GYMNASIE & VUXENUTBILDNING Årsredovisning
Innehållsförteckning 1 Året som gått... 4 1.1 Sammanfattning av året... 4 1.2 Viktiga händelser... 5 2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under... 6 3 Uppföljning Mål... 9 3.1 Ökat inflytande... 9 3.2 Bemötande och tillgänglighet... 10 3.3 Hälsosam kommun... 11 3.4 Minskad alkohol- och tobakskonsumtion... 12 3.5 Trygg kommun... 12 3.6 Företagsvänlig kommun... 13 3.7 Minskat försörjningsstöd... 13 3.8 Minskad energianvändning... 15 3.9 Ekologiska livsmedel... 16 3.10 Minskade koldioxidutsläpp... 16 3.11 Alla verksamheter skall vara miljöcertifierade... 17 3.12 Bra skola... 17 3.13 Attraktiv arbetsplats... 22 4 Uppföljning direktiv... 24 4.1 Direktiv om försörjningsstöd... 24 4.2 Kulturskolans utbud och aktiviteter skall vara tillgängliga för alla barn i kulturskolans målgrupp.... 24 4.3 Kulturskolan skall verka för att öka tillgängligheten genom nya arbetsformer, ex gruppundervisning, samt erbjuda ett varierat utbud av kurser.... 25 4.4 Förvaltningen skall ta fram system för mätning av kommunens värdegrund BITT inom alla förvaltningens verksamheter... 25 4.5 Yrkeshögskolan skall kontinuerligt bedriva utbildningar av differentierade karaktär med lokal/regional näringslivsanknytning... 25 4.6 Entreprenörskap - Vidareutveckla konceptet Made by Kungsbacka som en inspirationskälla och plats för synliggörande av entreprenöriella insatser och samverkan i.... 26 4.7 Flyktingmottagande - Förvaltningen ska aktivt samverka med andra berörda förvaltningar och myndigheter för att främja en så god etablering som möjligt.... 27 4.8 Förvaltningens verksamheter skall prioritera ekologiska livsmedel vid inköp... 27 4.9 Alla verksamheter skall planera sin verksamhet så att koldioxidutsläppen vid tjänsteresor minskar... 28 4.10 Flexibelt lärande Gymnasieskolorna skall fortsätta utveckla flexibla lärformer samt årligen redovisa detta för nämnden.... 28 4.11 Förvaltningens verksamheter skall vidareutveckla samverkan med arbetslivet, högskolor och universitetet.... 29 4.12 Bedömning och betyg Förvaltningens utbildningsanordnare skall systematiskt arbeta och samverka kring bedömning och betyg.... 29 4.13 Förvaltningen ska pröva nya vägar och utöka samarbetet med förskola- och grundskola och kulturförvaltningen för att lägga en grund för barnens skaparglädje och intresse för de estetiska ämnena och dess betydelse för hela lärprocessen.... 30 4.14 Förvaltningen skall utveckla kunskaperna om vad som bidrar till att elever i riskzonen för avbrott fullföljer sin utbildning... 30 4.15 Förvaltningen får i uppdrag att starta arbetet med att införa lektorstjänster.... 31 5 Uppföljning inriktningar... 32 5.1 Värdegrund... 32 5.2 Valfrihet... 33 6 Synpunktshantering och kvalitetsdeklarationer... 34 6.1 Synpunktshantering... 34 Nämndens årsredovisning 2
6.2 Kvalitetsdeklarationer... 35 7 Verksamhetsmått... 36 7.1 Analys verksamhetsmått... 36 7.2 Resursmått... 36 7.3 Prestationsmått... 37 7.4 Effektmått... 37 8 Personalmått... 39 8.1 Resursmått... 39 8.2 Effektmått... 39 9 Ekonomi med kommentarer... 40 9.1 Uppföljning driftbudget... 40 9.2 Uppföljning investeringsbudget... 41 9.3 Rättstvister... 42 10 Intern kontroll... 43 10.1 Verksamhetsområdet... 43 10.2 Ekonomiområdet... 44 11 Kompetensförsörjning... 45 11.1 Attrahera/rekrytera... 45 11.2 Utveckla/behålla... 45 11.3 Avsluta... 46 11.4 Analys... 46 12 Analys... 48 12.1 Sammanfattande analys... 48 12.2 Förändringsområden... 50 Nämndens årsredovisning 3
1 Året som gått 1.1 Sammanfattning av året srapport i miljoner kronor 2011 2012 Intäkter 105 715 107 314 113 915 Kostnader -550 265-552 577-548 491 Netto -444 550-445 263-434 576 Budget, netto -441 692-432 696-429 697 Avvikelse -2 858-12 567-4 879 Kommentarer till verksamhet och utfall Nämnden har under haft mer intäkter än föregående år. Dessa intäkter avser främst försäljning till andra kommuner och försäljning av utbildning. Nämnden har haft mindre kostnader under än 2012 vilket beror på färre elever i gymnasieverksamheten än tidigare. Största delen av skillnaden ligger på personalkostnader. Nämnden redovisar en budgetavvikelse på ca 4.9 mkr. Det innebär en avvikelse på ca 1,1 %. En orsak till underskottet är nedläggningen av Komvux. Under lades den gymnasiala vuxenutbildningen och SFI i egen regi ner och organiserades om. Ytterligare en orsak till underskottet är det minskade elevunderlaget i gymnasieverksamheten. Gymnasieverksamheten går med underskott då organisationerna inte hunnit med att anpassa sig efter det vikande elevunderlaget. Verksamheterna, gymnasieverksamheten och vid nedläggningen av Komvux, har gjort personalanpassningar men effekterna har en fördröjning. Denna anpassning har skett med hjälp av så kallade resultatfondsprojekt. Investeringar Budget Avvikelse Inkomster 133 0 133 Utgifter -8 833-9 600 767 Netto -8 700-9 600 900 Kommentar till investeringar Nämnden redovisar en positiv avvikelse mot budget på 900 tkr. Avvikelsen beror främst på att budgeten för datautrustning på gymnasieskolorna inte gått åt då investeringskostnaderna minskat på grund av det minskade elevunderlaget vilket gjort att verksamheten lämnat lokaler som Yrkeshögskolan flyttade in i. I samband med flytten så lades datasalar ner. Nämndens årsredovisning 4
1.2 Viktiga händelser Beda Hallbergs Gymnasium startar invigdes Beda Hallbergs gymnasium. Beda Hallbergs Gymnasium är en mindre gymnasieskola som utökar förvaltningens utbud med ett litet flexibelt alternativ och tillgodoser fler elevers behov av alternativa studieformer och studiestarter. Omorganisation av Yrkeshögskolan Yrkeshögskolan Kungsbacka ingår sedan hösten i Aranäsgymnasiet och har flyttat in i skolans L-block. Invigning genomfördes i november. Upphandling av vuxenutbildning Från och med den 1 april gick vuxenutbildningen över från auktorisation till upphandlad vuxenutbildning med bibehållet kundval. Upphandlingen resulterade i sju utbildningsanordnare inom gymnasial vuxenutbildning, sas (svenska som andraspråk på grundläggande nivå) samt sfi (undervisning i svenska för invandrare). Omorganisation i förvaltningen Under året tillkom en enhet på Kompetenscentrum genom omorganisation i förvaltningen. Kompetenscentrum består nu av fyra enheter i stället för tidigare