Innehållsförteckning:

Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4 Psykisk hälsa...7 Läkemedel...8 Tandhälsa...9 Vårdkonsumtion...11 Levnadsvanor...12 Fysisk aktivitet...13 Tobaksbruk...14 Alkohol och droger...15 Social och ekonomisk trygghet...16 Jämlikhet i hälsa...18 NLL/SEKRETARIATET/KERSTIN SANDBERG 7

Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Under vårmånaderna år 6 fick ett slumpmässtig urval av den vuxna befolkningen i Norrbotten ett frågeformulär hemskickat i sina brevlådor. Formuläret innehöll ett antal frågor om deras hälsa, levnadsvanor och levnadsförhållanden. En sammanfattande bild av Norrbotten: De flesta norrbottningarna tycker sig ha ett bra hälsotillstånd. Sammanfattningsvis mår man bättre ju yngre man är och männen bättre än kvinnorna. Den fysiska (kroppsliga) ohälsan är mer utbredd i Norrbotten än i riket i genomsnitt. Svår värk i rörelseorganen, astma och hjärt- och kärlsjukdomar är mer vanligt i länet. Svår värk bland norrbottningarna varierar från nio procent bland de yngsta upp till 26 procent bland de äldsta. Det motsatta gäller den psykiska hälsan dvs norrbottningarna syns må bättre psykiskt än rikets genomsnitt. Länets vuxna invånare är mindre stressade och färre har ett nedsatt välbefinnande. Inom gruppen yngre vuxna, särskilt kvinnorna, är de psykosomatiska besvären mer utbredd än bland äldre åldrar. Vi finner den största andelen med nedsatt välbefinnande i ungdomsgruppen (19 procent i länet och 24 procent i riket). I överensstämmelse med punkterna ovan äter norrbottningarna mer receptbelagd medicin mot värk och högt blodtryck men mindre av medicin mot psykisk ohälsa än genomsnittlige svensken. I snitt hade fem procent inte löst ut medicin de fått på recept. Tandhälsan hos vuxna norrbottningar skiljer sig i stort inte från riket. Det är i åldrarna efter 4 år som fler börjar uppge sig ha dålig tandhälsa och fler bland männen än kvinnorna. I jämförelse med föregående enkätundersökning år 3 visar gruppen äldre en trend mot sämre tandhälsa. Bland de äldre norrbottningarna finns fler som inte varit hos tandvården de senaste åren i jämförelse med riket. I genomsnitt hade en av fem norrbottningar tyckt att de hade haft behov men ändå inte uppsökt tandvården. Den dominerande orsaken till detta uppgavs vara kostnaderna (minst sex av tio fall). Det är vanligt att norrbottniske mannen snusar (en av tre) och länets medelålders kvinnor röker mer än jämnåriga i landet. I snitt röker 14 procent av norrbottningarna (samma som i riket) och 17 procent snusar (12 procent i riket). Detta gör sammantaget att 3 procent av norrbottningarna är dagliga tobaksbrukare mot 25 procent för riket. Riskabla alkoholvanor är mest utbredd bland de yngre vuxna (26 procent) men inte lika utbrett i länet som bland jämnåriga i riket. Bruket av hasch eller marijuana är inte heller lika vanligt i länet som i landet i övrigt. Tre procent av länets unga vuxna hade provat hasch det senaste året mot sex som genomsnitt för riket. 1

Övervikt är vanligt bland vuxna, särskilt bland männen, i åldrarna efter trettio år (45-53 procent exklusive fetma). Övervikt är vanligare i Norrbotten än riket och Norrland. 14 procent av vuxna norrbottningar har kraftig övervikt (fetma). Av tio norrbottningar var sex fysiskt aktiva enligt rekommendationerna om att röra på sig minst 3 minuter dagligen, tre tränar eller är betydligt mer fysiskt aktiv och en har alltför stillasittande fritid. Att hälsan inte alltid är jämlik mellan könen, mellan arbetare och tjänstemän, mellan personer med kort respektive lång utbildning återfinns också bland länets befolkning. Samma mönster finns när det gäller bestämningsfaktorer för hälsa t ex rökning. 2

