En intervjubaserad. utvärdering av Ingenjörsmentor

En intervjubaserad utvärdering av Ingenjörsmentor

EN INTERVJUBASERAD UTVÄRDERING AV INGENJÖRSMENTOR Genomförd av Sara Wilk under sommar/hösten 2014.

Utvärdering av Ingenjörsmentor sverigesingenjorer.se 3 UTVÄRDERING AV INGENJÖRSMENTOR Det är inte många gånger i livet man har möjlighet att få kontakt med en mentor. För nyanlända ingenjörer är det just när man tar ett steg i karriären som ingenjörsmentorn får en extra viktig roll. Vad ska jag tänka på? Har jag valt rätt? Hur är det att arbeta på en svensk arbetsplats? En karriär är sällan spikrak och att få ett jobb är oftast enbart ett första steg. Mentorn kan stödja adepten med att pröva sitt yrkeskunnande på den svenska arbetsmarknaden. Det är ingenjörerna som medverkar som gör Ingenjörsmentor till vad det är. Sveriges Ingenjörer vill ta del av såväl mentorernas som adepternas erfarenheter inom projektet. Därför har vi beställt denna utvärdering. Jag vill tacka alla medverkande. I slutordet återkommer jag till förbättringar som behövs i ett program som detta och där det intervjuades synpunkter har bidragit till förbättringar, förändringar och utveckling. Magnus Skagerfält Projektledare, Sveriges Ingenjörer

4 Utvärdering av Ingenjörsmentor sverigesingenjorer.se Innehållsförteckning Introduktion 5 Kort om Ingenjörsmentor 5 Om utvärderingen 5 Del 1: Adept 6 Varför Ingenjörsmentor? 6 Hur upplevde du programmet? 7 Hur var matchningen? 8 Vad har mentorprogrammet gett dig? 9 Vad kan förbättras? 10 Del 2: Mentor 11 Varför Ingenjörsmentor? 11 Hur upplevde du programmet? 12 Hur var matchningen? 13 Vad har mentorprogrammet gett dig? 14 Vad kan förbättras? 15 Slutord 16 Matchningen 17 Byten under programmet 17 Nätverk 17 När adepten får arbete eller praktik 17

Utvärdering av Ingenjörsmentor sverigesingenjorer.se 5 INTRODUKTION Den här utvärderingen har genomförts under sommaren/hösten 2014 på uppdrag av Sveriges Ingenjörer. Syftet har varit att med hjälp av journalistiska metoder belysa några av de medverkande mentorernas och adepternas erfarenheter av Ingenjörsmentor och deras tankar kring hur mentorprogrammet kan förbättras. Efter varje avslutat program görs det en utvärdering tillsammans med deltagarna, men med detta arbete tar man för första gången ett gemensamt grepp kring samtliga genomförda omgångar. Denna rapport börjar med ett kort informationsblock om Ingenjörsmentor och undersökningens genomförande. Därefter följer författarens sammanfattning av de viktigaste punkterna från de genomförda intervjuerna. KORT OM INGENJÖRSMENTOR Ingenjörsmentor är ett samarbete mellan Sveriges Ingenjörer och den yrkesinriktade svenskutbildningen Sfinx, Svenska för ingenjörer. Mentorprogrammet riktar sig till nyanlända ingenjörer med en utländsk examen. Syftet är att föra dem närmare den svenska arbetsmarknaden och att samtidigt ge svenska ingenjörer möjlighet att få kontakt med en kollega från ett annat land. Tanken är att Ingenjörsmentor bland annat ska erbjuda adepterna en inblick i hur det är att arbeta som ingenjör i Sverige och ge viktiga kontakter som kan vara till nytta i framtiden. Mentorerna å andra sidan ska få möjlighet att utveckla sitt nätverk och sin kompetens genom att vägleda sin adept. Dessutom kan medverkan ge kunskap och insikter kring hur det är att komma till Sverige som nyanländ ingenjör. Det första programmet genomfördes under 2012. Sedan dess har ytterligare fyra program initierats och runt 160 personer har deltagit. Ingenjörsmentor följer samma uppbyggnad varje år: Det börjar med en introduktionsträff. Efter halva programmet genomförs ett till möte och programmet avslutas med ytterligare ett. Vid sidan av de gemensamma träffarna bör mentorerna och adepterna träffas enskilt minst sex gånger. Till sin hjälp har de bland annat professionellt stöd och en mentorhandbok som distribueras i början av programmet. OM UTVÄRDERINGEN Utvärderingen bygger på intervjuer med totalt åtta av dem som har medverkat i Ingenjörsmentor. Det handlar om fyra mentorpar det vill säga fyra adepter och fyra mentorer som har deltagit under olika år. Intervjuerna har fokuserat på intervjupersonernas egna upplevelser av programmet och dess olika delar, samt hur de själva anser att det kan förbättras. Eftersom urvalet är begränsat ska sammanfattningen inte ses som representativt för samtliga deltagare i Ingenjörsmentor. Den ger snarare en fingervisning om de åtta intervjuades tankar och upplevelser. Det är Sveriges Ingenjörer som har valt intervjupersoner med hänsyn till ålder, kön och vilket år de deltog. Samtliga har genomgått hela programmet och tillhör således inte de som valde att avsluta i förtid. De intervjuade i respektive grupp har fått frågor kring samma områden, även om fördjupningsfrågorna har varierat beroende på vad som har lyfts upp som betydelsefullt. Sveriges Ingenjörer har också haft önskemål kring vilka frågor som utvärderingen ska fokusera på, vilket frågeschemat har tagit hänsyn till men inte begränsats av. Sammanställningen är disponerad i två delar: mentor och adept, för att ta hänsyn till varierande perspektiv. Det som har framkommit under intervjuerna har sammanställts utifrån vad författaren har värderat som viktiga, typiska och lärorika synpunkter. Varje avsnitt avslutas med en kort sammanfattning av de viktigaste insikterna i punktform.

