Ansökan om medel ur Malmö stads sociala investeringsfond: Barnfamiljer på väg - en satsning på barnfamiljer.

Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (1) Datum 2014-02-03 Vår referens Pontus Gleisner Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse pontus.gleisner@malmo.se Ansökan om medel ur Malmö stads sociala investeringsfond: Barnfamiljer på väg - en satsning på barnfamiljer. SOFS-2014-55 Sammanfattning Sociala investeringsfonden ska främja utveckling och användning av nya metoder och arbetssätt. Investeringen och insatserna ska bidra till tvärsektoriellt arbete och minst två kommunala nämnder eller verksamheter måste medverka, i detta fall Stadsområde Söder Individ och familjeomsorgen och Serviceförvaltningen JobbMalmö. Syftet med satsningen är att ge kvinnor aktuella inom ekonomiskt bistånd förbättrade förutsättningar för att erhålla och behålla ett arbete. På så sätt kan de bli en förebild för sina barn och själva kontrollera sin inkomst samt få en ekonomi som gör det möjligt för dem att själv tillgodose barnens behov av bl.a. fritidssysselsättning, semester etc. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Söder föreslås besluta att godkänna ansökan att skickas till kommunstyrelsen Beslutsunderlag Riktlinjer för Malmö stads sociala investeringsfond Beräkningar - Ansökan social investeringsfond Ekonomiskt bistånd Ansökan om medel ur Malmö stads sociala investeringsfond - Barnfamiljer på väg Tjänsteskrivelse - Ansökan om medel ur Malmö stads sociala investeringsfond: Barnfamiljer på väg Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Söders arbetsutskott 2014-02-12 Stadsområdesnämnd Söder 2014-02-26 Ansvariga Marie Johanson T.f. avdelningschef, individ- och familjeomsorg SIGNERAD

Malmö stad Stadsområdesnämnd Söder Datum 2014-01-30 Vår referens Liselotte Persson Direkttelefon 34 57 20 Ansökan om medel ur Malmö stads sociala investeringsfond Barnfamiljer på väg- en satsning på barnfamiljer i Söder ansökan om medel ur malmö stads sociala Bakgrund Sociala investeringsfonden ska främja utveckling och användning av nya metoder och arbetssätt. Investeringen och insatserna ska bidra till tvärsektoriellt arbete och minst två kommunala nämnder eller verksamheter måste medverka, i detta fall Stadsområde Söder Individ och famileomsorgen och Serviceförvaltningen JobbMalmö. Stadsområde Söder IoF har sedan 2012 implementerat LEAN i sin verksamhet. LEAN handlar om att effektivisera sin verksamhet utan att göra avkall på kvalitet. Ett sätt att effektivisera socialt arbete är att samla flera aktörer under samma tak, vilket skapar mervärde för klienten. Malmökommissionen har två övergripande rekommendationer, den första syftar till att etablera en social investeringspolitik vilken kan utjämna ojämlikhet i levnadsvillkor och för att kunna göra det är den andra rekommendationen en idé om en systemförändring. Dessa två övergripande rekommendationer är uppdelade på 24 mål och 72 åtgärder indelade i sex områden. I detta projekt är området barn och ungas vardagsvillkor samt inkomst och arbete i fokus. Detta projekt kan ses som ett steg i att minska barnfattigdomen vilket är en del av Malmö kommissionens målsättning fram till år 2020. Brukarundersökningen som utfördes 2012 har visat att det klienterna bland annat önskar är en tätare kontakt med sin socialsekreterare. I Stadsområde Söder bor 56 988 invånare. 2859 hushåll hade ett aktuellt ärende inom ekonomiskt bistånd 2013-10-31 och av dessa erhöll 2547 försörjningsstöd under oktober månad. 917 av dessa var barnfamiljshushåll och i dessa hushåll fanns ca 1800 barn. C:a 9 miljoner kronor utbetalades till dessa barnfamiljshushåll under oktober månad. Detta ger ett genomsnitt på 9 800 kronor per hushåll i oktober månad. Under januari till oktober var i genomsnitt 750 barnfamiljshushåll aktuella inom sektionerna för ekonomiskt bistånd. 260 av hushållen bestod av ensamstående kvinnor med barn och 30 hushåll bestod av ensamstående män med barn. Resterande 460 barnfamiljshushåll bestod av hushåll med två vuxna. Forskning, bla Malmö kommissionen, visar att det i dagens Sverige finns tydliga samband mellan familjebakgrund, hälsa, utbildning och risken för att bli socialt utsatt som vuxen. Barn till försörjningsstödstagare och lågutbildade föräldrar löper ökad risk för att få låga betyg i grundskolan, lägre sannolikhet att klara STADSOMRÅDESFÖRVALTNING SÖDER Eriksfältsgatan 28 A Box 310 65, 200 49 Malmö Tel. 040-34 57 00 Org.nr. 212000-1124 soder@malmo.se www.malmo.se