Bakgrund Syftet med undersökningen var att få mer kunskap om hälsa och livsvillkor bland den vuxna befolkningen i Norrbotten. När vi beskriver folkhälsan utgår vi från uppgifter som mestadels handlar om förekomsten av enstaka sjukdomar, hur mycket vi utnyttjar sjukvårdens tjänster eller hur många som är sjukskrivna eller arbetslösa. Det förs inga register om hur friska vi är och långt ifrån över alla de sjukdomar eller åkommor som vi kan drabbas av. För att komplettera bilden av hälsoläget bland befolkningen måste vi därför fråga individerna själva om deras hälsa. Det gör det samtidigt möjligt att samla information kring viktiga bestämningsfaktorer för hälsa t ex människornas levnadsvanor och levnadsvillkor. De fyra landstingen i Norrland har haft ett mångårigt samarbete kring att följa upp och rapportera om folkhälsan i Norrland och deras län. Ett sådant samarbete har varit gemensamma befolkningsenkäter, åren 1997/1998, 3 och 6. Denna gång har samarbete också skett med Statens Folkhälsoinstitut och sju kommuner i länet. Den nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika vilkor? har använts, vilket ger möjlighet till jämförelse mellan länet och genomsnittet för riket. Genomförande Under mars juni 6 skickades ett frågeformulär hem i brevlådan till ett slumpvist urval av den vuxna befolkningen i Norrland och i övriga Sverige. För Norrbottens del skickades drygt 11 enkäter ut och i genomsnitt har 6 procent besvarat enkäten. Statistiska Centralbyrån har på uppdrag av Statens Folkhälsoinstitut skött den praktiska hanteringen av utskick och överföringen till en databas. Redovisning Resultaten redovisas i denna rapport med skriftliga kommentarer samt OH-presentationer på landstingets hemsida www.nll.se/folkhalsa. 3

Allmänt hälsotillstånd En allmän fråga om självskattad hälsa är hur varje individ bedömer sitt hälsotillstånd. Det är en vanlig fråga som mått på det allmänna hälsotillståndet för jämförelser mellan befolkningsgrupper inom olika sociala eller geografiska områden samt förändringar över tiden. Svaren speglar individens föreställning om vilken hälsa hon eller han tänker sig kunna uppnå eller i jämförelse med jämnåriga. En person kan trots långvarig sjukdom tycka sig ha ett bra hälsotillstånd. I stort tycker övervägande delen av norrbottningarna att hälsan är god eller någorlunda god. na bedömer sig ha sämre hälsotillstånd än männen och den sämre hälsan ökar med åldern. Ungefär en av tio äldre tycker sig ha dålig hälsa. Nedan redovisas hur stor del inom olika sociala grupper som anser sig ha en bra/ganska bra hälsa. Bland dem som yrkesarbetar uppger fler bättre hälsotillstånd än bland arbetslösa; fler med bättre hälsotillstånd bland personer med lång utbildning än bland dem med kort utbildningstid, födda i Sverige har bättre hälsa än dem som är födda i övriga Norden och hushåll med bra ekonomi har bättre hälsa än hushåll med sämre ekonomiska resurser. Tabell 1. Bra/Ganska bra hälsa i olika grupper i Norrbotten, 6 (16 84 år, ålderstand.) Utbildningslängd Kort 66 61 Medel 74 7 Lång 79 78 Sysselsättning Yrkesarbete 81 76 Arbetslös 59 56 Ålderspensionär 45 45 SEI (socioekonomisk Arbetare 64 57 indelning) Mellan-högre tjänsteman 78 76 Födelseland Hushållets inkomst* Åldersgrupp Sverige 68 64 Övriga Norden 56 58 Låg 53 53 Hög 79 7 16-29 år 86 78 3-44 år 76 73 45-54 år 61 56 65- år 46 45 * Med låg inkomst avses <159 756 resp hög >429 948 kr per år. Fysisk hälsa Kroniska eller långvariga sjukdomar blir vanligare allt eftersom vi blir äldre. Den kroppsliga (fysiska) hälsan syns vara sämre bland norrbottningarna än bland svensken i allmänhet. Värk i rörelseorganen är vanligare i länet än riket och kvinnor är mer drabbade av värk än männen (tabell 2). 4