tre: Vägledning, Studion, Vuxnas lärande och Arbetsliv. Dessutom flyttades Särskild utbildning för vuxna över till Elof Lindälvs Gymnasium. Projekt Entré Kungsbacka Våren beviljades Projekt Entré Kungsbacka - ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen i Kungsbacka och Kompetenscentrum - medel för att kunna erbjuda tidiga och samordnade insatser till ungdomar mellan 16 och 25 år i syfte att förhindra långtidsarbetslöshet och minska ungdomsarbetslösheten i. Internationalisering EU-projektet EURIAC avslutades. Projektet har rönt stor uppmärksamhet både inom Sverige och i Europa. Överhuvudtaget har förvaltningen varit aktiv med internationaliseringsarbetet och under beviljades flera olika typer av projekt medel från olika program, ex inom Leonardo Da Vinci, Atlas, Interreg mm. Plug-In Arbetet i projektet Plug In som startade 2012 har varit intensivt. Projektet har möjliggjort bättre förutsättningar för att elever ska kunna fullfölja sin gymnasieutbildning. Förändringar för Kulturskolan Från och med höstterminen bedrivs vår undervisning nästan uteslutande efter ordinarie skoltid efter ett beslut i förvaltningen för Förskola & Grundskola. Detta beslut bygger på de ökade kraven från Skolverket och Skolinspektionen att eleverna måste få sin i grundskolan garanterade undervisningstid. Nämndens årsredovisning 5
2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under Elevnedgång och fokus på avhopp Elevnedgången har medfört att fler elever kommer in på önskat program och kunskapsspridningen ökar. Det kräver då att skolorna ökar sin flexibilitet för att tillgodose alla behov som finns. Det kan även leda till förändringar i utbudet av gymnasieprogram i kommunen. Det nationella och internationella fokus som finns på så kallade drop outs, ungdomar som avbryter sin utbildning, utmanar förvaltningen att öka sin flexibilitet och kreativitet. Flyktingmottagning 1. Enligt Migrationsverkets nya rättsliga ställningstagande från september ska personer från det krigsdrabbade Syrien, som beviljas uppehållstillstånd i Sverige av skyddsskäl i normalfallet få permanenta uppehållstillstånd. Nittio procent av flyktingar som kom till Kungsbacka under är syriska medborgare. Den gruppen behöver mer hjälp och stöd. De flesta flyktingar, inklusive små barn, har varit med om traumatiska händelser som gör att den gruppen behöver mycket mer stöd och hjälp. 2. I mars fattade Riksdagen beslut om att målgruppen för samhällsorientering ska utvidgas. Det belastar förvaltningens/flyktingmottagningens budget, då det inte finns statlig eller kommuncentral finansiering av verksamheten. 3. Situationen på bostadsmarknaden och mycket begränsad tillgång till lägenheter har gjort att Kungsbacka inte helt kan uppfylla överenskommelsen med Länsstyrelsen. 4. Det finns indikationer att hyresvärdarna har svårt att hyra ut dyrare lägenheter. De lägenheterna erbjuds till flyktingmottagningen, vilket påverkar flyktingarnas ekonomi så att deras etableringsersättningar från Arbetsförmedlingen, i vissa fall, inte räcker till för en skälig levnadsnivå. Ibland är flyktingarna tvungna att be socialtjänsten om ekonomisk komplettering, för att inte hamna under socialbidragsnormen. 4. Ryktesspridning om en gigantisk, okontrollerad och kostsam, flyktingmottagning i Kungsbacka resulterar med att GV har varit tvungen att bemöta sådana påståenden genom ordinarie kommunpolitiska processer eller i direkt samtal med invånarna. Nationell styrning Den nationella styrningen iform av specialdestinerade statsbidrag ökar. I år deltar förvaltningen bland annat i lärarlyftet, karriärtjänster, matematiklyftet, utveckling av arbetsplatsförlagt lärande samt utveckling av yrkesintroduktion. Arbetsmarknadsläget Den globala tillväxten har varit svag två år i följd. Det har dock skett tydliga förbättringar och utsikterna för världsekonomin har blivit något ljusare jämfört med våren. Utvecklingen är delvis kopplad till en expansiv penningpolitik i många länder. Indikatorerna är gynnsamma i flertalet länder och dessa har också förstärkts under hösten, vilket talar för att den globala tillväxten kommer att öka under 2014 och 2015. Arbetslösheten nationellt bedöms komma att sjunka undan för undan under kommande år. Rekryteringsproblemen bedöms komma att öka åren 2014 och 2015. Under 2015 kan vissa branscher och allt fler regioner känna av att tillgången på utbildad arbetskraft är begränsad. Nämndens årsredovisning 6
Den förväntade fortsatta förbättringen på arbetsmarknaden innebär att andelen långtidsarbetslösa av samtliga arbetslösa ökar under de kommande åren. Den förstärkning som sker av efterfrågan på arbetskraft gynnar arbetslösa med korta arbetslöshetsperioder mera än de långtidsarbetslösa. Vidare minskar inflödet i arbetslöshet eftersom fler går direkt från studier till arbete och att färre varslas om uppsägning. Strukturen av arbetslösheten har förändrats stadigt under de senaste åren. De grupper som har fortsatt svårast att få jobb är utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning, äldre (55-64 år) samt personer med högst förgymnasial utbildning. Gymnasiesärskolan En stor och viktig fråga inför kommande period är att tillse att det finns behörig personal i verksamheten utifrån Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor. Behörighet att undervisa i gymnasiesärskolan i andra ämnen än yrkesämnen kräver bland annat speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning, en utbildning som väldigt få pedagoger i Sverige har idag. Behörighetsreglerna är senarelagda till 2018. Ytterligare påverkan på gymnasiesärskolan är att elevantalet nu minskar fram till år 2015, framförallt på nationellt program. Lärarlegitimation Skollagen reglerar de grundläggande reglerna om legitimation som grund för att få undervisa och sätta betyg. Skollagen innehåller också bestämmelser om vad som gäller för att få anställa lärare och förskollärare. Kompetensutvecklingsinsatser har genomförts för att göra redan anställd personal behöriga. Kraven på behörighet har dock förändrats under hand. Nu kan den som är legitimerad lärare eller förskollärare bli behörig om hen har minst 8 års erfarenhet av undervisning i ett ämne, årskurs och skolform. Dessutom kan nu lärare som tagit examen före 1 juli 2011 och inte