6 Utvärdering av Ingenjörsmentor sverigesingenjorer.se Del 1: Adept VARFÖR INGENJÖRSMENTOR? De intervjuade adepterna har kommit till Sverige från länder runt om i världen och har olika bakgrund, yrkeserfarenhet och inriktning. Gemensamt för dem är att de har deltagit i Sfinx, Svenska för ingenjörer. Alla som deltar i utbildningen och har avslutat sfi D får möjlighet att ansöka till Ingenjörsmentor. För de fyra adepterna ser anledningarna till att man har sökt sig till Ingenjörsmentor liknande ut: De uttrycker att de saknade kontakter på den svenska arbetsmarknaden, kunskap om hur arbetslivet ser ut och fungerar i Sverige samt att de gärna ville ha stöd och hjälp i sitt jobbsökande. Adept 1 är byggingenjör och kom till Sverige under 2009. Hon fick ganska snabbt jobb som familjeassistent på ett svensk företag, men siktade på en anställning som utnyttjade hennes utbildning. Hon var med i Ingenjörsmentor under det allra första programmet som gick av stapeln under 2012. När jag kom till Sverige funderade jag på att kanske stanna och jobba där. Jag kom ensam och kände ingen, så det var svårt med kontakter. Man behöver personer som kan ge råd, berätta om arbetsmarknaden och arbetsmiljön i Skandinavien, eller som kan hjälpa till med cv:t och det personliga brevet. Jag behövde helt enkelt någon som kunde ge mig råd, berättar hon när vi talas vid under mitten av september. Liknande erfarenheter uttrycker Adept 2, som ursprungligen kommer från Indonesien. Hon flyttade till Sverige från Holland under 2012 och sökte under programmet jobb inom logistik. Jag trodde att det var bra att lära känna någon från yrkesvärlden. När jag kom hit hade jag ingen kontakt på arbetsmarknaden och jag kände inte så många i Stockholmsområdet. Det var en bra chans, så jag tog den, säger hon. Majoriteten av adepterna studerade och/eller sökte jobb under mentorprogrammets början. Men adept 3, som kom till Sverige från Frankrike under 2011, hade redan fått ett vikariat när projektet startade. Därför såg hans situation något annorlunda ut, inte minst för att han redan hade tagit det första steget in på den svenska arbetsmarknaden. Jag frågade om jag kunde vara med i det allra första programmet, men tyvärr var det fullt. Sex månader senare återkom de till mig och sa att det fanns ett annat program. Jag svarade att jag fortfarande var intresserad men att jag hade börjat arbeta. Jag visste inte om jag var för avancerad och jag ville inte ta en plats från någon som behövde den mer än jag. Jag hade ju tagit det svåraste steget på svensk arbetsmarknad. Men jag fick svaret att jag var välkommen. "Man behöver personer som kan ge råd, berätta om arbetsmarknaden och arbetsmiljön i Skandinavien, eller som kan hjälpa till med cv:t och det personliga brevet." De adepter som deltar i Ingenjörsmentor kommer från olika delar av världen, har olika bakgrund och inriktning samt olika stor yrkeserfarenhet. Många vänder sig till Ingenjörsmentor för att knyta kontakter. Men de vill också få hjälp med bland annat cv och personligt brev, kunskap om svensk arbetsmarknad samt stöd och hjälp för att ta klivet in på den. Adepterna har olika stor erfarenhet av svensk arbetsmarknad. Vissa har ingen alls, medan andra har hittat arbete inom en annan bransch eller som ingenjörer.