Tabell 2. Andel (procent) av befolkningen med olika kroppsliga besvär, Norrbotten och riket, 16-84 år (åldersstandardiserat dvs olikheter i ålderssammansättning påverkar inte resultatet). Norr- Norr- botten botten Haft dagar under senaste månaden när 24 21 21 17 den kroppsliga hälsan inte varit så god Brukar ha svår värk i nacke, skuldra 8 6 13 11 eller axlar Brukar ha svåra ryggsmärtor, rygg- 9 7 12 1 eller höftsmärtor, ischias Brukar ha svår värk i knän, armbågar, 7 6 11 1 händer eller ben. Sammantaget svår värk i någon del av rörelseorganen (raderna ovan) 15 13 22 Det är främst efter 4-årsåldern som länet börjar ha fler invånare med långvariga sjukdomar eller med värk i rörelseorganen. Värk är vanligare bland norrbottningarna än genomsnittet för riket och vanligare bland kvinnorna än bland männen (figurerna 1 och 2). Procent 1 8 6 4 Norrbotten 16-29 3-44 45-64 65-84 16-29 3-44 45-64 65-84 Åldersgrupp Figur 1. Andel som uppger sig ha långvarig sjukdom eller långvarigt hälsoproblem i olika åldersgrupper bland män och kvinnor i Norrbotten och riket, år 6. Procent 1 8 6 4 Norrbotten 16-29 3-44 45-64 65-84 16-29 3-44 45-64 65-84 Åldersgrupp Figur 2. Andel med svåra besvär av värk i någon/några delar av rörelseorganen bland män och kvinnor i olika åldersgrupper, Norrbotten och riket. Procent 5

Om värk skulle beskrivas med personer som har både lätta och svåra besvär blir det betydligt vanligare med värk. Som exempel återges här i figuren nedan värk i skuldra, nacke eller axlar (figur 3). Den bilden visar också att de yngre kvinnorna har betydligt mer värk i nacke, skuldror och axlar än jämnåriga män. Värk i rygg och leder förekommer också mer bland unga kvinnor än jämnåriga män men skillnaden är inte lika stor som när det gäller värk i nackregionen. Procent 1 Lätta Svåra 8 6 4 18 16 12 1 9 5 7 2 4 44 47 42 49 54 5 16-29 3-44 45-64 65-84 16-29 3-44 45-64 65-84 Åldersgrupp Figur 3. Förekomst av värk i nacke, skuldror eller axlar (lätta och svåra besvär) efter kön och ålder, Norrbotten, år 6. Procent Tidigare studier bland barn har indikerat att astma och allergier är vanligare i norra Sverige än södra delar av landet. Likaså har Norrbotten haft fler med hjärt- och kärlsjukdomar men trenden är att länet mer och mer närmar sig riksgenomsnittet exempelvis när det gäller insjuknande i hjärtinfarkt. Enkäten tyder dock på att astma/allergier, högt blodtryck och diabetes fortfarande är något mer utbredd bland länets befolkning än riket i snitt (tabell 3). Tabell 3. Andel av befolkningen med astma, allergier, diabetes och högt blodtryck, Norrbotten och riket, 16 84 år (åldersstandardiserat) Procent Norrbotten Norrbotten Astma 12 9 15 1 Allergier 24 24 32 27 Högt blodtryck 18 17 Diabetes 7 7 5 4 Förekomsten av astma och allergier är mer jämnt fördelad över åldrarna medan diabetes och högt blodtryck främst förekommer bland medelålders och äldre personer (tabell 4). Tabell 4. Förekomst av astma, diabetes och högt blodtryck i olika åldersgrupper Norrbotten, år 6 Procent Diabetes Högt blodtryck Astma Åldersgrupp 16-29 år 2 1 2 3 15 17 3-44 år 2 2 7 7 11 14 45-64 år 9 6 29 25 1 14 65-84 år 18 15 45 5 13 15 6

