Hur påverkas studieresultatet av att gruppdiskussioner sker på engelska istället för svenska en retrospektiv undersökning av en PBL kurs i immunologi Pedagogiskt projektarbete för avläggande av docentur Mats Bemark Avd för mikrobiologi och immunologi Institutionen för Biomedicin Göteborgs Universitet Handledare: Professor Mary-Jo Wick
Bakgrund Det finns ett stort intresse för att internationalisera universitetsutbildningar. Detta är t.ex. ett av målen för Bolognaprocessen, som syftar till att harmonisera utbildningar inom EU, och därmed möjliggöra för studenter att genomföra hela eller delar av sin utbildning utomlands. Intresset har dock funnits redan tidigare, och utbyten av studenter mellan europeiska universitet har hanterats inom bl.a. inom Erasmus-programmet. Ett problem inom dessa program är att europeiska universitetsutbildningar i allmänhet sker på universitetets lands språk. Det språk som behärskas av störst antal personer i Europa är engelska, och därför har intresset varit störst för kurser som ges på engelska. Detta gäller, naturligtvis, i stort sett alla kurser på universiteten i Storbritannien och Irland. Det har dock funnits ett intresse, speciellt i mindre länder som Sverige, att ge kurser på engelska för att locka fler internationella studenter. Detta har mött en viss inhemsk kritik. Man har pekat på risken att universitetslärarna inte alltid har tillräckliga kunskaper i engelska och att utbildningens kvalitet därmed kan bli lidande, och att man riskerar att utesluta en grupp av inhemska studenter från kurserna p.g.a. av att de har bristfälliga förkunskaper i engelska. Vidare har från vissa håll hävdats att engelska kurser på universiteten på sikt kan komma att utarma svenskan, eftersom engelska facktermer inte längre kommer att få etablerade svenska översättningar. Göteborgs Naturvetenskapliga fakultet ger ett antal kurser på engelska som är inriktade mot såväl svenska som internationella studenter. En av dessa är en fördjupningskurs på 10 gamla poäng i Immunologi. Denna
ges varje termin av Avdelningen för Mikrobiologi och Immunologi (innan omorganisation av Avdelningen för Klinisk Immunologi). Kursen omfattar tre kursmoment: katedrala översiktsföreläsningar på engelska, en två veckors laboratoriekurs på engelska samt veckovisa PBL (Problem Based Learning) möten. Varje PBL grupp består av 5-6 studenter och en postdoktoral gruppledare från avdelningen. Varje vecka går gruppen igenom ett fall designat för att få studenterna att lära sig ett visst område inom immunologin genom att själva läsa om området i de rekommenderade kursböckerna samt i engelskspråkiga översiktsartiklar som delas ut till studenten (ett exempel på ett sådant fall finns bifogat som bilaga). Varje fall inleds genom att det läses högt av en av studenterna i gruppen. Detta sker i slutet av ett möte, och studenterna har sedan en vecka på sig för att arbeta med det före nästa möte. Detta kan de göra antigen ensamma eller i samarbete med hela eller delar av gruppen, beroende på vilket studiesätt studenterna föredrar. Vid det påföljande mötet redovisas fallet i fråga på ett whiteboard, och en av studenterna fungerar som sekreterare och antecknar vad som sägs om frågan i gruppdiskussionen. Lärarens roll vid mötena är att i största möjliga mån hålla sig utanför diskussionen, men att samtidigt övervaka att studenterna inte har missuppfattat frågorna och att alla relevanta aspekter av frågan tas upp av studenterna. Hittills har PBL gruppövningarna skett antingen på engelska och svenska. Studenterna har haft möjlighet att vid kursuppropet ange om de föredrar att hamna i en svensk-språkig eller engelsk-språkig grupp, eller om det kvittar, och i de fall PBL gruppen har varit engelskspråkig har läraren i gruppen antingen varit engelskspråkig (en amerikansk och en engelsk lärare är verksamma på avdelningen) eller så har gruppledaren varit
