Beslut Dnr :3755. Beslut. efter tillsyn av Utbildningsnämnden i Malmö kommun

Transkript

1 Beslut Dnr :3755 Beslut efter tillsyn av Utbildningsnämnden i Malmö kommun

2 1 (24) Innehållsförteckning Helhetsbedömning... 2 Allmänt om tillsynen... 4 Beskrivning av kommunen... 7 Tillsynsprotokoll med bedömningar... 8 Bedömningar och motiveringar... 9 Tabellbilaga... 20

3 2 (24) Tillsyn i Malmö kommun, Utbildningsnämnden Helhetsbedömning Malmö stads tretton gymnasieskolor uppvisar varierande resultat på de områden som Skolinspektionen bedömer/granskar vid regelbunden tillsyn. De genomgående problemen rör skolornas kunskapsresultat. Andelen elever med slutbetyg behöver öka. Av eleverna på nationella program fick 84 procent av eleverna slutbetyg efter fyra år, vilket är en ökning över tid. Skillnaderna mellan de nationella programmen är dock stora. De program där skolorna uppnår bäst resultat i det här avseendet är energiprogrammet (96 procent), samt hantverksprogrammet (89 procent). De program där andelen elever som får slutbetyg är lägst är på barn och fritidsprogrammet (58 procent) och fordonsprogrammet (67 procent). För eleverna på International baccalaureate är resultaten mycket goda. För gymnasiesärskolans del kvarstår emellertid att större fokus sätts på kunskapsutvecklingen så att inte den sociala delen av utbildningen överskuggar det uppdraget. Resultaten i kärnämneskurserna Matematik A och Naturkunskap A, behöver förbättras och i Svenska som andraspråk B når var tionde elev inte godkänt betyg. Det finns också här ljusglimtar i resultatbilden för Malmös gymnasieskolor. I kursen Svenska A når över 99 procent av eleverna som får slutbetyg godkänt. Inom den kommunala vuxenutbildningen är resultaten för den utbildning som erbjuds på distans påtagligt sämre än för den som är skolförlagd. För yrkesinriktad vuxenutbildning är resultaten mycket varierande även om den yrkesinriktade vuxenutbildningen når bättre resultat än den gymnasiala allmänna utbildningen. De utbildningar inom vuxenutbildning som ges på heltid uppvisar bättre resultat än de som ges på deltid. Tillsynen har också funnit att det finns lokala behörighetsregler för studerande inom grundläggande vuxenutbildning som kan begränsa tillgången till utbildningen. Kvalitetsarbetet och kännedomen om verksamheternas resultat och arbete på förvaltningsnivå har Skolinspektionen funnit fungerar väl. Skolornas ledning och utveckling varierar mellan skolorna. Det finns goda exempel på att rektorerna har tydligt utvecklingsfokus på undervisningen, medan andra skolor

4 3 (24) bedriver ett mindre kontinuerligt och inte tillräckligt genomgripande ledningsoch utvecklingsarbete. Kvaliteten på det pedagogiska ledarskapet får effekter för hur väl skolan lyckas ge eleverna adekvat stöd, hur väl lärarna samverkar och i vilken mån lärarna skapar ett gemensamt förhållningssätt inför utmaningar som elevers inflytande, individualisering och klassrumsmiljön. Den stora variationsrikedomen på skolorna i Malmö och de goda exemplen skulle också kunna användas mera i utvecklingsarbetet på skolorna än vad som görs idag. Sedan Skolverket genomförde tillsyn i Malmö kommuns gymnasie- och vuxenutbildning år 2005 har utvecklingsarbete skett på många av de områden som då påtalades. Skolinspektionen har emellertid funnit att det sedan dess kvarstår förbättringsbehov för att verksamheten ska motsvara författningarnas krav, inom följande områden som redovisas i föreliggande beslut: - Rektorernas ledarskap - Betygskataloger - Uppföljning av kunskapsresultat inom gymnasiesärskolan - Arbetsplatsförlagd utbildning - Elevers inflytande - Målinriktat arbete för att motverka kränkningar - Behörighetskrav inom vuxenutbildning - Upprättandet av individuella studieplaner för vuxenstuderande - Studiehandledning på modersmålet Skolinspektionen har i tillsynen av Malmö kommun identifierat följande brister inom utbildningsnämndens ansvarsområde, vilka måste åtgärdas: Utbildningsnämnden ger inte alla elever möjlighet att nå minst grundläggande behörighet till högre studier (Lpf 94, 2.1 Kunskaper, mål att uppnå för de frivilliga skolformerna, 1 kap års skollag, Lpf 94, 1.3 Särskilda uppgifter och mål för olika skolformer, Utbildning för vuxna, 6 kap års skollag). Utbildningsnämnden ser inte till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett tillräckligt målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever och studerande (1 kap. 2 tredje stycket 1985 års skollag, 14 a kap års skollag, Lpf 94, 1 Skolans värdegrund och uppgifter).