Psykisk hälsa I undersökningar som vänder sig till befolkningen ställs frågor om symtom eller besvär som speglar hur man mår och känner sig inombords. Det gäller psykosomatiska besvär som kan påverka vår psykiska hälsa men som inte speglar psykiska sjukdomar. Här berör frågorna sömnen, ängslan eller oro, huvudvärk eller vår förmåga att balansera olika stresstillstånd. Exempel på det senare är frågeinstrumentet GHQ12 (General Health Questionnaire) som indikerar psykiskt välbefinnande och mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa. En god sömn är central för hälsan. Det kan vara en hälsorisk att både sova för lite men också att sova för mycket. En god sömn brukar anges till 6-8 timmar per natt för en vuxen men sömnens kvalitet har också betydelse. De olika symtom/parametrar som indikerar på den psykosomatiska hälsan i enkäten pekar mot att norrbottningarna mår psykiskt bättre än svenskarna i gemen (tabell 5). Länet har färre stressade och färre som har nedsatt välbefinnande. Tabell 5. Andel av befolkningen med olika kroppsliga besvär, Norrbotten och riket, 16 84 år (åldersstandardiserat.) Procent Norr- Norr- botten botten Haft dagar under senaste månaden när 1 11 12 13 den psykiska hälsan inte varit så god Haft dagar under senaste månaden när 32 36 44 5 den psykiska hälsan och kroppsliga hälsan inte varit så god Svåra sömnproblem 5 5 7 8 Mycket/ganska mkt stressad 7 1 13 16 Nedsatt välbefinnande 1 15 19 22 Svåra besvär av ängslan, oro 3 4 4 7 De unga kvinnorna har den sämsta psykiska hälsan. Bilden nedan visar förekomsten av nedsatt välbefinnande och lätta/svåra besvär av ängslan eller oro efter ålder och kön (figur 4). En av fyra unga kvinnor (16-29 år) har nedsatt välbefinnande vilket är betydligt fler än jämnåriga män (13 procent). Samma grupp kvinnor rapporterar också mer besvär (lätta och svåra) av ängslan eller oro. Den psykosomatiska hälsan blir bättre allt eftersom åldersgrupperna blir äldre. 7

Procent 5 16-29 år 3-44 år 45-64 år 65-84 år 4 3 1 Nedsatt välbefinnande Ängslan, oro Figur 4. Nedsatt välbefinnande samt lätta eller svåra besvär av ängslan eller oro per kön och åldersgrupp, Norrbotten. Procent Att länets invånare mår psykiskt bättre kan också återspeglas av att ett jämförelsevis mindre antal har haft allvarliga tankar att ta bort sig eller försökt att ta sitt liv (figur 5). Tankar om att ta bort sig är vanligare bland kvinnor än män (12 respektive 7 procent). Procent 16 12 8 4 Obs skalan! Norrbotten Kv Kv Haft allvarliga tankar om att ta bort sig Har försökt ta sitt liv Figur 5. Vanligheten att ha allvarliga tankar om att ta bort sig, Norrbotten och riket., 16-84 år, åldersstandardiserat. Procent Läkemedel Det som sagts ovan om norrbottningarnas kroppsliga och psykiska hälsa återspeglas i användandet av mediciner. Norrbottningen äter mer medicin mot exempelvis värk och högt blodtryck men mindre mediciner mot sömnproblem eller annan psykisk ohälsa än riket i snitt (tabell 6). 8

Tabell 6. Medicinanvändning de tre senaste månaderna, Norrbotten och riket, 16-84 år, (åldersstandardiset) Procent Norrbotten Ångestdämpande medicin 4 6 Sömnmedel/insomningsmedicin 9 11 Smärtstillande medicin utan recept 48 47 Smärtstillande medicin med recept 21 17 Diabetesmedicin 5 4 Blodtryckssänkande medicin 21 16 Blodfettssänkande medicin 11 9 Astma/allergimedicin 14 14 Antidepressiv medicin 6 7 Samma mönster återfinns vid betraktelse av den äldsta åldersgruppen (65 84 år) (tabell 7). Länets äldre äter mer medicin för besvär i rörelseorganen eller hjärt- och kärlsjukdomar och mindre medicin mot psykiska besvär. Tabell 7. Medicinanvändning bland de äldsta (65-84 år) i Norrbotten och riket. Procent Norrbotten Norrbotten Diabetes 15 16 11 9 Blodtryckssänkande 52 49 54 47 Blodfettsänkande 33 31 28 24 Sömnmedel/insomningsmedel 12 16 18 25 Smärtstillande medel på recept 24 21 37 32 Fem procent av norrbottningarna säger sig ha låtit bli att lösa ut medicin de fått på recept. En fjärdedel av dessa uppgav ekonomin som orsak men nästan lika många tyckte de hade medicin så det räckte. Tandhälsa I genomsnitt anser en av tio vuxna norrbottningar att de inte har så bra tandhälsa. Det är i åldrarna efter 4 år som fler börjar rapportera sämre tandhälsa och fler bland männen än kvinnorna. Generellt är tandhälsan inte sämre i Norrbotten än riket i övrigt (figur 6). 9

