Autismspektrumtillstånd



Relevanta dokument
STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

Aspergers syndrom. Vad är det?

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

AUTISMFORUM. Ett kunskapscenter för autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd.

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Lisa Brange. Viktoria Livskog. Gunilla Karlsson. Skolöverläkare. Skolpsykolog. Specialpedagog

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum -

Vuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Personer med autism lider ofta av stress

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Att leva i en annorlunda värld

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Elva olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur om diagnoser inom autismspektrat

Höjd 21 cm. Vad ar ADHD. Jag kan alla svenska kungar sen Olof Skotkonung Hampus, 9 år. Myror i bade brallan och huvudet.

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla kompisen Tryck: Katarina tryck

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

Kajsa Igelström, biträdande universitetslektor

Välkommen till temadag om utvecklingsstörning

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Downs syndrom och autism eller ADHD LÄTTLÄST

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/ Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

Neuropsykiatri i förskolan

Barn som tänker annorlunda

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

Råd och stöd kring vardagssituationer

Barn i behov av särskilt stöd i förskolan

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

Bemötande av barn och unga med kognitiva svårigheter

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen


Sociala berättelser och seriesamtal

Sexualitet, lust och allt runt omkring - att prata om sex och samlevnad med personer med neuropsykiatriska funktionshinder

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Det här är autism. Autism i olika diagnosmanualer. Hur yttrar sig autism? 1(6)

Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd

Genomförandeplan. Min vilja

enspr k h tec Barn oc

Egen styrka-projektet

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan Handen Selektiv mutism

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

vad ska jag säga till mitt barn?

Läxan. Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning. Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning


DÖVENHETEN. Nadia Saleh, kurator Sofia Hansdotter, leg. psykolog. Wibel- och SPAF-dagarna i Stockholm

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor

Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)

Utveckling, utvecklingstakt och kogni8va svårigheter

Selektiv mutism och dess behandling

Hörapparatbrukare och kommunikation. Goda råd som bidrar till god kommunikation

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Detta är en bilaga till Prata om ditt barn med autism Raelene Dundon och Gothia Fortbildning På vilka sätt är vi lika?

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/ GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS

Pedagogisk beskrivning- förskolebarn

-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet?

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

Tolkhandledning

Att bemöta människor med funktionsnedsättning. Ina Lindroos spec.ped

Ledare. Så här ser dagen ut! Så här ser dagen ut!

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting

Språket som verktyg för inlärning

Habilitering och Hjälpmedel, Landstinget i Uppsala län. ATT BLI ÄLDRE En broschyr om att bli äldre för personer med utvecklingsstörning

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Lindrig utvecklingsstörning

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

E&M Motivation and Solutions AB, tel: ,

Transkript:

Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd

2

Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för dig som möter barn eller ungdomar med de här problemen. Autismspektrat är väldigt brett och vi beskriver här bara de gemensamma huvuddrag som finns. Funktioner och förmågor skiljer sig väldigt mycket individer emellan. 3

Autismspektrumtillstånd (ASD) Autism i olika former är en funktionsnedsättning som kan göra det svårt för barn att utvecklas på samma sätt som andra barn. De kan ha svårt att förstå andra människor och att vara tillsammans med andra, särskilt i grupp. De kan också ha svårigheter att leka som andra barn och att klara av förändringar. Vad är autismspektrumtillstånd? Autismspektrumtillstånd (förkortas även ASD) inbegriper flera olika diagnoser inom autismområdet: autistiskt syndrom, Aspergers syndrom och atypisk autism i dagligt tal. Dessa diagnoser skiljer sig från varandra på vissa områden, men är lika varandra inom andra områden. Det som bland annat skiljer dem åt är antal symptom och symptomens fördelning över två eller tre områden. Personer med precis samma diagnos kan ha väldigt olika symptom och svårigheter. Tanken med det här häftet är att beskriva autismområdet och dess olika delar. Därför fokuserar vi på att beskriva problematiken, men vi vet självklart att autismspektrumtillstånd inte bara innebär problem. När vi fortsättningsvis beskriver det som är gemensamt för alla diagnoser inom autismområdet benämns de som autismspektrumtillstånd. Fakta om autismspektrumtillstånd Många människor har aldrig hört talas om autismspektrumtillstånd eftersom det är sällsynt. Av 100 nyfödda barn är det ungefär ett barn som har någon form av autismspektrumtillstånd. Autismspektrumtillstånd är inte en sjukdom utan en medfödd funktionsnedsättning. Andra funktionsnedsättningar syns ofta utanpå, men autismspektrumtillstånd kan man oftast inte se med detsamma. Det kan ta flera år innan föräldrar eller lärare förstår att barnet har autismspektrumtillstånd. Det är vanligt att omgivningen börjar bli orolig när barnets 4

