Innehåll 6 Planering och utformning av järnvägsstationer... 6-2

Innehåll 6 Planering och utformning av järnvägsstationer... 6-2 6.1 Allmänt om järnvägstationerna... 6-2 6.2 Skånetrafikens arbetsuppgifter i samband med ny- eller ombyggnationer... 6-5 6.3 Anpassning av järnvägsstationen för resenärer med funktionsnedsättningar... 6-6 6.4 Järnvägsstationens utformning... 6-8 6.5 Pendlarparkering... 6-10 6.6 Trafikinformation till resenär på och vid station... 6-12 6.7 Skånetrafikens olika väderskydd för järnvägsstationer... 6-15 6-1

6 Planering och utformning av järnvägsstationer 6.1 Allmänt om järnvägstationerna Tågtrafiken har en nyckelroll för den framtida samhällsutvecklingen. Speciellt för regionförstoringen och omställningen till ett miljöanpassat transportsystem. Utvecklingen har varit mycket stark de senaste åren. Region Skåne fungerar som trafikhuvudman för den kollektiva trafiken med regiontåg inom Skåne län och är delaktig i huvudmannaskapet för Öresundstågen. Sedan Skånetrafiken bildades 1999 har det regionala tågresandet mer än fördubblats. En fungerande station är en viktig del av tågresan. Tågstation skall vara tillgänglig för alla resenärer även de med funktionsnedsättningar. Detta innebär i praktiken att stationen skall vara utrustad så att man kan ta sig ner eller upp till plattformen antingen i plan eller med hiss eller ramp. Det skall finnas taktila ledstråk i kontrast, bänkar med armstöd, god belysning och tydlig information. En viktig aspekt är också att gångvägar till stationen är rätt utformade. Stationer är uppbyggda på olika sätt och är av skilda typer och av olika ålder. Det kan vara mindre stationer som enbart trafikeras av regiontåg, eller större, som betjänas både av Skånetrafikens tåg och fjärrtåg som körs av andra tågoperatörer. I Skåne län är det Trafikverket som äger och underhåller plattformar, fast och dynamisk trafikinformationsutrustning, högtalare och belysning av plattformen. På en del stationer äger Trafikverket även väderskydd, terminaltak och på andra stationer ägs de av Skånetrafiken. Drift och underhåll av stationerna följer ett avtal som är upprättat mellan Trafikverket, kommuner och Skånetrafiken. Stationerna är lokaliserade längs sju järnvägssträckor: A. Lund Malmö Köpenhamn B. Lund Kävlinge Landskrona Helsingborg Ängelholm Halmstad Göteborg C. Lund Hässleholm Kristianstad Bromölla Karlskrona D. Helsingborg Bjuv Åstorp Hässleholm E. Kävlinge Teckomatorp Helsingborg Ängelholm F. Malmö Ystad Simrishamn G. Hässleholm Osby Älmhult Alvesta Växjö Kalmar Antalet stationer som Skånetrafiken trafikerar är för närvarande 55 stycken. När Pågatåg NO tillkommer utökas antalet till 64 stycken. Denna lokala del av Hållplatshandboken 2011 beskriver stationer som huvudsakligen trafikeras av Skånetrafikens Pågatåg och Öresundståg och har Skånetrafikens design. 6-2

Stationsmiljöerna kring de större stationerna är oftast mer komplexa, där huvudbyggnader förvaltas av Jernhusen AB eller andra fastighetsägare och plattformar med möbleringar förvaltas av Trafikverket. Även på dessa stationer förekommer det ibland plattformar enbart för regionala tåg med sin speciella Skånetrafikdesign. Stationer som trafikeras av Skånetrafiken kan grovt delas in i följande kategorier med hänsyn till funktion. Större järnvägstationer som både trafikeras av Skånetrafikens Pågatåg, Öresundtåg och av fjärrtåg körda av andra tågoperatörer. Stationerna är etablerade sedan lång tid tillbaka och har varit i bruk under hela tiden. Ofta har stationsmiljön kompletterats och moderniserats successivt. Exempel på stationer moderniserats successivt. Exempel på stationer i denna kategori är Malmö C, Lund C, Hässleholm C och Helsingborg C. Bild 6.1.2 Hässleholm resecentrum Blandstationer. Järnvägsstationerna har ofta en äldre fungerande huvudbyggnad där stationshuset drivs av annan än Jernhusen AB. Stationerna trafikeras av Skånetrafikens Pågatåg och Öresundståg. Här har man Skånetrafikens design på plattformsmöbleringen. Några stationer tillhörande denna kategori är Eslöv, Klippan, Simrishamn, Åstorp och Tomelilla 6-3

