Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete
Vad är arbetsmiljö?
Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns beskaffenhet Kapitel 3: Allmänna skyldigheter Kapitel 4: Bemyndiganden Kapitel 5: Minderåriga Kapitel 6: Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare m.m. Kapitel 7: Tillsyn Kapitel 8: Påföljder Kapitel 9: Överklagande
Arbetsmiljöns beskaffenhet Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Arbetsförhållanden skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska och psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olyckfall. AML, 2 kap 1
Arbete och arbetsförhållanden Eftersträva att arbetet ger möjlighet till: variation social kontakt samarbete sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter Eftersträva att arbetsförhållandena ger möjlighet till: personlig utveckling yrkesmässig utveckling självbestämmande yrkesmässigt ansvar Undvika: starkt styrt arbete AML, 2 kap 1
Arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166) Arbetsmiljöförordningen kompletterar Arbetsmiljölagen Förordningen innehåller främst bestämmelser om lokal skyddsverksamhet, t.ex. skyddsombud, skyddskommittéer, anmälan av tillbud och arbetsskador till Arbetsmiljöverket, dokumentation m.m. Därutöver finns regler om tillsyn, bemyndiganden och ansvar m.m.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) AFS är juridiskt bindande föreskrifter och allmänna råd som preciserar vilka krav som ställs på arbetsmiljön. Det finns tre typer av föreskrifter: Direkt straffsanktionerade föreskrifter (ex om minderåriga, tillståndsfrågor, ex om asbest och krav på medicinska kontroller, ex vid arbete med isocyanater) Bindande, inte direkt straffsanktionerade (vanligast) Allmänna råd
Skyddskommitté/Arbetsmiljökommitté - ett organ för samverkan Ska finnas på arbetsplatser med minst 50 anställda. Ex på frågor att behandla: Planering av ny/ändrad organisation, nya arbetsprocesser samt arbetsmetoder, om/nybyggnad av lokaler m.m. Handlingsplaner enligt det systematiska arbetsmiljöarbetet Företagshälsovård Information, utbildning Arbetsanpassning och rehabilitering AML, 6 kap, 8-9
Arbetsgivarens uppgifter i arbetsmiljöarbetet Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön Vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall Planera, leda och kontrollera verksamheten så att kraven på god arbetsmiljö uppfylls Undersöka risker i arbetet och därvid särskilt beakta ensamarbete Utreda arbetsskador och tillbud Dokumentera arbetsmiljön och arbetet med denna Se till att maskiner, redskap, skyddsutrustning etc. finns och underhålls väl På ett lämpligt sätt organisera arbetsanpassning och rehabilitering Se till att det finns tillfredsställande företagshälsovård Se till att arbetstagarna får god kännedom om arbetsförhållandena och eventuella risker Samverka med arbetstagare och skyddsombud
Kunskaper och kompetenser Alla ska ha kunskaper om arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete och då särskilt de risker som är kopplade till de egna arbetsuppgifterna. Chefer och arbetsledare ska ha speciella kunskaper om: Gällande regler Riskerna i arbetet och hur man kan genomföra åtgärder Hur människan reagerar i olika situationer samt effekter av krissituationer Vilka faktorer som skapar en god arbetsmiljö Vilka stödresurser som finns tillgängliga inomarbetsmiljöområdet AFS 2001:1, 7
Skyddsombudets uppdrag Bevaka arbetsmiljöaspekter, skyddet mot ohälsa och olycksfall samt särskilt beakta det systematiska arbetsmiljöarbetet Att företräda samtliga arbetstagare inom det egna skyddsområdet och där verka för en tillfredsställande arbetsmiljö Att delta vid planering av nya och ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder, ny arbetsorganisation, förändringar av verksamheten samt användning av farliga ämnen m.m. Att delta vid upprättande av handlingsplaner Att ta del av handlingar som behövs för ombudets verksamhet Att vända sig till chefen och begära åtgärder som behövs för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö Att avbryta ett arbete om det innebär omedelbar och allvarlig fara Påkalla skyddskommitté eller motsvarande behandling av arbetsmiljöfrågor AML, 6 kap
Andra aktörer i arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljöverket tillsynsmyndighet Arbetsmiljöverkets distrikt (de tidigare arbetsmiljöinspektionerna) utövar tillsyn över arbetsmiljöarbetet Företagshälsovården De fackliga organisationerna Konsulter M.fl.
Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås och kraven i arbetsmiljölagstiftningen uppfylls. AFS 2001:1 AML 3 kap 2a
Vad innebär det systematiska arbetsmiljöarbetet? Att i det dagliga arbetet uppmärksamma och ta hänsyn till både psykologiska och sociala förhållanden och till arbetsmiljöfrågor av fysisk karaktär. Att i det dagliga arbetet fatta beslut och genomföra åtgärder så att de anställda varken skadas, blir sjuk eller far illa på annat sätt. Ur Systematiskt arbetsmiljöarbete en vägledning. Arbetsmiljöverket 2001
Det systematiska arbetsmiljöarbetet handlar om Arbetsmiljöpolicy Fördelning av uppgifter och ansvar Kunskap och kompetens Instruktioner och rutiner Riskbedömning Utredning av olyckor och tillbud Handlingsplaner Rutiner och dokumentation Uppföljning av arbetsmiljöåtgärder Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Arbetstagarnas medverkan Företagshälsovård
Stegen i det systematiska arbetsmiljöarbetet
Hörnstenar i nya BAM Lära sig att träna, lära Lära sig att samverka Lära sig att förstå arbetsmiljöns helhetsperspektiv Upplägget bygger på Verklighetsbaserade fall Arbeta i grupp
Att hantera stress BAM-träning Övningen handlar om att hantera stress Syftet är att identifiera tidiga signaler samt ha kännedom om hur man kan genomföra det förebyggande arbetet på individ- gruppoch organisationsnivå En chef ringer dig som huvudskyddsombud och vill prata om ett problem som han behöver hjälp med. Ni bokar ett möte för att prata.
Syftet är att identifiera tidiga signaler samt ha kännedom om hur man kan genomföra det förebyggande arbetet på individ- grupp- och organisationsnivå En chef ringer dig som huvudskyddsombud och vill prata om ett problem han behöver hjälp med. Vid ett möte berättar han om situationen i en arbetsgrupp. En man, Martin, som jobbat i företaget en tid har ändrat sitt beteende. Martin verkar inte särskilt intresserad av jobbet och går hem så fort han kan. Han ser trött ut också. Förra månaden var han hemma vid tre tillfällen. En gång var han förkyld. Så var det visst sjukt barn och den tredje gången förstod jag inte riktigt vad det var. Det är konstigt för är han började för några år sedan var det en pigg och duktig grabb som kom med många bra idéer och var med i många av våra projekt. I måndags erbjöd jag honom att gå en tredagarsutbildning som huvudkontoret ordnat. Vi chefer skulle erbjuda den till medarbetare som vi ville satsa på. Jag mailade över inbjudan till honom, men då jag frågade i morse så hade han inte läst den ännu. Konstigt, det är ju en jättebra chans.
När gör man en riskbedömning? Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för skada och ohälsa. Riskbedömning skall dessutom göras i samband med förändringar, exempelvis: personalförändringar nya arbetstider och arbetsmetoder andra organisatoriska förändringar om- och nybyggnation ny maskinell utrustning Det är arbetsgivarens ansvar att se till att alla faktorer i arbetsmiljö vägs in vid riskbedömningen. Man gör en konsekvensanalys av förändringen. Att förutse konsekvenser Arbetsmiljöverket 2004
Undersöka nuläget Exempel på metoder för att undersöka arbetsmiljön: Skyddsronder Arbetsplatsträffar Medarbetarsamtal/utvecklingssamtal Enkäter Riktade mätningar Den dagliga uppmärksamheten Systematiskt arbetsmiljöarbete en vägledning Arbetsmiljöverket, 2001
Att förutse konsekvenser När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. AFS 2001:1, 8 Riskbedömningen ska göras innan förändringen genomförs och avse tiden efter genomförd förändring. Förändringsarbete i sig kan utgöra en risk för ohälsa. Att förutse konsekvenser Arbetsmiljöverket 2004