fått ämnesbehörighet utifrån dagens krav få dessa prövade på nytt. Det gäller högskolekurser som avslutats före 1 december. Kurserna kommer från 1 december i år att bedömas utifrån de behörighetskrav som gällde vid tidpunkten för studierna. Samverkansavtal inom GR för vuxenutbildning Det nya samverkansavtalet ger bland annat utökade möjligheter för våra gymnasieskolor att bedriva yrkesinriktad vuxenutbildning. Kulturskolan På grund av de allt striktare reglerna och kraven på grundskolan att nå målen och erbjuda eleverna den garanterade undervisningstiden har Förskola & Grundskola inför läsåret -2014 beslutat att Kulturskolan inte kan ge undervisning i musik till elever under ordinarie skoltid. Det har av tradition tidigare varit möjligt för elever att under kortare stunder (högst 20 minuter) gå ifrån sin ordinarie lektion för att få undervisning på ett musikinstrument i kulturskolans regi. Denna möjlighet har inneburit att barn har kunnat vara elever vid Kulturskolan även om de inte haft möjlighet att själva ta sig, eller att få skjuts av föräldrar, tillbaka till skolan eller till lokaler i centrala Kungsbacka. Barn och ungdomar har också haft möjlighet att kombinera eget musicerande med sina andra fritidsaktiviteter utan att de behövt konkurrera med varandra. När nu denna möjlighet upphör innebär det att många elever blivit tvungna att avstå från musikundervisning vid Kulturskolan. Nämndens årsredovisning 7
Vuxenutbildning I takt med att samhället förändras har också kraven på kommunernas vuxenutbildning både förändrats och breddats. Kommunernas vuxenutbildning används idag som ett naturligt och viktigt redskap i arbetet med att skapa en positiv samhällsutveckling. I budgetpropositionen för aviserades medel för ytterligare utökning av antalet platser inom vuxenutbildningen. Detta för att skapa möjligheter för att ge fler arbetslösa ungdomar i åldern 20-24 år att komplettera sin utbildning. Satsningen omfattar ca 750 platser under 2014 samt 375 platser under 2015. Vidare pågår en nationell översyn av den grundläggande vuxenutbildningen och utvecklingen av denna. Målet är att föreslå åtgärder för att effektivisera utbildningen inom den grundläggande vuxenutbildningen som skolform. Här har man bland annat uppmärksammat att det idag finns personer, som studerar inom den grundläggande vuxenutbildningen, med annan språkbakgrund än den svenska vilka har en akademisk utbildning från sitt hemland. Regeringen anförde vidare i budgetpropositionen att den avser att fortsätta arbetet med att höja kvaliteten och genomströmningen inom utbildning i svenska för invandrare, sfi. Regeringen har under haft en särskild utredning om hur valfriheten och den individuella anpassningen ska kunna förbättras inom skolformen. Bland annat skulle detta kunna ske genom att införa ett system med sfi-peng där den studerande själv väljer utbildningsanordnare och tar med sig sin skolpeng till denna. Utredningen tittade också på möjligheten att föra över sfi- undervisningen till att bli en del av den ordinarie kommunala grundläggande vuxenutbildningen istället för att vara en egen skolform. Uppdraget redovisades i oktober och resultatet kommer att påverka utbildningen inom kommande år. Nämndens årsredovisning 8
3 Uppföljning Mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett adresseras en eller flera politiska nämnder. Målen är strategiskt viktiga utvecklingsområden som politiken har prioriterat. De är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer måluppfyllelse sker en sammanvägning av utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Samordning och adressering Det finns alltid en samordnande nämnd med ett särskilt ansvar för varje mål. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder ansvarar för att arbetet med målet samordnas inom kommunen sammanställa vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse följa upp arbetet och göra en samlad analys bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder ansvarar för att arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att bidra till att målen nås följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden 3.1 Ökat inflytande Analys Nämnden har adresserat ut detta mål till samtliga verksamheter samt brutit ned det ytterligare till ett eget resultatmål som gäller gymnasieskolorna om att andelen elever som är nöjda elevinflytandet ska öka. Målet för var satt till 79% och i årets elevenkät svarade 74% att de var nöjda med elevinflytandet. Exempel på åtgärder och aktiviteter som verksamheterna vidtagit för att nå målet är bland annat att utveckla klass- och skolråd. Inom Kulturskolan har diskussion förts i kollegiet kring elevinflytandet, både om innehålls- och formfrågor. Resultat från detta arbete kommer att mätas under 2014. Under hösten har en elevenkät genomförts för elever som läser på SFI, för elever som läser svenska som andraspråk på grundläggande nivå (Sas G) samt för elever som läser på gymnasial nivå inom vuxenutbildningen. Över 90% instämmer med påståendet Jag vet var jag ska vända mig om jag har problem med mina studier. Däremot bara lite över 50% på frågorna Jag kan påverka Nämndens årsredovisning 9
innehållet i mina studier och Jag kan påverka på vilket sätt jag ska lära mig. På båda frågorna är det stor andel av eleverna som svarar vet ej. KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Mätning 2011 2012 Målvärde SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII 44 48 45 50 3.1.1 Andelen elever som är nöjda med elevinflytandet ska öka Mätning 2011 2012 Målvärde Andelen som är nöjda med elevinflytandet 75% 72% 74% 79% Detta har vi gjort Andelen elever som uppger sig vara nöjda med delaktighet och inflytande har stigit sedan 2012, men nämndens målvärde för uppnås inte. I jämförelse med övriga kommuner i GR är Kungsbackas elever mer nöjda med elevinflytandet. Sett till de delfrågor som nämnden följer upp elevinflytandet med är det främst frågan om eleverna känner att de kan vara med och påverka vad man ska arbeta med i skolan (undervisningens innehåll) som får lägst resultat. Högre resultat får frågorna om lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter och att eleverna känner att de kan påverka HUR man ska arbeta i skolan. Gymnasieskolorna har under de senaste åren arbetet med ett flertal åtgärder för att öka elevernas inflytande och delaktighet. Bland annat åtgärder med koppling och samordning mellan skolans organisationsnivåer (klasser, program, skolenheter samt verksamhetsnivå) som också återspeglas i elevernas "påverkansorgan" och att tider för detta regleras i skolans årsplanering. 