Utvärdering av Ingenjörsmentor sverigesingenjorer.se 7 HUR UPPLEVDE DU PROGRAMMET? De intervjuade adepterna hade ungefär samma förväntningar på vad Ingenjörsmentor skulle ge dem: kunskap, nya kontakter och någon som skulle kunna guida dem in på den svenska arbetsmarknaden. Adept 4 kom till Sverige från Mexiko 2013, och beskriver sina förväntningar så här: Det var att träffa någon som skulle kunna lära mig hur man söker jobb i Sverige, som jag kanske kunde följa med till jobbet någon gång och som kunde hjälpa mig med ansökningar och cv. När det gäller programmets uppbyggnad tycker de flesta att de tre obligatoriska träffarna en i början, en vid halvtid och en i slutet var bra och innehållsrika i stort. Flera nämner enskilda moment som har gett dem nya insikter och konkret kunskap. Beroende på de egna erfarenheterna av svensk arbetsmarknad så skiljer sig åsikterna om tempot åt. Vissa tycker att nivån var bra, medan andra till exempel adept 3 som redan fått ett vikariat tycker att man skulle ha kunnat gå ännu fortare fram. Det tredje mötet var ganska fokuserat på intervjuer. Eventuellt skulle man kunna börja lite tidigare med den delen. Alla adepter är inte på samma nivå. Det är kanske några som vill ha den informationen tidigare. Man måste göra så att alla kan förstå och justera nivån. Det kanske går för fort för vissa adepter och för långsamt för andra, säger han. Adepterna har själva lagt upp de egna träffarna i samråd med mentorerna; några har träffats sex gånger medan andra har setts oftare. Det som många av paren har fokuserat på under sina träffar är just i huvudsak cv, personligt brev och intervjuteknik. Flera beskriver att mötena har gett nyttig och konkret kunskap som de har kunnat använda sig av senare. Adept 1, som nu har flyttat tillbaka till Litauen och arbetar med trade finance på en svensk bank, berättar: När jag skickade mitt cv till dem ringde de mig efter två timmar. De sade: Din fördel är att du kan svenska och att du har jobbat i Sverige. Så jag blev kallad till intervju. Jag pratade först med en kvinna från Litauen. Men den andra intervjun var med en kvinna från Norge. Jag hade gått igenom alla tips och tricks som min mentor gav mig, så jag var lite påläst. Jag visste hur man skulle bete sig på en intervju med någon från Skandinavien. Ingen av adepterna beskriver att det var några större problem att kombinera programmet med studier eller jobb. Däremot konstaterar adept 2 att sommarsemestrarna gjorde att några av de individuella träffarna fick ske ganska nära varandra och att det nödvändigtvis inte hade hunnit komma upp så många nya frågor eller ämnen att diskutera mellan dem. Din fördel är att du kan svenska och att du har jobbat i Sverige. De intervjuades förväntningar på Ingenjörsmentor speglar i mångt och mycket anledningen till att de vände sig till programmet: De hoppades på att komma i kontakt med någon som kunde lära dem mer om svensk arbetsmarknad, få hjälp med cv:t och det personliga brevet samt en möjlighet att utveckla sitt kontaktnät. De är nöjda med de obligatoriska träffarna i stort. Även om någon konstaterar att nivån kanske borde anpassas så att den passar alla, även de som har fått eller är på väg att få jobb. Adepternas möten med mentorerna har många gånger gett konkret kunskap som de har kunnat ta med sig ut i arbetslivet. Det har inte varit några problem att kombinera programmet med jobb. Semestertider kan emellertid göra schemat lite mer hoptryckt.

8 Utvärdering av Ingenjörsmentor sverigesingenjorer.se HUR VAR MATCHNINGEN? När det gäller matchningen återkommer flera av de intervjuade adepterna till samma sak: De hade förväntat sig att bli parade med en mentor som var verksam inom deras eget område. Detta för att det kanske skulle kunna medföra en förståelse för situationen på arbetsmarknaden och ännu fler, relevanta kontakter. Jag förväntade mig att mentorn skulle ha samma inriktning som jag. Men vi visste innan att mentorerna var med i programmet bara för att de ville. Jag tycker att det är jättebra att det finns personer som vill ge av sin tid bara för att hjälpa andra, säger adept 4. Det har förekommit att adepter byter mentorer under programmets gång. I början parades adept 4 till exempel med en mentor som under den första träffen ville byta till en annan adept. Men, det verkar som att det egeninitierade bytet var av godo. Men jag tyckte att jag passade perfekt med min mentor. Jag tänkte: Varför fick jag inte henne från början? säger adept 4, som vid tillfället för intervjun precis skulle börja arbeta för ett konsultbolag. Det är perfekt att hon har jobbat så många år för ett konsultföretag också. För hon kan förklara för mig hur de jobbar med uppdrag, hur man delar jobb och hur det är i början. Jag har aldrig jobbat för ett konsultföretag innan. Men nu känner jag till det lite innan jag börjar. Det är bra. Som tidigare nämnts så är alla intervjuade väldigt nöjda med sina mentorer och det stöd som de har gett, även om de nödvändigtvis inte delade inriktning. Flera beskriver att de har fått många värdefulla tips när det gäller yrkesliv, intervjuer, cv och personligt brev. Vissa verkar också ha blivit vänner och några har haft kontakt efter programmets avslutande. " Men jag tyckte att jag passade perfekt med min mentor. Jag tänkte: Varför fick jag inte henne från början? säger adept 4." Många skulle gärna vilja ha och vissa förväntade sig en mentor som är verksam inom deras eget område. Samarbetet mellan mentor och adept har fungerat bra för de intervjuade. De upplever att de har fått kunskap, hjälp och stöd som i flera fall varit till konkret nytta. Även om mentorerna verkat i en annan bransch, uttrycker adepterna att matchningen har varit bra.