5 4 (24) Utbildningsnämnden ser inte till att det finns en plan mot kränkande behandling som uppfyller skollagens krav i varje enskild verksamhet som ska ha en sådan. Eleverna har inte heller alltid varit delaktiga i att ta fram planerna (14 a kap års skollag, 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling). Nämnden ser inte till att rektorerna i alla avseenden genomför sitt uppdrag i enlighet med bestämmelserna (1 kap års skollag, Lpf Den enskilda skolans utveckling, Lpf Rektors ansvar, 2 kap års skollag, Lpf 94, 2.3, 5 kap års skollag, 6 kap. 1 och års skollag, 1 kap 5 gymnasiesärskoleförordningen). Alla elever och studerande erbjuds inte den utbildning de har rätt till (1 kap års skollag, 5 kap. 15 och 17 gymnasieförordningen, 4 Förordning om svenskundervisning för invandrare, 13 kap. 1 och års skollag). Allmänt om tillsynen Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Malmö kommun av ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Skolinspektionen har besökt kommunens skolor och andra verksamheter under perioden januari till maj Varje skola har efter besöket fått ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisats. Skolinspektionens iakttagelser och bedömningar som rör helhetsbilden av skolorna samt verksamheterna och huvudmannens ansvar för skolväsendet i kommunen redovisas i detta beslut. Besluten från samtliga skolor och rapporterna från övriga verksamheter bifogas som bilagor. Detta utgör Skolinspektionens slutliga beslut avseende tillsynen i utbildningsnämndens verksamheter. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Skolinspektionen bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten.

6 5 (24) Den nya skollagen trädde i kraft den 1 augusti 2010, men 1985 års skollag ska fortsätta att tillämpas fram till den 1 juli 2011 och för kommunal vuxenutbildningen särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare fram till den 1 juli Det innebär att 1985 års skollag är utgångspunkten för Skolinspektionens tillsyn och granskning fram tills dess. En ny gymnasieförordning trädde i kraft den 1 februari 2010 och ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli års gymnasieförordning ska fortsätta att gälla för utbildning som påbörjats före utgången av juni Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: Måluppfyllelse, trygg lärandemiljö, ledning och utveckling samt tillgång till utbildning. Tillsynen syftar inte till att ge en heltäckande bild av all verksamhet vid den aktuella tidpunkten. Övergripande information om tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Av rapporter och bilagda beslut framgår vilka skolor och verksamheter som har granskats, hur tillsynen har genomförts, vilka bedömningar som har gjorts och i vilka avseenden åtgärder behövs på de enskilda skolorna eller i de olika övriga verksamheterna. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs på de enskilda skolorna har rektor och huvudman ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits på skolorna, i övriga verksamheter och i kommunen inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Underlaget för Skolinspektionens bedömningar av utbildningsnämndens ansvarstagande är dels dokument från utbildningsnämnden och förvaltningen, skolor och övriga verksamheter, dels den information som inspektörerna samlat in via enkäter samt vid observationer, intervjuer och samtal under besöken. Beslutet grundas även på annan information om kommunen, skolor och övriga verksamheter från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Malmö genomfördes intervjuer med representanter för utbildningsnämnden och utbildningsförvaltningen. Samtliga gymnasieskolor och den vuxenutbildning som erbjuds på de kommunala gymnasieskolorna, samt vissa delar av den upphandlade vuxenutbildningen har besökts. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för elever och personal.

7 6 (24) Detta beslut kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för utbildningsnämnden. Företrädare för utbildningsnämnden har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i detta beslut.