Bild 6.1.3 Klippan station Nybyggda stationer med en annan design. Ett stationsbygge kräver samverkan mellan flera olika parter. Trafikverket, Jernhusen, kommuner och Skånetrafiken samarbetar vanligtvis under både planeringsprocessen samt genomförandefasen. Nya stationer ges ofta en egen design som skiljer sig från de traditionella regionala stationerna. Exempel på stationer i denna kategori är Svågertorp, Rydebäck, Landskrona och Ramlösa Bild 6.1.4 Landskrona station. Väntsal med hiss och trappor till plattformar 6-4

Regionaltågstationer som enbart trafikeras av Skånetrafikens Pågatåg och Öresundståg. Stationerna har plattformsutrustning i Skånetrafikens design. Exempel på stationer i denna kategori är Gunnesbo, Kävlinge. Dösjebro och Oxie. Där äldre stationsbyggnader finns ägs de ofta av kommuner eller privata aktörer. Exempel på stationer i denna kategori är Teckomatorp och Billeberga Bild 6.1.5 Billeberga station 6.2 Skånetrafikens arbetsuppgifter i samband med ny- eller ombyggnationer Skånetrafiken medverkar vid alla ny- och ombyggnationer av stationer. Detta för att samorda Skånetrafikens utrustning och ta tillvara kommunernas intresse i projektet. Skånetrafikens arbetsuppgifter i samband med ny- eller ombyggnationer är att: - delta i projektets projektering som teknikansvarig för Skånetrafikens utrustning - tillhandhålla underlag till projektets projektörer avseende mark, grundläggnings- och kanalisationsarbete som avses för Skånetrafikens plattformsutrustning. - granska projekterade handlingar avseende mark-, grundläggnings- och kanalisationsarbete för Skånetrafikens plattformsutrustning. - svara för myndighetstillstånd för Skånetrafikens plattformsutrustning. - avropa plattformsutrustning från Skånetrafikens olika ramavtal. - syna grundläggning av fundament för Skånetrafikens utrustning. - byggleder samordningen och byggleder produktionen av Skånetrafikens plattformsutrustning. - närvara vid besiktning av Skånetrafikens plattformsutrustning. 6-5

