Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Relevanta dokument
Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

UNDERVISNINGSMATERIAL

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

VÄLKOMMEN TILL. Vikarielärares Experimentkalender 2018

VATTENEXPERIMENT. Undersök hur många vattendroppar som får plats på ett rent tvåeurosmynt innan vattnet rinner över!

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr Kan avgöra om en källa är användbar

Facit till 38 No-försök

Vad är vatten? Ytspänning

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Experiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

Elevblad biologisk mångfald

Gör så här: Lägg några potatisar av samma sort att gro på olika ställen i skolan. En del placeras på en ljus plats, medan andra läggs i mörker.

Ljud...3 Gör ljudvågor...3 Olika toner...3 Skydda hörseln...3 Toner med kroppen...4 Ljus...6 Bryt ljus...6 Reflektera ljus...6 Enkla maskiner...

Kavel Något att kavla på, t.ex. en bakplåt Kartong och tejp eller plastburk/bytta till gjutram Gips Ram eller snöre/ståltråd till upphängning

Sortera på olika sätt

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

Vattnets former. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Vatten Åk 1-3

HANDLEDNING TILL FILMEN AV AGNETA DANIELSSON

Uppdrag 6. Rullstensåsar och isälvsdeltan

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler Kan du gissa rätt vikt?

Experimentera mera. Copyright Lab4Kids

38 No-försök du kan göra hemma

Luftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3

Från Experimentskafferiet, Sigtuna kommun. Av Ludvig Wellander.

Den olydiga tändsticksasken

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

Undersökningar och experiment

Kemi. Vatten och Luft

1:a gången på vårt NTA arbete.

Utmaning soldestillation

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Vad gömmer sig det bestämmer du!

Vattnets former. Rev

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Vatten. Vattenmolekyl. Ytspänning Lägg en bit plast på bordet och droppa en stor droppe vatten på det.

Laborera åk 4-6. Lärarhandledning anpassad till LGR11

Värmelära. Fysik åk 8

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Girlang med tygblommor

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Vad behöver man ev. inhandla?

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

Inspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Några labbar om hur vatten och papper interagerar

Övning Fyll i. Övning Fundera på. Övning Hitta felen Hitta 7 fel i texten. 1 VAD ÄR NO?

Tejpa fast nålen över hålet på undersidan av locket. Ställ fram muggen, lägg ett sugrör bredvid Sätt på locket.

Laborera på Klimat för alla åldrar

Vattentema på Hägneskolan.

Hur man gör en laboration

Värme, kyla och väder. Åk

Luftundersökningar. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

ARBETSBLAD TILL TROLLERI OCH MAGI ALLT ÄR KEMI

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK. Hej!

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

Säkerhet och riktlinjer för hantering av doftämnen

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

FYSIKALISKA APTITRETARE

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Vi och naturen i Öresund

DELPROV B. Förmåga att genomföra systematiska undersökningar

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

A way of going on. Enkelt iste 3 tsk fruktte 1 liter kokande vatten 50 g socker 1 citron, skivad Isbitar för servering

Hanna Svensson och Johanna Ingered

ENERGIHUSET. Övningens mål

Lika löser lika - polärt och opolärt

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

Grön Flagg Tema Vatten

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

TEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Vika Förskola Spring önskelista

Undersök MÅNENS FASER Bygg en månlåda

Snabbt om. Daniel Tavast.

1. Miljöråd. 2. Tema, mål & aktiviteter

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.

Instuderingsfrågor med svar inför prov om:

Vattenrening nr 53400

Ett inspirationshäfte för att barn ska få en förförståelse

NTA - tema luft - HT-11

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Pneumatik/hydrauliksats

UNDERVISNINGSMATERIAL

Var med och spara på vårt vatten! Från hav till moln VAR KOMMER VATTNET IFRÅN? VATTENKRIG LAGA MAT DUSCHA DRICKA SPOLA TVÄTTA BILEN PLASKA DISKA

Att fundera på - Var hittade du stenen? - När hittade du stenen? - Varför valde du just den stenen?

Slutet gott, allting gott!

Transkript:

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se

FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i fast form Gå ut med eleverna en vinterdag och leta efter fruset vatten. Iskristaller bildar mönster på kalla fönsterrutor när vattenånga långsamt fryser. När vatten droppar i mycket kall luft bildas istappar. Snöflingor bildas när vattenånga fryser. Låt eleverna fånga snöflingor på en bit svart tyg eller kartong. Titta på flingorna i förstoringsglas. Alla flingor är olika, men de har alltid sex hörn. När ni kommer in kan eleverna måla eller klippa snöstjärnor. Vad händer när vatten blir is? Material: En lien flaska utan kork eller en plastmugg, vatten, markeringspenna, frys Försöka att med detta material ta reda på vad som händer då vatten fryser. Isberget Material: stor isbit, glasskål, vatten 1. Lägg isbiten i den vattenfyllda glasskålen och se hur den flyter. Vatten är unikt på det sättet att det i fast form, dvs. is, väger mindre än i flytande form. Isen får en lägre densitet(täthet) eftersom volymen ökat. 2. Lägg märke till att det bara är en liten del av isbiten som är ovanför vattenytan, en tiondel ungefär. Därför är isberg så lömska för båtar. 2