Utvärdering av Ingenjörsmentor sverigesingenjorer.se 9 " Det som jag tyckte hjälpte mig mest var att vi gjorde en fake-intervju." Adepterna har bland annat fått hjälp med cv:t och det personliga brevet. Men programmet har också gett insikter i det svenska arbetslivet, till exempel när det gäller strukturer och hierarkier. De har dessutom fått hjälp att utveckla sina kontaktnät, både genom sin egen mentor och genom kontakten med de andra deltagarna i programmet. Några konstaterar att de har kunnat tillämpa de kunskaper och råd som de har fått, bland annat när det kommer till intervjusituationen. Någon nämner också att det har lett till ett ökat självförtroende i jobbsökningsprocessen och det förekommer att andra deltagare har sagt samma sak. VAD HAR MENTORPROGRAMMET GETT DIG? Att vara med i mentorprogrammet har gett nya erfarenheter och insikter, konstaterar de intervjuade. Inte minst när det gäller som tidigare nämnts praktiska kunskaper som att skriva cv och personligt brev, samt träning i intervjuteknik. Flera nämner att de handfasta råd och den feedback som mentorerna gett har hjälpt dem på olika sätt i jobbsökandet. Min mentor var jättebra, han stöttade mig mycket. Jag träffade honom ganska många gånger. Om jag till exempel hade en intervju så gav han mig input och feedback. Det är alltid bra, jag kan inte klaga, konstaterar adept 2. Det som jag tyckte hjälpte mig mest var att vi gjorde en fake-intervju. Det hjälpte mig mycket för min svenska är inte så bra. Det är många ord som jag inte kan. Det gjorde mycket för mitt självförtroende under den riktiga intervjun, berättar adept 4. Under de gemensamma träffarna har flera tagit tillfället i akt att nätverka med de andra adepterna och mentorerna. Och för vissa har även de kontakterna gett en del utbyte. Adept 4 igen: Man får mycket av andra adepter och mentorer också. När vi träffades alla tillsammans så pratade vi om hur viktigt det är med kontakter för att få jobb i Sverige. Och vi delade upplevelser som vi hade, vad som hade funkat och vad som inte hade funkat för andra, säger han. Mentorprogrammet har i vissa fall gett information och kunskap om hur arbetslivet och arbetsplatser fungerar i Sverige. Men det har också handlat om andra, mer djupgående, fördelar. Adept 2 berättar: De andra adepterna sa att programmet var mycket bra, det hjälper folk som är invandrare att få information och någon som lyssnar på problem. De var många som sa att de fick mer självförtroende för att söka jobb. Till exempel om man söker jobb femtio gånger och alltid får nej. Det är bra med någon som kan ge objektiv feedback.

10 Utvärdering av Ingenjörsmentor sverigesingenjorer.se VAD KAN FÖRBÄTTRAS? Många av adepterna är nöjda med programmet överlag och uttrycker att det har hjälpt dem framåt. De har haft stort utbyte av mentorerna, fått nyttig kunskap och knutit kontakter. Nej, jag har inga förslag på förbättringar. Jag gillar verkligen programmet. I boken står det exakt vad man kan göra och det fanns övningar för varje träff. Det var bra etablerat och bra gjort, säger adept 4. En av de punkter som det talades mycket om när det gäller möjliga förbättringar var matchningen, eftersom många förväntade sig att dela inriktning och bransch med sin mentor. En av adepterna berättar att flera valde att hoppa av programmet eftersom matchningen inte stämde helt. Att jobba mer med adepternas förväntningar inför programmet tas också upp som en möjlig förbättringspunkt. Bland annat genom att arbeta med adepternas kunskap kring vad programmet erbjuder och vad som förväntas av dem. Många deltagare har höga förväntningar på att mentorn ska ge dem kontakter. I Sverige är det viktigaste att ha kontakter för att få ett jobb, men efter första mötet så sa de: Förvänta dig inte att mentorn ska ge dig jobb. Jag tror att många blir besvikna. Jag tror att mentorn också behöver fråga igen: Vad är dina förväntningar på mig?, konstaterar adept 2. Att öka möjligheten till utbyte mellan de andra mentorparen på olika sätt är även något som återkommer bland förbättringsförslagen. Till exempel genom att göra en kort presentation av de andra deltagarna som skickas ut under programmet. Det finns också önskemål om att träffas ännu mer: Jag förväntade mig lite mer än vad jag fick. Det var jättebra, men jag tänkte att vi skulle träffas lite mer. Att vi skulle samlas och diskutera, jämföra och prata lite mer arbetsmarknad och hur det går för oss. Jag hade inte förväntat mig att jag skulle få praktik, men lite mer kommunikation, lite mer brainstorming, säger adept 1 och tillägger: Vi kunde ha träffats kanske varje månad. Vi var ju studenter, vi var unga och hade inget jobb. Så för oss var alla möten värdefulla, vi hade en jätteförväntan på dem. Men mentorerna har ju sina liv och de jobbar, så de kanske inte har så mycket tid för oss och för att samlas. " Nej, jag har inga förslag på förbättringar. Jag gillar verkligen programmet." De intervjuade adepterna är alla nöjda med programmet. Men har ändå förslag på förbättringar. Många av dem går i linje med det som mentorerna föreslår. Adepternas förväntningar är en punkt som återkommer. En del deltagare förväntar sig att mentorn ska fixa jobb eller kontakter, vilket kan bädda för besvikelse. Några efterfrågar mer utbyte med andra mentorer och adepter. Till exempel genom en kontaktlista med korta presentationer som skickas ut till deltagarna. Att ses ännu oftare är också ett önskemål som dyker upp.

