärtor, andnöd eller att andedräkten luktar aceton. Åtgärder vid högt blodsocker Kontrollera hur patienten mår Vilka symtom har patienten? Allmänpåverkad? Kontrollera blodsocker Kontakta alltid sjuksköterska om blodsocker är över 15 mmol/l. Ge extra vätska/vatten Insulin får inte ges innan det är godkänt av sjuksköterskan 15
Blodsockerkontroller. För friska individer är blodsockret normalt mellan 4-8 mmol/l. Blodsockervärdet är ett mått på den mängd socker som finns i blodet vid en viss tidpunkt. Det mäts enkelt och snabbt med en blodsockermätare. Hur ofta blodsockervärdet ska mätas är individuellt och bestäms av läkare eller sjuksköterska. Dygnskurva/Blodsockerkurva är när man tar blodsockerkontroller flera gånger på ett dygn både före och efter måltid. Detta för att kunna se variationer av blodsockervärdet över dygnet och justera behandlingen därefter. Vad behöver du tänka på när du ska ta blodsocker? Som personal är du ansvarig för att kontrollera blodsocker om patienten inte mår bra och kontakta sjuksköterska Blodsockermätaren ska alltid tas med vi insulingivning Kommunens egen mätare heter Ascensia Contour XT och denna ska användas vid blodsockerkontroller Blodsockermätare och stickor ska följas åt och förvaras i rumstemperatur Teststickorna ska förvaras i originalburken och denna ska stängs direkt efter att stickan tagits ut. Teststickor får inte flyttas mellan burkar 16
Hur gör du när du ska kontrollera ett blodsocker? Rengör dina händer med handsprit, låt torka, använd handskar Patientens fingertopp ska vara ren, torr och varm Använd återfjädrande engångslancetter vid provtagning Stick enligt bild nedan En bloddroppe räcker, behöver inte ta bort första droppen Vid blodsockervärden under 5.0 mmol/l eller över 15.0 mmol/l, kontakta alltid sjuksköterskan Om blodsockermätaren visar LO (värde under 0,6 mmol/l) eller HI (värde över 33,3 mmol/l) tag ytterligare ett värde och sedan kontakta sjuksköterskan Ta av handskarna, rengör dina händer med handsprit Dokumentera blodsockervärdet Illustratör: Björn Brinkman, 2B Tecknare Vårdhandboken 17
Insulingivning Din insulindelegering gäller för insulinpenna som är förfylld Det finns olika sorters förfyllda insulinpennor Dessa pennor fungerar på likartat sätt och är lätta att använda Den förfyllda insulinpennan är personbunden och det kan förekomma att patienten har två olika sorters insulin Insulinet ska injiceras i fettvävnaden som finns under huden. Använd alltid 4-6 mm kanyler På ordinationsunderlaget för insulin står det på vilket område på kroppen som insulinet ska ges Områden som kan vara ordinerade är mage, skinkans övre yttre del och lårets framsida Viktigt att sprida injektionen på stickstället, inte ge insulin på samma ställe varje gång Om injektionen sker på samma ställe varje gång är det stor risk att det bildas fettkuddar/knutor under huden Om insulin ges i fettkuddar/knutor kan det leda till ett förändrat upptag av insulinet. Patienten kan då få ett svängande blodsocker Känn alltid över ordinerat område innan du ger insulininjektionen och tag kontakt med sjuksköterska om du känner någon fettkudde/knuta 18
SÄKERHETSKONTROLLER Ditt ansvar före insulingivning Är att alltid utföra dessa säkerhetskontroller Hur mår patienten Rätt person (kontrollera mot signeringslista läkemedel/ordinationsunderlag för insulin) Att patienten inte har fått sitt insulin (signeringslista läkemedel) Rätt tillfälle (datum/klockslag) Rätt läkemedel (jämför insulinpennan med ordinationen på ordinationsunderlaget för insulin) Rätt dos (antal enheter) Rätt sätt (injektionsområde) Om patienten inte mår bra, tag blodsocker och kontakta sjuksköterska innan du ger insulinet Ditt ansvar efter insulingivning signera på signeringslista läkemedel När du har givit insulinet har du ansvar för att patienten äter annars kan blodsockret bli för lågt Ibland behöver patienten äta innan man ger insulinet, detta är då ordinerat av läkare. 19
