BAKGRUND TILL PROJEKT FISKTRAPPA FÖRBI KRAFTVERKET I NYKARLEBY NYKARLEBY ÄLV Nykarleby älv har historiskt sett varit ett viktigt vattendrag i fiskerihänseende. Detta vittnade redan bl.a. Topelius om i sina dagboksanteckningar (Hurme, 1961). Kiitolaforsen i Nykarleby älv i Jeppo, 2008 (foto: B. Wistbacka) Tuomi Nikula (1981) har i sina arbeten på basen av historiskt material beskrivit en å som i naturtillstånd, förutom stationära fiskar också har inhyst betydande mängder av havets vandringsfisk, som använde ån som lekplats. Till de invandrande arterna hörde bl.a. lax, havsöring, vandringssik och nejonöga. De högst upp belägna kända fångsplatserna för lax och havsöring fanns i Lappo. DAMMEN I NYKARLEBY Nykarleby älvs betydelse som lek- och yngelproduktionsområde för fisk begränsades av de dammar som under årens lopp byggdes i ån. Den kraftverksdamm som uppfördes i Stadsforsen i Nykarleby år 1926 avskärmade helt den havslevande
vandringsfisken från sina lekplatser i ån. Dammen har höjts åren 1962 och 1984 och fallhöjden vid kraftverket är nu 9 meter. Nykarleby kraftverk med dammen, år 2008 (foto: Lasse Känsälä) Källor: Hurme Seppo, 1961: Pohjanmaan joet kalavesinä. Maataloushallituksen kalataloudellinen tutkimusosasto. Tuomi Nikula O, 1981: Kalastus Pohjanmaan joissa 1800 1900 luvulla. Manuskript, 178 ss, Karleby FÖRSTA MÖTET Mötet hölls i januari 2008, och där var förutom fiskeomådets styrelse även en representant för TE-centralens fiskeenhet, två representanter för Nykarleby stad, två representanter för kraftverket samt en yrkesfiskare i det nedre loppet av älven närvarnade. Under mötet gick man igen de väsentligaste frågorna i denna process: Vilken är nyttan av en fisktrappan? På lång sikt, - för kommande generationer: trygga naturliga lokala stammar, trygga förekomst av fisk för kommande generationernas fiske och rekreation längs älven. Projektet passar väl in i de nya vattenförvaltningsplaneringarna för bättre vattenvård i Lappo å (borttagande av vandringshinder).
Målsättningen är att älven skall hysa naturliga stammar av vandringsfisk. Dessa fiskbestånd skall kunna utnyttjas av såväl fiskare i älven, som fiskare i havsområdet. Alltså alla kommer att ha nytta av/gynnas av projektet. Ytterligare kommer fiskeintresset längs älven att öka, och fiskekortförsäljningen att gå upp, tack vare synergieffekter till projektet (förbättrande av fiskeplatser, parkering, bryggor o.d.) Finns det realistiska möjligheter att genomföra projektet? Finns det utrymme för en fiskled/trappa? Man bör noggrant undersöka stadsplanen på båda sidorna om kraftverket. Västra stranden tycktes i detta skede vara mest tänkbar för konstruktionen. Detta bör dock undersökas vidare. Man kan inte säga något innan vi vet hur fisktrappan/fiskleden kommer att se ut. Västra sidan är dock erosionsbenägen. Hur påverkar en fiskled/trappa miljön? Fallhöjden i kraftverket är 9 m. Det finns många olika lösningar för fisktrappan/leden: Slingrande forsar, tekniska lösningar i form av spiralformade rutschbanor, kanaler..osv. Man bör först utreda vilken målsättningen är med fiskleden; - Vilka arter vill man ha? Vilken modell är mest ekonomisk? Vilka vattenmängder finns till förfogande? Flödesmängderna i ån? Hur förhåller sig Nykarleby kraftverk till en fiskled/-trappa? Kraftverket har på sitt styrelsemöte beslutat hålla sig ajour med vidare utredningar och planeringar. De kan inte ta ställning för något i detta skede. Kraftverket är bundet till det beslut från miljötillståndsverket, som stipulerar att kraftverket har ett utplanteringsåläggande om 400.000 st 1-somriga vandringssikyngel. Dessa utplanteringsålägganden kompenserar skadorna på fiskeriekonomi, enligt det senaste utslaget från vattendomstolen. Kraftverket är inte berett att årligen betala mera för fiskeriintresset än vad det i dag gör. Kommer de nuvarande utplanteringsåläggandena att påverkas? Vid diskussionen framkom att alla parter (staden, kraftverket, TE-centralen, yrkesfiskare och fiskeområdet) strävar efter möjligheten att kunna omvandla utplanteringsåläggandet till sik av Nykarleby älvs stam. Denna sikform finns färdigt i ett moderfiskbestånd i Taivalkoski. Problemet är den upphandlingprocess som kraftverket bör hålla sig till och den text i vattendomstolens beslut om 400.000 stycken sikar, som i detta skede INTE går att ändra till ett minskat antal, - lite DYRARE, sik av Nykarleby älvs stam. En begäran om ändring kan kanske ändå göras via TE-centralens fiskerienhet (Kyösti Nousiainen) Vexala fiskelag, Socklot fiskelag och vissa yrkesfiskare är oroliga för att åläggandeutplanteringarna försvinner om fiskleden förverkligas. Yrkesfiskare anser att utplanteringar uppströms bör göras enligt vattenområdesinnehav, - alltså enligt procentuella andelar av det totala vattenområdet.
