Åtgärder med anledning av tillsyn kvartalsrapport 1

Åtgärder med anledning av tillsyn kvartalsrapport 1 Utbildningsförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-04-04 1.0 Kurt Westlund, Mattias Holmesson Utbildningsförvaltningen Ekonomi och kvalitet

Innehållsförteckning Regelbunden tillsyn... 3 Måluppfyllelse och resultat... 3 Utbildningsnämnden ger inte alla elever möjlighet att nå minst grundläggande behörighet till högre studier...3 Rektorerna säkerställer inte i tillräckligt hög grad att skolans personal arbetar enligt de nationella målen och att verksamheten är fokuserad på elevernas kunskapsutveckling...6 Trygg lärandemiljö... 6 Utbildningsnämnden ser inte till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett tillräckligt målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever och studerande. Utbildningsnämnden ser inte till att det finns en plan mot kränkande behandling som uppfyller skollagens krav i varje enskild verksamhet som ska ha en sådan. Eleverna har inte heller alltid varit delaktiga i att ta fram planerna...6 Ledning och utveckling... 7 Nämnden ser inte till att rektorerna i alla avseenden genomför sitt uppdrag i enlighet med bestämmelserna....7 Samtliga elever i behov av studiehandledning på modersmålet erbjuds inte detta...7 Individuella studieplaner upprättas inte för alla studerande i enlighet med förordningens krav inom den grundläggande vuxenutbildningen och den gymnasiala vuxenutbildningen....8 Tillgång till utbildning... 8 Alla elever och studerande erbjuds inte den utbildning de har rätt till....8 Förkortningar... 9 2 Utbildningsförvaltningen Åtgärder med anledning av tillsyn kvartalsrapport 1

Regelbunden tillsyn Skolinspektionen har i tillsynen av Malmö kommun identifierat följande brister inom utbildningsnämndens ansvarsområde, vilka måste åtgärdas: Allt för många elever lämnar gymnasieskolan utan slutbetyg. Alla elever som så behöver måste få studiehandledning på sitt modersmål. Alla yrkesutbildningar måste säkerställa att eleverna får tillgång till den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU). Inom gymnasiesärskolan måste fokus ökas på elevernas kunskapsutveckling. Inom den kommunala vuxenutbildningen behöver elevernas individuella studieplaner utvecklas, samt att resultaten för elever inom distansutbildningen behöver förbättras. Utbildningsförvaltningen har utarbetat en utvecklingsstrategi för 2012 som syftar till att stärka professionaliseringen och därmed öka måluppfyllelsen. Strategin står på tre ben: Relationer. Med goda relationer och en hög grad av tillit mellan alla aktörer inom organisationen läggs en grund för utvecklingsarbetet.. Hela förvaltningen går in i ett gemensamt ramverk kring kvalitetsarbete, Qualis, som syftar till att skolorna ska göra rätt prioriteringar och därmed ägna energi åt rätt saker. De inifrån skolan identifierade utvecklingsbehoven ska styra arbetet. Detta ska ledsagas av forskningsrön och avdelningen för ekonomi och kvalitet ska vara skolorna behjälpliga i detta arbete. Lärares och skolledares uppdrag konkretiseras. Utifrån en etisk värdegrund och forskningserfarenhet tydliggörs vilka förväntningar som ska riktas gentemot den pedagogiska personalen. Nedanstående är en sammanfattning och ett urval av de insatser som diskuterats vid skolornas och vuxenutbildningsenheternas kvalitetsdialoger i januari-mars 2012. Dokumentationen bygger på verksamheternas egna minnesanteckningar. Åtgärderna är strukturerade utifrån de tre benen i utvecklingsstrategin. För en mer heltäckande bild av enheternas arbete, se bifogad åtgärdsmatris. Måluppfyllelse och resultat Utbildningsnämnden ger inte alla elever möjlighet att nå minst grundläggande behörighet till högre studier. Relationer AFG: Svensklärare och karaktärsämneslärare i verkstäderna diskuterar samarbetsformer för att gemensamt öka elevernas språkutveckling. Stor vikt läggs vid att bereda ettor en så god skolgång som möjligt med optimala val för eleven. Det stora engagemanget i personalgruppen tar sig även uttryck i ett 3 Utbildningsförvaltningen Åtgärder med anledning av tillsyn kvartalsrapport 1