3.2 Bemötande och tillgänglighet Analys Nämnden har adresserat ut detta mål till verksamheterna samt brutit ned målet i resultatmål och direktiv. Resultatmålet att andelen elever som är nöjda med bemötandet ska öka har uppnåtts för. Målet var satt till 87% och utfallet blev 88%. Direktiven handlar om att öka tillgängligheten vid Kulturskolan bland annat genom ändrade undervisningsformer. Aktiviteter som genomförs i gymnasieskolorna handlar bland annat om att se över trivselregler och att utbilda eleverna i hur skolan arbetar för att förhindra mobbning och andra kränkningar. Kulturskolan arbetar för att öka tillgängligheten ska kunna förbättras till exempel genom att erbjuda utökad undervisning utanför centrala Kungsbacka. Tillgängligheten kommer också att förbättras genom möjlighet till webb-anmälan och förbättrad hemsida. I Vuxenutbildningens elevenkät svarade 71 % ja, på frågan Jag får ett bra bemötande på Kompetenscentrum. På frågan Personalen på skolan bemöter mig på ett bra sätt håller 86 % Nämndens årsredovisning 10
med i påståendet. På öppna yta tog Vägledningen under emot 5951 besök. 86% av besökarna anser att det är lätt eller mycket lätt att komma i kontakt med Vägledningen vid ett personligt besök. KF:s formulering Andelen av de som har kontakt med kommunen ska uppleva ett gott bemötande och god tillgänglighet Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet 2011 2012 Målvärde 61 60 60 63 3.2.1 Andelen elever som upplever att de får ett gott bemötande ska öka Mätning 2011 2012 Målvärde Andel elever som upplever att de får ett gott bemötande 85% 85% 88% 87% Arbetet med detta mål bedrivs främst inom ramen för det nationella målområdet "Normer och värden". Elevernas uppfattning om hur de blir bemötta av andra elever, lärare, skolledning, skolmatsalspersonal samt övrig personal ligger på fortsatt höga värden. Det finns dock skillnader i hur eleverna uppfattar detta mellan de olika gymnasieprogrammen. Resultat från nämndens elevenkät : Personalen på skolan bemöter mig bra: 94% Andra elever på skolan bemöter mig väl: 93% I min skola upplever jag att vi respekterar varandra: 88% *Andel som svarat Stämmer helt och hållet och Stämmer ganska bra. 3.3 Hälsosam kommun Analys Förvaltningen erbjuder en stor flexibilitet vad gäller olika utbildningar, studieupplägg och arbetsinriktade åtgärder för att attrahera så många elever som möjligt. Skolorna arbetar aktivt och systematiskt för att tidigt identifiera elever som har svårigheter inom olika områden och på så sätt förebygga frånvaro och studieavbrott. Föreläsningar genomförs varje år med hälso- eller livsfrågor som till exempel kost, doping/kosttillskott, droger mm. I ämnesplaner för flera ämnen, t.ex. Idrott och Hälsa, tas hälsa och närliggande områden upp. Nämndens årsredovisning 11
KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de bor i en hälsosam kommun ska öka Mätning 2011 2012 Målvärde SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 6,8 6,6 7,2 6,8 3.4 Minskad alkohol- och tobakskonsumtion Analys Skolorna lägger stor vikt vid att följa den progression som finns framtagen i skolförvaltningarnas handlingsplan för drogfri miljö LAST n, samt drogpolicyn. Elevhälsan på skolorna kan erbjuda rökavvänjningsprogram för de som så önskar. Förvaltningen har initierat samtal med förvaltningen för Individ-och familjeomsorg i syfte att se hur samverkan och det gemensamma förebyggande arbetet kan utvecklas. KF:s formulering Totalkonsumtionen av alkohol och tobak bland ungdomar ska minska Mätning Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte konsumerar alkohol 2011 2012 Målvärde 78% 91% 87% 79% Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte röker 86% 94% 90% 86% 3.5 Trygg kommun Analys Andelen gymnasieelever som uppger att de känner sig trygga i skolan uppgick i senaste elevenkäten till 98%. Nämnden har med anledning av tidigare uppföljningar som också visat att eleverna känner sig trygga inte vidtagit några ytterligare åtgärder eller aktiviteter med anledning av målet. Målet har stark koppling till skolornas arbete inom det nationella målområdet "Normer och värden" samt gymnasieskolornas och vuxenutbildningens Likabehandlingsarbete. Arbetet med planerna mot kränkande behandling är delegerat till respektive verksamhetschef och rektor. Gymnasieskolornas likabehandlingsplan revideras årligen med start i alla klassråd. Bland annat läggs vikt vid att finna de platser och/eller situationer där risken för kränkningar upplevs som störst. Synpunkterna ligger till grund för upprättandet av en årlig plan. Samtliga upphandlade utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen har som skyldighet att upprätta en likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling som varje år ska revideras. Inom Vuxenutbildningens egenregi är likabehandlingsplanen framtagen av lärare och rektor. Den är presenterad för eleverna, som har haft möjlighet att komma med synpunkter. Nämndens årsredovisning 12
KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Mätning 2011 2012 Målvärde SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet 66 65 66 67 3.6 Företagsvänlig kommun Analys Yrkesprogrammen har genom sin APL och på andra sätt samarbeten med ett par hundra olika företag. Flera av de högskoleförberedande programmen likaså. Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege har ett brett nätverk av företagskontakter och samarbeten. Made by Kungsbacka paraplyet fortsätter att utvecklas för att stärka företagsamheten och bygga broar mellan skola och omvärld. I höstas arrangerades för 5:e året inspirationsdagen då ca 2500 elever, lärare och representanter från näringsliv/omvärld fanns på plats. Hemsidan www.madebykungsbacka.se fortsätter att utvecklas, lyfta goda exempel, omvärldsbevaka och vara en länk mellan skola och omvärld. Ca 200 elever på våra gymnasieskolor driver eget företag genom Ung Företagsamhet. Flera företag har varit framgångsrika, uppmärksammats och vunnit priser både regionalt och nationellt. Under sommaren erbjöds konceptet Sommarlovsentreprenör som ett komplement till feriejobb. Kompetenscentrums samarbetar med Näringslivsenheten har strukturerats och fördjupats. Ett nytt samarbete med företagarorganisationerna Nyföretagarcentrum, CONNECT Väst, Almi företagspartner och Coompanion har skapats för att stärka den lokala entreprenöriella arenan. KF:s formulering Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Mätning 2011 2012 Målvärde Insikt, SKL Nöjd Kund undersökning 66 63 70 3.7 Minskat försörjningsstöd Analys Minskat försörjningsstöd berör samtliga verksamheter inom förvaltningen då genomförd gymnasieutbildning är grunden för att få ett arbete och därmed välmående individer. Målet för försörjningsstödet tillsammans med Individ och Familjeomsorgen förknippas mest med enheten för Arbetsliv (EFA) på Kompetenscentrum. Inom enheten pågår kontinuerligt ett arbete avseende effektivisering av samverkan. En struktur för löpande information sinsemellan är skapade och därmed har flödet från handläggare inom försörjningsstödet till EFA ökat stadigt under året. Ett positivt arbetsklimat enheterna emellan råder och kunskapen om varandras verksamheter ökar successivt. Metodutveckling och effektivisering av flödesprocessen för deltagare på EFA har ökat tydligheten och förståelsen hos hänvisade deltagare. Tidiga insatser vid starten av arbetslöshet förebygger ingången och beroende av försörjningsstöd. Nämndens årsredovisning 13
Några exempel som påverkar minskningen av försörjningsstödet på kort och lång sikt är Projekt Entré ett samverkansprojekt med Arbetsförmedlingen, Plug In ett projekt med målet att öka andelen som slutför gymnasieutbildningen, Ungdomsjobb, Vägledningens arbete, Internationaliseringsarbetet, Kicken ett ungdomens hus med mål att unga kommer i studier, praktik eller arbete samt Vuxenutbildningens och Yrkeshögskolans många erbjudanden om utbildningsvägar som leder till arbete. Senaste siffror avseende försörjningsstöd visar på en minskning av antalet ungdomar som är beroende av försörjningsstöd. KF:s formulering Antal hushåll med försörjningsstöd ska minska Mätning 2011 2012 Målvärde Andel personer som har försörjningsstöd ska minska 3% 2,8% 2,5% 2,9% 3.7.1 Ungdomsarbetslösheten skall minska Mätning 2011 2012 Målvärde Andel ungdomar i arbetslöshet 11,2% 12,3% 10,2% 10,2% Av andelen unga som är i arbetslöshet är de som ej har fullföljt gymnasiet klart överrepresenterade. Att behålla elever i utbildning inom gymnasieskolorna är därmed ett prioriterat arbete inom gymnasieskolorna och förvaltningen. Ett aktivt arbete bedrivs för att öka andelen elever som fullföljer gymnasiet. Kungsbacka som en av femtiofem kommuner är med i Plug In projektet med målet att öka andelen elever som fullföljer gymnasieskolan. Arbetet är fokuserat på att möta den enskilde elevens behov och skapa de förutsättningar som är nödvändiga för att eleven skall kunna fullfölja och genomföra gymnasiet. 500 deltagare/elever har hittills varit inskrivna i projektet. Målet är nu att skapa en flexibel palett av studier och arbetsinriktade insatser för att tillgodose så många behov som möjligt. Utmaningen är att behålla de delar inom Plug In som utvecklats när projektet till sommaren tar slut. Projekt inom Plug In: Elof Lindälv: Akademi Lindälv, Nya plattformen, Mobilen, Asta - Aranäs: Utsikten - Beda Hallbergs gymnasium - Kompetenscentrum: Studion och Kickens resursteam För att minska ungdomsarbetslösheten i Kungsbacka beviljades Projekt Entré Kungsbacka under våren som ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen i Kungsbacka och Kompetenscentrum. Projektet riktade sig till ungdomar mellan 16 och 25 år och syftar till att erbjuda tidiga och samordnade insatser för att förhindra långtidsarbetslöshet. Istället för att vänta i 90 dagar innan första insatsen sätts in kan unga vuxna i Kungsbacka få hjälp redan från första dagen. Deltagarna var kvar i som längst i projektet i tio veckor. Projektet utgjorde en del av Kickens verksamhet under projektperioden 130401-131231. I oktober var totalt 180 unga vuxna i åldern 18 till 24 år öppet arbetslösa i Kungsbacka kommun (http://www.arbetsformedlingen.se/om-oss/statistik-prognoser.html -12-16). Enligt uppgifter från Arbetsförmedlingen i Kungsbacka ska totalt 471 deltagare ha rekryterats till projektet Nämndens årsredovisning 14
sedan projektstart i maj till och med 10 december samma år[1]. Av dessa har totalt 201 deltagare kommit ut i arbete, fjorton i studier och 31 i praktik. 105 deltagare har övergått i ungdomsgaranti, 33 har hoppat av utan att meddela Arbetsförmedlingen och 87 är kvar i projektet. I utvärderingen som gjorts menar personal från både Kompetenscentrum och Arbetsförmedlingen att samtliga ungdomar som deltagit i projektet kommit närmare arbetsmarknaden. En ny projektansökan gjordes i december gällande 2014. Projekt Entré Kungsbacka 2.0. beviljades. Individsamverkansteam - Kungsbacka. Under våren 2012 genomfördes på uppdrag av samordningsförbundet Halland, en utredning för att undersöka behov och förutsättningar gällande uppstart av multiprofessionella team. Utredningen konstaterade bland annat att befintliga former för samverkan fanns, för Kungsbacka del enligt ovanstående, men att det fanns ett tydligt behov av att vidareutveckla samverkansformer inom området arbetslivsinriktad rehabilitering. Målgrupp för verksamheten kommer att vara personer mellan 18-64 år. Deltagarna är arbetslösa eller långtidssjukskrivna med behov av insats från flera myndigheter, där insatser från enbart en av inblandade myndigheter inte bedöms kunna tillgodose deltagarens behov. Målgruppen består av personer som idag står långt från arbetsmarknaden, men som är intresserade av att få hjälp med att prova vad som kan vara möjligt för dem. Det kan t.ex. röra sig om personer med lång sjukskrivning men som är på väg tillbaka till arbetslivet. 3.8 Minskad energianvändning Analys Gymnasie & Vuxenutbildning hyr lokaler av förvaltningen för Service och följer därmed deras villkor för fastigheter och energibesparingsåtgärder. Nämnden har som resultatmål att alla verksamheterna ska arbeta med miljöcertifiering. En viktig del i miljöcertifieringsarbetet är att se över förbrukningen av energi samt inspirera personal och elever att spara energi. På skolorna är energisparmål ett regelbundet tema i undervisningen och elevprojekt samt även internationella projekt. Elof Lindälvs gymnasium planerar för att installera solceller som ett led i minskningen av energiförbrukningen och miljöarbetet. Förvaltningen beställer maskiner, datorer etc. från upphandlade leverantörer. Nämndens årsredovisning 15