8 7 (24) Beskrivning av kommunen Tabell 1. Antal elever och studerande i kommunens verksamheter Verksamhetsform Antal elever/helårsstudieplatser Gymnasieskola 7611 Gymnasiesärskola 243 Kommunal vuxenutbildning 3425 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 40 Svenskundervisning för invandrare 3425 Källa: Utbildningsförvaltningen Utbildningsnämnden i Malmö har ansvar för gymnasieutbildning, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning samt Svenska för invandrare (Sfi) i Malmö kommun. Malmö kommun har tretton gymnasieskolor: Agnesfrids gymnasium, Bellevue gymnasium Malmö Borgarskola, Frans Suells och Jörgen Kocks gymnasium, Heleneholms gymnasieskola, Malmö latinskola, Mediegymnasiet, Parkskolan, Rönnens gymnasium, S:t Petri skola, Pauli gymnasium, och Universitetsholmens och Norra Sorgenfri gymnasium. Malmö stad erbjuder samtliga nationella program, förutom naturbruksprogrammet som bara finns som specialutformat program, samt individuella programmet med olika inriktningar. De individuella programmen finns på samtliga skolor. (Förteckning över fördelning av program finns i tabell 1) International baccalaureate erbjuds på Malmö Borgarskola. På Bellevue gymnasium anordnas enbart utbildning inom ramen för individuella programmet. Gymnasiesärskola finns på Norra Sorgenfri, Frans Suells och Jörgen Kocks gymnasium, Rönnens och Agnesfrids gymnasium. Inom Parkskolan verksamhet finns enbart gymnasiesärskola, vars verksamhet är placerad på sju olika enheter. Den kommunala vuxenutbildningen bedrivs dels vid Frans Suells och Jörgen Kocks gymnasium, Pauli gymnasium, Rönnens gymnasium, Norra Sorgenfri gymnasium, Agnesfrids gymnasium och vid komvuxenheten Komvux Malmö Södervärn. Den kommunala vuxenutbildningen inom Komvux Malmö centrum, i form av grundläggande och gymnasial utbildning bedrivs också på entreprenad liksom Sfi. (Förteckning över anordnare finns i tabell 2.)

9 8 (24) Tillsynsprotokoll med bedömningar Tillsynen har visat att åtgärder krävs inom de områden som är markerade. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande Måluppfyllelse och resultat Kunskaper Trygg lärandemiljö Målinriktat arbete mot kränkande behandling Plan mot kränkande behandling Ledning och utveckling Personalens utbildning och kompetensutveckling Ansvarsfördelning Rektorernas uppdrag Tillsyn över enskilda verksamheter Uppföljning och utvärdering Tillgång till utbildning Plats och valmöjligheter Lokala utformningar Avgifter

10 9 (24) Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat Bristområde: Kunskaper Bedömning: Utbildningsnämnden ger inte alla elever möjlighet att nå minst grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier och studerande inom vuxenutbildningen ges inte tillräckliga möjligheter att nå målen i de kurser de läser. Författningsstöd: 1 kap års skollag 6 kap års skollag Lpf 94, 1.3 Särskilda uppgifter och mål för olika skolformer, Utbildning för vuxna Lpf 94, 2.1 Kunskaper, mål att uppnå för de frivilliga skolformerna Kursplanerna Motivering: Andelen elever på nationella program som får slutbetyg efter 4 år från det de påbörjade sina gymnasiestudier 2010 är 84 procent, vilket innebär att mer än var sjätte elev inte fullföljer sina gymnasiestudier. Skillnaderna mellan de nationella programmen är dock stora. De program där skolorna uppnår bäst resultat i det här avseendet är energiprogrammet (96 procent), samt hantverksprogrammet (89 procent). De program där andelen elever som får slutbetyg är lägst är på barn och fritidsprogrammet (58 procent) och fordonsprogrammet (67 procent). Det finns variationer mellan skolor som erbjuder samma program. Medan 96 procent av eleverna på naturvetenskapsprogrammet på Malmö Borgarskola når slutbetyg efter fyra år är det bara 63 procent som når motsvarande resultat på Pauli gymnasium. Vid en jämförelse av samhällsprogrammet når återigen Malmö Borgarskola höga resultat (97 procent) medan Malmö latinskolas samhällsvetenskapsprogram har en femtedel som inte fullföljer utbildningen. Av de elever som får slutbetyg uppnår naturvetenskapliga programmet och samhällsvetenskapliga programmet på S:t Petri och Malmö Borgarskola högst genomsnittligt meritvärde tillsammans med naturvetenskapsprogrammet på