antal informella insatser lärare skjutsar elever till och från skolan, följer med vid besök på socialtjänsten, sjukhusets akutmottagning etc. UH arbetar med insatser för att skapa relationer mellan lärare och elev. Detta skapar trygghet och det ger bättre resultat över tid. Man kan även se att avhoppen minskar. För att kunna stärka relationerna har man i och med GY 11 börjat arbeta med sammanhållna grupper/klasser med 16 elever i varje kurs. Skolans personal har arbetat med ett coachande förhållningssätt och mentorsrollen som helhet. Skolan har gjort en riktad stödinsats mot en klass med ytterst stora behov. Man delade klassen till åtta-grupper och specialpedagogen fick en tydlig roll i sin samverkan med lärarna. Man upplever en positiv utveckling och att man bättre kan stödja varje elev. AFG arbetar bland annat med att förtydliga och förbättra elevernas studieplaner. BVG arbetar för att säkerställa kvaliteten i överlämningen mellan grundskola och gymnasieskola. BVG mäter elevernas kunskaper vid screeningen i början av höstterminen. Eleverna måste tydligt se vad de ska kunna för att nå sina mål. Det kräver att de får reda på var de befinner sig kunskapsmässigt så att målen blir rimliga och nåbara. Allt viktigare blir det att göra formativ bedömningar av elevernas kunskaper. Skolan arbetar också med screening och andra aktiviteter för att finna egna siffror att utvärdera. BVG har ett samarbete med två statistiker inom Köpenhamns kommun för att finna relevanta siffror som visar verksamheternas kvaliteter. Samarbetet fokuserar också på sätt att presentera sina siffror. Ett års studier på individuellt alternativ räcker ofta inte för att komma vidare. BVG planerar studierna på två år så att eleven läser kurser på längre tid, vilket ger trygghet i studierna. BVG har specialklasser för elever med liten kunskap i svenska. Skolan har olika aktiviteter där eleverna arbetar praktiskt samtidigt som de övar sig i att samtala på svenska. Skolbiblioteket erbjuder lässtunder. Matematiken fortsätter sitt fokus på det matematiska språket. KMC konstaterat att det fortfarande är många avbrott och dåliga studieresultat inom distansundervisningen. Med den nya upphandlingen är uppdraget förändrat. De studerande ska följa sin planerade studietakt, annars är det inte en självklarhet att den studerande får studera helt på distans. I nästa verksamhetsuppföljning kommer enheten att undersöka effekterna av den nya upphandlingen. KMS: Många lärare arbetar med hemsidor för att de studerande ska kunna studera hemma. Det kan till exempel vara väldigt svårt för en icke läs- och skrivkunnig att göra läxan. Hemsidor med bland annat talat språk möjliggör detta. ML arbetar för att hitta system för att tidigt fånga upp elever med behov av särskilt stöd. Skolan har en studieverkstad som är bemannad hela skoldagen med möjlighet till hjälp i matematik, engelska och SO och ger repetitionskurser för elever som inte klarat målen. Skolans specialpedagog handleder och arbetar strategiskt kring elever med dyslexi. En viktig del är arbetet med elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. 4 Utbildningsförvaltningen Åtgärder med anledning av tillsyn kvartalsrapport 1

PAG fortsätter sitt arbete med att förankra programmålen. Det pågår ett intensivt arbete med att utveckla den formativa bedömningen. Gedigna kunskaper och konkretiseringen av V-Keps är en mycket bra grund för utvecklingsarbetet. Gedigna kunskaper är ett dokument som utgör underlag för professionella samtal om elevernas kunskapsutveckling och utgångspunkt för utvecklingssamtal med eleverna. V-Keps (V Vetenskaplig, K Kunskaper, E Entreprenörskap, P Perspektiv, S Språk och kommunikation) är en utveckling av detta dokument i enlighet med GY 11. Inom vuxenutbildningen erbjuder PAG allt fler flexibla lösningar och en ökad kontinuerlig intagning av studerande. De studerandes resultat på flexen förbättras, vilket bland annat anses bero på att skolan skapat en större stadga med fasta positioner i schemat. En annan orsak är skolans medvetna strävan att tydligt informera om vad studier i de olika studieformerna innebär och kräver av de studerande. Kommunikationssystem betyder mycket och vuxenutbildningen använder med framgång webben och den digitala lärplattformen It s Learning, inte bara i distansundervisningen. RÖG: Vid kvalitetsdialog påtalas vikten av att planera stödet i den dagliga undervisningen och dokumentera stödformen i varje elevs åtgärdsprogram. Lärarna måste också utvärdera vilka undervisningsinsatser ger bäst resultat. Skolan arbetar fram ett riktigt åtgärdsprogram med fokus på elevens lärande som beskriver: hur undervisningen utgår från elevernas tänkande, förutsättningar och behov hur ämnena hänger samman hur skolan kartlägger behov, analysera och följer upp insatserna hur lärare och elever görs delaktiga i detta arbete hur resultat hänger ihop med insatserna. Uppdrag BVG: Matematiklärare på skolan bedriver learning studies där man arbetar tätt med planering och utvärdering av enskilda moment för att bli bättre på att undervisa. Lärarna arbetar då mycket med att hitta de kritiska aspekterna, det vill säga moment där eleverna riskerar att tappa tråden. Det pågår försök med att vara två pedagoger i en större grupp istället för att vara en pedagog i två små grupper. Lärarna är positiva till arbetssättet där de kan stötta eleverna och varandra mer och bättre i klassrumssituationen. Enligt pedagogerna blir det mer tid för varje elev och lugnare i klassrummet. FJG utarbetar en strategisk handlingsplan med fokus på bland annat formativ bedömning, verksamhetsbesök, skolutvecklingsprojekt och samverkan. För att följa undervisningen bör rektor göra lärarbesök med efterföljande utvecklingssamtal minst två gånger per år och ha en kontinuerlig dialog. NSG har inlett ett samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten för att öka kompetensen hos personalen kring olika funktionsnedsättningar och starta en diskussion kring hur man närmar sig de ökade stödbehoven i respektive arbetslag. Personalen har en stark önskan om att öka de pedagogiska diskussionerna. Skolledningen har också uttalat att specialpedagogerna ska arbeta mer i klasserna, i ordinarie undervisning, och mindre med enskilda 5 Utbildningsförvaltningen Åtgärder med anledning av tillsyn kvartalsrapport 1

