Reparationsmetoder
Viktiga aspekter vid renovering: Risker för olycksfall och ras Arbetarskydd och arbetsmiljö Stora renoveringskostnader kan förväntas Ta tillvara kulturella värden i fastighetsbeståndet
Praxis vid renoveringsarbeten Skadade fogar avlägsnas, omfogning Kosmetiska åtgärder Skadade fogar + yttre, rostangripet järn tas bort, omfogning All ytlig fog i armerade skift och den yttre armeringen tas bort, omfogning, inre järnet åtgärdas ej Såväl inre som yttre järn tas bort, omfogning
Högevallsbadet, Lund Yttre järnet har tagits bort, inre behållits, omfogning, men nya sprickor slagit upp
Praxis vid renoveringsarbeten Över muröppningar: Understa (ev. de två understa) skiften tas bort och ersätts av prefabricerat, spännarmerat skift Murning på kvarsittande plåt, slakarmering, inte lika vanligt, men förekommer Horisontalstabilisering: Tilläggskramling med särskilt framtagna renoveringskramlor
Prefabricerat spännarmerat murskift Inläggning av prefab tegelskift i nyproduktion T.v. understa skift över fönstren utbytt mot prefab murstensskift Vid längre öppningar tas 2 skift bort. Vid vilken längd?
Behöver man ersätta rostande armering med ny? Svaret är: I vissa fall, men långt ifrån alltid.
Behöver befintlig armering ersättas? Armering över muröppningar: Över muröppningar får skalmurarvara oarmerade enligt anvisningar i Rätt murat och putsat Om man väljer att inte återarmerabör man förankra de undre skiften mekaniskt Ofta är prefabricerade murstensskift praktiska att använda Armering för att minska fuktoch temperaturrörelser: Kan normalt tas bort utan att ersättas Armering utanför betongväggar: Kan tas bort utan att ersättas när man också försäkrat sig om att tillräcklig förankring i byggnadsstommen finns
Öppning i skalmur får vara oarmerad om följande villkor uppfylls: h a L: max 2.0 m Villkor: h > L/4 och a > 0.25 m Annars bör murverket över öppningen armeras Ur Rätt murat och putsat
Hur ska man då se på möjligheterna att riva skift över öppningar temporärt vid reparationsarbeten? När man tar bort det understa skiftet överbryggar överstycket lasten genom valvverkan Det återstående murverket kan också bedömas med utgångspunkt från balkverkan Vid balkverkan kan beräkningsmässigt upp till ca 2,60 m öppning klaras i murverk murat med C-bruk Vid större öppningar kan förstärkningsåtgärder erfordras när understa skiftet tas bort temporärt Förutsättningar: murbruket är i bra kondition vidhäftning mellan sten och bruk är god tumregler som måste användas med sunt förnuft, säkerhetsaspekter måste beaktas
Armerade balkar över muröppningar: bärförmågan begränsas normalt av skjuvspänning i fogar armeringspåkänning normalt inte kritiskt
Exempel på brott i oarmerat valv över muröppning
Behöver befintlig armering ersättas? Armering i kanalmurar för att ta vindlast: Principskiss plan Vid L > 6 à7 m erfordras armering Armering behövs inte längs hela väggen, kan koncentreras till fasadmur utanför pelarna, ca 1 m åt varje håll om pelare
Metod för att bibehålla tegel över muröppning: Säkring av undre skiften med bultar Befintligt tegel bibehålls
Exempel inlagda prefab, förspända murstensskift
Arbetsmetodik för avlägsnande av armering i murpelare mellan öppningar: L/4 L/4 L/2
Arbetsmetodik armering i murpelare mellan öppningar: L/2 1 2 3 4 Alternativ 1
Arbetsmetodik för avlägsnande av armering i murpelare mellan öppningar:
Parentesen, studentbostadsområde, Lund, 2007 fasaderna ska målas, t.v. finns provmålade ytor
Hur stor del av en armerad fog kan rensas i en följd? Regler om valvverkan: ca 1.8 m vid armering i var sjätte fog Regler om balkverkan: ca 2.6 m vid armering i var sjätte fog, om man murat med C-bruk och bruket är i god kondition I närheten av dilfog eller hörn blir ovanstående värden lägre. Fogbrukets kondition är avgörande för hur väl murverket kommer att fungera Tunnslipsanalys kan ge värdefull information
Gestaltningsmässiga krav på renoveringar: Val av ersättningstegel Fogarna tegeltyp, ytstruktur, format fogkulör, fogmått, fogbrukstyp, fogningsteknik/verktyg Förbands- eller mönstermurning Ofta koncentreras intresset endast till att hitta tegel med rätt kulör
Hur ser en bra lagning ut? Hur ser en acceptabel lagning ut?