Rollfördelning i samband med riskbedömning Chefen har ansvaret för att riskbedömningar genomförs Skyddsombud och medarbetare ska medverka i arbetet med riskbedömningen Andra aktörer/extern kompetens kan anlitas, ex företagshälsovården Systematiskt arbetsmiljöarbete en vägledning Arbetsmiljöverket, 2001
Faktorer som kan vara med i bedömningen Vilka och hur många utsätts för riskerna? Är risken allvarlig? Utsätts särskilt känslig arbetskraft, ex gravida? Är riskerna särskilt stora vid vissa arbetsmoment? Hur ofta utsätts arbetstagarna för riskerna? Hur lång tid är exponeringen? Etc. Systematiskt arbetsmiljöarbete en vägledning Arbetsmiljöverket, 2001
Åtgärder Åtgärda akuta risker direkt Samverka Gör en prioritering för övriga risker utifrån arbetsmiljömål och arbetsmiljöpolicy Dokumentera skriftligt/för in i en handlingsplan de åtgärder som inte kan vidtas direkt Systematiskt arbetsmiljöarbete en vägledning Arbetsmiljöverket, 2001
Handlingsplaner Innehåller åtgärder som inte kan genomföras direkt Beskriver vad som ska ske, när och av vem Resultatet ska följas upp Handlingsplaner kan innehålla både kort- och långsiktiga aktiviteter/mål Handlingsplaner kan innehålla hänvisning till andra verksamhetsplaner Handlingsplaner ska alltid dokumenteras Systematiskt arbetsmiljöarbete en vägledning Arbetsmiljöverket, 2001
Exempel på handlingsplan
Dokumentation Företaget måste ha följande dokumenterat: Arbetsmiljöpolicy Rutiner för samt uppföljning av SAM Uppgiftsfördelning inom arbetsmiljöområdet Riskbedömningar Handlingsplaner Sammanställning av ohälsa, skador och tillbud Skriftliga instruktioner för allvarliga risker Systematiskt arbetsmiljöarbete en vägledning Arbetsmiljöverket, 2001
Uppföljning I handlingsplanen kan anges hur effekter av vidtagna åtgärder ska följas upp. Hela företagets systematiska arbetsmiljöarbete ska följas upp regelbundet. Systematiskt arbetsmiljöarbete en vägledning Arbetsmiljöverket, 2001
Fallföreläsning Stress respektive hot och våld i arbetet Stress framkallas då det finns brister i passformen mellan vad vi behöver och förmår samt vad miljön erbjuder och kräver av oss Lennart Levi, SOU 1976:3
Varför blir vi stressade? Stress kan uppstå vid: för mycket eller för lite jobb för mycket eller för lite information för mycket eller för lite förändring för höga eller för låga krav
Samband mellan påfrestning och reaktion
Krav/kontroll modellen
Stressorer Stressorer = påverkan/händelser som utlöser stress Biogeniska stressorer = stimuli som orsakar stressreaktioner genom biokemisk påverkan på kroppen Psykosociala stressorer = kan avse reaktioner exempelvis vid exponering i samband med olyckor eller hotsituationer. Dessa upplevs som mer eller mindre stressfyllda beroende på hur man tolkar situationen
Exempel på stressorer i arbetet Stor arbetsmängd högt arbetstempo Ensidigt och upprepat arbete Våldsrisker Skiftarbete oregelbundna arbetstider Kränkningar trakasserier konflikter Oklara förväntningar på arbetsinsats oklara roller Ständiga förändringar otrygghet i anställningen Arbete med människor Ensamarbete Komplexa arbetsuppgifter Sociala kontakter Risk för olycksfall Den fysiska arbetsmiljön Ur Systematiskt arbetsmiljöarbete mot stress, Arbetsmiljöverket, 2002
Exempel på kroppsliga symtom vid långvarig stress Huvudvärk Hjärtklappning Kroniskt förhöjt blodtryck Muskelspänningar Nedsatt muskelkraft Matsmältningsproblem Försämrat immunförsvar Ur Systematiskt arbetsmiljöarbete mot stress, Arbetsmiljöverket, 2002
Exempel på psykiska reaktioner vid långvarig stress Oro, rastlöshet, ångest Irritation och aggressivitet Koncentrationssvårigheter Sömnsvårigheter Nedstämdhet Apati Ur Systematiskt arbetsmiljöarbete mot stress, Arbetsmiljöverket, 2002