Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth
UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning av de indikatorer som finns i nu gällande Nationella riktlinjer och som bedöms ha särskild relevans ur ledningsperspektiv.
Ledningsperspektiv = landstingsledning
Vad är en indikator? En kvalitetsindikator är ett mått som speglar kvaliteten och som kan användas som underlag för verksamhetsutveckling samt för öppen redovisning av hälso- och sjukvårdens och omsorgens kvalitet. Källa: Rapporten Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer, Info-VU 2005
Kvalitetsindikatorer i NR Astma och kol 52 Bröst-, kolorektal- och prostatacancer 29 (Missbruk och beroende)? Hjärtsjukdomar 41 Depression och ångestsjukdomar 18 Stroke 32 Diabetes 14 Demens (inkl. kommunerna), prel. 14 Psykosociala insatser för personer med schizofreni (prel) 25 Lungcancer 31 Sjukdomsförebyggande metoder, ej klar? Rörelseorganens sjukdomar? God vård, generella indikatorer 28 Totalt idag (ex sjukdfb o rörorg) 284
STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING Källa: Regional struktur för uppföljning av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet i Västra Götaland
KVALITETSOMRÅDEN Källa: Nationella indikatorer för God vård, diskussionsunderlag Dnr 50-9264/2007
Frågeställningar ur ett ledningsperspektiv I. Kan vi genom hälsofrämjande och förebyggande insatser förhindra/undvika för tidig död? II. Kan vi genom vård och behandling förhindra/skjuta upp dödsfall? (undvika för tidig död) III. Kan vi genom tidiga insatser påverka sjukdomsutvecklingen (komplikationer, återinsjuknande)? IV. Får patienterna kostnadseffektiv vård och behandling? V. Får (rätt) patient rätt insats? VI. Uppnås hälsovinster med den vård och behandling som ges?
Frågeställningar ur ett ledningsperspektiv - forts VII. Arbetar verksamheten strukturerat processorienterat och utifrån vårdprogram samt deltar i aktuellt kvalitetsregister? VIII. Får man hjälp när man behöver? IX. Patientens upplevelser av vården (bemötande, information, delaktighet)? X. Är utbudet organiserat/dimensionerat efter XI. befolkningens behov? Prioriteras rätt vård i förhållande till befolkningens behov? XII. Är hälso- och sjukvården jämlik? XIII. Har befolkningen tilltro till att vården finns tillgänglig när man behöver den?
Frågeställningar och indikatorer för stroke Kan vi genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser förhindra/undvika för tidig död? Xxxx Kan vi genom vård och behandling förhindra/skjuta upp dödsfall? (undvika för tidig död Dödlighet efter stroke (sjukhusletalitet) 1:2 Kan vi genom tidiga insatser påverka sjukdomsutvecklingen (komplikationer, återinsjuknande)? Återinsjuknande i stroke inom 365 dagar efter stroke 1:3 Fördröjning mellan symtomdebut och ankomst till sjukhuset 2:1 timmar Trombolyslarm 2:2 Fördröjning mellan ankomst till sjukhuset och startad trombolysbehandling 2:3
Frågeställningar och indikatorer för stroke forts Får patienterna kostnadseffektiv vård och behandling? Vård på strokeenhet 2:4 Intag direkt på strokeenhet 2:5 Trombolysbehandling vid stroke 2:6 Får (rätt) patienten rätt insats? Hjärnblödning i samband med trombolys 2.7 Karotisstenos frekvens opererade 3.8 Uppnås hälsovinster med den vård och behandling som ges? Självskattad upplevelse av hälsa 1:4 Funktionsnedsättning efter strokeinsjuknande 1:5 Beroende av stöd från närstående efter stroke 4:1 Upplevelse av stöd/hjälp efter sjukhusvistelsen 4:2
Frågeställningar och indikatorer för stroke forts Arbetar verksamheten strukturerat processorienterat och utifrån vårdprogram samt deltar i aktuellt kvalitetsregister? Trombolyslarm 2:2 Fördröjning mellan ankomst till sjukhuset och startade trombolysbehandling 2:3 Täckningsgrad i aktuellt register Får man hjälp när man behöver? Upplevelse av vården 4:3 Upplevelse av rehabilitering 4:4 Patientens upplevelse av vården (bemötande, information, delaktighet)? Upplevelse av vården 4:3 Upplevelse av stöd/hjälp efter sjukhusvistelse 4:2 Upplevelse av rehabilitering 4:4
Frågeställningar och indikatorer för stroke forts Är utbudet organiserat/dimensionerat efter befolkningens behov? Vård på Strokeenhet 2:4 Prioriteras rätt vård i förhållande till befolkningens behov? Är hälso- och sjukvården jämlik? Vård på Strokeenhet 2:4 Trombolysbehandling 2:6 Har befolkningen tilltro till att vården finns tillgänglig när man behöver den?
. Får patienterna kostnadseffektiv vård och behandling? Vård på strokeenhet 2:4 Andel % (justerade siffror) Intag direkt på strokeenhet 2:5 Andel % C D U S T W X Riket 87,0 K 87,8 M 72,64 K 79,17 M 88,1 K 91,3 M 72,88 K 79,15 M 84,8 K 86,2 M 70,97 K 69,34 M 82,6 K 79,6 M 65,90 K 61,10 M 86,6 K 87,5 M 72,31 K 69,69 M 80,1 K 81,1 M 68,35 K 70,35 M 86,2 K 85,2 M 65,34 K 68,09 M 82,5 K 84,9 M 65,96 K 68,13 M Andel som faktiskt tagits in direkt på strokeenhet 27,36 K 20,83 M 27,12 K 20,85 M 29,03 K 30,66 M 55,9 K 38,9 M 27,69 K 30,31 M 31,65 K 29,65 M 34,66 K 31,91 M 34,04 K 31,87 M Trombolysbehandling vid stroke 2:6 Andel % 6,77 K 5,58 M 5,22 K 3,89 M 2,42 K 0,44 M 7,59 K 8,64 M 3,66 K 3,54 M 4,49 K 6,05 M 5,30 K 2,87 M 6,41 K 6,67 M
Hur hänger det ihop? Nationella riktlinjer - urval av indikatorer Öppna jämförelser hälsooch sjukvård Öppna jämförelser folkhälsa Kvalitetsregistren Hälso- och sjukvårdsrapporten Folkhälsorapporten M fl rapporter Landstingsledningsnivå? Verksamhetsnivå Verksamhetsnivå Verksamhetsnivå Nationell nivå Nationell nivå