Att främja elevernas rättigheter och att motverka diskriminering på grund av:

Syftet med likabehandlingsarbetet på skolan: Att främja elevernas rättigheter och att motverka diskriminering på grund av: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck funktionshinder ålder samt förebygga och förhindra annan kränkande behandling såsom mobbning och sexuella trakasserier. Med mobbning menar vi en upprepad negativ handling när någon eller några med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag såväl psykiskt som fysiskt. JämO har gjort en redovisning av de ovanstående begreppen (bilaga 1) samt de lagar som reglerar likabehandlingsplanen ( bilaga 2). Vår vision är att alla elever på Kunskapsskolan i Örebro ska känna sig trygga och respekterade. Diskriminering och annan kränkande behandling ska inte förekomma på skolan. Vår syn på varför diskriminering och kränkande behandling uppstår, där även mobbning ingår, är att det dels beror på vad enskilda personer väljer att göra och dels är ett resultat av hur klimatet på skolan är. Detta gör att vi som skola har ett stort ansvar att förmedla demokratiska värden som tolerans och människors lika värde. I praktiken innebär det att kontinuerligt arbeta med likabehandlingsarbete och åldersblandade elevgrupper för att lära känna varandra och reflektera över hur man är juste kompis. All konflikt behöver inte vara mobbning utan i vardagen finns konflikter som ett naturligt inslag. Där har vi som skola en viktig uppgift att främja elevens egen förmåga till konflikthantering och självinsikt. 2

Granskning/kartläggning Inom ramen för vårt likabehandlingsarbete ska vi varje år granska hur vår organisation (schema, resursfördelning etc.), arbetssätt (metoder och material), arbetsmiljö (ljudnivå, lokalernas utformning) och arbetsklimat (normer och värderingar samt hur dessa kommer till uttryck såväl hos personal som hos elever) bidrar till något positivt eller motarbetar likabehandling. Hur ska granskningen/kartläggningen gå till? 1. Utvärdering och planering av förebyggande arbete diskuteras i personalgruppen i starten av varje läsår. Elevhälsan ansvarar för genomförandet. (Se mall i bilaga 3) 2. Genomföra Kunskapsskolans centrala enkät under vårterminen och handledaren ansvarar för genomförandet av denna. Skolan kommer också att genomföra en egen skriftlig trygghetsenkät bland eleverna vid två tillfällen under läsåret. Den syftar till att ringa in förekomsten av diskriminering, kränkande behandling och hur eleverna i stort upplever klimatet på skolan. Personlig handledare ansvarar för genomförandet och detta sker en gång under höstterminen samt en gång under vårterminen. Under vårterminen genomförs även ett enskilt samtal kring trygghet, i form av elevintervjuer på PH-samtalen. Personlig handledare ansvarar för genomförandet. Resultaten från trygghetsenkäten och elevintervjun sammanställs och analyseras av EHT. 3. Samarbeta med elevrådet genom kontinuerlig dialog för att få elevperspektiv på likabehandlingsarbetet. Elevhälsan är ansvarig för kontakten. 4. Diskussion och dialog med föräldrarådet för att få föräldraperspektiv på likabehandlingsarbetet. Elevhälsan ansvarar för detta. Har vi tillräcklig kompetens? Rektor ska årligen se över kompetens och intresse för fortbildning. Lämpligt att göra i samband med granskning av verksamheten. Rektor ansvarar också för att ta fram förslag på utvecklingsområden. Utvärdering av förra läsårets (12/13) arbete Övergripande I trygghetsenkäten under vårterminen 2013 framkom att 55 av 279 svarande elever på skolan upplever att de blivit illa behandlande. 41 stycken av dessa är flickor och 14 av dessa är pojkar. Största andelen bland de svarande uppger att språket i form av nedlåtande ord är orsak till att de upplever sig illa behandlade. Enkäten visar även att 3 elever upplevt sig kränkta av någon personal. Otrygga platser som nämns är: skåpen, rampen, bilvägen, där elever röker, toaletterna (låser upp utifrån), baksidan och kafeterian. Implementeringen av likabehandlingsplanen har under året förbättrats, då en likabehandlingsgrupp tillsattes för att engagera fler personal i revideringen av planen samt i implementeringen. Tydligare 3