Insulininjektion Rengör dina händer med handsprit Känn efter fettkuddar/knutor på det ordinerade injektionsområdet. Vänd insulinpennan 20 ggr så att insulinet blandas, får inte skakas Ta alltid en ny kanyl vid varje injektion Montera kanylen rakt på insulinpennan Håll insulinpennan rakt upp, testa genom att trycka ut 1-2 enheter tills insulin syns på nålspetsen Ställ in rätt antal enheter Om för många enheter vrids fram är det bara att vrida tillbaka Insulinet ges i fettvävnaden på ordinerat område; lyft upp ett hudveck med två- eller trefingergrepp och håll kvar hudvecket under hela injektionen Stick rakt in i 90 grader och injicera dosen genom att trycka injektionsknappen helt till 0 Låt nålen vara kvar under huden minst 10 sekunder för att undvika läckage Dra ut nålen Använd SafeClip för att avlägsna nålen Rengör dina händer med handsprit 20
Ny insulinpenna Ny insulinpenna tas fram ur kylskåpet när den du använder börjar ta slut Märk insulinpennan med datum på vit etikett som sätts på pennan när den plockas ur kylskåpet Insulinpennan ska förvaras i rumstemperatur minst 15 minuter innan den kan användas Kontrollera utgångsdatum på den nya pennan Rulla pennan 10 ggr och vänd 10 ggr, upprepa detta ännu en gång (detta behöver endast göras på ny penna) Förvaring av insulin Insulinpennan som används förvaras i rumstemperatur i högst en månad Övriga insulinpennor förvaras i kylskåp Insulin får inte frysas för då blir det helt utan verkan. Om insulin utsätts för stark värme eller solljus försvinner gradvis effekten Minst 2 oöppnade insulinpennor ska finnas hos patienten, meddela sjuksköterska för beställning Hjälpmedel Kanyler och tillbehör för blodsockerkontroll ska finnas hemma hos patienten Kanyler av storlek 4 6 mm ska användas Klipp av kanylen med SafeClip Vid blodsmitta används särskild kanyl. Denna heter BD Autoshield duo pennkanyl och har stickskydd i båda ändarna. Skydden låses automatiskt efter injektion. Denna kanyl kan användas till alla insulinpennor Vid blodsockerkontroll ska blodprovstagare/lansetter med återfjädrande spets användas, dessa är för engångsbruk Kassering Använd inte de sista 12 enheterna från insulinpennan Insulinpennor ska återlämnas till apoteket, ej kastas i brännbart Blodprovstagare/lansetter kan efter användning kastas i brännbart SafeClip slängs i brännbart, ny fås av sjuksköterska eller på Apoteket 21
Stick och skärskador Åtgärder vid stick- och skärskador Om du fått en stick- eller skärskada ska du omedelbart ta rikligt med handsprit Kontakta jourhavande infektionsläkare på CSK Meddela sjuksköterska som får ta prover på patienten Meddela din enhetschef för att skriva anmälan på arbetsskada 22
Referenser Ajanki, Tord: Historien om diabetes och insulinets upptäckt. Historiska Media 1999 Agardh, Carl-David; Berne, Christian och Östman, Jan: Diabetes. Almquist och Wiksell 2005 (3:e upplagan) Bakgrundsmaterial till Skånelistans rekommendationer 2017 Berne, Christian och Fritz, Tomas: Diabetes mellitus. Läkemedelsboken 2014, s.587-613. Läkemedelsverket Hanås, Ragnar: Diabetes typ 1 hos barn, ungdomar och unga vuxna. Beta Med 2008 (4:e upplagan) Sundin, Anki: Diabetes. Hälsoförlaget 2008 Hofstedt, Anette: Diabetes inom äldreomsorgen. Sanofi 2014 www.alltomdiabetes.se www.dagensdiabetes.se www.diabeteshandboken.se www.diabetesnurse.se www.novonordisk.se www.kristianstad.se sök hälso-och sjukvårdshandbok 23