- medverka till samordning av kommunens arbete med övriga arbeten vid stationen. - Vara kommunen behjälplig vid ansökan om statsbidrag för kommunalt arbete. 6.3 Anpassning av järnvägsstationen för resenärer med funktionsnedsättningar Alla resenärer har olika behov och ställer olika krav på stationsmiljön för att man skall kunna använda den. För att resenärer med funktionsnedsättningar skall kunna resa obehindrat ställs särskilda krav på utformningen av stationen. Om organisationen och miljön kring resan på någon punkt inte fungerar kan den vara omöjlig att genomföra. Samhället har, för att den offentliga miljön skall vara användbar för alla, via lagstiftning beslutat ställa särskilda krav på utformningen av offentliga platser dit allmänheten har tillträde och hit räknas järnvägsstationer. EU har tagit fram s.k. TSD:er för hur järnvägsystemet skall utformas för att kunna användas av resenärer med funktionsnedsättningar, (Tekniska Specifikationer för Driftskompabiliteten avseende funktionshindrade i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg och det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg). Trafikverket har med utgångspunkt från svensk lagstiftning och TSD:erna tagit fram riktlinjer för utformning av de delar av stationsmiljön Trafikverket ansvarar för När det gäller plattformar tillämpar Trafikverket följande riktlinjer: Plattformarna skall utformas med tydligt utskiljbara skydds-, gång- och möbleringszoner. I gångstråk från och till samt på plattform ska ledstråken vara markerade. De kan bestå av ett kännbart taktilt stråk som ska utgöra en synbar visuell avgränsning som kontrasterar i ljushet mot omgivningen. I första hand bör dock naturliga ledstråk utnyttjas. Anlagda ledstråk skall läggas längs hela plattformens längd. Ledstråket läggs med ett avstånd på minst 0,5 m från skyddszonen. Avståndet till fast hinder från ledstråkets inre kant skall vara minst 0,5 m. Ledstråket ska ha ljushetskontrast (0.40 NCS) och strukturskillnad till omgivande material. Ledstråken läggs med sinusformade plattor med ett breddmått på minst 0,6 meter. Valytor markeras med valplattor, släta plattor som läggs på en yta av minst 1 x 1 meter. Vid stråkens slut och vid dörrar, trappor och hissar markeras en varningsyta med knopplattor på minst 1 x 1 meter. Ledstråken skall även läggas mellan plattformen och pendlarparkeringen samt till bussangöring. Sinusplatta (riktningsplatta) Knopplatta (varningsplatta) Valplatta Plattformskanter mot spår skall alltid förses med en skyddszon utmed hela plattformslängden. Bredden på skyddszonen bestäms av tillåten hastighet för förbipasserade 6-6

tåg enl. Trafikverkets föreskrift BVF 586.26. Skyddszonen skall ha god ljushetskontrast (>0,40 NCS) mot omgivande ytor och skall vara halkbegränsande. Plattformskant mot spår ska ha ljus kulör. Skyddszonen skall på insidan, mot plattformssidan, avslutas med en taktil och visuell varningsyta med en bredd av minst 10 cm. Trafikverket rekommenderar att s.k. supervita plattor används för skyddszonen och att den inre varningsytan utförs av supervita kupolplattor. På plattformarna ska det finnas goda vilmöjligheter i forma av bänkar med sitthöjd 45-50 cm och båda rygg- och armstöd, armstöd ska gå ut 5-10 cm utanför framkant av sittytan. I TSD:erna föreskrivs också att det finns vilbrädor på perrongerna. I de fall pelare eller annan utrusning står i den naturliga gångriktningen ska utrustningen kontrastmarkeras. Detta gäller också glaspartier i väderskydd. Vidare ska det finnas lämpligt placerade mötespunkter på stationen, företrädesvis utpekade med en särskilt skylt kombinerad med sittplats, där tillexempel ledsagningspersonal kan möta upp För personer med orienteringssvårigheter är det också viktigt att ge en tydlig information om spårnummer mm. Trafikverket har utrustat större stationer med taktil karta och med taktil spårinformation, likaså håller man på att utveckla en prator/talenhet där man ska kunna få talad information. Det räcker inte att endast anpassa plattformen utan hissar, trappor, ramper, väderskydd och ut- och ingång till plattformen och stationen måste också anpassas för resenärer med funktionsnedsättningar. Många åtgärder har även övriga passagerare nytta av. Skånetrafikens tåg är anpassade till att plattformen är av en mellanhög plattform. De nya Pågatågens samtliga dörrar är med lågt insteg medan Öresundstågens mittvagn har dörrar med lågt insteg. Detta medför att de flesta kan rulla på och av sina rullstolar utan något hinder. Bild 6.3.2 Vid resande med Öresundstågen överbryggas det lilla gapet som finns mellan tåg och plattform med hjälp av en utfällbar anordning vid behov. 6-7