FLYTANDE VATTEN Hur mycket vatten innehåller en gurka? Material: gurka, kniv, våg, ev. mikrovågsugn 1. Väg gurkan och notera vikten 2. Skär försiktigt några skåror i gurkan och låt den torka i mikrovågsugnen under lagom effekt(om du tar för hög effekt kan gurka börja brinna efter ett tag.) 3. Väg gurka igen när allt vatten är borta. Hur mycket av gurkan var vatten. Om man ej har mikrovågsugn kan man skära gurkan i skivor och låta den torka i ett fönster. Kan du knyta vattenknut? - Trolla med hjälp av ytspänningen i vattnet. Material: plastburk, nål eller spik, rinnande kranvatten 1. Gör fem stycken jämna hål i en rad bredvid varandra nära plastburkens botten. Gör inte hålen för små. Det bör vara en halv cm mellan varje hål. 2. Håll burken under en rinnande vattenkran. Försök att med fingrarna föra ihop vattenstrålarna till en sammanbunden. 3. kan du knyta upp vattenknuten så att du får tillbaka de fem olika vattenstrålarna. 3

Kan ni lyfta fröken med vatten? Material: tjock plastslang som är ca 1,5 m lång, badboll eller en plastpåse, träplatta 25 * 25 cm, tratt, modellera, ev. vetekli 1. Tvinga in slangen i badbollen. Täta med modellera. Om det är svårt att täta kan man blanda lite vetekli i vattnet. 2. Lägg träplattan ovanpå blåsan och sätt tratten i plastslangens öppning. 3. Låt någon ställa sig på plattan. Håll upp slangen och fyll på med vatten. Vattentrycket gör att plattan sakta höjer sig. Saltvatten Material: rumsvarmt vatten i en kanna, salt, sked, tefat 1. Häll salt i en kanna med vatten. Vad händer? 2. Häll i mera salt och rör om med skeden. Vad händer med saltet? 3. Doppa i fingret och smaka på vattnet. Vad smakar det? 4. Häll lite av saltvattnet på ett tefat. Ställ fatet i ett soligt fönster. Vad har hänt med vattnet efter ett par dagar? Vad finns kvar på fatet. Färga ev. saltvattnet innan ni ställer det i fönstret. Vackra färgade saltkristaller kommer då att ligga på fatet efter ett par dagar. 4

FLYGANDE VATTEN - VATTENÅNGA Var finns det vatten? Material: plastpåse, gummiband, solljus eller lampa som ger värme, saker du vill se om det finns vatten i tex. bröd, frukt, din egen hand mm. 1. Fundera ut hur du med hjälp av detta material kan undersöka om något innehåller vatten. 2. Hur gör du??? Rita och berätta Utvinn vatten ur sand Material: ett plastskynke, burk, stenar, sandlåda som ej ligger i skuggan. 1. Gräv först en djup och bred grop i sanden. Den kan vara en meter djup och en meter bred, men du kan också göra den mindre. Gräv så att gropens sidor blir branta. 2. Lägg några gröna växter i gropens botten och ställ sedan burken mitt på botten. 3. Täck gropen med ett plastskynke eller en stor plastpåse. Lägg sedan stenar på plasten runt gropen så att den inte blåser bort. 4. Till sist lägger du en sten mitt på plasten så att plasten trycks ned mot burken på gropens botten. Var noga med att plasten inte vidrör marken i gropen eller gropens sidor. Vad kommer att hända? Solen värmer upp marken under plasten. Den fuktighet som finns i växterna och i sanden avdunstar och stiger uppåt och till slut blir luften mättad av vattenånga. Detta experiment går även att göra inomhus med en hink med sand som du gör en grop i mitten av och en lampa som ger värme eller solljus. 5

Regn i ett glas Material: en grön kvist, ett dricksglas, matolja, vatten, en stor glaskupa(glasskål eller plastpåse), solljus eller en lampa som ger värme 1. Ställ den gröna kvisten i ett gals med vatten. 2. Häll ett tunt lager matolja på vattnets yta. 3. Sätt glaskupan över och låt stå i sol. Efter ett tag bildas det imma på glaskupan. Med hjälp av förstoringsglas ser man att det är små, små droppar. Oljan släpper inte igenom något vatten så vattnet på kupan måste komma från den gröna kvisten. Växten suger upp vatten genom stammen och avger det till luften som vattenånga genom små sporer i sina blad. När vattenångan träffar den kalla glaskupan kondenseras den. 4. Gör om försöket utan kvist. Koka vatten i pappersmugg Material: två pappersmuggar med handtag (ej vaxad), 0,5 cm vatten i den ena muggen, ljus, tändstickor, burk med vatten 1. Tänd ljuset och håll muggen utan vatten över lågan. Snart tar muggen eld och du släcker den genom att lägga den i burken med vatten. 2. Ta den andra muggen med vatten och håll över ljuset. Efter några minuter kokar vattnet. Så länge det finns vatten i muggen finns det ingen risk att muggen ska ta eld. Vatten kan inte bli varmare än 100 grader, därefter övergår det i ånga. Vattnet kyler botten av muggen till sin egen temperatur, dvs. 100 grader. För att muggen ska ta eld krävs det mycket högre värme. 6

Se blomman slå ut Material: papper, ev. färger, skål med vatten 1. Klipp ut en blomma ur papperet så som du vill att den ska se ut. 2. Måla gärna blomman i vackra färger. 3. Vik sedan in blombladen så långt det går. 4. Häll vatten i en skål. Lägg blomman på vattenytan och studera vad som sker. Bladen kommer att slå ut som hos en riktig blomma. Varför slår pappersblomman ut? Vatten sugs in i de pyttesmå kanalerna som finns i papperet. Då sväller papperet upp och blombladen reser på sig och slår ut. Vattenångan kondenseras till vatten, dvs. ångan omvandlas till vattendroppar på plasten, som är kallare än marken. Vattendropparna blir större och större och rinner till slut ned längs plasten och droppar ner i skålen. 7