Emma sätter i halsen igen! 151009 KI ACT Stockholms sjukhem Eva Sandin, AC, Vo Paramedicin Akademiska sjukhuset, Uppsala eva.m.sandin@akademiska.se
Vem är Emma? Namnet på en av alla inom äldreomsorg. Namnet på utvecklingsarbetet kring ätproblem inom Stockholms kommun 2004-2006. Fortfarande den studie som refereras till.
Om ätsvårigheter Hemmaboende Sväljer SÄKERT Sväljer TILLRÄCKLIGT Dysfagi svårt att äta/svälja en beskrivning mer än en diagnos.
Om ätsvårigheter fiske bedömning - fångst
Om ätsvårigheter - bedömning Dysfagi på sjukhem Svenska magisteruppsatser 2005; 2009 Förekomsten varierar beroende på typ av screening/klinisk bedömning 44-86% SSA alternativt en specifik oralmotorisk bedömning/testmåltid Helldén, J. & Sjölund, E. (2009) Screening av dysfagi på äldreboenden i Linköpings kommun, Magisteruppsats Logopedprogrammet, Linköpings universitet Sandin,E. (2005) Dysfagi bland boende på sjukhem, magisteruppsats CLINTEC, Karolinska institutet
Om ätsvårigheter - bedömning Vi ser en ökande förekomst av sjukhusvårdade pneumonier. Orsaken beskrivs vara en ökande antal äldre med dysfagi - med nedsatt munhälsa? Tillsammans måste vi bli bättre att se målgruppen och kunna ge en god intervention.
Om ätsvårigheter - förekomst Cirka 8% av befolkningen beräknas ha någon grad av dysfagi, 1,3% har medelsvår - svår manifest dysfagi. Inom kommunal äldreomsorg beräknas ca 80% av de boende ha dysfagi i någon grad. Kvarstående dysfagi efter stroke beräknas till 7% av alla som drabbas av stroke. Vid neurologisk sjukdom (ALS, MS, Parkinsons sjukdom) får mellan 40-90% dysfagi. I framskridna skeden av ALS och Parkinsons sjukdom har de flesta av patienterna oftast betydande sväljsvårigheter. Patienter med tumörsjukdomar i munhåla och svalg (ca 300/ år i SLL) får ofta bestående dysfagi efter kirurgi och/eller strålbehandling Patienter med KOL pågående forskning
Om ätsvårigheter Helt normalt. Hur gör man?
Vad händer i svalget? Apnéreflex (N IX) Palatal reflex (N IX) LAR (N X) Tillslutning inre larynx (N X) Aryepiglottisk slutning (N X) Struphuvudhöjning (N X) Tungbasretraktion (N V) Peristaltikreflex (N X) Cricofaryngeal reflex (N X) Esofageal reflex (N X)
Om ätsvårigheter - bedömning Bedside bedömning/observation/inspektion SSA/LtL/vattensväljningstest Testmåltid Del av oralmotorisk bedömning Fiberendoskopisk Undersökning av Sväljning FUS Genomlysningsfilmning, hypofarynxfilmning, videofluoroskopi Pulsoximetri Cervikal auskultation
Om ätsvårigheter - bedömning I en senare publicerad studie av McCullogh et al. (2001) konstaterades att endast två mått i sväljbedömningen hade tillfredsställande matchande sensitivitet och specificitet vad avser att bedöma förekomsten av aspiration; spontan hosta vid sväljning samt helhetsbedömning av förekomsten av aspiration. McCullough, G. H., Wertz, R. T., Rosenbek, J. C., Mills, R. H., Ross, K. B. & Ashford, J. R. (2000). Inter- and intrajudge reliability of a clinical examination of swallowing in adults. Dysphagia, 15, 58-67.
Om ätsvårigheter - bedömning Ett vanligt använt mått är vattensväljningstest med 5 ml vatten, The Bedside Swallowing Assessment (BSA) (Smithard et al., 1996, 1997 & 1998). Testet finns översatt till svenska som finns översatt till svenska (Karlsson 2011) eller sväljning av 100-150 ml vatten som introducerades redan 1996 av Hughes och Wiles. Smithard D. G., O Neill P. A., England R. E., Park C. L., Wyatt R., Martin D. F., &Morris J. (1997). The natural history of dysphagia following a stroke. Dysphagia, 12,188-193. Smithard D. G, O Neill P. A., Park C., England R., Renwick D. S., Wyatt R., Morris J., & Martin D. F. (1998). Can bedside assessment reliably exclude aspiration following acute stroke? Age and Ageing, 27, 99-106. Smithard D. G., O Neill P. A., Park C., Morris J., Wyatt R., England R., & Martin D. F. (1996). Complications and outcome after acute stroke: does dysphagia matter? Stroke, 27, 1200-1204. Hughes T. A. T., & Wiles C. M. (1996). Clinical measurement of swallowing in health and in neurogenic dysphagia. Quarterly Journal of Medicine, 89, 109-116. Karlsson, A. (2011). SSA-S - En svensk översättning av The Standardized Swallowing Assessment och screening av sväljningsförmågan hos personer med stroke i Akutskedet. Magisteruppsats i logopedi. CLINTEC. Karolinska institutet.