2 (5) gymnasiet och högre sannolikhet att själv vara försörjningsstödstagare eller helt sakna inkomst vid 22 års ålder. Rädda barnen pekar på att den viktigaste faktorn för att på sikt utrota barnfattigdomen är att föräldrarna etableras på arbetsmarknaden. Stadsområde Söders barnfamiljsteam inom sektionen för ekonomiskt bistånd handlägger 250 hushåll. Barnfamiljerna aktuella i detta team är dels hushåll som är aktuella i någon annan del av Individ och familjeomsorgen t ex utredning barn och familj, boendesektionen eller annan delverksamhet inom IoF, dels barnfamiljer som befinner sig i riskzonen för att bli aktuella i andra delar av Individ och familjeomsorgen. Det kan handla om familjer där föräldrarna eller barnen har fysiska eller psykiska problem, vårdnadstvister, problem med att handskas med ekonomin etc. Stadsområde Söders barnfamiljsteam arbetar med att kompensera barnen i de aktuella familjerna rent ekonomiskt, genom att beakta barnperspektivet i all handläggning av ekonomiskt bistånd. Behovet av att kompensera barnen ekonomiskt beror på att det ekonomiska biståndet är utformat för att täcka basala omkostnader under en kortare period. Forskning och statistik visar dock att allt fler barnfamiljer lever med försörjningsstöd under lång tid, vilket ökar risken för både social och ekonomisk utsatthet. Man arbetar även med att på sikt hjälpa föräldrarna till självförsörjning. I teamet har man sett ett behov av särskilda åtgärder för att föräldrar som under en längre tid inte varit etablerade på arbetsmarknaden ska kunna komma ut i arbete. Att föräldrarna har sysselsättning är viktigt både för föräldrarnas autonomi och för barnens känsla av sammanhang och positiva utveckling vilket visas i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. I denna modell sätter man barnet och barnets perspektiv i centrum, modellen kan användas för att analysera hur olika miljöer och system påverkar barns liv och välbefinnande. I mikrosystemet finns barnets närmaste miljö, föräldrar och syskon. I mesosystemet ( Den andra nivån är ett system av de olika relationer och aktiviteter som utvecklas i de olika närmiljöerna, vilka individens utveckling är beroende av) innefattas barnets samspel med exempelvis skola och förskola samt olika system som möts; föräldrar och skola. Exosystemet ( Här finns formella och informella samhällsinstitutioner som direkt eller indirekt påverkar individen) påverkar barnet indirekt, som exempelvis föräldrars etablering eller brist på etablering på arbetsmarknaden. Makrosystemet innefattar de normer och värderingar som skapat olika sociala, ekonomiska och politiska system och som därmed påverkar de lägre nivåerna i modellen. Syfte och målgrupp Syftet med satsningen är att ge kvinnor aktuella inom ekonomiskt bistånd förbättrade förutsättningar för att erhålla och behålla ett arbete. På så sätt kan de bli en förebild för sina barn och själva kontrollera sin inkomst samt få en ekonomi som gör det möjligt för dem att själv tillgodose barnens behov av bl a fritidssysselsättning, semester etc. Målgruppen är arbetslösa kvinnor som uppbär försörjningsstöd och har barn. Prioriterad åldergrupp är 18 till 35 år. Då många av föräldrarna är unga kvinnor med många år kvar i arbetslivet är det en grupp som satsningen ska riktas mot. Deltagaren måste själv vara motiverad att delta i gruppaktiviteter och vara intresserad av att uppnå målsättningen arbete eller studier.

