Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin Sandra Backlund och Johanna Wiss
NEK 1 och 2 i) Utrikeshandel och valuta ii) Finansiella kriser iii) Sveriges utveckling i den globala ekonomin iv) EMU och Sverige v) Globala ekonomiska institutioner
Introduktion och repetition http://www.youtube.com/watch?v=tlidy1r9t9y
I : utrikeshandel och kort om valuta
Varför handla Ord som används för att beskriva fördelar med utrikeshandel: - Effektiv resursallokering - Effektivt utnyttjande av produktionsförutsättningar - Komparativa fördelar - Kluster
Protektionism Skydda nationell marknad mot internationell konkurrens Handelshinder: tullar, kvoter, villkora import, osv.
Illustration av tulleffekt Konsumenters merkostnad P Efterfrågan Inhemskt utbud Utbud med tull Utbud inklusive import K
Växelkur$er och valutor - Handel mellan länder innebär valutatransaktion - Växelkursen bestämmer priset på valuta - När en valuta stärks apprecieras den - När en valuta försvagas deprecieras den - Växelkursen påverkas av tillgång och efterfrågan
Utbud och efterfrågan på valuta....beror på olika faktorer: i) Inflation ii) Utrikeshandel iii) Internationella investeringar iv) Handel med värdepapper
Illustration av förändrad växelkurs Pris på utländsk valuta SEK/ Pris på utländsk valuta SEK/ Appreciering Depreciering K K
IS-LM- modellen (Hicks) 1: IS-kurvan Aggregerad efterfrågan Aggregerad efterfrågan Ränta BNP Ränta BNP BNP Beskriver kombinationer av ränta och BNP så att det råder jämnvikt på varumarknaden BNP IS 0 IS 1
IS-LM- modellen 2: LM-kurvan Beskriver kombinationer av ränta och BNP så att det råder jämnvikt på penningmarknaden.
IS-LM för valutamarknaden Ränta LM IS-LM-FE Mundell Flemming-modellen Antar liten öppen ekonomi med fri kapitalrörlighet och internationell ränteparitet IS BNP
Fast eller rörlig växelkurs - IS-LM-FM antar rörlig växelkurs - Fast växelkurs, valutan knuten till ett värde - Försvaras av centralbanken via inervenering - Fast valuta kräver valutareserv - Fast växelkurs kan justeras - Sverige hade fast växelkurs till 1992
Harmonisering Globalisering leder till harmonisering av löner, skatter, räntor, avkastningskrav osv. Den gyllene tvångströjan
Rörlig växelkurs i globaliserad ekonomi Riksbanken höjer styrräntan valutainflöde stärker valutan Riksbanken sänker styrräntan valutautflödeförsvagar växelkursen
Fast växelkurs i globaliserad ekonomi Centralbank höjer styrräntan kapitalinflöde- ökar tillgång betalningsmedel utebliven åtstramning Centralbank sänker styrräntan kapitalutflöde pressar valutan och hotar expansiv ekonomisk politik Ränteparitetsvilkor: Inhemsk ränta = räntan i utlandet + förväntad växelkursförändring
II: Finansiella kriser
Avsaknad av teori Makroekonomiska antaganden: jämnvikt, rationalitet, välfungerande marknader gäller inte Icke- jämviktsfenomen Uppfattats som udda och sällsynta fenomen vilket hindrat teoribildning
BOOM - Expansionsfas - Stigande förväntningar om nya affärsmöjligheter - Upplevd låg ränta leder till ökad skuldsättning - Priset på tillgångar (ex tulpanlökar) stiger kraftigare än allmänna prisnivån - Hävstångseffekten: Δ eget kapital / Δ värdet på tillgångar
BOOM TILLGÅNGSPRISER STIGER Nya köp av tillgångar Hävstångseffekten Soliditeten sjunker
BUST - Kontraktionsfas - Optimism byts till pessimism - Räntorna stiger - Priser på tillgångar faller - Tillgångar säljs för att betala skulder
BUST TILLGÅNGSPRISER FALLER Försäljning av tillgångar Hävstångseffekten faller Soliditeten stiger
Kostnader för en kris Statsfinansiella kostnader - transferering från skattebetalare till utsatta grupper Samhällsekonomiska kostnader - produktionsbortfall - minskad sysselsättningsgrad
Iakttagelser - Marknadsekonomiskt eller politiskt ursprung - Makroekonomisk eller mikroekonomisk förklaring - Ofta i samband med krigshändelser - Eller penningpolitiska förändringar - Nya affärsmöjligheter överskattas
III : Sveriges utveckling i den globala ekonomin
Industrialisering - Industriella revolutionen mitten av 1800-talet - Efterfrågan på svenska industrivaror ökade: malm och stål, massa-papper, verkstadsindustri - Fram till början av 1900 talet ökad globalisering. Finansiella flöden mellan länder ökade
1914-1944 - 1914 första världskriget Följdes av protektionism, global depression och sedan ekonomisk optimism - 1929 börskrasch Depression, inflation, spekulation, Svenska kronan devalverades, aktiv konjunkturpolitik - 1939 andra världskriget Efter kriget, ekonomiskt uppsving, återuppbyggnad, teknologisk utveckling, protektionism pressas tillbaka
Bretton-Woods Konferens för att återupprätta ekonomisk stabilitet Bretton Woods systemet 1945-1971