11 10 (24) Malmö latinskola och Heleneholms gymnasium. Det högsta genomsnittliga betygsvärdet finns på naturvetenskapliga programmet på Malmö Borgarskola som dessutom ligger en bit över riksgenomsnittet. Fordonsprogrammets elever har lägst genomsnittligt betygsvärde. Sammantaget har en liten förbättring av de genomsnittliga betygsvärdena skett jämfört med föregående år. Av de elever som fått slutbetyg och också nått grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier framträder en lite annan bild. På elprogrammet uppnår 97 procent grundläggande behörighet, på naturvetenskapliga programmet och samhällsvetenskapsprogrammet når nästan samtliga elever resultat så att de blir behöriga till högre studier. Däremot är det låga resultat för eleverna på fordonsprogrammet och för livsmedelsprogrammet, där det bara är varannan elev av de med slutbetyg som når grundläggande behörighet. För byggprogrammet och hotell- och restaurangprogrammet kan man också se en tydlig nedgång från tidigare år gällande andelen behöriga. Andelen flickor som får slutbetyg efter fyra år är 69 procent och för pojkar 64 procent år Det finns en positiv trend för pojkarnas resultat. Skillnaderna mellan flickors och pojkars genomsnittliga betygspoäng är mindre än skillnaderna som finns i riket. På flera skolor når en stor andel av eleverna med utländsk bakgrund slutbetyg, men på ett par av skolorna är andelen mycket låg. Sammantaget har det skett en förbättring för dessa elever som kan skönjas under ett par år tillbaka. Den kärnämneskurs som Malmös gymnasieelever lyckas bäst med är Svenska A där nästan samtliga elever med slutbetyg når målen för kursen (99 procent). I Svenska B når däremot bara 96 procent godkänt. Däremot lyckades inte de elever som läser Svenska som andraspråk A och B lika väl. På B-kursen når var tionde elev inte målen för godkänd. I kärnämneskurserna Matematik A och Naturkunskap A är det däremot bekymmersamt. Naturkunskap A är den kurs, (efter Svenska som andraspråk B) som flest elever (8,7 procent) inte når målen i, följt av Matematik A (5,8) och Religion A (5,4). När det gäller skillnaderna mellan nationella provresultat och slutbetyg finns det i huvudsak rimlig variation mellan kursbetygen och resultaten på de nationella proven. Ett undantag är kursen svenska B som uppvisar större skillnader än övriga kurser, där nästan var fjärde elev får högre kursbetyg än provbetyg. Antalet elever som är intagna på individuellt program och som lyckas bli behöriga och övergår till ett nationellt program är under läsåret 2009/ stycken av 766 sökande vilket är en minskning från föregående år då

12 11 (24) motsvarande antal var 209 av 704 sökande. Däremot lyckades en större andel elever på individuella programmet bli behöriga än föregående år. (26 procent 2010 jämfört med 19 procent 2009.) För gymnasiesärskolans del har tillsynen funnit att skolornas fokus på elevernas kunskapsutveckling ibland överskuggas av uppdraget att utveckla elevernas sociala förmåga. Av utbildningsförvaltningens kvalitetsredovisning framgår att vuxenutbildningens resultat i form av hur stor andel av de studerande som uppnår minst betyget godkänd har ökat under de senaste fyra åren. Resultatsammanställningen uppvisar skillnader mellan de gymnasiala allmänna kurserna och de yrkesinriktade. De enheter som har flest heltidsstuderande uppnår bättre resultat än de med större andel deltidsstuderande. Andelen avbrott har minskat lite grann sedan föregående år, men det är fortfarande 13 procent av de studerande som inte fullföljer utbildningen (14 procent år 2009). Även andelen avbrott är högre för utbildningar på distans och deltid. Uppföljning av orsakerna till avbrotten sker, men kanske hade verksamheten varit förtjänt av en mera fördjupad orsaksanalys av avbrotten, för att i än högre utsträckning möta de studerandes behov. Malmö kommuns utbildningsnämnd behöver analysera orsakerna till resultatskillnaderna mellan programmen och vidta åtgärder för högre måluppfyllelse generellt. Diskrepansen mellan utfallet på de nationella proven i Svenska B jämfört med slutbetygen i den kursen behöver ytterligare analyseras. Skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat behöver man finna orsakerna till. Nämnden behöver också vidta åtgärder så att fler elever som blivit behöriga efter att ha studerat på individuella programmet ges möjlighet att gå över till nationella program. De skillnader mellan skolorna som finns för elever med utländsk bakgrund behöver ytterligare analyseras i syfte att få måluppfyllelsen att öka. Nämnden behöver också vidta åtgärder för gymnasiesärskolan så att kunskapsuppdraget blir tydligt. Vuxenutbildningens distans- och deltidsutbildningar behöver utvecklas så att fler studerande når målen. De skrivningar om stöd och individualisering i föreliggande rapport bör också ses som bakgrund till detta område. Resultat redovisas i tabell 3.

13 12 (24) Huvudområde: Trygg lärandemiljö Bristområde: Målinriktat arbete mot kränkande behandling Bedömning: Utbildningsnämnden ser inte till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett tillräckligt målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever och studerande. Författningsstöd: 1 kap. 2 tredje stycket 1985 års skollag 14 a kap års skollag Lpf 94, 1 Skolans värdegrund och uppgifter Motivering: Att skapa en god skol- och klassrumsmiljö är en del i skolans förebyggande arbete mot kränkningar. Skolinspektionen kan vid denna tillsyn konstatera att det sedan 2005 års tillsyn skett mycket arbete på skolorna för att motverka kränkande behandling. Av utbildningsförvaltningens kvalitetsredovisning framgår att fler elever känner sig trygga jämfört med tidigare år och att skillnaderna mellan skolorna i det här avseendet är mindre. Av Skolinspektionens tillsyn framgår dock att inte alla skolor bedriver ett tillräckligt målinriktat arbete för att förhindra kränkningar. På några av skolorna bottnar också bedömningen i att lärarna inte tillräckligt lyckas verka för att relationerna mellan elever och lärare bidrar till studiero och trygghet. Området under rubriken Rektorernas uppdrag i föreliggande beslut som behandlar samverkan mellan lärare bör anknytas till denna bedömning. Den pedagogiska ledningens uppgift att skapa ett gemensamt förhållningssätt hos lärarna kring frågor om studiero och klassrumsklimat är av betydelse för ett framgångsrikt förebyggande arbete. När det gäller elever som går på individuella programmet introduktionskurs (IVIK) kunde Skolinspektionen konstatera att det skett förbättringar avseende den elevgruppens integrering i skolorna sedan Skolinspektionens granskning av nyanlända elever. 1 Dock kvarstår fortfarande en del arbete då det under inspektionen framkommit att eleverna på IVIK ibland upplever att de är lågt 1 Skolinspektionen Kvalitetsgranskningsprojekt Utbildning för nyanlända elever 2009