bosatt i ett engelskspråkigt land under flera år. Hittills har ingen student deltagit i en engelskspråkig grupp som inte uttryckligen har uttryckt att de vill ha undervisning på engelska, eller att de lika gärna kan vara i en engelsk- som svensk-språkig grupp. Den främsta frågeställning som jag önskar adressera i denna undersökning är att avgöra om engelsk- respektive svenskspråkighet i PBL grupperna har någon betydelse för studieresultatet. För att göra detta har jag sammanställt data vad gäller provresultat, språk i PBL gruppen, ålder samt kön för i stort alla studenter som genomfört kursen under de senaste fem åren. Jag har sedan specialstuderat två grupper, svenska och internationella studenter i engelskspråkiga grupper, vad gäller deras provresultat jämfört med svenskspråkiga studenter i svenska PBL grupper. Material och metoder Ansvaret som kursansvarig har delats mellan tre olika personer enligt ett i stort sett roterande schema under tiden våren 2003 - våren 2007. Från dessa personer samlades in följande uppgifter om studenterna: initialer, födelseår, språk i PBL gruppen, om de är svenska eller internationella studenter, resultat vid första tentamen (Väl godkänd, Godkänd, Underkänd eller Icke Närvarande), resultat i procent vid första tentamen (en typisk tentamen återfinns som bilaga 2), slutresultat vad gäller kursen (Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd) samt kön. Vidare markerades vilka studenter som har svenskklingande namn. Detta för att möjliggöra analys av personer som följer kursen på sitt modersmål. Alla dessa uppgifter inhämtades från samtliga terminer utom en (våren 2004) där uppgifterna inte fanns tillgängliga. Födelseåret för studenterna saknades
vidare för två terminer (våren 2006 och våren 2007). Alla uppgifter sammanställdes sedan i Excell, som också användes vid analysen av data. För att undersöka signifikans av de olika fynden användes! 2 metoden med Yates korrigering. Resultat Kursens sammansättning och resultat över tiden För att få en överblick över om det skett några förändringar vad gäller studentsammansättningen över tiden som undersöktes så sammanställdes antalet studenter per termin, ålder eller kön. Vad gäller antalet studenter så har det varierat mellan 20 och 31 studenter. Detta förklaras av att 30 studenter normalt tas in per termin. Denna siffra är avhängig av den ersättning som erhålls för kursen från Naturvetenskapliga fakulteten. Denna baseras på antalet studenter som erhåller Godkänt eller Väl godkänt på kursen, med maxersättning för 52 studenter per år. Det har inte varit några problem att fylla kursen i den initiala intagningsprocessen, och normalt har kursen betydligt flera sökande än antalet platser. Variationen mellan terminerna förklaras
istället av att många studenter inte dyker upp trots att de ansökt om att gå kursen, och att vi många terminer inte har fått tag i tillräckligt många reserver för att fylla de planerade 26 platserna. Vad gäller ålders- och könssammansättning så finns inte någon klar trend över tiden, även om det finns en variation mellan terminerna. En klar majoritet av studenterna är under 30 år gamla, och andelen kvinnor som har gått kursen har varierat mellan 62 och 79 % utan några tydliga förändringar över tiden. Vad gäller tentamensresultat som uppnåddes under åren så studerades tre parametrar: medelvärdet procentuellt antal rätt på tentamina som lämnat in vid första examenstillfället, andelen studenter som hade Godkänt eller
Väl godkänt betyg vid första examenstillfället samt andelen av studenter som uppnått detta efter ytterligare två examenstillfällen. I stort verkar dessa parametrar följa varandra ganska väl. Normalt sett så blir 80-90% av studenterna slutligen godkända på kursen. Vid två tillfällen har dock passerandegraden varit lägre våren 2003 när 71 % av studenterna fick godkänt betyg och hösten 2005 när så få som 65 % fick godkänt.