3 (5) För att öka motivationen hos deltagarna ska arbete med lön kunna erbjudas efter genomförda förberedande insatser. Målsättning Att deltagaren ska bli självförsörjande, få förbättrad hälsa och förbättrad social situation. Avses mätas genom redovisning av resultat för avslutade deltagare och genom deltagarenkäter. Innehåll 1. Förberedande del som innehåller kartläggning och samtal utifrån deltagarens förutsättningar för deltagande i insatsen. Samtal kan ske enskilt och i grupp t ex om hur ett arbete påverkar resten av familjen. Finns det tonåringar som behöver ta ett större ansvar? Hur kommer de mindre barnen att reagera när föräldern lämnar dem på förskola? Hur fungerar kollektivtrafiken om man får arbete utanför staden? Hur skapa en meningsfull fritid med tid både för egna aktiviteter, kvalitetstid med barnen och hemmets sysslor. Vad är viktigt för barnen? Kort sagt förbereda situationen hemma så att det fungerar när föräldern börjar arbeta. 2. Gruppinsats under 10 veckor där man via KBT-metoder ( Kognitiv beteende terapi, enligt modell från Finsamprojektet Unga Kvinnor) fokuserar på olika teman som kan hjälpa deltagaren att förbereda sig för arbetsmarknaden, öka självförtroendet och genom gruppövningar hitta bättre strategier för att klara av olika situationer. KBT-insatsen ges av extern konsult. Parallellt med detta har deltagarna arbetsmarknadscoachning, friskvård och diskussioner angående sin föräldraroll. Man gör också en individuell plan mot arbete och självförsörjning. I verksamheten ges möjligheter att träffa andra i samma situation, och att i gruppen få stöd och igenkännande. Under dessa tio veckor sker deltagandet på halvtid. 3. Därefter följer en period under c:a ett år av realiserande av den individuella handlingsplanen genom t ex arbete, praktik, förberedande studier och coachande samtal. Gruppaktiviteter kan också förekomma med t ex studiebesök, föreläsningar, friskvårdsaktiviteter. Fortsatt coachning, arbetssökande aktiviteter, CV-skrivning mm sker fortlöpande. Individuell uppföljning sker även en tid efter att deltagaren erhållit anställning alternativt börjat studera. Under denna period ska familjerna kunna erbjudas stöd även på kvällstid. Inskrivningstid Maximal inskrivningstid är ett år och sex månader. Möjlighet till anställning Genom tillskapande av ett antal åtgärdsanställningar i Malmö stad, t ex OSA (= Offentligt skyddad anställning), utvecklingsanställning eller lönebidrag underlättas ett inträde på arbetsmarknaden. Det finns även möjlighet att arbeta ut deltagare på privata företag med hjälp av Arbetsförmedlingens anställningsstöd. När man fått arbetet finns stödet kvar i form av arbetsmarknadshandläggare och stöd i föräldrarollen. Stödet i föräldrarollen ska kunna erbjudas på kvällstid.

4 (5) Samverkan Projektet innebär en nära samverkan mellan JobbMalmö och Stadsområde Söder, inte bara direkt i den samlokaliserade verksamheten utan även med övriga JobbMalmö och ekonomiskt bistånd inom IOF Söder. Genom Barnfamiljer på väg etableras även en samverkan med Integrerad Närsjukvård Malmö (INM, den privata öppenvårdspsykiatrin i Malmö) och Arbetsförmedlingen. En överenskommelse avses göras om ett antal OSAplatser med Arbetsförmedlingen utifrån formulerat behov. Personal och volym Personalgruppen ska bestå av en utvecklingsledare, två arbetsmarknadssekreterare, två socialsekreterare, en socialrådgivare samt en 50 % ekonomiassistent. En arbetsmarknadssekreterare och en socialsekreterare bildar ett team. Socialrådgivaren arbetar i båda teamen samtidigt. Ekonomiassistenten står för det administrativa stödet. Varje team arbetar med 12 deltagare. Verksamheten har två gruppintag/ år, totalt fyra gånger 12, dvs 48 nyinskrivna per år. Eftersom inskrivningstiden kan vara upp till 1,5 år kan projektet ha maximalt 72 inskrivna samtidigt. Projektansvarig ägare är Stadsområde Söder där en utvecklingsledare, två socialsekreterare och en socialpedagog är anställda. De två arbetsmarknadssekreterarna samt ekonomiassistenten är anställda av JobbMalmö. Styrgrupp Projektet kommer att ha en styrgrupp med representanter på chefsnivå från Stadsområde Söder och JobbMalmö som ansvarar för att verksamheten arbetar enligt intentionerna i ansökan. I styrgruppen ska även deltagare från personalgruppen medverka. Minst två styrgruppsmöten per halvår ska hållas. Tidplan, investeringskostnad och återbetalning Ansökan avser medel motsvarande sex och en halv heltidstjänster, övriga kostnader, deltagarkostnader och medel för KBT terapi om 85 000 kronor per grupp. Medel för 30 % av lönekostnad för åtgärdsanställningar inom Malmö stad är inräknade. 2 grupper startas parallellt varje halvår med 12 deltagare i varje. Detta ger totalt 120 deltagande familjer under satsningens 3 år(ingen ny grupp våren 2017). Satsningen löper under 3 år med start augusti 2014. Projektledaren startar i maj månad. Investeringskostnaden uppgår till 9 618 000 kronor avseende personalkostnader, 2 867 000 kronor avseende kringkostnader enligt punkt 2 i bilaga 1 och för lönekostnader för OSA anställningar i kommunen avsätts 3 600 000 kronor för hela satsningen enligt punkt 3 bilaga 1. Total kostnad under tre år för 120 deltagare, 16 085 000 kronor. Genomsnittskostnad för försörjningsstöd för en familj med barn är ca 9 800 kronor per månad, vilket innebär ca 117 600 kronor/år. Om satsningen kommer igång i augusti 2014 beräknas inte deltagarna komma ut i arbete förrän 2015 vilket ger att återbetalningen inte sker förrän 2015. Då förväntas hälften av deltagarna gå ut i självförsörjning, vilket är en försiktig