KF:s formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Mätning Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, temperaturkorrigerad 2011 2012 Målvärde 185 176 171 166 3.9 Ekologiska livsmedel Analys Förvaltningen hanterar livsmedel endast på Elof Lindälvs gymnasium via livsmedelsinköparna vid Restaurang och Livsmedelsprogrammet, Café Lindälv och restaurang Kockmössa. Verksamheterna eftersträvar att handla ekologiska livsmedel i så stor utsträckning som möjligt. I dagsläget har skolan inte tillgång till någon mätmöjlighet där man kan se totala andelen inköpta ekologiska livsmedel. Bedömning är dock att skolan inte når upp till 25%. Under 2014 kommer samma mätmetod som Serviceförvaltningen att börjar användas. Prisskillnaden mellan ekologiska råvaror och vanliga råvaror är inom vissa råvarugrupper så stor att skolan budgetmässigt inte har kunnat köpa ekologiskt fullt ut som de önskat.. KF:s formulering Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Mätning 2011 2012 Målvärde Inköpta miljömärkta livsmedel 13% 16% 17% 18% 3.10 Minskade koldioxidutsläpp Analys Samåkning, kollektiva färdmedel och tåg eftersträvas och används så långt det är möjligt. Investeringar av fordon görs i enlighet med s Policy för fordon och tillämpningsanvisningar. I den framtida schemaläggningen för Kulturskolans lärare som planeras kommer det att organiseras samåkning för lärare i samma arbetslag och genom effektivare lokalplanering ska bilåkandet kunna minska mellan många olika skolor. KF:s formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska minska med 30 procent fram till år 2015 jämfört med 2009 års nivå Nämndens årsredovisning 16
Mätning Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar. Basår 2009 2011 2012 Målvärde 10% -0,47% -6,5% -7,5% 3.11 Alla verksamheter skall vara miljöcertifierade Mätning 2011 2012 Målvärde Andel verksamheter som är miljöcertifierade 0% 40% 50% 60% Aranäsgymnasiet och Elof Lindälvs Gymnasium är certifierade i enlighet med Skolverkets utmärkelse "Skola för hållbar utveckling". Kompetenscentrum påbörjade arbetet med att verksamheten ska miljöcertifieras påbörjades. Göteborgs stads miljödiplomering har valts som certifiering. I maj och september deltog personalen i en halvdag med miljöutbildning på Ekocentrum i Göteborg. Dagen bestod både av föreläsning och besök i Ekocentrums utställning. Under hösten har en miljöansvarig utsetts på Kompetenscentrum och en miljögrupp bildats. Kompetenscentrum beräknar bli miljödiplomerade under 2014. Kulturskolan har inte påbörjat sitt certifieringsarbete. 3.12 Bra skola Analys Andelen med grundläggande behörighet har minskat något jämfört med 2012. Dock är andelen fortfarande över snittet för riket på 86%. Arbetet med detta mål ingår framförallt i det dagliga arbetet med att nå de nationella målen. Konkreta exempel på hur man arbetet för att uppfylla målet är ökad ämnesintegrering där kursinnehåll kopplas till examensmål samt utveckling av metoder för formativ bedömning. Arbetet i projektet Plug In som startade 2012 har varit intensivt. Projektet har möjliggjort bättre förutsättningar för att elever ska kunna fullfölja sin gymnasieutbildning. Redan nu kan man börja se effekter av arbetet. Andelen elever som fullföljde sin gymnasieutbildning ökade till 89% jämfört med 85% 2012. Snittet för riket var 77%. För att ytterligare bredda utbudet av utbildningar i Kungsbacka startade under Beda Hallbergs Gymnasium som erbjuder ett mer flexibelt och individanpassat upplägg. Nämndens årsredovisning 17
KF:s formulering Våra skolor ska vara bland de bästa i landet Mätning Andelen gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola 2011 2012 Målvärde 89% 90% 87% 93% 3.12.1 Alla elever på gymnasiesärskolans nationella program ska få slutbetyg Mätning Andel elever med slutbetyg från gymnasiesärskolans nationella program 2011 2012 Målvärde 67% 82% 70% 94% 7 av 10 elever fick ett slutbetyg. Orsaken till inte alla fick slutbetyg är individuella och kopplade till respektive elev. Skolenheten bedömning har gjort det man kunnat men inte kunnat påverka vissa omständigheter. 3.12.2 Andel SFI-elever med godkänt betyg ska öka Mätning 2011 2012 Målvärde Andel SFI-elever med godkänt betyg ska öka 66% 82% Enheten för Vuxnas lärande ser över mätning av sfi. Nämndens mål är att antal godkända betyg inom sfi ska öka. Alla som läser sfi läser så länge som behovet kvarstår för att uppnå ett godkänt betyg, vilket inte gör siffran rättvis då den är på 100%. En justering gjordes där man lade till att antal godkända inom timtaket är det som ska mätas. Vuxnas lärande når då inte nämndens mål. Det som kommer att ses över är om antal sfi timmar A-D-nivå ska öka eller minska. Det som varit framgångsrikt under året är upphandlingen med bibehållet kundval samt strategiarbetet kring det systematiska kvalitetsarbetet. 3.12.3 Andelen studerande vid gymnasial vuxenutbildning som uppnått minst betyget godkänd på genomförda kurser ska öka Mätning 2011 2012 Målvärde Nämndens årsredovisning 18