Om ätsvårigheter - bedömning Databasgenomgång av åren 1966-2005 Dysfagi vid stroke 277 artiklar dysfagiförekomst vid screening (37% till 45%) något högre vid klinisk testning (51% to 55%) högst vid instrumentell bedömning (64% to 78%) Förekomsten hjärnstamsinfarkter varierar beroende på skadelokalisation Lägst vid hemisfärskador och mest prominent vid. Pneumonirisk vid dysfagi med aspiration Martino, R., Foley, N., Bhohal, S., Diamant, N., Speechley, M., & Teasell, R. :(2005), Dysphagia after stroke: incidence, diagnosis and pulmonary complications, Stroke; 36(12), 2756-63
Om ätsvårigheter - bedömning Logopedledd FUS för att beskriva sväljning vid stroke och med efterföljande intervention utifrån diagnostiska fynd har visat minskad risk för pneumoni. Bax, L., McFarlane, M., Green, E., Milse, A. (2013). Speech-Language Pathologist-led fiberoptic endoscopic evaluation of swallowing: functional outcomes for patients after stroke. Journal of stroke and cerebrovascular diseases, 23(3), 195-200
Om ätsvårigheter - bedömning FUS- undersökning
Om ätsvårigheter - bedömning Äter lite/tar tid (hela måltiden) Muntransporten tar tid (skattas) Mat kvar i munnen efter sväljning Tuggproblem
Om ätsvårigheter - bedömning Rotatorisk tuggning: normalt Vertikal tuggning: inga sidorörelser i käkarna: den rotatoriska tuggreflexen saknas (N.Trigeminus, N V) Sug sväljning: primitiv motorisk innervation; i munhålan (N.Hypoglossus, N XII) och i svalget (N.Vagus, N X) Avsaknad av oralmotoriskt mönster: dubbelsidig skada på kranialnervernas motoriska delar (N V, N X och N XII)
Om ätsvårigheter - bedömning Sen sväljning Mat kvar i halsen (harkling/eftersväljning) Tecken på felsväljning (ev. hosta/aspiration/ gurglig röst)
Om ätsvårigheter - behandling Intervention Enligt en chohrane-rewiew av finns det viss evidens för att beteendemässig intervention (sväljträning, anpassningar så som positionering vid måltid, sväljningsråd och konsistensanpassningar) och akupunktur kan minska dysfagin hos patienter med akut eller subakut stroke. Geeganage, C., Beavan, J., Ellender, S., Bath, PMW. (2012) Interventions for dysphagia and nutritional support in acute and subacute stroke. The Cochrane Library.
Om ätsvårigheter - insatser Lunginflammation på äldreboenden Sources of aspiration, including pharyngeal dysphagia, periodontal disease, and gastric regurgitation, should be identified and treated in hopes of preventing recurrence. Drinka, P.J.& Crnich, C.J. (2005) Pneumonia in the nursing home. Journal of American Medical Directors Association, 6(5); 342-50
Andel personer med lunginflammation på grund av felsväljning - aspiration PURPOSE OF REVIEW: The aim is to describe recent advances concerning pneumonia in older patients in relation to epidemiology, microbiology, and factors related to severity, treatment, and prevention. This article is a review of recent studies (2007 and 2008) on pneumonia in older people. RECENT FINDINGS: The incidence of oropharyngeal dysphagia is increasing among older people. SUMMARY: Pneumonia is increasingly caused by viral pathogens, and the pneumococcal and influenza vaccines may not be as effective as was first published. Recent studies have shown that aspiration is an increasing risk factor for pneumonia among older people. Pneumonia in the elderly. Cabre, M.,Curr Opin Pulm Med. 2009 May;15(3):223-9.
Lunginflammation på bakteriell grund Ökning 2,6 ggr mellan 2003-2013 Socialstyrelsens statistikdatabas 150312
Lunginflammation på bakteriell grund Ökning 4,4 ggr mellan 2003-2013 Socialstyrelsens statistikdatabas 150312
Om ätsvårigheter - insatser Vad innebär förekomst av dysfagi hos äldre för tandläkaren Vanliga tecken på dysfagi Väljer bort svårtuggad mat Lämnar mat på tallriken Svårt att trigga sväljning/tar tid Mat kvar i munnen efter sväljning Ineffektiv hosta Intervention Mer lättuggade alternativ Mer närings- och energität mat Sammanhållen konsistens; varva mat med iskall dryck eller syrlig efterrätt (kräm) Skölja ner med vätska, munvård; timbalkost Upprätt sittande vid måltid; Undvika lättflyt
Om ätsvårigheter - insatser Vad innebär förekomst av dysfagi hos äldre för tandläkaren Sittposition sväljningskontroll, laryngealt skydd Behov av att suga rent