Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning
Denna trycksak är framtagen av Sexuell hälsa och Habiliteringen inom Sociala resursförvaltningen Malmö stad Materialet är framtaget med ekonomiskt stöd från statsanslaget, Insatser mot hiv, aids och andra smittsamma sjukdomar, som syftar till att nå målen i den Nationella strategin mot hiv/aids och vissa andar sjukdomar. (Prop, 2005/06:60) Formgivning: Marco Vega, 2013
Inledning Du som arbetar med vuxna personer som tillhör personkrets 1 eller 2 enligt LSS (Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade) står ofta inför nya och svåra utmaningar när det gäller det praktiska arbetet med sexualitetsfrågor. Vår förhoppning med samtalsunderlaget är därför att kunna sätta intimitet, närhet och sexualitet i ett inkluderande och hälsofrämjande sammanhang. Inledningsvis ges en definition av begreppet sexualitet där syftet är att placera in ämnet i ett större sammanhang som bland annat innefattar tankar och känslor. Detta tillsammans med de sexuella rättigheter som beskrivs nedan kan förhoppningsvis bidra till att se ämnet i sin helhet utifrån din vardagliga kontext. Därefter följer viktiga utgångspunkter kring hur du som medarbetare kan förhålla dig till sexualitet professionellt genom att utgå från PLISSIT-modellen. Modellens grund bygger på att det finns en öppenhet bland ansvariga och personal att vilja och kunna diskutera frågor som rör sexualitet. Avslutningsvis följer exempel på frågeställningar och en modell som förhoppningsvis kan bidra till att föra upp ämnet sexualitet, intimitet och närhet på agendan i olika arbetsgrupper. Ett sätt att bidra till att en skillnad sker för såväl brukare, anställda och ansvariga. 3
Bakgrund Mot bakgrund av att ett flertal verksamheter uttryckt ett behov av vägledning kring sexualitetsfrågor inleddes en samverkan mellan Sexuell hälsa och Habiliteringen, båda verksamma inom Sociala resursförvaltningen i Malmö stad. Utgångspunkten för arbetet är den strategi och handlingsplan för arbetet med sexuell hälsa inom Malmö stad som Kommunstyrelsen beslutat om. Ett särskilt fokus gällande verksamheter inom Vård och omsorg i handlingsplanen innefattar personer med intellektuellt funktionshinder. Intentionen var därför att kunna inkludera ett rättighets-perspektiv med lika rättigheter och möjligheter för att kunna bejaka sin sexualitet och kropp oavsett ålder, kön och eventuell funktionsnedsättning. Inledningsvis gjordes en inventering av hur ämnet sexualitet och funktionsnedsättning in-kluderats nationellt, regionalt och lokalt i Sverige och vi fann såväl kunskaper som yrkesmässig praktik inom detta fält bristfälliga. I dagsläget finns inga nationella riktlinjer eller policies på regional eller lokal nivå kring hur LSS-verksamheter skall arbeta kring sexualitetsfrågor. Detta medför i praktiken svårigheter för personal att veta vad de får göra, vad de ska göra och vad de inte får göra. För att få en tydligare bild av hur den yrkes-mässiga praktiken ser ut idag gjordes även intervjuer med forskare inom fältet samt brukare inom LSS. Kontentan blev att en aktiv samverkan med socialstyrelsen i Danmark inleddes. I Danmark har man sedan en längre tid arbetat med att inkludera sexualitet i ett större och offentligt sammanhang. Den danska socialstyrelsen har bland annat gett ut en handbok som tydligt påvisar hur professionella förväntas arbeta kring sexualitetsfrågor med denna målgrupp. För att sprida kunskap till flera yrkeskategorier främst inom Malmö stad genomfördes en större konferens med 320 deltagare, Sexualitet, möjligheter och olika förutsättningar. Här fanns även Danska socialstyrelsen representerade tillsammans med en mängd olika sakkunniga från Sverige. Som ett andra steg i denna samverkans- och utvecklingsprocess genomfördes en utbildningsserie vilken inkluderade interaktiv forumteater och sexolog från Danmark. Tanken var bland annat att skapa samsyn, sätta fokus på kommunikation och visa på alternativa lösningar. Målgruppen var främst yrkesverksamma inom daglig verksamhet, men även boendepersonal. Min spontana tanke var att äntligen börjar vi prata om det här (Yrkesverksam inom daglig verksamhet Malmö stad) Det tredje steget i satsningen på sexualitet gentemot brukare, anställda och ansvariga är samtalsunderlaget du nu håller i din hand. Ett underlag där förhoppningen är att dessa viktiga frågor kring sexualitet kan leva vidare, diskuteras och utvecklas.