5 (5) uppskattning utifrån målgruppens komplexa problematik. Totalt inbesparat försörjningsstöd under satsningen 8 232 000 kronor. Ökade skatteintäkter för kommunen under hela satsningen blir 4 536 000 kronor. För varje år som deltagarna stannar i arbete,( vi har gjort en uppskattning på 2/3 av de anställda) beräknas Malmö Stad få en minskad kostnad för försörjningsstöd 4 704 000 kronor per år. Dessutom beräknas Malmö Stad få skatteintäkter med 2 592 000 kronor per år. Beräknat som 30% av lön om 18 000 kronor gånger antalet i anställning. Beräkning av hur många som kvalificerar sig för A-kassa är inte gjord utan är en ytterligare besparing som kan göras. Förutom vinsten med avslutade ärenden inom försörjningsstödet är förhoppningen, som forskning visar, att det blir vinster även samhällsekonomiskt med kostnadsminskningar inom socialtjänst, sjukvård, kriminalvård, psykiatri. Utöver detta resultat kan flera av deltagarna, som inte börjat arbeta förväntas fortsätta till andra arbetsförberedande insatser såsom praktik, kortare utbildningar, arbetsförmågebedömningar mm. På så sätt har de börjat aktivera sig och närmat sig arbetsmarknaden. De har också genom KBT-insatsen, gruppaktiviteterna och samtalen fått nya strategier för att hantera sitt föräldraskap och ha förändrat sin syn på sig själva och sina möjligheter. Kommunbidraget för försörjningsstöd finns numera budgeterat hos kommunstyrelsen vilket innebär att återbetalning görs hos kommunstyrelsen. Anders Nilsson Ordförande Maria Hultin Nämndsekreterare

! " # $ % &'$!% $(% ) " &""!!&& &'! ( (' '! )*! &"" &'! (" (&! "'! &' + " &""!!&& &'! ( (' '! && '! &"!!' '! &'"!!' &' (&, % ' '"' "!'& $ ( & & '!! &(! &''!( *-$$$.*))/01.* 8)/ # 7! " #!!$ &( $% &( &( &(' &'& 8#33*! " "! (! '! " & & ( 2..!"! "2!$**3&4.! ( &! 5+*-6! "!! "2 #$$ ' &!!" ( %