LTH, Lund
Tilläggskramling: A B C D E F Tilläggskramling går att göra relativt enkelt, utan att det behöver synas i efterhand G H I J
Tilläggskramling Murma reparationskramla Fischer-kramlan Heli Fix Lämplig målsättning: Kramlor för tilläggsförankring bör placeras så att de inte är synliga Tilläggsförankring enligt metod i MUR 90
Lastkapacitet för kramlor vid nyproduktion: (acceptabel last)
Förutsättningar för att angivna laster ska få tas: Inmurningslängd i skalmuren minst 40 mm Infästning i bakmur/betongstomme/träreglar klarar utdragslast Ej knäckning av kramlan vid trycklast
Exempel vindlast, max dragkraft som ska tas upp av kramlorna: 20 m hög byggnad i Lund, förortsbebyggelse q = 1.3 x 0.88 x 1.7 = 2.0 kn/m 2 (200 kg, dragkraft) q = 1.3 x 0.88 x 0.9 = 1.0 kn/m 2 (100 kg, tryckkraft)
Risk för materialbrott p.g.a. utmattning: För att stålet inte ska utmattas bör förskjutningen mellan en kramlas ändar p.g.a. temperaturrörelser inte överstiga 0.002 x L 2 / Ø för en tvåsidigt inspänd kramla För en ensidigt inspänd kramla får dubbla rörelsen tillåtas Källa: Byggledning nr 5, Murverkskonstruktioner, A. Cajdert, 1996
Vägghörn eller dilfog Vägghörn eller dilfog Teglets rörelse ca 0.25 mm/m
Tilläggskramling i hus med bakmur av betong Mot betongstomme (t.ex. gavelväggar) målsättning: 3 st/m 2 Mot bjälklagskanter och tvärgående betongväggar (t.ex. långsidor med utfackningsväggar) försök få in åtminstone motsvarande 2 st/m 2 Vertikalt mot tvärgående väggar kan kramlor placeras tämligen tätt, t.ex. c 225 Horisontellt längs bjälklagskanter inte tätare än c 500
Tilläggskramling i väggar med bakmur av tegel Tilläggskramla in i bakmuren, 3 st/m 2 Relativt okomplicerat
Tilläggskramling i väggar med bakmur av lättbetong Kan man lita på förankringar av kramlor i bakmuren? Provdragning bör i så fall utföras Om inte man kan kramla till bakmuren måste man tilläggskramla mot tvärgående väggar och bjälklagskanter i vertikala linjer min c 225 i horisontella linjer min c 500
Beräkning av lastkapacitet efter provdragning av kramlor: 1. Genomför provdragningen 2. Räkna fram medelvärdet av utdragslasten 3. Beräkna standardavvikelsen s för provserien s 2 = (1/(n-1)) *Ʃ(x k x m ) 2 där n = antalet prov x k = enskilt provresultat x m = beräknat medelvärde 4. Beräkna variationskoefficienten V = s / x m 5. Karakteristisk lastkapacitet R k = X m (1-k 5 * V) 6. Beräkna dimensionerande lastkapacitet R d = R k /γ, där γ = Antal mätvärden 4 5 6 8 10 15 20 40 100 k 5 2.68 2.46 2.33 2.18 2.10 1.99 1.93 1.83 1.75
Exempel: Provdragning (dragkraft) kramla, 5 prover genomförda Resultat: 2.4, 2.6, 2.7, 2.8, 3.0 kn Medelvärde: x m = 2.7 kn s 2 = (1/(5-1)) * ((2.4-2.7) 2 + (2.6-2.7) 2 + (2.7-2.7) 2 + (2.8-2.7) 2 + (3.0-2.7) 2 ) Standardavvikelsen s = 0.22 Variationskoefficienten V = s/x m = 0.22/2.7 = 0.08 k 5 = 2.46 (enligt tabell, vid 5 prov) Karakteristisk lastkapacitet R k = X m (1-k 5 * V) = 2.7 * (1-2.46 * 0.08) = 2.2 kn Lastkapacitet = 2.2/2.5 = 0.9 kn
Behov av fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete Hur initieras denna typ av ras? Behöver man kramla hela fasaden eller bara de två övre våningarna? Hur tilläggsförankrar vi mot lättbetong? Går det att tilläggsförankra mot regelstommar? Vilka hjälpmedel behövs för att rensa armering? Hur långa öppningar kan man ta upp vid rensning av armering? Hur ökar vi säkerheten för personalen vid reparationsarbeten?