5
WHO s definition av sexualitet En definition som är bred och inkluderande vilket innebär att den ger möjlighet att se nya möjligheter genom att stärka det friska och välfungerande. Sexualitet är en integrerad del av varje människas personlighet, och det gäller såväl man och kvinna som barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas från andra livsaspekter. Sexualitet är inte synonymt med samlag, den handlar inte om huruvida vi kan ha orgasmer eller inte, och är heller inte summan av våra erotiska liv. Detta kan men behöver inte vara en del av vår sexualitet. Sexualitet är mycket mer: den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och närhet; den uttrycks i vårt sätt att känna och väcka känslor samt att röra vid varandra. Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska och fysiska hälsa. WHO, World Health Organization. (2002) 6
Sexuella rättigheter World Association for Sexual Health (WAS) fastslog på den 14:e världskongressen för sexologi i Hong Kong år 1999 att sexuella rättigheter är grundläggande och universella mänskliga rättigheter. Dessa sexuella rättigheter innefattar: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Rätt till sexuell frihet Rätt till sexuell autonomi, sexuell integritet och säkerhet vad gäller den sexuella kroppen Rätt till sexuell avskildhet Rätt till sexuell rättvisa Rätt till sexuell njutning Rätt till emotionellt sexuellt uttryck Rätt att välja sexuell partner Rätt att fritt ta beslut om ansvarsfulla och reproduktiva val Rätt till vetenskapligt förankrad sexualupplysning Rätt till sexuell hälso- och sjukvård Rätt till omfattande sex och samlevnadsundervisning 7
PLISSIT-modellen Modellen utarbetades av psykologerna Annon och Robinson i USA 1974. Kan användas för att underlätta och placera in samtal och rådgivning kring sexualitet i ett sammanhang. Modellen består av fyra olika nivåer där den breda och viktiga tillåtande hållningen ligger överst. Permission given Tillåtelse att tala om sexualitet Limited Information Information om sexualitet Specific Suggestions Direkt behandling Intensive Therapy Fördjupad behandling 8
Permission given (Tillåtande hållning) Innebär att omgivningen är öppen för att kunna tala om sexualitet och besvara frågor kring detta. Personalen lyssnar och fungerar som en förtrolig sparringpartner. Det krävs ingen speciell yrkesmässig kompetens för detta och tanken är att all personal skall kunna göra detta. Som framgår av modellen utgör denna grundläggande nivå en betydligt större del av trekanten än de specialiserade, vilket innebär att de flesta frågor kan besvaras genom att personalen är öppen för dessa. Limited information (Begränsad information) Stöd på denna nivå kan bland annat innebära: Att aktivt lyssna till tankar, problem och behov i förhållande till sexualitet och genom dialog hjälpa till att hitta möjligheter och lösningar. Att vägleda om kroppen, känslor, partners, sex och gränssättning. Att informera om den aktuella funktionsnedsättningens konsekvenser för sexlivet och vad som kan göras för att avhjälpa problem. Att informera om prevention. Kan bland annat bestå av användning av olika häften/broschyrer, bilder och videos i rådgivningen som kan vara relevanta. Specific suggestions (Specifika förslag) Innebär att man ger förslag på lösningar till sexuella problem, till exempel: Vägledning kring exempelvis hjälpmedel som möjliggör ett sexliv trots funktionsnedsättningen. Rådgivning kring vilka andra instanser om kan erbjuda ytterligare relevant hjälp. Exempelvis brukarens läkare, psykolog eller andra. Intensive therapy (Intensiv terapi) En del människor med funktionsnedsättning kan ha behov av särskild rådgivning från psykolog eller sexolog eller att ingå i en gruppterapi. Detta involverar externa specialister eller terapeuter. Oavsett vilket stödbehov man som personal konfronteras med bör man antingen själv kunna bistå med det, eller se till så att det ombesörjs på något annat sätt. Det är därför viktigt att man både känner och accepterar gränserna för sin egen kompetens och vet vem man kan ta in och samarbeta med för att nå en lösning. 9
Exempel på frågeställningar för att hålla dialogen kring sexualitet levande i personalgruppen Verksamhet Hur lyfter vi frågor kring sexualitet i vår verksamhet, vilka forum finns? Hur skapar vi en öppen och positiv miljö i förhållande till sexualitet? Var kan vi söka kunskap och hjälp? Hur gör vi när? Till exempel vid svåra frågeställningar vilka bland annat kan inkludera övergrepp. Ge exempel på frågor kring sexualitet som hör hemma i vår verksamhet och frågor som inte gör det? Diskussion utifrån de sexuella rättigheter WAS presenterat. Sätt in de olika rättigheterna i modellen på sida 14 och diskutera utifrån varje enskild rättighet. 10
11
Brukare Hur involverar vi brukarna i arbetet kring sexualitet? Hur säkrar vi att vi har hittat den enskilda brukarens behov av rådgivning och stöd? Hur säkrar vi den enskildes integritet när vi pratar om frågor som rör brukares sexualitet? Medarbetare Vad ska alla medarbetare veta och kunna? Hur säkrar vi att de har denna kompetens? Hur hanterar vi som medarbetare situationer då vi får frågor kring vår egen sexualitet? Var går våra egna gränser som medarbetare, är det ok att inte vilja prata om sexualitet på jobbet? Hur kan vi jobba som personalgrupp om inte alla i gruppen känner sig bekväma att prata med brukarna om frågor som rör sexualitet? 12
13
Verktyg Nedan kan du se en modell du kan använda tillsammans med de sexuella rätigheterna på sidan 7. Sätt in de olika rättigheterna i modellen och diskutera utifrån varje enskild rättighet. Arbetar vi för rätten att välja sexuell partner? JA NEJ Hur gör vi det rent konkret? Bör vi göra det? Ja Nej Hur implementerar vi förbättringarna? Vad kan vi förbättra? Hur kan vi göra det? Kan vi ta hjälp av någon för att utforma arbetet? Var i PLISSIT-modellen kan detta placeras? Vilken instans vänder vi oss till i ärendet?
Förhoppningen är att samtalsunderlaget skapat bättre möjligheter för att sätta arbetet med sexualitet, intimitet och känslor i ett tydligare och mer strukturerat sammanhang. Ett sammanhang där brukarens behov får vara i fokus.
Sociala Resursförvaltningen http://www.malmo.se/sexuellhalsa http://www.malmo.se/habilitering