Procent Obs skalan under 1 % Norrbotten 15 1 5 16-29 3-44 45-64 65-84 16-29 3-44 45-64 65-84 Åldersgrupp Figur 6. Andel som tycker sig ha dålig tandhälsan bland män och kvinnor i olika åldrar, Norrbotten och riket. Procent I jämförelse med enkätundersökning år 3 visar de allra äldsta i Norrbotten en trend mot sämre tandhälsa (män 13 till 16 procent; kvinnor 7 till 1 procent). De äldsta i Norrbotten går inte till tandläkarna lika ofta som jämnåriga i riket (figur 7). Procent 1 8 6 4 Norrbotten 16-29 3-44 45-64 65-84 16-29 3-44 45-64 65-84 Åldersgrupp Figur 7. Andel (procent) som inte varit till tandläkaren de två senaste åren bland kvinnor och män i olika åldrar, Norrbotten och riket, år 6 Landstingets folktandvård står för 63 procent av norrbottningarnas tandvård (undantaget åldrar under 19 år med fri tandvård). En av fem norrbottningar hade ansett sig vara i behov av tandläkarvård men ändå inte sökt vård just vid den tidpunkten (figur 8). Kostnaderna var den dominerande orsaken till att låta bli att söka tandvård (68 procent av fallen). 1

Procent 1 8 6 4-29 år 3-44 år 45-64 år 65 - år Figur 8. Andel som säger sig ha någon gång avstått från att söka tandvård trots att de tyckt sig för tillfället vara i behov av tandvård per åldersgrupper och kön i Norrbotten, 6. Procent Vårdkonsumtion Hälso- och sjukvården i Norrbotten har ett väl utvecklat system för att följa våra besök inom olika sjukvårdsverksamheter. Det tillskott som enkäten främst ger oss är uppgifter om vård som ges av andra vårdgivare än landstinget och vilka grupper i samhället som är de mest frekventa besökarna. Sedan tidigare är det bekant att den grupp som är mest i kontakt med sjukvården är de äldre. Under en tre-månadersperiod har 62 procent av dem som är 65 år eller äldre varit i kontakt med någon instans inom sjukvården. I samtliga åldrar söker kvinnorna vård mer än männen (tabell 8). De tjänster som är mest efterfrågade inom sjukvården är den hjälp läkarna ger. Tabell 8. Andel som besökt sjukvården under tre vårmånader 6, Norrbotten. Procent 16-29 år 3-44 år 45-64 år 65 84 år Kv Kv Kv Kv Läkare vid sjukhus 16 22 16 25 25 38 35 Läkare vid vårdcentral 22 31 27 34 36 39 42 45 Distriktssköterska 6 11 8 13 13 16 28 3 Alternativvården (typ naprapat, kiropraktiker m fl) hade besökts av sex procent, något fler kvinnor än män. Ungdomsmottagningar finns inte i alla länets kommuner men som länssnitt kan det ändå noteras att tre av tio kvinnor (mellan16 och 21 år) besökt ungdomsmottagning under en tre-månadersperiod. Detta är mer än inom övriga norrlandslän. Norrbottningarna har fler besök hos sjukgymnaster än rikets genomsnitt (tabell 9). 11