Utvärdering av Ingenjörsmentor sverigesingenjorer.se 11 De intervjuade mentorerna har varierande yrke, ålder, inriktning och bakgrund, vilket pekar på att programmet lockar engagerade från olika situationer och miljöer. Många av de intervjuade mentorerna har fått information om Ingenjörsmentor genom Sveriges Ingenjörers digitala kanaler. Flera engagerar sig för att kunna hjälpa andra, men att få lära känna andra kulturer lockar också och ibland är det personliga erfarenheter som har bidragit. Några har varit mentor tidigare, men för andra är det första gången de deltar i ett mentorprogram. Del 2: Mentor VARFÖR INGENJÖRSMENTOR? De fyra intervjuade mentorerna har deltagit i Ingenjörsmentor under olika program. Sinsemellan har de varierande bakgrund, utbildning och inriktning. Det var genom Sveriges Ingenjörers digitala kanaler, till exempel hemsidan och olika mailutskick, som de flesta fick information om programmet. Mentor 1, som var med i det första mentorprogrammet som gick av stapeln, berättar dock att hon blev kontaktad direkt av Sveriges Ingenjörer. Varför man, efter att ha fått information om projektet, valde att engagera sig varierar. Några nämner att de har varit mentor tidigare, tyckte om erfarenheten och därför valde att vara det igen. För många verkar det också till stor del handla om att kunna hjälpa någon annan och genom det också få egna erfarenheter och nya perspektiv. Det som lockade mig var att det verkade, utöver värdet för min egen del, som någonting där jag verkligen kunde hjälpa till och bidra. Sedan tycker jag att det är ett bra initiativ av Sveriges Ingenjörer att driva. Tittar vi på nyttan så har vi en grupp där det finns ett ganska stort värde både för dem själva, Sverige och integrationen i stort att det blir bra, att de får jobb, säger mentor 2 som var med i det första programmet under 2013. För mentor 1, som själv påbörjade sina studier i USA och slutförde dem på KTH, handlade det dessutom om personliga erfarenheter: Jag tyckte att det var intressant eftersom jag upplevde det som att man fick väldigt lite stöd när man kom från skolan. Så jag tyckte att det var väldigt bra att kunna stödja någon annan, säger hon. Ett intresse för andra kulturer och språk nämns också som en bidragande faktor till engagemanget. Mentor 3, som var delaktig i det andra programmet under 2013, konstaterar: Kulturer och olika bakgrunder tycker jag är jätteroligt, intressant och positivt. Så det var framför allt det som lockade mig, att jag skulle bli bättre på det och få ett par andra glasögon. Det var min belöning för att ställa upp med min tid. De intervjuade hade, innan Ingenjörsmentor, olika mycket erfarenhet av mentorprogram. Några hade engagerat sig en eller flera gånger tidigare och för andra var det första mötet med mentorskapet, men de flesta skulle kunna tänka sig att vara med igen.