elever eller smågrupper. Detta för att stimulera samarbetet och de pedagogiska diskussionerna i kollegiet. Rektorerna säkerställer inte i tillräckligt hög grad att skolans personal arbetar enligt de nationella målen och att verksamheten är fokuserad på elevernas kunskapsutveckling. PARK: De senaste åren har det skett en förändring på skolan. Arbetet med att ständigt utmana eleverna upplevs som en aktiv diskussion inom personalgruppen. Utmaningar sker när elever deltar i andra ämnen och program än där eleverna har sin basplacering, i fredagsval, i projektarbete, i pedagogiska och ämnesbedömningar, i elevernas självskattningsscheman samt i den kontinuerliga dialogen med eleven för att skoldagen ska bli så meningsfull och stimulerande som möjligt. PARK har i uppdrag att fastlägga och genomföra en strategi för arbetet med elevernas kunskapsutveckling, bedömning och utmaning. Tydlighet i arbetet ska framhållas. Det handlar om att skapa en röd tråd som genomsyrar verksamheten. Trygg lärandemiljö Utbildningsnämnden ser inte till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett tillräckligt målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever och studerande. Utbildningsnämnden ser inte till att det finns en plan mot kränkande behandling som uppfyller skollagens krav i varje enskild verksamhet som ska ha en sådan. Eleverna har inte heller alltid varit delaktiga i att ta fram planerna. Relationer FJG: Det blivit en klar förbättring när det gäller uppförande, bland annat på grund av en ökad vuxennärvaro. Bra stämning, ordning och trygghet också i klassrummen. Vuxenutbildningarna har blivit fler, vilket ytterligare ökat vuxennärvaron. På individuellt alternativ (IHARL) arbetar man aktivt med elevernas självbild och trygghet i klassrummen. På språkintroduktionen har man tvåspråkiga lärare och elevassistenter vilket gör att många missförstånd och konflikter kan undvikas. MB har förtydligat informationen kring vart man vänder sig i likabehandlingsfrågor. Ordningsregler presenteras i en kortversion. Skolledningen tar fram en klassrådsmodell. ML: Personal, ledning och elever är involverade i likabehandlingsarbetet. Där diskuteras vad som händer i arbetslagen. Latins Änglar ska vara synliga i korridorerna. Gruppen arbetar mycket med normer och värden. 6 Utbildningsförvaltningen Åtgärder med anledning av tillsyn kvartalsrapport 1