Tabell 9. nas besök hos sjukgymnastik de tre senaste månaderna. Norrbotten och riket, år 6 Procent Åldersgrupp Norrbotten Norrbotten 16-29 år 7 4 1 8 3-44 år 8 6 15 1 45-64 år 9 8 18 13 65-84 år 9 8 15 12 Levnadsvanor Under -talet fick Sverige en ny folkhälsopolitik som utgår från de faktorer i människors levnadsförhållanden och livsstil som bidrar till hälsa och ohälsa. Här finns livsstilen (tobaksbruk, kost- och alkoholvanor mm) tillsammans med andra viktiga bestämningsfaktorer för hälsa som exempelvis trygga uppväxtvillkor samt trygga sociala och ekonomiska förhållanden. Kost och övervikt Maten och våra matvanor påverkar vår hälsa men bidrar också till social tillvaro med andra och en källa till njutning. Matvanorna skiljer sig åt mellan olika kulturella och sociala bakgrunder, mellan ung och gammal och mellan olika delar av landet. En riktigt sammansatt kost har betydelse för att främja och bevara god hälsa. De svenska kostrekommendationerna förordar i korthet att äta mer frukt och grönt, att minska den totala fettkonsumtionen, att äta mer fiberrika livsmedel och att minska på sockerintaget. Enkäten har koncentrerat sig till att fråga om hur ofta man äter frukt och grönt. Norrbottningarna, särskilt männen, äter mindre frukt och grönsaker än i övriga delar av landet. En av tio män och tre av tio kvinnor i Norrbotten äter ganska mycket frukt och grönsaker (figur 9). Procent 1 8 6 4 Norrbotten 16-29 år 3-44 år 45-64 år 65-84 år Figur 9. Andel som äter lite frukt och grönt (mindre än 13 gram per dag) Norrbotten och riket. Procent Under det senaste årtiondet har det noterats att andelen personer med övervikt ökar i alla åldersgrupper i Sverige liksom i andra delar av västvärlden. Orsaken tillskrivs obalansen mellan den energi vi tillför kroppen och det energibehov som kroppen behöver vid ett allt mer stillasittande liv. 12

Kraftig övervikt (fetma) bidrar till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, trötthet, värk och nedsatt välbefinnande. Norrbotten har fler med övervikt än rikets snitt och fler än genomsnittet för de fyra norrlandslänen (figur 1). Den kraftiga övervikten är vanligare i länet än riket i snitt inom alla åldersgrupper (tabell 1). Procent Norrbotten Norrland 1 8 6 4 Övervikt Kraftig övervikt Övervikt Kraftig övervikt Figur 1. Andel med övervikt eller fetma (kraftig övervikt) bland befolkningen 16-84 år i Norrbotten, Norrland och riket. (Åldersstandardiserat) Procent Tabell 1. Andel med kraftig övervikt,(fetma) bland kvinnor och män i olika åldrar, Norrbotten och riket. Procent Norrbotten Norrbotten 16-29 år 4 5 4 5 3-44 år 11 14 11 45-64 år 14 17 16 65-84 år 12 12 15 17 Fysisk aktivitet Idag menar experterna att den enskilde individen får en hälsovinst om vi rör på oss minst 3 minuter per dag. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för en rad sjukdomar t ex hjärt- och kärlsjukdomar och har en positiv effekt på det psykiska välbefinnandet. Norrbotten skiljer sig inte från andra delar av landet i fråga om att röra på sig tillräckligt och har lika stor andel i befolkningen som har en alltför stillasittande fritid, 14 procent (figur 11). I snitt säger sig fem - sex av tio personer vara fysiskt aktiv minst en halvtimme per dag. 13

Procent 1 8 6 4 Norrbotten 16-29 år 3-44 år 45-64 år 65-84 år Figur 11. Andelen som har en alltför stillasittande fritid bland män och kvinnor, Norrbotten och riket. Procent Tobaksbruk Norrbotten har en lång tradition av att ha många snusare bland männen och inget har pekat mot att de skulle bli färre. Olika studier har däremot pekat mot att rökarna blir färre och färre. Det visar sig dock att rökning fortfarande inte är ovanligt bland medelålders kvinnor (figur 12 och tabell 11). Med många snusare bland männen och fler rökande kvinnor får länet också jämförelsevis fler tobaksanvändare i befolkningen än i andra delar av landet (figur 13). Procent Norrbotten Norrland 1 8 6 4 16-29 år 3-44 år 45-64 år 65-84 år Figur 12. Andel dagligrökare bland kvinnor Norrbotten, Norrland och riket. Procent Tabell 11. Andelen rökare och snusare (varje dag) per åldersgrupp och kön, år 6, Norrbotten. Procent Röker dagligen Snusar dagligen 16-29 år 7 1 32 8 3-44 år 12 16 33 1 45-64 år 14 26 3 7 65-84 år 1 11 2 14