14 13 (24) prioriterade på skolorna. Det finns dock goda exempel på att skolorna aktivt arbetar för att föra elevgrupperna närmare varandra, bland annat genom att ha gemensam undervisning i vissa ämnen. Bristområde: Plan mot kränkande behandling Bedömning Utbildningsnämnden ser inte till att det finns en plan mot kränkande behandling som motsvarar skollagens krav i varje enskild verksamhet. Eleverna har inte heller alltid varit delaktiga i att ta fram planerna. Författningsstöd: 14 a kap års skollag 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Motivering: De kritiserade skolorna har det gemensamt att planen mot kränkningar inte motsvarar författningarnas krav. De krav som skolorna inte uppfyller handlar om att kartläggning inte gjorts utifrån gällande förhållanden och att åtgärderna inte motsvarar de behov som identifierats på de aktuella skolorna. Det finns också brister i vissa skolors planer gällande rutiner för om elever kränks av personal. Eleverna har dessutom inte alltid varit delaktiga i framtagandet av planen. Den gängse uppfattningen på skolorna är att ansvaret för det målinriktade arbetet mot kränkningar ligger på rektorn. Av utbildningsnämndens delegationsförteckning framgår inte att ansvaret är delegerat till rektorerna. Huvudområde: Ledning och utveckling Bristområde: Rektorernas uppdrag Bedömning: Nämnden ser inte till att rektorerna i alla avseenden genomför sitt uppdrag i enlighet med bestämmelserna.

15 14 (24) Författningsstöd: 1 kap års skollag 1 kap års skollag 2 kap års skollag 5 kap års skollag 6 kap. 1 och års skollag 8 kap. 1 och 5 gymnasieförordningen 7 kap. gymnasieförordningen 8 kap. 1 gymnasieförordningen 1 kap. 5 gymnasiesärskoleförordningen Lpf 94, 1 Skolans värdegrund och uppgifter Lpf 94, 1.2 Den enskilda skolans utveckling Lpf 94, 2.3 elevernas ansvar och inflytande Lpf 94, 2.6 Rektors ansvar Motivering: Resultatstyrning Tillsynen har funnit att skolornas rektorer och utbildningsförvaltningen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamheternas styrkor och utvecklingsområden identifieras. Av tillsynen framgår dock att det inte alltid bedrivs ett utvecklingsarbete utifrån den utvärdering och uppföljning av skolans verksamhet som görs. Inom gymnasiesärskolan är inte alltid kunskapsuppföljningen på individnivå tillfyllest vilket bland annat får konsekvensen att det inte heller bedrivs ett systematiskt arbete för att följa upp resultaten i form av elevernas uppnådda kunskaper på skolnivå. Skolinspektionen har vidare funnit att gymnasiesärskolans elever inte får kännedom om målen för utbildningen. Med bakgrund av detta är det är angeläget att huvudmannen säkerställer att elevernas kunskapsutveckling får en mera framträdande plats inom gymnasiesärskolan.