12 Utvärdering av Ingenjörsmentor sverigesingenjorer.se HUR UPPLEVDE DU PROGRAMMET? Upplevelsen av mentorprogrammet som helhet varierar. Majoriteten tyckte emellertid att upplägget var bra och genomtänkt, att handledningsmaterialet var nyttigt samt att man upplevde att man fick stöd och hjälp längs vägen. Jag var nog ganska positivt överraskad ändå över strukturen på själva programmet, konstaterar mentor 2. Senare tillägger han: Det var som man kan förvänta sig när ingenjörer står bakom. Det fanns en plan, det fanns en start, det fanns ramar och de hade fått ihop trevliga träffar. Jag tyckte dessutom att företrädarna var bra. Några intressanta synpunkter och tankar har dykt upp under intervjuernas gång. En aspekt som återkommer är en osäkerhet kring hur man som mentor ska hantera programmet om adepten har tidigare erfarenhet av den svenska arbetsmarknaden eller får arbete under programmets gång. Det fick mentor 4:s adept och hon upplevde att det material som fanns tillgängligt inte riktigt gav henne den hjälp hon behövde. Jag tyckte att upplägget var bra. Det enda som jag kanske kan sakna lite Min adept fick jobb och det är kanonbra. Det är vi glada för båda två, för han var väldigt tydlig med att det var hans mål. Men jag kände lite att vad ska man syssla med de träffarna som återstår då, när de har fått jobb? Mentor 3 är också inne på att mer stöd skulle behövas för att hjälpa mentorerna i olika situationer. Han jämför Ingenjörsmentor med ett annat program som han själv har deltagit i, där mentorerna hade fler gemensamma aktiviteter och fick stöd och verktyg efter hand. Vilket gjorde att vi kunde ta nästa steg. Här uppfattade jag att det inte var lika proffsigt. Så jag hade underlag från förra gången som jag tog med mig, säger han, poängterar att det kan vara en ekonomisk fråga, och fortsätter: En del av mentorerna i Ingenjörsmentor var tidigare adepter och frågan är vilken kunskap de hade. Hade jag inte fått kunskap och erfarenhet från det andra mentorprogrammet så hade jag inte riktigt förstått vad som hände. Trots att Ingenjörsmentor kräver en del tid från både adepter och mentorer, så upplever de flesta att det inte var några problem att kombinera programmet och jobb. Någon nämnde till och med att de skulle vilja ses oftare. Mentor 1 konstaterar också: Det var ganska praktiskt att jag hade jobb. Jag kunde ta med min adept till Sweco till exempel, så att hon kunde se hur en vanlig arbetsplats såg ut. Det är klart att det kan vara svårt att jobba heltid och få ihop allting, men har man valt att engagera sig i något så handlar det om hur man prioriterar. " Det var som man kan förvänta sig när ingenjörer står bakom. Det fanns en plan, det fanns en start, det fanns ramar och de hade fått ihop trevliga träffar. Jag tyckte dessutom att företrädarna var bra." Majoriteten är väldigt nöjda med Ingenjörsmentors upplägg, innehåll och stöd och programmet svarade ofta mot deras förväntningar. Det finns dock tankar kring att innehållet är väldigt inriktat på att skaffa jobb, och för de mentorer vars adepter lyckas med det är materialet begränsat. Lite mer stöd till mentorer efterfrågas av några intervjuade, till exempel genom gemensamma träffar. Att kombinera mentorprogrammet med jobb har varit genomförbart för samtliga intervjuade och de flesta upplever inte att det har varit några större problem.

Utvärdering av Ingenjörsmentor sverigesingenjorer.se 13 " Jag tycker att matchningen var bra. Men det kändes inte som att det viktiga var att det var så bra för mig. Utan att det kunde leda någonstans för henne. Det har jag känt hela tiden." Majoriteten av de intervjuade mentorerna är nöjda med matchningen och har kommit bra överens med sina adepter. Det finns ibland en differens mellan mentorns och adeptens inriktning, även om majoriteten av de intervjuade mentorerna inte har upplevt det som något hinder. En del väljer att träffa andra mentorpar för att fylla på med erfarenheter och perspektiv. HUR VAR MATCHNINGEN? Ett område som tas upp av många adepter, och som den här utvärderingen därför fokuserar lite extra på, är matchningen. De intervjuade mentorerna är nöjda med matchningen, men någon lyfter liksom adepterna upp att yrkesinriktningen inom paren ibland skiljde sig åt. Mentor 4 matchades, som tidigare nämnts, med en adept som enligt hennes egen uppfattning egentligen inte var intresserad av hennes område. Det slutade med att de bytte, på adeptens initiativ, redan under den första träffen. Jag hade fått en annan adept från början. Men sedan så, plötsligt under den första träffen, så kom han och en annan mentor och frågade om vi inte kunde byta. Då tänkte ja att ok, då har han ändrat sig. Hon konstaterar att det inte spelade så stor roll eftersom programmet inte hade kört igång än. Och det ska understrykas ytterligare en gång att mentorerna är nöjda med matchningen. Mentor 2 säger så här: Att jobba inom samma område, det är väl bra när det handlar om att peka ut företag som är lämpliga för adepten att kontakta. Men det är inte så himla svårt även om man inte har jobbat i samma bransch. Jag tror inte att matchningen är helt kritisk. Det är klart att man ska fatta vad adepten har gjort. Men nästa steg, som är väldigt viktigt att peka ut och jag tror att de pekade ut det hyfsat bra i programmet är att det är väldigt olika i olika kulturer när det gäller vad man förväntar sig av någon som hjälper till. Det sade jag väldigt tydligt, men det är kanske något som skulle framgå ännu mer. Mentor 1 konstaterar: Jag tycker att matchningen var bra. Men det kändes inte som att det viktiga var att det var så bra för mig. Utan att det kunde leda någonstans för henne. Det har jag känt hela tiden. Några mentorer och adepter sökte även upp andra mentorpar för att ta del av ännu fler perspektiv och erfarenheter. Mentor 3 berättar: Det var säkert andra som gjorde det också. Men vi träffade ett annat mentorpar och besökte min adepts arbetsplats. Det var väldigt positivt för mig också, för då fick min adept prata med någon som hade en bakgrund inom samma område. Dessutom gjorde det att jag träffade en adept med en annan bakgrund som jag fick information från och kunde lära mig av. Den andra mentorn hade samma bakgrund som min adept vilket också var bra.