Svenska 90-talskrisen BOOM - November 1985: kvantitativa regleringen av affärsutlåning avskaffas Novemberrevolutionen - Incitament för hushåll och företag att öka sin upplåning - Utbud av och efterfrågan på krediter ökade bankernas utlåning växte dramatiskt 1986-1988 - Utnyttjade växande värde på tillgångar för att öka belåning ytterligare - Stigande inflationstakt
Svenska 90-talskrisen ohållbar - Finansiell bubbla - Exporten utvecklades negativt, överhettningen försämrade konkurrenskraft - Hög inflation ledde undergrävde kronans trovärdighet för kronans fasta växelkurs- förväntningar om devalvering - Riksbanken kunder inte ändra kronkursen pga. fast växelkurs - 1990 föreslogs frysning av löner, priser och utdelningar
Svenska 90-talskrisen BUST - Kraftig och oväntad uppgång av realräntan och Århundradets skattereform utlöste nedgången - Spekulativa attacker mot kronan försvarades av riksbanken genom räntehöjningar - Pga. räntehöjningarna sjönk värdet på tillgångarna - Finansiell kris - Nedgång i aggregerad efterfrågan - Stigande arbetslöshet och budgetunderskott - 1992 rörlig växelkurs
Den globala finanskrisen - Boom-Bust i USA - Expansionistisk penningpolitik - Expansiv finanspolitik - Nya finansiella incitament - Budgetunderskott sedan 80-talet
Bolånekrisen- hur då? - SPV- special purpose vehicles - MBS, mortgage backed securities - CDO, Collaterized dept obligations - CDS, Credit default swaps
Finansiell stabilitet - Finansiell stabilitet centralt mål inom politiken - Pro-cykliskt beteende - Högre kapitaltäckningskrav - Tobin-skatt skatt på finansiella transaktioner - Global översyn - Skattebefriat sparande
IV: EMU och Sverige
EMU:s framväxt etapp I - 1957 Romfördraget - 1979 Europeiska monetära systemet - 1988 Delorsrapporten - 1990 kvarstående nationella valutaregleringar avskaffas - 1991 Maastrichtfördraget - 1992 Danska väljare förkastar Maastrichtfördraget
EMU:s framväxt etapp II - 1994 Europeiska monetära institutet - 1997 Stabilitets- och tillväxtpakten - 1999 anslöt sig 11 av 15 av EU:s medlemsländer till gemensam växelkurs - 2002 introducerades Euron - 2003 röstar Sverige nej till medlemskap
5 konvergensregler Gällande: - Inflationstakt - Ränta - Budgetunderskott - Bruttoskuld
Euroområdet
Euron Fast växelkurs inom valutaunionen Rörlig växelkurs gentemot omvärlden
Fördelar med valutasamarbete - Valutaunion minskar transaktionskostnader - Reducerar osäkerhet rörande växelkursutveckling gentemot övriga medlemsländers valutor - Främjar handel - Ökad konkurrens inom valutaområdet - Starkare position inom EU?
Nackdelar med valutasamarbete - Förlorar penningpolitisk självständighet och autonomi - Inte längre rörlig växelkurs gentemot andra medlemsländer - Prisökningar? - Ökad centralisering och byråkrati
Optimala valutaområden - Teorin om optimala valutaområden lanserades av Robert Mundell på 1960talet. - Optimalt valutaområde- geografiskt område där nyttan med gemensam valuta överstiger kostnaderna
Kriterier för optimalt valutaområde Landspecifika Hög grad produktdiversifiering Hög pris och löneflexibilitet Unionspecifika Hög grad faktorrörlighet Likhet i produktionsstruktur Likhet i konjukturmönster Likhet i penningpolitik Likhet i finanspolitik Hög regional integration Geografisk närhet
Debatt i Sverige Sverige och EU, SOU 1996:158 Effektivitetsvinster mot stabiliseringspolitiska kostnader Förlust av inflytande i EU Utredningen avrådde från medlemskap Stabiliseringspolitik i valutaunionen, SOU 2002:16 Hur svensk stabiliseringspolitik borde utformas vid medlemskap Åtgärder för att ersätta förlust av penningpolitik Val i februari 2003 82 % deltog 56 % nej 42 % ja
Svensk opinion om EMU
Politisk opinion om EMU
Euron fram till nu Nominell konvergens räntor har närmat sig tyska nivån Viktig reservvaluta Finansiell integration Obalans har lett till försämrad konkurrenskraft för visa medlemmar
Euro-kris Samlade budgetunderskottet för EMU 2008 : 2 % 2009: 6 % Samma nivå er väntas 2011 Grekland, Irland och UK > 10 % Bruttoskuld i EU-området 88 % av BNP I Belgien, Italien och Grekland Bruttoskuld av BNP > 100 %
Statsskuld och budgetunderskott i EMU
V): Globala ekonomiska institutioner
WTO Ersatte GATT, handelsavtal för att minska handelshinder, 1994
IMF Underorgan till FN men självständigt Ursprunglig uppgift: övervaka utvecklingen av de internationella valuta-, finans- och kapitalmarknaderna Kortsiktig krishjälp Tekniskt bistånd
VÄRLDSBANKEN Mål: minska fattigdomen Lån och tekniskt bistånd Fyra områden: -Utveckling av mänskliga resurser; hälsovård, utbildning och stärkande av kvinnors situation. -Miljömässig och socialt hållbar ekonomisk utveckling; att ekonomisk tillväxt inte får ske på bekostnad av miljön samt att världens resurser ska bevaras till framtida generationer. -Stöd till finanssektorn, den privata sektorn och till infrastruktur. -Fattigdomsbekämpning och ekonomisk styrning