Dessa två kurstillfällen står i övrigt inte ut från övriga kurser vad gäller de parametrar som studerades. Den enda skillnad som kan ses mellan grupperna jämfört med övriga grupper är att vid båda tillfällena så var relativt få av studenterna över 30 år; detta torde dock inte förklara det dåliga resultatet eftersom ett av de bästa provresultaten återfinns våren 2005 när vi också har få studenter över 30 år. Studieresultatet i svenskspråkig respektive engelskspråkiga PBL grupper Det huvudsakliga syftet med denna undersökning var att studera PBL språkets påverkan på resultaten vid examen. En möjlighet är att studenter som deltar i engelsk-språkiga gruppövningar får sämre resultat, därför att diskussionerna i dessa grupper i allmänhet inte sker på studentens modersmål. Å andra sidan så sker diskussionerna på samma språk som föreläsningar, kurslitteratur och fallen. Vid analys av hur studenter från engelskspråkiga och svenskspråkiga PBL-grupper klarade sig så uppmärksammades en tendens till att de studenter som deltagit i de engelsk-språkiga grupperna klarade sig något sämre än studenter som
fanns i svensk-språkiga grupper. Tendensen var signifikant (p<0.05) enligt en! 2 test korrigerad enligt Yates, vad gäller antalet studenter som klarade kursen efter första tentamina, men inte fullt signifikant vad gäller slutgiltigt resultat av kursen (p<0.1). Eleverna i de olika typerna av grupper var ganska heterogena, och det var därför svårt att avgöra om skillnaderna främst berodde på språket i PBL gruppen, eller om de något sämre tentamenresultaten för de studenter som befann sig i engelsk-språkiga grupper kan härledas till att de internationella studenter som fanns i dessa grupper hade problem med att anpassa sig till situationen vid svenska universitet och/eller det svenska samhället. Studenter som hade svensk-klingande namn urskildes därför från övriga studenter, både i de svensk- och de engelsk-språkiga PBL grupperna. Detta gjorde det möjligt att analysera studenter som hade PBL diskussioner på sitt modersmål (svenska studenter i svensk-språkig grupp) från studenter som inte hade det (svenska studenter i engelskspråkiga grupper).
Från denna analys stod det klart att studenter med svenska namn inte uppvisade några skillnader vad gäller andelen godkända studenter som kunde härledas till om de hade varit i svensk- eller engelsk-språkig PBL grupp. Om något, så verkade gruppen av svenska studenter som ingick i engelsk-språkig PBL grupp innehålla en något större andel starka studenter som erhöll VG. Detta återspeglades också i att de hade ett något högre initialt tentamensresultat jämfört med övriga grupper. Analysen visade även att de studenter som ej bar ett typiskt svenskt namn, främst första och andra generationens invandrare till Sverige, klarade kursen något sämre än studenter med svenska namn i de svenskspråkiga PBL grupperna. Den grupp som klarade sig sämst var dock internationella studenter i engelsk-språkiga grupper, där endast 55% av studenterna godkändes efter första tentamstillfället, och färre än 75% av studenterna blev godkända efter två omtentamina. Dessa observationer kunde inte säkerställas med mer än 90% säkerhet (0.05<p<0.10) pga av det relativt sett få antalet studenter i kategorierna, men torde ändå
förklara varför de engelsk-språkiga grupperna klarade sig sämre än de svenskspråkiga grupperna. Diskussion Kursen i Immunologi har getts som en engelskspråkig kurs inom naturvetarprogrammet sedan flera år, med möjlighet för svenska studenter att välja om de vill ha sina PBL gruppövningar på svenska eller engelska. Vi har inte tidigare utvärderat hur språket påverkar studenternas resultat. Den nu genomförda undersökningen berör inte om det för studenternas vidkommande har betydelse om föreläsningar sker på svenska eller engelska, utan bara om det finns för/nackdelar med att ha PBL gruppmöten på svenska (modersmålet) eller engelska (vanligtvis studenternas bästa främmande språk). Undersökningen har skett helt retrospektivt och baserats på tre parametrar vad gäller framgångsrikt lärande: i) resultaten vid den första tentamen. Detta mått tar ej hänsyn till andelen studenter som ej tenterar, och ger ett mått på kunskaperna hos de studenter som genomfört kursen ii) andelen studenter som får godkänt vid första tentamentillfället. Detta ger ett liknande mått som det första, men inkluderar även de studenter som av olika skäl väljer att inte skriva tentamen vid första tillfället iii) andelen studenter som slutför kursen med Godkänt eller Väl godkänt betyg efter två omtentamina. Detta mått liknar av naturliga skäl ii), men är viktigt eftersom den ekonomiska ersättningen till avdelningen för att ge kursen baseras på denna andel. Anledningen till att analysen har genomförts retrospektivt istället för genom intervjuer med studenter som för närvarande går kursen är flera. En viktig faktor är att det ger möjlighet att analysera ett större antal