Diskussioner fördes om olika utsättningsplatser. Skulle man plantera ut åläggandena precis nedanom kraftverket? Svaret var nekande, - vattenkvaliteten i ån varierar från år till år. Det är vattenkvalitetsmässigt säkrast att plantera ut dem längre ute i Nykarleby älvs influensområde (=de nuvarande platserna Laxön och Grisselören) Vilken är TE-centralens åsikt? TE-centralen anser att man på sikt bör sträva efter att åstadkomma förhållanden som möjliggör fiskvandring i de vattendrag som mynnar ut i havet. En fungerande fiskvandring och en naturlig yngelproduktion är i längden viktiga mål i arbetet med att trygga ett hållbart fiske i havet såväl som i älven. En fiskväg över kraftverksdammen i Nykarleby är i sig ett angeläget ärende som i märkbar grad skulle verka gynnsamt på utvecklandet av Lappo ås vattendragsområde och dess fiskbestånd. Finns det ekonomiska förutsättningar att genomföra projektet? Den allmänna uppfattningen var att ärendets alla frågor och problemställningar skall utredas nu. Ifall det visar sig att det inte nu finns finansiella (eller andra) möjligheter att gå vidare i ärendet, får man i alla fall på detta sätt en väldokumenterad förundersökning och en god grund för fortsatt arbete i framtiden. Enligt Te-centralen är den statliga pott för planering av fiskeriekonomiska restaureringar, tyvärr sådan att det inte går att använda den i detta fall, när det redan finns ålägganden för fiskeriekonomisk skada. Finansiering via olika områdesutvecklingsfonder, Leader eller dylika EU- bidragsfonder blir sannolikt aktuella i detta fall i ett senare skede av projektet. Övriga frågeställningar som kom upp på motet:. Vilken betydelse har vattenkvaliteten i ån för trappans/ledens funktion? Ett åtgärdsprogram för Lappo ås vattenkvalitet skrivs som bäst. Programmets mål är att vattendragets vattenkvalitet skall vara god före år 2015. Vattenkvalitetsfrågan bör noga utredas Vilka fiskar skall vandra genom den kommande fisktrappan? Vill vi ha vårlekande fisk? Vill vi ha sik och öring? Lax? Vilka fiskar kan/kommer att kunna reproducera sig i ån? Tål t.ex. sikrom den nuvarande vattenkvaliteten? Undersökningar, sumpningsförsök och biotop-karteringar bör utföras av experter på olika områden. Man beslöt att bilda arbetsgrupp för utredning av frågor i samband med hela processen.
ANDRA MÖTET Mötet hölls i oktober 2008 på Juthbacka. Verksamhetsledare limnolog Eeva-Kaarina Aaltonen redogjorde för vattenkvaliteten i Lappo å och de åtgärder som rekommenderas för vattendraget i det åtgärdsprogram som färdigställts inom ramen för EU:s direktiv för vattenvården. Till de största problemen i Lappo ås nedre lopp hör, enligt åtgärdsprogrammet, dammen i Nykarleby (vandringshinder för fisken); stora arealer sura alunjordar i tillrinningsområdet; kadmiumhalter i vattnet pga surheten; stor diffus belastning samt belastning från punktkällor (reningsverk, torvtäkter, pälsdjursfarmer) och reglering av vattendraget. Vattendragets nedre och mellersta lopp klassificeras pga dessa problem, på basen av såväl kemiska som ekologiska parametrar, som dåligt. Målet med att få det i skick (gott) är ställt på framtiden. Man räknar med att det kommer att räcka ända till år 2027 förrän alla stora problem är lösta. Ingenjör Lasse Känsälä från miljöcentralen ansåg att den bästa lösningen i Nykarleby skulle vara en teknisk fiskväg, pga att det inte fanns rum för en naturlig bäckliknande fiskled. Nykarleby stad är ägare till både mark- och vattenområdet vid kraftverket. Känsälä anser att det därför borde vara Nykarleby stad som söker om tillstånd för fisktrappan och som skulle bli ägare till den. Övriga diskussioner: Enligt vattenlagen bör förlorad vattenkraft kompenseras 1,5 x gängse värde. Det finns redan sik, som vandrar upp ända till kraftverksdammen; - Nykarleby- älvsiken är en egen lokal stam Man har fångat ca 20 st stora gösar på spöfiske (den största ca 4 kg) nedanför kraftverksdammen under åren 2007 2008 Det finns nejonögon, som varje år fiskas upp och flyttas över kraftverksdammen (4 000st/ år) I Socklot finns mycket skräpfisk, och åvattnet sprids ofta ut på stora områden i havsområdet
I tillståndsbeslutet över Nykarleby kraftverk (1982) ändrades villkoret för en fiskled förbi kraftverket till utplanteringsålägganden (400.000 st 1- somriga vandringssikar) Diskussionerna utmynnade i att man bör gå vidare. Ing.Känsäläs preliminära förslag för de närmast kommande åren är: a) Förplanering (med översiktsplan, lönsamhetskalkyler, finansieringsmöjligheter, beslut om vem som blir sökande, stödåtgärder,undersökningar om inverkan av projektet ) b) Fältundersökningar (sumpningsförsök och kartering av lekbottnar)