och utvärderingsbara mål sattes även upp av respektive arbetslag för sin årskurs, vilket har lett till mer engagemang från all personal gällande likabehandlingsarbetet samt bättre möjlighet till utvärdering och utveckling. Elever har dock fortfarande inte så mycket kunskap om vad en likabehandlingsplan är och vad den innehåller. År 6- Arbetet med elevernas förhållningssätt har gjorts regelbundet under det vardagliga arbetet, såsom nyhetsbearbetning, gruppindelningar i kurs och redovisningar i de olika ämnena. Arbetslaget var mycket bättre på att schemalägga värderingsövningar i början av läsåret. År 7- Vi jobbade med Min tänkarbok och bokens huvudsakliga innehåll handlar om värderingar och om de fördomar vi har, samt att bli medveten om att man har dem. Ett roligt och lättillgängligt material. Under hösten var det lättare att förlänga basgruppssamlingarna och jobba med värdegrundsarbetet, men under våren då vi ändrade schemat, blev det svårare att få till det, eftersom vi var så låsta av kp i andra årskurser. När vi väl jobbade med materialet fick vi fram bra synpunkter i grupperna som ledde till att vi diskuterade svenskheten och lyfte elever som hade andra nationaliteter. Vi jobbade också med filmen Escape under en dag, samt det dagliga värdegrundsarbetet som man får med i kp och på ws. Eleverna upplever färre sms-och facebookkränkningar enligt trygghetsenkäten, som antas bero på Escape och det vi jobbat med i svenska. Dock fortfarande alldeles för många taskiga ord och utfrysningar enligt trygghetsenkäten. År 8- Att diskutera genus och jämställdhet under fredagens BG-samlingar har inte fungerat bra. Vi har emellertid lyft genus och jämställdhet ofta, då det har lyfts i samband med nyhetsbearbetning och annat. Arbetslaget har även arbetat med några uppgifter hämtade från porten i samband med uppstarten av kursen Jag 5. År 9- Likabehandlingsarbetet genomfördes enligt plan. En utvärdering skedde i slutet av HT12. Rent praktiskt fungerade upplägget väldigt bra, och genomförandet gick utan problem. Vi utgick inte från basgrupperna, eftersom vi ville skapa nya grupper som vi trodde skulle passa bättre i sammanhanget. Vi utgick från arbetsmaterialet "Machofabriken". De lektionspass som genomfördes var väl planerade, och de filmklipp som diskuterades var bra. Diskussioner rörande våldtäkter genomfördes i kill- och tjejgrupper. Med killgruppen var det väldigt bra att vara två lärare, gärna manliga. Gruppindelningar skulle ha kunnat göras annorlunda, det hade varit bättre att ha mindre grupper så att eleverna hade känt sig tryggare att säga sin mening. Det kräver mer tid från lärarna, men skulle då kunna förläggas över hela läsåret. Elevernas utvärdering av vårt likabehandlingsarbete var inte positiv. Detta tror vi grundas på gruppkonstellationerna. Konkreta och utvärderingsbara mål samt åtgärder Övergripande Mål: Alla elever ska känna till likabehandlingsplanen och syftet med den. Åtgärd: Handledarna diskuterar likabehandlingsplanen tillsammans med eleverna under basgruppstid. Det sker kontinuerligt under läsåret och olika begrepp lyfts utifrån likabehandlingsplanen för att skapa en förståelse för dessa begrepp bland eleverna. Elevrådet utvärderar föregående års likabehandlingsplan samt kommer med synpunkter på den. Mål: Likabehandlingsarbetet ska ständigt pågå i verksamheten och vara en del i den ordinarie undervisningen och samtliga elever ska vara delaktiga i detta. Åtgärd: Arbetslagen arbetar kontinuerligt med likabehandlingsarbetet och respektive handledare ansvarar för att det kontinuerligt genomsyrar basgruppssamlingen. 4