studenter än en intervjuundersökning skulle kunna göra. Detta medför att tillfälliga skillnader som kan uppstå genom att enstaka studenter gillar/inte gillar undervisningsformen inte kommer att påverka resultatet i orimlig stor omfattning. En annan aspekt är att en retrospektiv undersökning ger konkreta, mätbara värden som inte påverkas av studentens uppfattning av undervisningen. Annars skulle resultaten t ex påverkas att det kan vara mer arbetsamt att diskutera på engelska än på svenska, samtidigt som detta skulle kunna ge lika bra, eller t.o.m. bättre studieresultat. Det ena metoden utesluter dock inte den andra, och det skulle vara intressant att se om en intervjuundersökning skulle komma fram till samma resultat som denna undersökning. Ett av de klara resultat från undersökningen var att de engelsktalande PBL grupperna klarade sig något sämre än de svensktalande grupperna. Detta gällde såväl det genomsnittligt resultat på första tentamen, vad gäller andelen godkända studenter efter första tentamen samt andelen studenter som slutgiltigen blir godkända på kursen. Det framförs ibland att undervisning som sker på engelska kan vara av sämre kvalitet än den som sker på svenska pga att universitetslärarnas kunskaper i engelska kan vara bristfällig. Det är dock ytterst osannolikt att detta kan förklara varför elever i engelsktalande grupper får sämre resultat i denna undersökning. Vid kursens PBL undervisning kommer handledaren för gruppen att vara passiv, och språket hos handledaren bör därför vara av underordnad betydelse. Vidare så har majoriteten av de engelsktalande PBL grupperna haft handledare som har engelska som modersmål, och övrig PBL-ledare för engelsktalande grupper är lärarpersonal som har varit bosatta under flera år i engelsktalande länder.
En alternativ tänkbar förklaring är att kvaliteten på diskussionerna i de engelskspråkiga grupperna har varit av sämre kvalitet pga av bristande engelskkunskaper hos studenterna, och att de därför inte har nått lika stor förståelse för ämnet. Även detta verkar osannolikt, eftersom studenter med svensk-klingade namn klara sig lika bra, eller t.o.m. bättre, när de deltog i engelskspråkiga grupper. Det verkar med andra ord som om det inte finns någon större effekt av om gruppundervisningen sker på ens modersmål eller ett annat språk, i detta fall engelska, om man behärskar detta andraspråk bra. Man skall dock komma ihåg att de studenter som deltog i kursen har getts möjlighet att välja mellan att delta i svensk eller engelskspråkiga grupper, och att svensk-språkiga elever som vet att de är svaga i engelska därför väljer bort engelsk-språkig gruppundervisning. Vi kan därför inte säkert uttala oss om hur resultatet sett ut om alla svenska studenter tvingats delta i engelskspråkiga grupper. Det fanns också en viss skillnad mellan studenter med svensk-klingande och icke-svenskklingande namn i de svenskspråkiga grupperna vad gäller provresultaten. Denna skillnad kan troligen förklaras åtminstone till en del med att i denna kategori återfinns många studenter som är första eller andra generationens invandrare, och att kunskaper i såväl engelska som svenska i denna grupp ofta är något sämre än i gruppen med svenskklingande namn. Alternativa förklaringar kan vara att en vissa av dessa elever kommer från studieovana hem och/eller att de kommer från en socialt mer utsatt position i samhället. Det skall dock understrykas att skillnaden mellan de olika grupperna i de svenskspråkiga grupperna är ganska liten och inte statistiskt säkerställd. Den tydligaste skillnaden är istället mellan elever med svensk-klingande namn och icke-svensk klingade namn i engelskspråkiga PBL grupper. I
detta fall kan ses ganska betydande skillnader, trots att studenterna har genomfört kursen i samma PBL grupper. Den nuvarande undersökningen kan inte ge något säkert svar på varför dessa skillnader uppkommer, men några plausibla förklaringar kan ställas upp. För det första är det osäkert om förkunskaperna är likvärdig mellan grupperna, både vad gäller grundläggande biologiska kunskaper och engelska. I det senare fallet drabbas studenten med bristande kunskaper på flera sätt svårigheter att följa föreläsningar och kurslitteratur, svårigheter att föra givande diskussioner under PBL övningarna samt att de ej kan diskutera/fråga lärare om oklarheter under föreläsningar och/eller i litteraturen. Vidare så kan de internationella studenterna ha större problem med att anpassa sig till den, i internationellt perspektiv, icke auktoritetsbundna undervisningen, examinationsformen med essayfrågor, och även till det svenska samhället i stort. Att bättre anpassa undervisningen för att passa denna grupp, men samtidigt behålla de goda resultaten för de svenska studenterna i grupperna, är därför en utmaning inför en framtid när