Mätning Andelen studerande vid gymnasial vuxenutbildning som uppnått minst betyget godkänd på genomförda kurser 2011 2012 Målvärde 88% 91% 91% 91% Under har upphandlingen med bibehållet kundval genomförts samt strategiarbetet kring det systematiska kvalitetsarbetet inletts. För att öka andelen studerande vid gymnasial vuxenutbildning som uppnått minst betyget godkänd på genomförda kurser, har arbetet med stöd till de studerande fortsatt. En särskild orienteringskurs "Stöd vid flexibla studier" erbjuds de studerande med särskilda behov. Vuxnas lärande har under dessutom arbetat med månadsuppföljning av betygsstatistik. I kvalitetsarbetet är statistiken en av de faktorer som vägs in vid uppföljning och analys av utbildningsanordnarnas arbete och resultat. Statistiken lyfts in under återföringsmöten med utbildningsanordnarna, vilket tydliggör processen under hela året. Under 2014 kommer statistiken att finnas med i de åtgärdsplaner som ingår i uppföljningsarbetet av utbildningsanordnarna, som i sin tur innebär att anordnarna måste arbete aktivt både för att åtgärda och motverka bristande resultat framåt. 3.12.4 6 månader efter avslutad yrkeshögskoleutbildning ska 95 % av de studerande vara sysselsatta inom det område som utbildningen avsåg Mätning 2011 2012 Målvärde Andel sysselsatta efter avslutad yrkeshögskoleutbildning 91% 95% 65% 95% De utbildningar som startar inom YH har en uttalad efterfrågan på arbetskraft. För att skapa så goda förutsättningar som möjligt för studeranden att få arbete efter avslutade studier är ambitionen att den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (LIA) ska vara i behov av arbetskraft. Resultatuppföljning avgångsklasser Anställda inom yrkesområdet efter examen CAD konstruktion och design: 75% Energianalytiker - bygg: 29% Redovisningsekonom med IT-kompetens: 94% CAD konstruktör - bygg: 64% Certifierad system- och nätverkstekniker: 43% Totalt: 65% Nämndens årsredovisning 19
Nämndens årsredovisning 20
3.12.5 Andelen elever i årskurs 3 som är nöjda med den studie- och yrkesvägledning de fått under gymnasietiden skall öka Mätning Andelen elever i årskurs 3 som är nöjda med den studie- och yrkesvägledning de fått under gymnasietiden 2011 2012 Målvärde 64% 73% 73% 80% I elevenkäten som genomfördes av eleverna i gymnasieskolans åk 3 besvarade 73% av eleverna frågan "Jag är nöjd med den studie- och yrkesvägledning jag fått under gymnasietiden" med stämmer ganska bra eller stämmer mycket bra. Åtgärder för att nå målet Karriärvägledning under de tre gymnasieåren har genomförts vid flera tillfällen i klasserna Alla elever har erbjudits enskilda samtal Ökad tillgänglighet, genom ett teamarbete hos vägledarna Aktiviteter i öppen miljö på skolorna t ex information om högskoleprovet, CV-skrivning Planeringsarbete med arbetslagen på skolorna har påbörjats 3.12.6 Andelen gymnasieelever med högskolebehörighet ska öka Mätning 2011 2012 Målvärde Andelen elever med högskolebehörighet 89% 90% 87% 93% Andelen med grundläggande behörighet har minskat något jämfört med 2012. Dock är andelen fortfarande över snittet för riket på 86%. Arbetet med detta mål ingår framförallt i det dagliga arbetet med att nå de nationella målen. Konkreta exempel på hur man arbetet för att uppfylla målet är ökad ämnesintegrering där kursinnehåll kopplas till examensmål samt utveckling av metoder för formativ bedömning. Arbetet i projektet Plug In som startade 2012 har varit intensivt. Projektet har möjliggjort bättre förutsättningar för att elever ska kunna fullfölja sin gymnasieutbildning. Redan nu kan man börja se effekter av arbetet. Andelen elever som fullföljde sin gymnasieutbildning ökade till 89% jämfört med 85% 2012. Snittet för riket var 77%. Nämndens årsredovisning 21
3.12.7 Ökad jämställdhet Analys De aktiviteter som är kopplade till förvaltningens handlingsplan för jämställdhet är bland annat: Information och kontakter med föräldraledig personal samt attityder till föräldraledighet. Diskussioner om förekomst av sexuella trakasserier och kränkande behandling och om olika attityder och värderingar i vardagen. Sträva efter att få sökande av underrepresenterat kön vid rekrytering. Det finns fortfarande yrkesgrupper inom förvaltningen som är helt kvinno- eller mansdominerade. Andelen kvinnliga chefer i relation till kvinnliga anställda har ökat från 0,84 år 2011 till 0,93 år. Könsuppdelad lönekartläggning görs inför varje löneöversyn. Minska ofrivillig deltid genom att vid rekryteringsbehov pröva möjligheten att erbjuda heltid. KF:s formulering som arbetsgivare ska arbeta aktivt för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män Mätning 2011 2012 Målvärde Jämix, ökning av antal punkter per år 104 113 3.13 Attraktiv arbetsplats Analys Utifrån resultatet av medarbetarenkäten hösten 2012 arbetade enheterna med handlingsplan och aktiviteter för att utveckla sin verksamhet. Under gjordes ingen medarbetarenkät varför det inte finns några mätresultat att jämföra tidigare år med. Karriärtjänster har inrättats på Aranäsgymnasiet och Elof Lindälvsgymnasium. Inför läsårsstarten höstterminen har 1 lektorstjänst och 2 förstelärartjänster varit utannonserade och blivit tillsatta på respektive gymnasieskola. Under år har personalorganisationen anpassats efter minskande elevkullar och förändring av organisationen för vuxenutbildning. Detta har gjorts med ett mindre antal uppsägningar samt omplaceringar och ej förlängda tidsbegränsade förordnanden. Det har varit viktigt under året att hålla de personalvårdande insatser på en hög (=bibehållen) nivå och att genomföra det ovanstående på ett strukturerat sätt och med full insyn för medarbetare och fackliga organisationer. Man har också inom förvaltningen arbetat för att öka samverkan, skapa strukturer och tydliggöra mål samt med värderingar, verksamhetsidé och vision. Nämndens årsredovisning 22
KF:s formulering ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna Mätning Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda frågor 2011 2012 Målvärde 7,9 7,1 8,4 3.13.1 Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna Mätning 2011 2012 Målvärde Medarbetarindex 8,2 8,4 Nämndens årsredovisning 23
4 Uppföljning direktiv Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. 4.1 Direktiv om försörjningsstöd KF:s formulering Nämnden för Individ & Familjeomsorg ska säkerställa att arbete eller utbildning alltid erbjudits innan försörjningsstöd betalas ut. Försörjningsstöd ska inte beviljas i de fall som sökande avböjer erbjudande om rimlig sysselsättning. Mätning Status direktiv Uppnått Hänvisning till Uppföljning Mål 3.7 Minskat Försörjningsstöd och 3.7.1 Ungdomsarbetslöshet. Där finns en utförlig skrivning om arbetet. 4.2 Kulturskolans utbud och aktiviteter skall vara tillgängliga för alla barn i kulturskolans målgrupp. Mätning Status direktiv Delvis uppnått Kulturskolan bedriver ett kontinuerligt arbete för att vara så tillgängliga som möjligt. I samband med de nya förutsättningarna för musikundervisningen minskade tillgänglighet, vilket visade sig i ett stort antal uppsägningar av platser på Kulturskolan. För nästa år läggs mycket arbete på att kompensera för detta bortfall på olika sätt. Ett nytt sätt att schemalägga musiklärarnas arbete inför nästa läsår planeras, vilket kan ge goda effekter både för möjligheten till samarbete lärarna emellan och en tydlighet mot elever och föräldrar i var och när undervisningen äger rum. Nämndens årsredovisning 24