Procent 1 8 6 4 Norrbotten 16-29 år 3-44 år 45-64 år Figur 13. Andelen dagliga användare av tobak (snusar eller röker) bland kvinnor och män i olika åldersgrupper, Norrbotten och riket, år 6 Alkohol och droger En hög konsumtion av alkohol kan orsaka eller bidra till en mängd olika negativa hälsoeffekter men också få sociala konsekvenser. För att bedöma om en person har riskabla alkoholvanor väger man samman uppgifter om hur ofta man dricker alkohol, hur mycket man dricker vid varje tillfälle och hur ofta man är berusad. Måttet är utvecklat inom WHO. De dåliga alkoholvanorna förekommer mest bland yngre vuxna och avtar med åldern. Länets yngre vuxna har färre med riskabla alkoholvanor än riket i genomsnitt men kan ändå vara för många utifrån ett folkhälsoperspektiv. Andelen av unga kvinnor i länet som har dåliga alkoholvanor är nästan lika stor som bland jämnåriga män (28 respektive 24 procent)(figur 14). Procent 1 8 6 4 Norrbotten 16-29 år 3-44 år 45-64 år Figur 14. Andelen med riskabla alkoholvanor, år 6 Norrbotten och riket. Procent Bruket av hasch eller marijuana är mindre bland länets ungdomar än genomsnittet för jämnåriga i landet. Bland norrbottningarna hade fem procent någon gång under sitt liv provat använda hasch eller marijuana mot tio procent i riket. 15

Social och ekonomisk trygghet Ekonomisk och social trygghet är ett centralt mänskligt behov när de grundläggande fysiologiska behoven är tillfredsställda. Den nya folkhälsopolitiken sätter också social och ekonomisk trygghet, hälsa i arbetslivet samt delaktighet och inflytande i samhället som viktiga områden inom folkhälsoarbetet. Ett slags trygghet är att känna tillit till andra människor. De yngre visar sig ha en mer restriktiv hållning till andra personer än de äldre (tabell 12). Samma gäller de som är arbetslösa i förhållande till de som har och kan vara i arbete. Ju längre utbildning personerna har desto fler säger sig i allmänhet lita på andra människor. Tabell 12. Andel som inte tycker att man ska lita på andra människor i allmänhet, olika grupper efter ålder, utbildning och sysselsättning, år 6 Norrbotten. Procent Åldersgrupp Yrkesarbete 23 23 16-29 år 37 42 Arbetslös 38 33 3-44 år 23 22 Kort utbildning 26 3 45-64 år 22 Lång utbildning 16 13 65-84 år 19 21 Det sociala nätverket och att känna sig höra till något sammanhang med andra människor har betydelse hur vi upplever vårt allmänna hälsotillstånd. Det rör sig inte enbart om att ha ett antal vänner utan också behov på ett mer emotionellt och praktiskt stöd vid svårigheter. Sedan är det individuellt hur vi värdesätter den sociala gemenskapen. De flesta har någon person att ta kontakt med när det plötsligt uppstår en situation där man behöver ett praktiskt stöd. Däremot saknar en av tio personer någon att prata innerligt med (tabell 13). Tabell 13. Andel som saknar praktiskt eller emotionellt stöd, år 6 Norrbotten. Procent Saknar emotionellt stöd Saknar praktiskt stöd Åldersgrupp 16-29 år 16 1 1 2 3-44 år 14 7 3 3 45-64 år 13 8 5 4 65-84 år 12 12 9 6 Våld har konsekvenser för många fler personer än för dem som är direkt drabbade. Förekomst av våld är vanligast bland de yngre vuxna; sex procent hade varit utsatt för fysiskt våld och lika stor andel blivit utsatt för hot om våld under senaste året (tabell 14). Denna typ av självrapporterat våld i befolkningsenkäter har i norrlandsanalysen för Hälsa på lika villkor? inte visat på någon ökning sedan slutet av 199-talet. (se mer http://www.nll.se/folkhalsa/ 16