fler och fler internationella studenter läser kursen. Oavsett anledningen till att den internationella gruppen inte klarar examen lika bra som de svenska studenterna, så är resultaten oroande med tanke på hur anslag för kurser fördelas vid universiteten. En stor del av de anslag för undervisning som utdelas baseras på antalet godkända studenter, och vad gäller den kurs som här studeras (en kurs för Naturvetenskaplig fakultet given på Medicinsk fakultet) styr detta helt ersättningen till avdelningen. Det innebär att det extraarbete som ligger bakom att omvandla kurser från svenska till engelska och att ta in internationella studenter, lönar sig mycket dåligt för kurser som redan söks av så många studenter att alla platser fylls. Faktum är, att ju fler internationella studenter som tas in på en kurs, desto mindre blir den
slutgiltiga ersättningen för kursen, eftersom de har svårare att klara examen. I arbetet med att internationalisera utbildningar måste därför de kurser som bedrivs på engelska och tar in internationella studenter premieras jämfört svensk-språkiga kurser för att ge rätt incitament. Detta kan ske antingen genom någon typ av grundersättning för att ge internationella kurser, en högre ersättning per godkänd internationell studenter eller genom att ge ersättning för internationella studenter oavsett om de blir godkända på kursen eller ej.
Bilaga 1: Exempel på PBL fall Case #1. Innate immunity The bacterium Salmonella typhi is the causative agent of typhoid fever. The bacteria divide very rapidly, doubling in number every 20-30 minutes. Thus, a single bacterium will be about 5 x 10 15 bacteria in 24 hours. An overwhelming amount of bacteria could potentially be produced within an infected host during this time but we normally clear the infection and recover. How does the body keep bacterial replication under control? Goals: After this week you should understand: The initial defense strategies used against microorganisms The cellular and soluble components of the innate immune system: phagocytes, antibodies and the complement system Study questions: 1. What cells of the innate immune system are involved in controlling bacterial replication in the early stage of infection? 2. How do these cells respond to bacteria? What receptors are involved? 3. What is the sequence of events leading to inflammation? Describe the triggers, cells, adhesion molecules and cytokines involved. 4. What is the complement system and how does it work to fight bacterial infections? 5. What are the different types of immunoglobulins (antibodies)? What is the structure of each? The function? What cells produce antibodies?
Bilaga 2: Exempel på tentamen 1. The immune system has four types of antigen-binding molecules: antibodies, T cell receptors, MHC class I molecules and MHC class II molecules. Describe a) their molecular structure, b) the cell types on which they are expressed, and c) their specificity in terms of the types and diversity of the antigens they recognize. (6p) 2. Describe those mechanisms of peripheral tolerance which are intrinsic to T cells. (6 p) 3. More than 90% of thymocytes die during their development. Name three processes that contribute to this death and describe the mechanism underlying each of these processes. (6p) 4. Antibodies produced during an immune response bind with increasing affinity to antigen. Describe the mechanism responsible. (6p) 5. Describe the events required to activate a naive T cell including a) the cellular interactions and molecules involved and b) the T cell receptor-associated activation complex and the intracellular signaling that take place during T cell activation (6p) 6. A newborn baby is not allergic to birch pollen allergens, but by the time she is 15 years old she suffers from pulmonary distress every spring during the birch pollen season. Describe the immune pathogenesis of her disease. (6p) 7. So-called N and P nucleotides are found between V, D and J segments in rearranged antibodies and T cell receptors. Describe the difference between N and P nucleotides and how they are formed. (4p) 8. Describe the 3 pathways that activate complement and the 3 processes whereby complement activation contributes to the immune response. (6p) 9. During a virus infection, both virus-specific antibodies and cytotoxic T cells are generated. Describe the pathways by which antigens from the virus are presented on (a) MHC-II and (b) MHC-I molecules (8p) 10. Give example of three different immunopathogenic mechanisms by which tissue damage occurs in autoimmune diseases. (6p) 11. Describe the main pathways by which cytotoxic T lymphocytes kill a target cell, including the sequence of events within the target cell. (6p) 12. Describe the molecules, both surface expressed and secreted, that are involved in the migration of naïve T lymphocytes from the bloodstream