!! "#$ #$ "$" %& %& %& "$" "# $%" " ' #'% &## $' $$$ ())*+ %

Malmö stad 120430 Riktlinjer för Malmö stads sociala investeringsfond Inledning Kunskapen om risk- och skyddsfaktorer och om hur barn och ungas levnadsförhållanden påverkar utvecklingen i vuxen ålder är idag omfattande. Det finns tydliga samband mellan olika livsområden såsom familjebakgrund, hälsa, utbildning, dåliga uppväxtvillkor och social utsatthet som vuxen. Samhällets sociala insatser behöver således bygga på såväl långsiktighet som på gräns- och verksamhetsöverskridande åtgärder. Trots att det finns en medvetenhet om att stuprörstänket och kortsiktighet har negativa effekter präglas samhällets insatser ofta av detta. Åtgärder sätts många gånger in i ett sent skede och blir då både omfattande ingripanden för den enskilde och kostsamma åtaganden för samhället. Paradoxalt nog kan bristen på långsiktighet och helhetssyn till dels tillskrivas reglerna som styr offentlig verksamhet och kommunernas strävan mot rationell styrning. För att användandet av offentliga resurser dock ska bli så effektiv som möjligt måste arbetet präglas mer av långsiktighet och en helhetssyn. En social investeringsfond kan tjäna som ett komplement till befintliga övergripande satsningar på det sociala området i Malmö stad. Grundtanken är att genom att satsa resurser på ett förebyggande arbete gentemot identifierade målgrupper, på sikt göra mänskliga vinster och undvika kostnader för mer omfattande insatser. Det ses också som ett sätt att stimulera till att tänka annorlunda, att arbeta mer gränsöverskridande samt att utveckla nya arbetssätt och metoder. Det som tekniskt sett kännetecknar sociala investeringar är den tydliga förväntade kopplingen mellan insats och minskade framtida kommunala kostnader. Kommunfullmäktige i Malmö stad fattade den 12 april 2012 beslut om att inrätta en social investeringsfond samt att anta föreliggande riktlinjer. Malmö stads sociala investeringsfond ska användas för investeringar i förebyggande arbete som gagnar barn och unga. Den ska även främja utveckling och användning av nya metoder och arbetssätt som kan leda till effekter som på sikt ger minskade kommunala kostnader.

2 (3) Riktlinjer för den sociala investeringsfonden Medel ur den sociala investeringsfonden ska ej finansiera befintlig ordinarie verksamhet. Den aktuella insatsen ska harmoniera med befintliga satsningar, och kommunens övergripande mål. Målgrupp Insatserna som finansieras med medel ur den sociala investeringsfonden ska ha som målsättning att stärka och förbättra livsvillkoren för barn och unga som bor i Malmö. Detta innebär dock inte att insatserna behöver riktas direkt till barn eller unga. Verksamhetsöverskridande arbete Den sociala investeringsfonden ska stimulera till att utveckla tvärsektoriell samverkan som kommer målgruppen och den enskilde till gagn. Investeringen och insatserna ska bidra till tvärsektoriellt arbete och minst två kommunala nämnder eller verksamheter måste medverka. Samverkan kan utöver detta omfatta såväl kommunala som externa myndigheter, eller andra aktörer. Vetenskapligt stöd För att kunna förutsäga att en viss social investering kommer att betala sig på sikt krävs ett gott stöd för att insatserna kommer att ge avsedda effekter. Kopplingen mellan investering och förväntade effekter ska stödjas av vetenskap eller beprövad erfarenhet. Innovation För att främja utveckling och användning av nya metoder och arbetssätt välkomnas insatser som kan anses nyskapande i form eller innehåll och som gagnar barn och unga i Malmö. Uppföljning Det ska finnas en plan för hur satsningen kontinuerligt följs upp och hur resultatet ska utvärderas. Ekonomi Den sociala investeringsfonden ska användas för insatser som på sikt ger minskade kommunala kostnader. Genom årliga återbetalningar från de

3 (3) nämnder där avkastning/ kostnadsminskning uppstår återställer man det öronmärkta egna kapitalet som därmed kan användas för nya åtgärder. I varje ansökan ska dels anges vilka kostnader som beräknas för den aktuella insatsen och dels när återbetalning ska ske. I samband med att uppföljning av genomförda insatser rapporteras till kommunstyrelsen kan beslutad tidplan för återbetalning justeras. Ansökan Samtliga berörda verksamheter/nämnder formulerar gemensamt ansökan. Ansökan sker av berörda nämnder som ansvarar för projektet och projektets kostnader. Ansökan ska innefatta en beskrivning av insatsen avseende följande punkter: Satsningens syfte och målgrupp Satsningens innehåll och krav på resurser, personal etc. Satsningens förväntade effekter, där kopplingen mellan insats och effekt ska stödjas av vetenskap eller beprövad erfarenhet Tidsplan och ekonomisk kalkyl över investeringskostnad, avkastning över tid och återbetalning Vilka verksamheter som berörs (avseende såväl satsningen som de förväntade effekterna) och på vilket sätt Översikt av liknande satsningar lokal, nationellt eller internationellt Modell för uppföljning och utvärdering Beredning av beslut Initiativ till ansökan om medel ur den sociala investeringsfonden kan tas av nämnder i Malmö kommun. Ansökningarna behandlas två gånger per år, kommunstyrelsen beslutar om tilldelning av medel vid sammanträdena i april och november. Vid beredning av ansökningarna ska en referensgrupp bestående av relevanta resurspersoner medverka för en allsidig bedömning av ansökningarna. Ansökningarna ska beredas av barn- och ungdomsberedningen inför beslut i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutar i ärendet på delegation av kommunfullmäktige.