16 15 (24) Stöd Av tillsynen har framkommit att stödinsatserna är ett område inom gymnasieskolan som inte alltid följs upp tillräckligt. Det finns god tillgång till stöd på kommunens gymnasieskolor och vuxenutbildningsenheter, men stödet på gymnasieskolorna utformas inte alltid på ett sätt att det kommer alla elever till del. Ofta anordnas stöd i form av så kallade studieverkstäder där eleverna kan få hjälp med skolarbetet. Men tillsynen visar att det finns elever som behöver stöd men som inte deltar i de stödåtgärder som anordnas och att ansvaret för att få stödet i alltför stor utsträckning åläggs eleverna. Skolorna behöver i de fallen se över om undervisningen ska förändras så att den i högre utsträckning motsvarar elevernas behov. Det är viktigt att skolorna i sin planering och schemaläggning tar i beaktande att skolan har ett uppdrag att kompensera för de skillnader i förutsättningar som elever har. För att motverka begränsningar i elevernas möjligheter behöver skolan analysera om alla elever som behöver stödinsatser kan få detta i realiteten. Stödinsatserna bör ses i bakgrund av behovet att öka individanpassningen av undervisningen i stort. Skolinspektionen har funnit att detta behöver utvecklas inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen. Det kan inte uteslutas att en större samverkan mellan lärarna och ett gemensamt förhållningssätt inom detta område kan förbättra förutsättningarna för att anpassa undervisningen efter elevers behov, förutsättningar erfarenheter och tänkande. Av de intervjuade eleverna på IVIK framkommer att de får studiehandledning på modersmålet, men detta verkar ebba ut när eleverna övergår till ett annat individuellt eller till ett nationellt program. Av en utredning om modersmål och studiehandledning från utbildningsförvaltningen framgår att det endast är elever som har sitt modersmål som fungerande skolspråk som kan komma i fråga för studiehandledning på modersmålet. Denna slutsats står i strid med lagstiftningen som anger att eleven har rätt till stöd på modersmålet om det behövs. Bedömningen av en elevs stödbehov ska vara individuell. Det kan mycket väl vara en adekvat stödinsats att använda studiehandledning på modersmålet för elever som exempelvis inte kan läsa och skriva på sitt modersmål, eftersom utformningen av stödet kan se olika ut. Pedagogisk ledning Det finns skolor där rektorerna utgör en sammanhållen ledningsgrupp som leder utvecklingsarbetet på skolan. Men det finns också skolor där rektorernas pedagogiska arbete fått flyttas åt sidan för mera akuta göromål och där

17 16 (24) intentionerna med utvecklingsarbetet inte är helt förankrat hos lärarna. På Norra Sorgenfri gymnasium har Skolinspektionen funnit ett stort antal brister på ett flertal bedömningsområden som kan härledas till att skolledningen behöver få stöd i sitt fortsatta arbete. Rektorernas ledarskap och strategier för att skapa samarbetsarenor för lärarna varierar mellan skolorna. Skolinspektionen har funnit att samverkan mellan kärn- och karaktärsämnen på gymnasieskolorna behöver utvecklas så att skolorna erbjuder elever och studerande en utbildning där lärarnas samlade kompetens tas till vara. Arbetet med att leda pedagogiska diskussioner i syfte att utveckla ett gemensamt förhållningssätt kring studiero, elevinflytande, individualisering, bedömningsfrågor och inte minst förväntningar på elevernas förmåga, behöver ytterligare förstärkas. Det sistnämnda har man dock tämligen väl lyckats med inom vuxenutbildningen. Rektorerna behöver också i högre grad inom gymnasie- och gymnasiesärskolan göra lärarna medvetna om den egna verksamhetens resultat så att detta blir ett underlag för att utveckla undervisningen. Inflytande Skolinspektionen har kritiserat flera av skolorna för att eleverna inte ges möjlighet att få tillräckligt inflytande över sin utbildning. På många av skolorna förekommer ett arbete med att göra eleverna delaktiga i skolarbetet, men det rör sig om enskilda lärares engagemang och det förekommer i för liten utsträckning en diskussion i arbetsenheterna om hur detta ska utvecklas. Inom gymnasiesärskolan begränsas inflytandet av att eleverna inte görs tillräckligt informerade om utbildningens mål. På de flesta skolorna finns välutvecklade system för formellt elevinflytande i form av elevråd och klassråd. Skrivningarna i skollagen och läroplanen anger dock att alla elever ska ha inflytande över sin utbildning. En representativ elevrådsverksamhet, hur välfungerande den än är, kan aldrig ersätta ett levande och ständigt pågående inflytande i klassrummet. Av utbildningsnämndens kvalitetsredovisning framgår att man utvärderar elevernas möjlighet till inflytande och att andelen elever som upplever att de har inflytande över undervisningen har ökat de senaste åren. Utbildningsnämnden uppmärksammar dock i sin kvalitetsredovisning, liksom Skolinspektionen gör, att inflytandet i huvudsak gäller arbetsformer och inte innehållet i utbildningen. När det gäller vuxenutbildningen finns ett mera etablerat och gemensamt förhållningssätt bland lärarna som levandegör diskussion och arbete för de studerandes inflytande.