Tabell 14. Andel kvinnor och män som rapporterar att de blivit utsatt för våld eller hot om våld. Norrbotten, år 6 Utsatt för fysiskt våld Utsatt för hot om våld Åldersgrupp 16-29 år 7 5 7 6 3-44 år 5 3 3 4 45-64 år 2 2 3 2 65-84 år 1 1 1 En betydande ökning kunde däremot konstateras bland kvinnorna när det gäller rädslan över att gå ut ensam om kvällarna av rädsla för att bli överfallen under senaste tio åren. Denna typ av otrygghet är klart dominerande bland kvinnor i jämförelse med männen (figur 15). Näst intill varannan ung kvinna går inte ut ensam i rädsla för att bli överfallen utomhus. Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 1 16-29 år 3-44 år 45-64 år 65-84 år Figur 15. Andel som säger sig inte vågar gå ut ensam av rädsla för att bli utsatt för hot eller liknande. Norrbotten Procent Som en grov indikator på den ekonomiska situationen brukar det efterfrågas huruvida personerna har möjlighet att skaffa fram ett visst belopp inom en vecka. Det behöver inte vara fråga om eget kapital (15 kr) utan det kan lånas av bank, vänner eller släkt. Ungefär åtta av tio norrbottningar kan uppfylla detta uppdrag, något fler bland männen än kvinnorna. En mer påtaglig ekonomisk påfrestning är de tillfällen när det saknas tillgångar att klara de vardagliga utgifterna för mat, hyra eller andra nödvändigheter. I snitt har en av tio personer hamnat i sådana situationer; mer ofta bland yngre än äldre personer och mer ofta bland kvinnor än män (figur 16). Andelen av befolkningen som kommer i tillfällen med ekonomisk kris är jämförelsevis inte fler i länet än i riket som helhet. 17

Procent 5 Obs skala under 1 % Norrbotten 4 3 1 16-29 3-44 45-64 65-84 16-29 3-44 45-64 65-84 Åldersgrupp Figur 16. Andel som vid flera tillfällen under året haft svårt att klara löpande utgifter, Norrbotten och riket, år 6 Jämlikhet i hälsa och rökvanor i olika grupper Under första kapitlet om självskattat hälsotillstånd noterades att det finns skillnader i hälsa mellan kön och mellan olika grupper i samhället. Ett annat exempel är bilden över välbefinnandet efter sysselsättning, socioekonomi tillhörighet och födelseland (figur 17). Nedsatt välbefinnande omtalades tidigare som ett tecken att välbefinnandet inte var så bra att möta akuta påfrestningar. Ett nedsatt välbefinnande är vanligare bland kvinnor än män och vanligare bland arbetslösa och långtidssjukskrivna än bland dem som har arbete och kan vara närvarande på arbetet. Samtidigt som nedsatt välbefinnande inte fanns i någon högre utsträckning bland arbetare än bland tjänstemän. SEI-klass Sysselsättning Uthbildning Född i Övr Norden Sverige Lång utbild Kort utbildn Långtidssjukskriven Arbetslös Yrkesarbete Mellan-högre tjänsteman Arbetare Procent 4 6 8 1 Figur 17. Nedsatt välbefinnande i olika samhällsgrupper. År 6, Norrbotten. Levnadsvanorna påverkas av kultur och traditioner. Inte sällan samlas flera ohälsosamma levnadsvanor hos en och samma person eller grupp. Rökning förekommer mer bland dem som har kort utbildning än längre utbildning, mer bland arbetare än tjänstemän och mer bland kvinnor än bland män (figur 18). 18

Hushållsinkomst hög Hushållsinkomst låg Arbetslös Yrkesarbetande Lång utbildn Medel utbildn Kort utbildn Mellan-högre tjänstemän Arbetare Procent 4 6 8 1 Figur 18. Andelen rökare i olika grupper efter utbildning, socioekonomisk indelning, sysselsättning och hushållsinkomst.,år 6, Norrbotten Procent 19

Nationella målet för folkhälsan (antaget våren 3) att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Folkhälsoarbete ska inriktas mot områdena Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor Ökad hälsa i arbetslivet Sunda och säkra miljöer och produkter En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gott skydd mot smittspridning Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Ökad fysisk aktivitet Goda matvanor och säkra livsmedel Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Ansvarig för statistik och rapport av Hälsa på lika villkor? - Norrbotten; Kerstin Sandberg, Sekretariatet, Norrbottens läns landsting.