Ledning och utveckling Nämnden ser inte till att rektorerna i alla avseenden genomför sitt uppdrag i enlighet med bestämmelserna. ML arbetar med bärande strukturer genom att få en förutsägbarhet och transparens i organisationen. Skolan förbättrar informationen till och dialogen med personalen och intensifierar samverkansarbetet med fokus på personalfrågor. Skolan stärker lagsamordnarrollen och sprider kunskap och goda exempel internt genom exempelvis pedagogiska kaféer. FJG arbetar för att förankra olika beslut hos eleverna. För att åstadkomma detta krävs en konkret, systematisk, nedtecknad handlingsplan som alla på skolan ska känna till. MB: Elevinflytande utvecklas genom klassråd, elevråd och föräldrasamverkan. Dokumentationen är central för att kunna följa upp och påvisa deltagande och gemensamma beslut. NSG/UH: Klassråden utgör en grund för elevinflytande. Det är viktigt att klassråden hålls och att rektorerna återkopplar. På särskolan upplever man att detta har utvecklats positivt. En lärare och en fritidsledare på skolan har ett uppdrag att utveckla och stödja arbetet med skolans elevråd. PARK: Eleverna utövar elevinflytande genom elevråd, klassråd, matråd och representation i skolans samverkansorgan. Det finns ett elevråd för skolan och ett övergripande för alla gymnasiesärskolan. Inför skolinspektionens kritik har tre ämneslag bildats: karaktärsämneslag, kärnämneslag, ämneslag verksamhetsträning och ämneslag autism. Dessa lägger upp strategi, initierar och genomför pedagogiskt utvecklingsarbete. Dessa behandlar bland annat elevinflytande. Uppdrag KMS arbetar bland annat med den personliga utvecklings- och arbetsplanen för lärare (UALEN). I UALEN finns det tydligt beskrivet vad ledningen anser är skolutvecklande arbete och hur man som lärare konkret kan arbeta med detta, till exempel genom auskultationer, utvärderingar och reflektioner. Innehållet i UALEN följs upp i klassrumsbesök, medarbetarsamtal och lönerevisionen. Stor vikt läggs vid själva processen. RÖG: Rektor för vuxenutbildningen genomför klassrumsobservationer. Dessa är kopplade till innehållet i läroplanen och med dokumentation och återkoppling till läraren. Samtal med eleverna ingår också. Samtliga elever i behov av studiehandledning på modersmålet erbjuds inte detta. 7 Utbildningsförvaltningen Åtgärder med anledning av tillsyn kvartalsrapport 1

AFG tar upp komplikationen med modersmålsundervisningen: För att ha möjlighet att studera sitt modersmål på gymnasiet krävs att man följt modersmålsundervisning på sin grundskola. Här har det varit mycket värdefullt med skolans flerspråkiga personal som extra stöd. PAG: Skolan erbjuder studiehandledning på modersmål och informationen om densamma har intensifierats. Individuella studieplaner upprättas inte för alla studerande i enlighet med förordningens krav inom den grundläggande vuxenutbildningen och den gymnasiala vuxenutbildningen. Komvux-skolorna arbetar tillsammans med Vägledningscentrum för att ta fram rutiner med mera för att uppfylla förordningens krav på individuella studieplaner. PAG: Skolan konstaterar att måluppfyllelsen inom vuxenutbildningen ökat. Skolan organiserar numera tydligare skolformsspecifika konferenser för komvux. RÖG: Flertalet av de som läser på distans förvärvsarbetar vid sidan av studierna och har därför svårt att göra realistiska studieplaner. Skolan erbjuder de studerande handledning och vägledning i början av distansstudierna för att minska antalet studieavbrott. Tillgång till utbildning Alla elever och studerande erbjuds inte den utbildning de har rätt till. FJG arbetar för att kvalitetssäkra det arbetsplatsförlagda lärandet, APL. Skolan har utarbetat en särskild blankett för handledare där det framgår vilka kursmål som ska uppnås under APL-perioden. Det finns inte längre några lokala behörighetskrav inom den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen som begränsar för studerande med annat modersmål än svenska. Detta kritikområde är således åtgärdat. KMC har nu en rekommendation om förkunskaper i stället för krav. PAG hanterar frågan genom att erbjuda orienteringskurser och språkstöd. Eleverna inom språkintroduktionen (tidigare IVIK) läser numera svenska som andraspråk som ger behörighet till ett nationellt program. Detta kritikområde är således åtgärdat. Skolorna arbetar också för att eleverna därutöver ska läsa in SFI om det föreligger ett behov, exempelvis för vidare studier inom vuxenutbildningen. 8 Utbildningsförvaltningen Åtgärder med anledning av tillsyn kvartalsrapport 1

Förkortningar AFG BVG FJG HE KMC KMS MB MED ML NSG PAG PARK RÖG SP UH Agnesfrids gymnasium Bellevue gymnasium Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium Heleneholms gymnasium Komvux Malmö Centrum Komvux Malmö Södervärn Malmö Borgarskola Mediegymnasiet Malmö latinskola Norra Sorgenfri gymnasium Pauli gymnasium Parkskolan Rönnens gymnasium S:t Petri skola Universitetsholmens gymnasium Bilaga Missiv, tidigare insänt till Skolinspektionen nu kompletterat med Hittills åtgärdade kritikpunkter. 9 Utbildningsförvaltningen Åtgärder med anledning av tillsyn kvartalsrapport 1