18 17 (24) Studieplaner och betygsdokument Till brister av mera formell karaktär som Skolinspektionen funnit hör att alla skolors betygskataloger inte uppfyller författningarnas krav. Tillsynen har också funnit att och att betygsättningen på vissa skolor inte går rätt till. Det förekommer att kurser hålls öppna till eleverna når målen, att elever får intyg i gymnasiesärskolan på felaktiga grunder, samt att inte hela betygsskalan används inom vissa av utbildningarna inom den yrkesinriktade vuxenutbildningen. Vidare har Skolinspektionen funnit att individuella studieplaner inte alltid upprättas och att de inte alltid utformas för de studerande inom vuxenutbildningen så att den studerandes samlade utbildning förtecknas i planerna. Tillsynen visar att det efter omorganisationen av vägledningsfunktionen finns ett behov av samarbete mellan rektorer, komvuxverksamheter och Vägledningscentrum för att få fram korrekta individuella studieplaner som kan användas i undervisningen och som tjänar det syfte för de studerande, vilket förordningen anger. För ovanstående bristområde ger respektive skolrapporters motiveringsavsnitt mera detaljerade och konkreta beskrivningar. Huvudområde: Tillgång till utbildning Bristområde: Plats och valmöjlighet Bedömning: Alla elever och studerande erbjuds inte den utbildning de har rätt till. Författningsstöd: 1 kap års skollag 5 kap. 15, 17 och 18 gymnasieförordningen 4 Förordning om svenskundervisning för invandrare 13 kap. 1 och års skollag Motivering: Den arbetsplatsförlagda utbildningen för eleverna varierar i kvalitet då det förekommer att kursplanernas krav inte följs. Utbildningsnämnden behöver också uppmärksamma att det kan finnas en risk att utbildningens likvärdighet äventyras om skolor förlitar sig på elevers egna kontakter i anskaffandet av

19 18 (24) APU-platser. Nämnden måste se till att alla elever får APU-platser som ger eleverna utbildning som motsvarar kursplanernas krav. För de elever som studerar på IVIK erbjuds utbildning i svenska för invandrare. Svenska för invandrare riktar sig till vuxna och är en utbildning som är inriktad mot arbetslivet. I författningen anges att målgruppen är vuxna men att man kan läsa sfi från och med 16 års ålder. Åldersgränsen är 16 år eftersom elevers skolplikt upphör då. Åldersangivelsen ska inte tolkas som att man ska läsa sfi från och med det år man fyllt 16. De elever skolinspektionen intervjuade hade samtliga för avsikt att studera vidare på gymnasiet. Skolinspektion har inte sett något som tyder på att undervisningen i svenska språket i sig har brister, tvärtom har inspektörerna mötts av välutbildade och engagerade lärare med stort intresse för elevgruppen. Det som är grunden för kritiken är att Svenska för invandrare inte är behörighetsgivande för vidare studier, eleverna måste också läsa Svenska som andraspråk för att kunna bli behöriga till ett nationellt program, vilket göra att konstruktionen kan leda till fördröjningar att komma vidare för eleverna. Skolinspektionen vill understryka att detta har påpekats vid kvalitetsgranskningen Nyanlända elever år Tillsynen har vidare funnit att elevernas valmöjligheter är begränsade på vissa skolor. Skolorna har genom att skapa profiler tagit i anspråk utrymmet för individuellt val, vilket inte är förenligt med gymnasieförordningen. För vuxenutbildningens vidkommande har Skolinspektionen funnit att det finns lokala behörighetskrav inom den gymnasiala och grundläggande vuxenutbildningen vilka begränsar för studerande med annat modersmål än svenska att delta i utbildningen, eftersom det exempelvis krävs att man läst sfi kurs D för att kunna delta. Med Malmö stads demografi, där den absolut största gruppen som studerar på grundläggande vuxenutbildning utgörs av studerande med annat modersmål än svenska, måste huvudmannen se till att utbildningsanordnarna inte sätter upp formella hinder så att studietiden förlängs eller i värsta fall utestänger studeranden, i synnerhet inom grundläggande vuxenutbildning. Istället behöver utbildningen i högre grad utformas så att den motsvarar de studerandes behov. Vidare framgår av tillsynen av sfi att det finns ett stort antal studeranden som har svårt att följa undervisningen på grund av psykisk ohälsa och som har särskilda behov i samband därmed. Platserna på de enheter som har kompetens för att ta hand om dessa studerande är få i förhållande till antalet studeranden med särskilda behov. Utbildningsnämnden behöver se till att särskilda insatser görs i tillräckligt stor utsträckning för att säkerställa att sfi-studerande med