6.4 Järnvägsstationens utformning Trafikverkets, kommunernas och Skånetrafikens ambitioner är, att med hänsyn tagen till topografi, befintlig bebyggelse och kommunikationsförutsättningar, utforma stationer på ett logiskt och attraktivt sätt. Detta kan till exempel innebära att stationen förläggs till centrala delar av ett samhälle eller till andra viktiga knutpunkter för kollektivtrafikresande. Det kan också innebära att man bygger upp en helt ny stadsdel runt en station som från början placerats utanför centrum som Landskrona station, vilket i detta fall visat sig vara ett bra alternativ. Stationernas utseende Stationerna är uppbyggda vid olika tillfällen under lång tid och har därför mycket skiftande utseende. När man bygger nya stationer eller bygger om befintliga är det viktigt att eftersträva att utformningen följer en viss mall så att resenären känner igen sig och har lätt för att hitta rätt. T.ex. är det viktigt att skyltningen på stationerna är samstämmig och att biljetter köps på samma sätt på alla stationerna osv. Följande avsnitt beskriver tankegångarna med den nuvarande idealstationen utifrån exempel och ritningar som använts på de senast uppförda stationerna. Detta beskrivs utifrån Skånetrafikens aktuella utrustning och ambitioner för en god kollektivtrafik. Plattformen De flesta plattformar är i dag uppbyggda med L-stöd och utrymmet är fyllt med grus. På senare tid har Trafikverket börja använda en färdigprojekterad plattform bestående av en platta och T-stöd. Fördel med denna är att man inte behöver stänga av spåret när man sätter T-stöden. Plattan tillverkas på fabrik och är redan vid leverans försedd med taktila stråk och skyddszon. Olika stationer kan ha olika längd beroende på mängden trafik på den aktuella stationen. När perronger byggs idag är de minst 160 meter långa. Plattformens bredd bestäms av antalet resande enligt BVF 586.26. Möbleringar av plattformen Skånetrafiken har tagit fram tre modeller av väderskydd. Ett för mittplattform och två för sidoplattformar. Väderskydden består av moduler som kan kombineras enligt önskemål. Antalet väderskydd på en plattform bestäms av mängden resande och längden på de tåg som angör plattformen. Ett väderskydd består oftast av en kurdel som har bänkar med en sitthöjd på 45 50 cm ovan mark och armstöd 70 cm ovan mark samt en informationsdel där man kan köpa biljett och där det finns tidtabellsanslag. Alla väderskydd har belysning. Plattformen kan också kompletteras med bänkar och papperskorgar utanför väderskydden. Skånetrafikens väderskydd uppfyller kraven i TK Bro som är Trafikverkets dokument (BVS 1583.10) för krav vid dimensionering och vindlast och lufttryck för väderskydd på plattform. Avståndet mellan väderskyddet och plattformskant styrs av föreskrift BVF 586.26 som säger att det skall vara minst 4 meter vid sidoplattform och minst 3 meter på vardera sidan vid mittplattform, räknat från den yta som är minst en meter lång. Vid kortare partier kan undantag göras. 6-8

Belysning Säkerhetsbelysningen på plattformarna svarar Trafikverket för. Skånetrafiken svarar för belysning i väderskydd om det är av modell Kulan, annars är det Trafikverket som svarar för belysningen. Säkerhetsbelysningen skall uppnå minst 20 lux utmed hela plattformen. Belysning av pendlarparkering, cykelparkering, gc-väg och trappor inom stationsområdet svarar resp. kommun för. Cykelfaciliteter När det gäller utformning och placering av cykelparkeringen så svara Kommunen för detta. När det gäller riktlinje för antal cykelplatser och vad dessa skall ligga vid stationen så kan man säga att maximalt gångavstånd till stationsingång är för bevakade cykelparkeringar 100-200 meter och 50 meter för obevakade platser. När det gäller antalet cyklar så har upptagningsområdets geografiska utsende stor betydelse också hur stor orten är. Om man tar som riktmärke att stationer med mindra än 200 påstigande sätter ut 30 platser och vid grupp 4 mera än 200 påstigande sätter ut 50 platser till en början men man reserverar mark för kommande utbyggnad. Stationens entréplats Stationens entréplats definieras ofta av Skånetrafikens klockstapel och med ett anslag som beskriver stationens fysiska uppbyggnad. Här kan också finnas trafikinformation i form av en infopelare. Platsen skall fungera så att byten till/från andra trafikslag kan ske enkelt och bekvämt för resenärer. Detta kan åstadkommas enligt följande för olika resandekategorier: Gående Bra gångvägar med hårdgjord markbeläggning, med rimliga lutningsförhållanden, tillräcklig belysning, samt möjligheter till viloplatser i form av bänkar. Cyklister Bra cykelvägar till och från stationen och bra placerad cykelparkering vid stationerna. Bilister Bra angöringsyta och parkeringsmöjligheter. Lösningar typ Pendlarparkeringar bör beaktas för bilister. Bussresenärer Bra bytesmöjligheter till buss i förekommande fall. Detta innebär god närhet till buss och busshållplatser av hög standard. Planering för att ge ersättningsbussar goda förutsättningar att angöra och vända på ett bra sätt nära stationen är av stort värde. 6-9