språk inte utvecklas normalt eller om barnet har svårigheter att samspela med jämnåriga. Det finns ingen medicin eller behandling som kan ta bort autismspektrumtillstånd. Däremot vet vi mycket om hur man kan hjälpa barn med autismspektrumtillstånd att få sitt liv att fungera bättre. Studier visar att hos personer med autismspektrumtillstånd arbetar hjärnan på ett annat sätt än hos andra människor. Hjärnan kan ha fått en liten skada eller också kan den ha utvecklats lite annorlunda. Men man vet fortfarande inte så mycket om orsakerna till autismspektrumtillstånd. En del barn med autismspektrumtillstånd har också en utvecklingsstörning. Det betyder att barnet är försenat i sin utveckling och på många sätt förstår och fungerar som ett yngre barn. Andra barn med autismspektrumtillstånd har en normal eller mycket hög begåvning. På de kommande sidorna följer en beskrivning på vad man räknar som gemensamt för autismspektrumtillstånd. Vi måste dock komma ihåg att alla barn med autismspektrumtillstånd är olika varandra, precis som alla människor är. Barn med autismspektrumtillstånd ser olika ut, har olika personlighet, är olika i tycke och smak. De är också olika i sin begåvning med starka och svaga sidor. Barn med autismspektrumtillstånd har tre områden där problemen är tydligast: Social samvaro Språk och kommunikation Intressen och beteende 5

Social samvaro Ett område som hör ihop med autismspektrumtillstånd är sociala svårigheter. Det har att göra med hur man trivs med andra människor, hur man får vänner och hur man passar in i grupper med andra barn. Barn med autismspektrumtillstånd förstår inte alltid att man kan turas om med saker. De kan ha svårt att förstå vems tur det är i en lek eller i ett samtal. De kan ha svårt med ömsesidigheten och det gör att det kan bli svårt att leka med dem. Ofta märks svårigheten tydligast i kontakten med jämnåriga. Det kan verka som om barn med autismspektrumtillstånd tycker att andra barn bara stör om de vill vara med och leka. Många barn med autismspektrumtillstånd tycker det är svårt att veta när de skall titta en annan människa i ögonen. En del barn ger också en annorlunda ögonkontakt. Barn med autismspektrumtillstånd kan ha svårt att förstå vad andra människor tänker eller känner. De har svårt att tänka sig in i hur det är för en annan människa. Det kan verka som om de inte bryr sig om andra, men det handlar egentligen om bristande förmåga, som delvis kan utvecklas genom inlärning, strategier och anpassning i miljön. Barn med autismspektrumtillstånd har ofta beteendeproblem. Det betyder att de gör saker som de inte får, eller att de inte lyder vuxna. De kanske får utbrott och blir mycket arga. En del barn ställer till en röra och oreda omkring sig, andra kanske slåss eller slänger saker omkring sig. Ibland kanske de gör sådana saker för att det inträffat förändringar, för att de inte blir förstådda eller för att de inte förstår personer i omgivningen. Ibland kanske de bara vill se vad som händer när något går sönder eller ifall någon människa reagerar på det. 6

Språk och kommunikation En stor grupp barn med autismspektrumtillstånd har speciella problem med språk och kommunikation. Språk är inte bara de ord vi människor säger eller tecknar till varandra. En viktig del av språket är den betydelse, det man menar när man säger eller tecknar något. Det visar man ofta genom ansiktsuttryck, mimik, gester och kroppsspråk. När vi använder språk så utnyttjar vi alla dessa sätt att kommunicera med varandra. En del barn med autismspektrumtillstånd kan ha svårigheter med alla dessa delar av språket. De kan också ha svårt för att förstå ironi, underförstådda meningar och liknelser. Barn med autismspektrumtillstånd kan ha svårt att tolka och förstå andras kroppsspråk, gester och mimik. De kan ha svårt att förstå tonfall på rösten. De kan också själva ha svårt att använda röst, ansiktsuttryck och kroppsspråk på olika sätt för att visa vad de menar. Barn med autismspektrumtillstånd kan ha svårt att förstå betydelsen av vad andra människor säger. Därför fungerar det bättre att säga saker enkelt och lättförståeligt till dem och att inte använda så många ord. Det brukar vara svårt för barn med autismspektrumtillstånd att förstå abstrakta begrepp och hopslagna företeelser, som exempelvis att städa eller att vara snäll. Man kan behöva förklara vad det egentligen innebär och vad som ingår. En del barn kan tycka att det är svårt att själva använda ord, att prata med andra. En del barn med autismspektrumtillstånd pratar inte alls, andra tecknar. En del barn hittar på egna tecken eller använder gester för att tala om vad de vill, till exempel tar andra människors händer och visar vad de vill. 7