Mål: All personal ska känna till likabehandlingsplanen och vara delaktiga i upprättandet av den. Åtgärd: All personal utvärderar föregående års likabehandlingsplan och kommer med synpunkter på denna vid läsårets start. Likabehandlingsgruppen träffas 2-3 gånger varje termin. Detta för att diskutera och jobba för implementeringen av likabehandlingsplanen bland skolans personal och elever. Mål: Vårdnadshavare ska känna till skolans likabehandlingsplan samt ges möjlighet att komma med reflektioner och synpunkter gällande denna. Åtgärd: Elevhälsan närvarar vid respektive årskurs föräldramöte och där informeras vårdnadshavarna om likabehandlingsplanen och var den finns att läsa. Vid föräldrarådet informeras vårdnadshavarna om likabehandlingsplanen av elevhälsan. De får då möjlighet att komma med synpunkter och förslag. År 6 Mål: Att öka varje elevs medvetande kring mobbning och kränkande behandling och på sätt förebygga mobbning och att förhindra kränkande behandling samt utanförskap. Eleverna skall vara medvetna om vad dessa begrepp innebär och hur man är en bra kompis. Åtgärd: Vi kommer att behandla ämnet löpande under hela läsåret. De första veckorna kommer vi uteslutande att arbeta med 4-hörnsövningar som behandlar just utanförskap och mobbning. Utifrån Kunskapsskolans likabehandlingsplan så kommer vi att tillsammans gå igenom JämOs Förebygga diskriminering, främja likabehandling, samt skollagen. Detta för att eleverna skall börja fundera kring vad en kränkande behandling är. Vi kommer även under vår årskursdag att se filmen ORKA (som behandlar mobbning) samt diskutera den. Vid vissa tillfällen kommer vi även att arbeta med olika Case som eleverna skall diskutera i mindre grupper. Ansvariga: arbetslag år 6 Uppföljning: En första utvärdering av vårt arbete kommer att ske i december. År 7 Mål :Eleverna ska utveckla sina kunskaper och sin förståelse om sociala medier, samt få redskap till att kunna förhålla sig till sociala medier. Åtgärd: Vi planerar att arbeta med detta under en basgruppssamling per vecka. Vi kommer att utgå från materialet Escape. Vi kommer även att arbeta med värderingsövningar som behandlar förståelse och kunskaper om sociala medier. Ansvariga: Arbetslag år 7 Uppföljning: Likabehandlingsarbetet kommer att diskuteras på varje arbetslagsmöte. I slutet av HT13 görs en större utvärdering av terminens likabehandlingsarbete. År 8 Mål:Att eleverna ska möta varandra med respekt, genom att bland annat inte använda sig av fult språk mot varandra. Åtgärd: En dag i veckan kommer vi att ha en förlängd BG-samling där vi genomför övningar tillsammans med eleverna. Under temakurs Jag 5 kommer innehållet i undervisningen att kopplas till ovanstående mål. En extra likabehandlingsfilm kommer att visas och bearbetas under HT13. 5

Ansvariga: Arbetslag 8 med uppbackning av EHT. Uppföljning: Likabehandlingsarbetet kommer att behandlas på varje A-lagsmöte. Vi kommer i slutet av HT13 att göra en större utvärdering av terminens likabehandlingsarbete. År 9 Mål: Eleverna ska stärka det egna jaget och sin egen självbild samt öka sin tolerans mot och förståelse för andra människor. Åtgärd: Arbetet startas upp med en temadag under hösten. Därefter kommer det att fortsätta under BG-samlingar varannan torsdag, samt under PH. Även i engelskan och SO kommer ämnet rasism och tolerans att diskuteras. Vi behandlar ämnet med övningar och diskussioner i grupp. Arbetet med likabehandling kommer att finnas som en stående punkt i arbetslagsprotokollet. Ansvariga: Handledarna i år 9. Uppföljning: Arbetslaget utvärderar sitt arbete under arbetslagsmöten samt vid varje terminsslut. Metod och förhållningsätt i likabehandlingsarbetet Whole school approach Alla vuxna på skolan har ansvaret för att likabehandlingsarbetet utförs integrerat i den ordinarie verksamheten. Likabehandlingsarbetet ska vara en naturlig del i basgruppssamlingar, steg- och kursarbete, aktivitetsdagar, tjej- och killgruppsverksamhet mm. och arbetet ska genomföras av all personal. Det är viktigt att det förebyggande arbetet är en naturlig och återkommande del i vardagsarbetet som omfattar alla elever. Rastvärd Finns inbyggt i vårt arbetssätt eftersom vi befinner oss bland eleverna under deras skoldag. Skolmiljö Lokalernas utformning och stor tillgänglighet av vuxna ska skapa en trygg skolmiljö. Kontinuerliga undersökningar Genomförs dels genom en central och en intern trygghetsenkät vid två tillfällen under läsåret. Dessutom genomförs intervjuer av samtliga elever inom ramen för PH-samtalet. Lärarna samtalar också på PH-samtalen varje vecka med eleverna om hur de uppfattar sin skolsituation. Information till vårdnadshavare Genomförs av elevhälsan på föräldramöten i alla årskurser. Vårdnadshavare uppmanas att omedelbart ta kontakt med skolan om de får signaler hemma på att deras barn mår dåligt eller är ledset. Ett gott samarbete mellan skola och vårdnadshavare är av mycket stor vikt för att främja en god elevhälsa. Film med efterföljande diskussion/bearbetning Varje läsår tittar eleverna på minst en film med koppling till likabehandlingsarbetet och denna diskuteras och bearbetas årskursvis eller i mindre elevgrupper. 6