Bild 6.4.1 Stationens entréplats Gärsnäs Bild 6.4.2 Regionbuss ansluter till stationsområdet - Simrishamn 6.5 Pendlarparkering Pendlarparkeringen bör placeras i närhet av stationen. Siktlinje bör eftersträvas för att skapa god överblick bidragande till ökad trygghet. Vid öppen mark kan träd planteras för inramning och vindskydd. Markbeläggning på parkeringsyta kan utgöras av asfalt, gärna med hög andel av ljusa stenmaterial. 6-10

Belysningen skall utföras enligt VGU väg och gatubelysning. Armaturerna bör placeras så att dessa inte utgör risk för påkörning samt ska vara väl avskärmade för att undvika bländning och störande ljus för förbipasserande fordon. När det gäller cykelparkering Det går inte att ge en riktlinje för antal parkeringsplatser vid stationer, behov är mycket platsberoende. Några enkla riktlinjer: Vid stationer borde det finnas tillräckligt många möjligheter för båda pendlare och resenärer som besöker stationen då och då, att ställa cykeln obevakad. Vid stora stationer rekommenderas inlåsmöjlighet (boxar) eller bevakning. Maximalt gångavstånd till stationsingång är för bevakade cykelparkeringar 100-200 meter och 50 meter för obevakade platser. Åtgärder borde vidtas för social trygghet och för att motverka stöld och vandalism. Bild 6.5.1 Pendlarparkering Höörs station Bild 6.5.2 Pendlarparkering Perstorp station 6-11

Bild 6.5.3 Pendlarparkering Klippan station 6.6 Trafikinformation till resenär på och vid station Trafikverket ansvarar för uppsättning, drift och underhåll av dynamisk informationsutrustning på de stationer som Trafikverket trafikleder. Respektive fastighetsägare svarar för uppsättning och underhåll av erforderliga fasta informationsskyltar om inte annat avtalas. Trafikverket har tagit fram ett grafiskt profilprogram som skall följas för att man skall få en enhetlighet i informationen, BVS 728.01. Trafikverket har även tagit fram en Stationshandbok (2013:060) och Fast information på stationer (2012:002) där det står om utrustningsnivåer för informationsutrustning. Bild 6.6.1 Informationsskylt 3x7 i Dösjebro station 6-12

Bild 6.6.2 fast informationsskylt Billeberga station Skånetrafiken ansvar för sin egen information så som tryckta tidtabeller, trafiknyheter och reklam om resmål inom Skåne. Anslagen finns i väderskydden eller på informationsplatser. Stationsentréerna finner man även genom hänvisning med logiskt placerade skyltar. Stationerna skyltas även med allmänna lokala vita vägvisningsskyltar utmed större vägar. Bild 6.6.3 Informationsbärare i väderskydd Höör station 6-13

Bild 6.6.4 Informationsbärare vid Kävlinge station i direkt anslutning till entré från trappa 6-14

6.7 Skånetrafikens olika väderskydd för järnvägsstationer Skånetrafiken har tagit fram olika modeller av väderskydd för järnvägsstationer och här visar några av dessa. Bild 6.7.1 Billeberga station Bild 6.7.2 Sösdala station 6-15

Bild 6.7.3 Landskrona station Bild 6.7.4 Eslöv Station 6-16

Bild 6.7.5 Höör station Bild 6.7.6 Åstorp station 6-17