14 Utvärdering av Ingenjörsmentor sverigesingenjorer.se VAD HAR MENTORPROGRAMMET GETT DIG? Många av de intervjuade mentorerna talar i ganska varma ordalag om vad mentorskapet har gett dem. Några lyfter upp att det har gett nya perspektiv på arbetsmarknaden i Sverige, framför allt kring hur svårt det kan vara att söka jobb speciellt om man saknar både språket och kontakterna. Mentor 3: Det här med hur svårt det var att ens kunna söka jobb, utan personnummer och alla ansökningar som skulle skickas in. Det finns en massa att göra för att snabba upp processen och tänka lean. Då kommer min adept ändå från EU. Tänk på alla som kommer från ett land utanför EU som ska försöka komma in. Det är helt sanslöst vilken situation. Förutom insikter finns det andra saker som programmet har bidragit till. Många konstaterar att det har gett mycket att bara kunna hjälpa någon annan, men andra nämner också att de har fått nya kunskaper och erfarenheter. Mentor 1 berättar: Jag tycker att det var jättelärorikt. Dels genom att det satte mina egna kunskaper på prov och dels genom att jag var tvungen att försöka vara pedagogisk, vilket inte är så himla lätt alltid. Man blir lätt ivrig och vill dela med sig av allt man kan, men det är kanske inte så man ska göra. Man får anpassa sig till den som lyssnar, säger hon och fortsätter: Ja, men just att kunna guida någon och inse att alla har olika behov. Jag kan ju tycka att jag ska hjälpa henne med en sak. Medan hon tycker att hon behöver hjälp med något annat. Det är samma sak i arbetslivet. Om man har en kund behöver man inte överösa all information man har, utan man kanske får anpassa det lite. Mentor 3 är också inne på att han har fått konkreta verktyg att använda sig av i framtiden: Mig gav det att jag har varit mentor för någon som har en annorlunda bakgrund. Jag har också varit mentor en gång till, vilket jag har med mig i bagaget inför framtiden. Det hjälper mig dessutom i mitt arbete med affärsutveckling mot andra länder och nya kunder. " Det här med hur svårt det var att ens kunna söka jobb, utan personnummer och alla ansökningar som skulle skickas in. " Mentorskapet har gett flera av de intervjuade mentorerna nya insikter kring svensk arbetsmarknad, framför allt hur svårt det kan vara att komma in på den som nyanländ. Det har också gett kunskaper som de känner att de kan ha nytta av i sina yrkesliv. Inte minst när det kommer till pedagogik och att möta nya kulturer.

Utvärdering av Ingenjörsmentor sverigesingenjorer.se 15 VAD KAN FÖRBÄTTRAS? Under samtalens gång har det kommit flera olika förslag på möjliga förbättringar. En av dem handlar om att se till nivån på programmet i förhållande till adepternas erfarenhet av den svenska arbetsmarknaden. Som tidigare nämnts fick en av adepterna jobb och en annan hade redan ett vikariat när programmet inleddes. Mentor 3 berättar: Jag funderar på hur mycket det här ger. Det kan vara kopplat till oss två, men i slutändan handlade det egentligen för mig mer om att hjälpa till med cv-skrivandet, analysera annonser och öva på intervjuer. För min adept var inne på den svenska arbetsmarknaden, han hade ändå kommit en bit jämfört med andra som inte hade kommit in över huvud taget. Jag vet inte vad målet med mentorprogrammet i sin helhet var mer konkret, både för hur långt man kan komma och vad som i så fall var nästa steg. Vad skulle jag ha kunnat göra mer, vilket stöd finns centralt? Mentor 4, vars adept fick jobb under mentorprogrammet, lyfter upp samma aspekt. Hon efterfrågar fler övningar som de kunde använda sig av efter att adepten fått en anställning: Det fanns en övning i mentorboken som man i och för sig skulle kunna göra när adepten har fått jobb. Men den var lite skum åt andra hållet. Den gick ut på att blicka 20 år fram i tiden och fundera på vad du vill göra då. Då kände jag att 20 år kanske var ett lite väl stort hopp, konstaterar hon. En annan punkt som återkommer är adepternas förväntningar på programmet. Vissa mentorer upplever att man skulle kunna arbeta mer med det innan, så att adepterna får en uppfattning av vad mentorn kan hjälpa till med och vad som kommer att krävas av dem. Ett förslag är att påbörja programmet separat, så att det finns tid och möjlighet att diskutera frågorna tillsammans. Mentor 3 igen: Jag vet inte hur mycket information adepterna har fått innan. Men i det andra mentorprogrammet som jag var med i så hade de redan kört en halv dag när vi träffade dem. Då hade de arbetat med att sätta förväntningar, förbereda dem på vad ett mentor-/ adeptförhållande är och vad man kan förvänta sig och inte. Mentor 2 funderar på samma sak: Representanten för Sveriges Ingenjörer sade: Ingen mentor kan fixa jobb åt sin adept, men sedan kanske man också kan fokusera på vad man kan göra. Man kanske kan göra en hel del utöver att bara ge råd till exempel introducera adepten till sina egna kontakter men det kräver först ett förtroende. Det finns ett slags förtroendetrappa som man kan peka på, det bygger ju ganska mycket på att den som är adept bygger upp ett förtroende, säger han och fortsätter: Om man ska vässa till programmet så tycker jag att man inledningsvis ska sätta förväntningarna, ramarna och visa på vad som krävs för framgång. Man kan vara tydlig och säga: Okej, ni adepter är smarta, väldigt välutbildade och bland de grupper som svensk arbetsmarknad efterfrågar allra mest. Dock så är det lite tuffare för er, ibland kanske mycket tuffare och det är de förutsättningarna som vi går in med. Utöver att anpassa nivån utifrån adeptens förutsättningar och att arbeta mer med förväntningar, lyfter några också upp att de skulle vilja ses oftare och att det skulle vara möjligt att främja kontakt med andra adepter och mentorer ännu mer. Under mentor 3:s program initierades till exempel en Facebook-grupp, men han saknade fortfarande ett forum utanför träffarna: Man kanske skulle se om man kunde få till något annat, kalla till möten som är helt frivilliga att vara med på om man kände att man kunde bidra, till exempel övningar i form av anställningsintervjuer eller korta möten runt kafébord med olika givna ämnen.