4.3 Kulturskolan skall verka för att öka tillgängligheten genom nya arbetsformer, ex gruppundervisning, samt erbjuda ett varierat utbud av kurser. Mätning Status direktiv Uppnått Under läsåret /2014 erbjuder Kulturskolan aktiviteter under skolloven (höstlov, sportlov, påsklov och sommarlov) för att öka möjligheten för alla kommunens barn att utnyttja våra resurser. Under året arrangeras också kortkurser i olika ämnen för de som hellre är med under ett kort projekt eller som inte fått plats i den reguljära undervisningen. Arbetet för barn med funktionsnedsättningar står i fokus för utveckling och utvidgning. Kulturskolan intention är att de ska kunna erbjuda både specialutformade kurser och att bereda plats inom den ordinarie verksamheten på ett sätt som passar var och en efter hens förutsättningar. 4.4 Förvaltningen skall ta fram system för mätning av kommunens värdegrund BITT inom alla förvaltningens verksamheter Mätning Status direktiv Delvis uppnått Inom förvaltningens alla verksamheter följs BITT upp på olika sätt, bland annat genom enkäter. Dock är det svårt att få till ett gemensamt system då man dels kan behöva följa upp på olika sätt, dels deltar vi i GR:s gemensamma enkätundersökning och har inte möjlighet att göra för stora avvikelser från grundenkäten. 4.5 Yrkeshögskolan skall kontinuerligt bedriva utbildningar av differentierade karaktär med lokal/regional näringslivsanknytning Mätning Status direktiv Delvis uppnått Yrkeshögskolan beviljades en utbildning Byggprojektör CAD/BIM med start 2014 hösten. Totalt var det 1186 ansökningar inskickade och 377 utbildningar beviljades. Hösten 2014 startar då följande utbildningar på Yrkeshögskolan; CAD-konstruktör - Nämndens årsredovisning 25
produktutveckling/design, Administratör IT-system, Fastighetsautomationsingenjör, Byggprojektör - CAD/BIM 4.6 Entreprenörskap - Vidareutveckla konceptet Made by Kungsbacka som en inspirationskälla och plats för synliggörande av entreprenöriella insatser och samverkan i. Mätning Status direktiv Uppnått Paraplyet Made by Kungsbacka har fortsatt att växa och utvecklas. Att lyfta goda exempel, vara en länk mellan utbildning och omvärld samt att inspirera och stärka företagsamhet och kreativitet ute på skolorna pågår numera året runt. En gemensam "Strategi för entreprenörskap i skolan" samt en handlingsplan, genom hela utbildningssystemet, från förskola upp till vuxenutbildning, har under året arbetats fram. Ett 20-tal nyckelpersoner har tillsammans skapat ett underlag som sammanställs och som ska implementeras under 2014. Inspirationsdagen genomfördes för femte året i rad och lockade ca 2500 elever, lärare och personer från näringsliv/omvärld. Inspirationsdagen är en dag som hela tiden växer och utvecklas, en viktig mötesplats, källa till inspiration och spridningskanal för goda exempel. Inför 2014 ska delaktigheten samt förberedelsearbetet öka, syftet tydliggöras samt förstärka den naturliga kopplingen till den dagliga verksamheten. Hemsidan www.madebykungsbacka.se fortsätter att fyllas med goda exempel, omvärldsbevakning och inspiration. Sidan ska bli tydligare och fortsätta att spridas under 2014. Andra insatser så som workshops kring utvecklandet av Made by Kungsbacka, inspirationsföreläsningar och nätverksträffar har arrangerats under året. Kungsbacka deltar med ett 25-tal personer i IFOUS forskningsprojekt om entreprenörskap vilket sprids via Made by Kungsbacka till övriga arbetslag som inte deltar. Made by Kungsbacka deltar aktivt i sammanhang där företag och andra organisationer befinner sig. Också i regionala och nationella entreprenörskapsnätverk mm. Från årsskiftet har tjänsten "Utvecklare med fokus på entreprenörskap" blivit en tillsvidaretjänst vilket innebär större möjligheter att stödja våra verksamheter med det dagliga arbetet kring entreprenörskap och samverkan med omvärlden. Under 2014 deltar Made by Kungsbacka som ett "gott exempel" på Reell konferensen (Förstudien Regionalt entreprenöriellt livslångt lärande) i Norge, som en av storföreläsarna på SSA-konferensen (Samverkan skola arbetsliv) i Visby samt på RegEnt-konferensen i Varberg (Regionalt entreprenörskap) mm. Kungsbacka och konceptet Made by Kungsbacka ses numera ofta som förebild i entreprenörskapssammanhang och där det gemensamma ansvaret, genom hela utbildningssystemet från förskola upp till vuxenutbildning, tillsammans med Kommunstyrelsen/näringsliv ses som unikt och en framgångsfaktor i satsningen på entreprenörskap och samverkan skola - omvärld. Nämndens årsredovisning 26
4.7 Flyktingmottagande - Förvaltningen ska aktivt samverka med andra berörda förvaltningar och myndigheter för att främja en så god etablering som möjligt. Mätning Status direktiv Uppnått Integrationssamordning driver ett projekt i samarbete med IFO som riktar sig till ensamkommande flyktingbarn. Dessutom har vi under året deltagit i flera utredningar tillsammans med FG, IFO och Fastigheter om bosättningsfrågor och samordning av flyktingmottagandet, samt med informationsstrategiska frågor i samarbetet med Medborgarservice. Verksamheten har ett nära samarbete med FG i skolfrågor kopplade till flyktingbarn, med IFO i samband med bosättning av nyanlända, med Arbetsförmedlingen i etableringsfrågor och med Arbetsförmedlingens bosättningsenheter i kommunplaceringsfrågor. Flyktingmottagningen är delaktig i två resursgrupper som arbetar med flyktingfrågor, som består av representanter från Barn och Unga inom Individ och familjeomsorg, Kungsbacka Vårdcentral, FG, Kulturförvaltningen och i flera arbetsgrupper inom GR: Kommungemensam plattform för nyanlända, Samhällsorienteringsgruppen och i Hallands länsnätverk och Länsstyrelsens flyktinggrupp. 4.8 Förvaltningens verksamheter skall prioritera ekologiska livsmedel vid inköp Mätning Status direktiv Delvis uppnått Se måluppföljning 3.9 Ekologiska livsmedel. Nämndens årsredovisning 27