20 19 (24) särskilda behov får de anpassningar som behövs så att de kan tillgodogöra sig undervisningen. Tillsynen visar också att den information som utgör underlag för indelning av de studerande i studievägar och som görs på Vägledningscentrum är knapphändig. Nämnden behöver tydliggöra vilket ansvar för kartläggning av sfi-studeranden som Vägledningscentrum respektive sfi-anordnarna har för kartläggning samt säkerställa att denna ger tillräckligt med information för att placera in de studerande i rätt studieväg. Kommunen har ansvar för att åtgärder vidtas, såväl på skol- och enhetsnivå som på huvudmannanivå. Skolinspektionen kommer att följa upp detta och övriga beslut som meddelats under tillsynen. Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen senast den 9 december Beslutet är fattat utifrån de bestämmelser som gällde vid beslutstillfället. Uppföljningen av detta beslut kommer dock att ske efter de skolförfattningar som börjar gälla den 1 juli Vid bedömningen av vidtagna åtgärder kommer därför hänsyn tas till hur författningarna eventuellt har ändrats. Föredragande för skolbesöken har varit utredarna Angerd Eilard, Anna Sandell, Annette Johnsson och Cecilia Palmqvist, jurist Maria Rydnér och undervisningsråd Michael Erenius. I ärendets slutliga handläggning har deltagit enhetschef Lotta Kårlind, Ebba Svartz, Viveca Serder, avdelningsjurist Staffan Opitz samt avdelningschef Björn Persson. På Skolinspektionens vägnar Viveca Serder Tf. Avdelningschef Cecilia Palmqvist Utredare/Föredragande Bilagor: Tabellbilaga

21 20 (24) Tabell 1. Program fördelade på Malmö kommuns gymnasieskolor Skola skolformer Program inom gymnasieskolan Agnesfrids gymnasium (AFG) Bellevue gymnasium (BG) Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium (FSJG) Heleneholms gymnasieskola (HG) Komvux Malmö Centrum (KMC) Komvux Malmö Södervärn (KMS) Malmö Borgarskola (MB) Malmö Latinskola (ML) Mediegymnasiet (MG) Gymnasieskola, gymnasiesärskola, gymnasial yrkesvux. gymnasieskola Gymnasieskola, gymnasiesärskola, gymnasial yrkesvux. Gymnasieskola Grundläggande och gymnasial vux., sfi på entreprenad Grundläggande och gymnasial vux., sfi, särvux Gymnasieskola Gymnasieskola Gymnasieskola FP, HV, IV Gy-sär FP, HV IV HR, HV, LP, HP, SMNP, IV, IVIK, ES 2 Gy-sär: HP, HR, MP BF, ES, NP, SP, IV HP, NV,SP, IVIK NV,SP, Specialutformade program, IVIK MP 2 Estetiska programmet på FSJK-gymnasiet har inte ingått i granskningen.

22 21 (24) Norra Sorgenfri gymnasium (NSG) Pauli gymnasium (PAG) Gymnasieskola, gymnasiesärskola, gymnasial yrkesvux. Gymnasieskola, gymnasiesärskola, gymnasial vux. BP, HV, IP, IV Gy-sär: IP, IV NV, SP, IVIK Parkskolan (PARK) Gymnasiesärskola ES, NP, IV, Specialutformade program, yrkesträning och verksamhetsträning Rönnens gymnasium (RÖG) Gymnasieskola, gymnasiesärskola, gymnasial yrkesvux. OP, SMOP Gy-sär: Specialutformade program S:t Petri skola (STP) Gymnasieskola NV, SP, IVIK Universitetsholmens gymnasium (UHG) Gymnasieskola EC, EN, TE, IVIK

23 22 (24) Tabell 2. Förteckning över upphandlade anordnare av vuxenutbildning och svenska för invandrare Gymnasial och grundläggande vuxenutbildning, sfi Hermods Hvilan Glokala folkhögskolan Folkuniversitet ABL Malmö/IRIS-skolan Hyllie Parks folkhögskola Lernia utbildning AB NTI-skolan Vuxenutbildningen Rosengårdsskolan Merit utbildning Iris Hadar Hyllie Parks folkhögskola Jensen education

24 23 (24) Tabell 3. Betygsresultat gymnasieskolans nationella program 3 Program/skola Andelen i % elever med slutbetyg efter 4 år Andelen behöriga av elever med slutbetyg Genomsnittlig betygspoäng BF/HG ,3 BP/NSG ,4 EC/UHG ,5 EN/UHG ,1 ES/HG ,4 FP/AFG ,8 HP/FSJG ,8 HP/MB ,0 HP/Samtliga ,4 HR/FSJG ,1 HV/AFG.. 56 HV/FSJG ,5 HV/Samtliga ,2 IP/NSG LP/FSJG ,4 MP/MG ,7 NV/HG ,4 NV/MB ,6 NV/ML ,0 3 Skolverkets statistik för resultat läsåret 2009/2010

25 24 (24) NV/PAG ,9 NV/STP ,0 NV/Samtliga ,8 OP/RÖG ,2 SP/HG ,3 SP/MB ,0 SP/ML ,9 SP/PAG ,8 SP/STP ,5 SP/Samtliga ,7 TE/UHG ,6