En del barn kan upprepa det andra säger. Eftersom de inte förstår hur de skall svara upprepar de det som den andra just har sagt eller har ett automatiskt svar i beredskap. Intressen och beteende Den tredje svårigheten för barn med autismspektrumtillstånd har att göra med att de ofta är oflexibla i sitt sätt att tänka och göra saker. Man kallar det ibland för att de är rigida eller fixerade. De vill ofta ha och göra samma saker hela tiden. De är oftast inte så intresserade av förändringar och omväxling. Behovet av rutiner brukar märkas tydligt. Barn med autismspektrumtillstånd kan till exempel vilja sitta vid en särskild plats eller göra saker i en viss ordning. Många med autismspektrumtillstånd trivs med en mycket rutinbunden tillvaro och kan ha svårt för fri tid. Många barn med autismspektrumtillstånd kan tycka det är jobbigt om de måste ta på sig nya kläder, åka i en ny bil eller ta en annan väg än vad de är vana vid. Att komma tillbaka till skolan efter en lång ledighet kan vara oerhört krävande. Förändringar och avbrott i vardagen, exempelvis studiedagar, utflykter och barnvakt upplevs inte som lustfyllt. Barn med autismspektrumtillstånd leker oftast inte på samma sätt som andra barn. De kan ha svårt att vara med i fantasilekar, alltså sådana lekar där man låtsas att man är någon annan. En del barn tycker om att rada upp saker, lägga saker på ett speciellt sätt eller i en speciell ordning. En del barn tycker om att upprepa samma lek eller vill titta på samma film om och om igen. Vissa barn kan också göra samma sorts rörelser gång efter gång, till exempel vifta med fingrarna framför ögonen, hoppa på ett speciellt sätt eller snurra på föremål. En del barn med autismspektrumtillstånd kan vara rädda för saker som andra inte upplever som skrämmande. Det kan vara höga ljud, flugor, öppna dörrar, fjärilar eller nästan vad som helst. De har ofta annorlunda sätt att uppleva och tolka intryck från alla sinnena; känsel, smak, lukt, syn och hörsel. 8

Barn med autismspektrumtillstånd har ofta speciella, begränsade intressen, som kan märkas tidigt i livet. Barnet kan lära sig massor av fakta inom ett visst område som bilar, eller hästar utan att vara intresserad av att veta mer om de olika sammanhangen där bilar eller hästar finns. Behovet av ett specialintresse kvarstår ofta hela livet, men området kan skifta och bytas ut mot varandra. Sammanfattningsvis När man har autismspektrumtillstånd kan det vara svårt att förstå sig på andra människor. Det kan vara svårt att förstå vad som skall hända sedan. Om man plötsligt ändrar det som man har bestämt kan det bli väldigt jobbigt. Att göra saker om och om igen, eller att säga samma saker många gånger kan göra att barnet med autismspektrumtillstånd känner sig lite tryggare. Barn med autismspektrumtillstånd klarar förändringar mycket bättre om man förbereder dem i förväg på vad som ska hända. De förstår ofta bättre om de också får se något som hör ihop med det som ska ske, till exempel badbyxor när man ska åka och bada eller en bild på förskolan eller skolan när man ska åka dit. Ett större barn kan må bra av att få titta på en karta innan man ska ut och resa och att få se ett tidsschema med klockslag när olika saker ska hända. Autismspektrumtillstånd är alltså en funktionsnedsättning som gör det svårt för barnen att utvecklas som andra barn. Det är därför viktigt att man så tidigt som möjligt förstår att barnen har speciella svårigheter även om 9

det inte syns utanpå och anpassar deras omgivning. Barn som har autismspektrumtillstånd behöver oftast extra stöd i skolan, framförallt med tydlighet och struktur. Många barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd är ojämna i sina förmågor. Detta leder ofta till för höga eller låga krav från såväl barnet själv som från personer i omgivningen. Det är viktigt att uppmärksamma det som barnen är duktiga på. Då kan man på ett bättre sätt hjälpa dem så att de kan må bra och vara nöjda med sig själva. Länkar Här kan du hitta mer information och stöd: www.autism.se www.autismforum.se www.attention-riks.se 10

11

BNP-mottagningen (Barnneuropsykiatriska mottagningen) Adress BNP-mottagningen Barn- och ungdomspsykiatrin Ribbingsgatan 6 8, bottenvåningen (Samma byggnad som OP vårdcentral) 701 85 Örebro Telefon 019-602 57 00 Sekreterare 019-602 57 04 Texttelefon 019-602 57 08 Telefax 019-602 57 20 www.orebroll.se/bup Reviderad augusti 2011 av personalen på BNP-mottagningen.