16 Utvärdering av Ingenjörsmentor sverigesingenjorer.se Under sitt program jobbade mentor 1 mycket med att hjälpa sin adept med administrationstunga uppgifter, till exempel att förbereda utbildningsansökningar en process som bland annat kräver ett kunskapsprov i svenska. Om jag skulle ge råd till Sveriges Ingenjörer så skulle jag se till det borde vara liknande problem för flera av oss, just med svenskkunskaper och vilken utbildningsnivå man har att man knyter de kontakterna innan. Att det finns en kontaktperson för just det här programmet på SFI och kanske en syokonsulent på KTH. Det skulle göra att det blir ännu bättre förspänt. " Om jag skulle ge råd till Sveriges Ingenjörer så skulle jag se till det borde vara liknande problem för flera av oss, just med svenskkunskaper och vilken utbildningsnivå man har att man knyter de kontakterna innan. Några av mentorerna lyfter frågor kring om hur man ska hantera programmet om adepten har eller får jobb under tiden. Det finns utrymme för att jobba mer med adepternas förväntningar och sätta gemensamma mål och ramar, men också att vara tydlig med vad som förväntas. Det finns en önskan om ett forum även utanför träffarna där mentorer och adepter kan mötas, kanske för att genomföra egna samtal och/eller övningar. Det lyfts upp idéer om att redan innan programmet knyta upp kontakter som kan hjälpa till med praktiska frågor som dyker upp under tidens gång.

Utvärdering av Ingenjörsmentor sverigesingenjorer.se 17 Slutord Ingenjörsmentorprogrammet måste ständigt förbättras och de intervjuades synpunkter bidrar till analys av programmet och förändringar/förbättringar av kommande program. Vissa delar som tas upp är redan åtgärdade och får här en kort kommentar: MATCHNINGEN I alla mentorprogram är matchningen central och vi har full förståelse för att det finns olika förväntningar. Vi kommer bli tydligare med att vi inte lever upp till eventuella förväntningar på att adept och mentor ska ha exakt samma utbildnings och yrkesbakgrund. En viktig aspekt är att utbildningsinriktning och arbetsuppgifter efter utbildning har helt olika förutsättningar i olika länder. En adept kan exempelvis ha förväntningar på att en utbildningsinriktning ska leda till ett specifikt jobb i Sverige. Adepten kan då bli förbryllad när det alternativet inte finns på den svenska arbetsmarknaden. Frågan om validering är komplex och det förs i det offentliga rummet en seriös dialog om akademikers möjlighet till att få den formella och den reella kompetensen bedömd. Det vi kan göra i ett mentorprogram är att tydliggöra de förväntningar på matchning som deltagarna kan förvänta sig. BYTEN UNDER PROGRAMMET Vid ett tillfälle prövade vi att vid första träffen ge möjlighet att byta mentor respektive adept. Det skapade en förvirring som inte var lyckad. Vi kommer därför i fortsättningen inte erbjuda den möjligheten. NÄTVERK Programmet är en mycket bra plattform för adepter och mentorer att skapa ett nätverk. Ett antal övningar lyfter nätverkets betydelse och Sveriges Ingenjörer och Sfinx pålyser vid ett flertal tillfällen vikten av exempelvis anordna träffar med andra mentorpar och exempelvis studiebesök på mentorers arbetsplatser. NÄR ADEPTEN FÅR ARBETE ELLER PRAKTIK Det är först när man får ett arbete eller praktik som frågor om hur det är att arbeta på en svensk arbetsplats ställs på sin spets. Vi är därför tydliga med att poängtera att programmet fortsätter även om adepten har fått ett arbete eller praktik. Vi har även förbättrat och lagt till en hel del övningar i handboken som ger stöd för mentorer och adepter. Övningarna är riktade till de adepter som har fått sitt första arbete eller praktik på en svensk arbetsplats. Magnus Skagerfält Projektledare, Sveriges Ingenjörer

Box 1419, 111 84 Stockholm Besök: Malmskillnadsgatan 48 Tel 08-613 80 00 info@sverigesingenjorer.se sverigesingenjorer.se Mars 2015 2.0005