Antagningsprocedur Turordning tillämpas i kösystem. Skolan strävar efter en jämn könsfördelning i basgrupperna i möjligaste mån. Tydlighet när det gäller åtgärder Samtliga elever blir informerade om skolans åtgärder vid kränkningar/mobbning. Detta ansvarar elevhälsan för och sker under varje läsår. Fadderverksamhet Är till för att främja gemenskap och trygghet på skolan mellan årskurserna. Detta sker bland annat genom aktivitetsdagar och jourverksamhet i kök och café. Förebyggande arbete mot nätmobbning Skolan samarbetar med Karl Dahl från Nolltolerans mot mobbning. Genom utbildning för elever, lärare och vårdnadshavare ska förståelsen om nätmobbning och dess förekomst öka. Effekt och tematiska föräldramöten Skolan kommer att under föräldramöten i vissa årskurser använda oss av effekt som är ett alkohol-och drogförebyggande arbete. Arbetsgång vid förekomst av diskriminering eller annan kränkande behandling: Den som får kännedom om att någon elev på skolan utsätts för diskriminering eller annan kränkande behandling kontaktar samma dag personlig handledare, rektor och elevhälsan. Elevhälsan och berörda handledare bestämmer vilka som ska arbeta med ärendet. Dessa planerar för eventuella omedelbara skyddsåtgärder samt planerar för enskilda samtal med samtliga berörda elever. Även detta samma dag. Enskilda samtal genomförs om möjligt samma dag, först med utsatt elev och sedan med den eller de som utsätter, med syfte att utreda vad som hänt, analysera orsakerna samt ta fram strategier för förändring av negativa beteenden. Kontakt tas med elevernas vårdnadshavare. Vid behov kommer vårdnadshavare till skolan. Ärendet följs upp inom två veckor för att säkerställa att kränkningen upphört. Om den ej upphört kallar rektor till möte med vårdnadshavare. Om det är aktuellt gör skolan en anmälan till socialtjänsten och/eller polisen. Minnesanteckningar skrivs vid varje steg i ärendet och förvaras i berörd elevs mapp i dokumentationsskåpet. 7

Uppföljning av likabehandlingsplanen: Vid läsårets slut ska likabehandlingsplanen utvärderas av all skolpersonal. Varje arbetslag utvärderar sitt likabehandlingsarbete utifrån de mål och åtgärder som de har satt upp. Dessa utvärderingar samt resultat från trygghetsenkäten och elevintervjun ligger sedan till grund för nästa läsårs likabehandlingsarbete. Vid frågor kontakta någon i elevhälsan: Mats Barlow, rektor mats.barlow@adm.kunskapsskolan.se Lina Richardsson, skolkurator lina.richardsson@adm.kunskapsskolan.se 08-510 083 22 08-510 083 28 Sara Brosten, speciallärare Sara.brosten@kunskapsskolan.se Annika Jarcevic-Palmborg, skolsköterska annika.jarcevic@kunskapsskolan.se 08-510 083 24 08-510 083 29 8

Bilaga 1 Vad står begreppen för? (Ur: JämO (2008) Förebygga diskriminering, främja likabehandling ) Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Annan kränkande behandling Med annan kränkande behandling menas en kränkning av en elevs värdighet som saknar koppling till en diskrimineringsgrund Kränkande behandling Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan vara -- fysiska (slag, knuffar) -- verbala (hot, svordomar, öknamn) -- psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) -- texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Kränkande behandling kan delas in i trakasserier annan kränkande behandling. Trakasserier är kränkande behandling som har samband med kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning. Annan kränkande behandling är uppträdande som utan att vara trakasserier kränker en elevs värdighet. 9

Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder etc. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar en elev och det har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering. Diskriminering kan även ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. 10

Bilaga 2 Skollagen (1985:1100) 14 a kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 Bestämmelserna i detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Lag (2008:571). Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Lag (2008:571). Definitioner 3 I detta kapitel avses med elev: den som utbildas eller söker utbildning enligt denna lag, barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt denna lag, personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, huvudman: den som är huvudman för verksamhet enligt denna lag, kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Lag (2008:571). Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Lag (2008:571). Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Lag (2008:571). Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Lag (2008:571). Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Lag (2008:571). Årlig plan 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Lag (2008:571). Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Lag (2008:571). Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Lag (2008:571). 11

Förbud mot repressalier 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med kapitlet. Lag (2008:571). Skadestånd 12 Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7-11 ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier utgår dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Lag (2008:571). Tillsyn 13 Statens skolinspektion ska se till att detta kapitel följs. Huvudmannen och rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion i verksamheten är skyldiga att på uppmaning av Statens skolinspektion lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan vara av betydelse för tillsynen. Lag (2008:571). Rättegången 14 Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten. I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Lag (2008:571). Bevisbörda 15 Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 eller repressalier enligt 11, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Lag (2008:571). Rätt att föra talan m.m. 16 I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. När Statens skolinspektion för sådan talan får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 18 år som inte har ingått äktenskap krävs vårdnadshavarens eller vårdnadshavarnas medgivande. Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Statens skolinspektion för talan enligt detta kapitel såvitt gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen. När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Statens skolinspektion inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak. Lag (2008:571). 17 Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myndigheten. När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Statens skolinspektion. Lag (2008:571). Aktuella bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. ------ 12

2 kap. Förbud mot diskriminering och repressalier ------ Utbildning Diskrimineringsförbud 5 Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (1985:1100) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget. Diskrimineringsförbudet gäller även i det fall en utbildningsanordnare genom skäliga åtgärder i fråga om lokalernas tillgänglighet och användbarhet kan se till att en person med funktionshinder, som söker eller har antagits till utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller till utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, kommer i en jämförbar situation med personer utan sådant funktionshinder. 6 Förbudet i 5 hindrar inte 1. åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män vid tillträde till annan utbildning än sådan som avses i skollagen (1985:1100), 2. tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i fråga om förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg, utbildning i förskoleklass, i det obligatoriska skolväsendet eller i en fristående skola som motsvarar grundskolan, särskolan eller specialskolan, eller 3. särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Förbudet hindrar inte heller att en folkhögskola eller ett studieförbund vidtar åtgärder som är ett led i strävanden att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier 7 Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. ----- 3 kap. Aktiva åtgärder ----- Utbildning Målinriktat arbete 14 En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (1985:1100), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i 15 och 16. Att förebygga och förhindra trakasserier 15 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. 13

Likabehandlingsplan 16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling 1 Denna förordning tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100). 2 En likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen (2008:567) och en plan mot kränkande behandling enligt 14 a kap. 8 skollagen (1985:1100) ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Förordning (2008:946). 14

Bilaga 3 Likabehandlingsarbete: Innehåll? När? Vem ansvarar? Information till alla elever om likabehandlingsarbetet Information om likabehandlingsplanen och elevhälsans funktion. Vid ett tillfälle under läsåret. Elevhälsan Information till vårdnadshavare i skolår 6-9 om likabehandlingsarbetet Information om likabehandlingsplanen och elevhälsans funktion. Vid ett tillfälle under läsåret. Arbetslagen bjuder in Elevhälsan till sina planerade föräldramöten. Genomgång med eleverna av de sociala trafikreglerna samt ett kontinuerligt likabehandlingsarbete. Värdegrundsarbete Integrerat i den ordinarie undervisningen. Varje enskild handledare. Samarbete med elevrådet och föräldrarådet kring likabehandlingsplanen Elevrådet och föräldrarådet går igenom planens innehåll. Kontinuerlig dialog Elevhälsan Genomförande av enkät Den centrala och interna trygghetsenkäten Den interna under hösten och den centrala under våren. Elevhälsan och handledare. Genomförande av elevintervjuer Interna trygghetsintervjuer På PH-samtal under vårterminen. Elevhälsan och handledare. Diskussion i personalgruppen utifrån hur organisation, arbetssätt och arbetsklimat främjar eller motarbetar likabehandling Värderingsövningar och diskussioner om ämnen som aktualiseras under läsåret. Personalkonferenser samt utvärderingsdagar i terminsstart och terminsavslut. Elevhälsan och rektor. Inventera behovet av fortbildning Rektor. 15

Nätmobbning Föreläsning för respektive årskurs. Under läsåret. Elevhälsan Fadderverksamhet År 6 samarbetar med år 8. År 7 samarbetar med år 9. Kontinuerligt under läsåret Arbetslagsledarna i respektive årskurs Utvärdera och revidera likabehandlingsplanen. Utifrån den centrala och interna enkäten sätta upp konkreta och utvärderingsbara mål för likabehandlingsarbetet. Diskussion och utvärdering med all personal. Vid läsårets slut. Arbetslagen, rektor och elevhälsan. Genomgång om likabehandlingsplanen Diskussion i basgruppen om likabehandlingsplanens innehåll. Förklara alla begrepp som finns med. Flera basgruppssamlingar under läsåret. Elevhälsan och handledare Filmvisning och diskussion Filmen med dess efterföljande diskussion kopplat till likabehandlingsarbetet Minst en gång per läsår Elevhälsan och handledare 16