Distribuerad vård Vägen till en bättre livskvalité

Distribuerad vård Vägen till en bättre livskvalité

1. Beskrivning av CeMIDCare CeMID Care är ett kunskapscentrum som har bildats för att möta de krav som antas ställas på en framtida vård och omsorgsverksamhet inom distribuerad vård. CeMID Care grundades genom ett gemensamt initiativ från Institutionen för medicinsk teknik, Linköpings universitet, Näringslivscentrum, Katrineholms kommun och Institutionen för datavetenskap och elektronik, Mälardalens högskola samt Landstinget i Sörmland. CeMID Care är idag organiserad kring fyra regioner i Mellansverige: Katrineholm, Västerås, Linköping och Örebro. CeMIDCare är en sammanslutning av olika professioner inom området distribuerad vård, representerade av olika verksamheter inom vården, universitet och företag. Verksamheten drivs efter triple helix-principen med samverkan mellan näringsliv, offentliga organisationer och forskning. Det mesta arbetet i centret utförs i projekt som till största delen är självständiga och självfinansierade och som producerar kunskap och/eller produkter. Fokuserade projekt möjliggör att en kreativ arena skapas för initierad kunskap, kunskapsutbyte och kontaktskapande som ger medlemmarna i CeMID Care möjlighet att utveckla nya idéer, projekt och tillsammans med företag ta fram nya produktkoncept. 2. Syfte CeMID Care är en ideell förening och dess ändamål är att skapa en innovativ arena för att öka kunskapen om och användandet av medicinsk teknik, inom området distribuerad vård och omsorg samt möjliggöra kreativa möten för aktörer inom området. Vidare syftar föreningen till att stärka innovationsförmågan i befintliga företag och stimulera framväxt av nya företag. 3. Mål Föreningens övergripande målsättning sammanfattas i följande begrepp: KUNSKAPSUPPBYGGNAD Kunskap om nya eller anpassade medicintekniska system i den distribuerade närvården ska samlas. Kunskapen ska spridas brett inom och utanför nätverket. KOMPETENSUTVECKLING Som ett led av kunskapsuppbyggnaden så är kompetensutveckling en viktig del. Vårdpersonal, forskargrupper och näringslivet ska ges möjlighet till återkoppling om hur väl resultat och produkter fungerar i en klinisk verklighet. Arbetet ska syfta till en dubbelriktad kunskapsöverföring mellan olika aktörer. TILLVÄXTGENERERING Arbetet ska leda till att tillväxten ökar genom att befintliga eller nybildade företag deltar i produktutveckling och produktion av nya tekniska lösningar. 4. Organisationen CeMID Care organiseras kring en styrgrupp som hanterar det löpande arbetet i linje med centrets mål. Referensgrupper formeras när behov uppkommer och representeras av personer med olika kompetens, t.ex. klinisk personal, ingenjörer eller forskare. Det mesta arbetet i centret utförs i projekt som till största delen är självständiga och självfinansierade och som producerar kunskap eller produkter. Föreningen ska attrahera kompetens, kapital och företag som utvecklar området och som bidrar till en ökad kommersialisering av forskningsresultat som i sin tur ska leda till utveckling av nya produkter och tjänster. (Inom området distribuerad vård och omsorg ryms hälsofrämjande, förebyggande, utredande, övervakande, behandlande och rehabiliterande åtgärder. Tekniska innovationer ska även vara stödjande för omsorgen såsom nätverk, kommunikation och trygghet.)

4.1. Kunskapsbank Kärnan i arbetet för CeMIDCare är att vara en sammanhållande aktör inom området och därför finns ambitionen att upprätta en sk. Kunskapsbank där information ska vara tillgänglig för partners inom CeMID Care. Kunskapsbanken kan ses som tvådelad I. Dokumenterad information En stor mängd faktakunskap finns dokumenterad inom området och kommer kontinuerligt att samlas i en faktadatabas. Vetenskapliga publikationer Består av referenser till olika vetenskapliga, t.ex Avhandlingar, tidskriftartiklar och examensarbeten NÄRINGSLIV >>> Konferenser Sammanställning av bidrag på konferenser och mässor, t.ex i projekt. Föredrag, abstract och produktdemonstrationer. >>> II. Kunskapsarena Denna del av kunskapsbanken utgörs av en icke-dokumenterad mängd av kunskap som finns hos de partners som ingår i nätverket och som sprids genom det kontaktnät som finns. Exempel är seminarier som syftar till att partners träffas och diskuterar och utbyter erfarenheter och demonstrerar nya resultat. Ett annat exempel är förmedling av kontakter som görs från styrgruppen mellan olika partner när man har identifierat att liknande verksamhet bedrivs inom två projekt eller mellan ett grundforskningsprojekt och ett företag då forskningsresultat har blivit moget för en kommersialiseringsfas. 5. Nätverket Inom CeMID Care har ett betydande nätverk byggts upp med partner från såväl företag, offentliga organisationer, akademier, m fl. GRUNDARE AV CEMID CARE Katrineholms kommun Sörmlands länds landsting Linköpings universitet, Inst. för medicinsk teknik Mälardalens Högskola, Akademin för Innovation, Design och Teknik, MDH AKADEMISKA PARTNERS Nätverket omfattar 4 stora lärosäten i form av Linköpings universitet, Mälardalens högskola, Örebro Universitet och Uppsala universitet. CeMID Care har kontakt med ca 30 företag och antalet tenderat att växa. Ambitionen har dock varit att i första hand knyta företag som är aktiva VÅRD OCH OMSORG >>> Kullbergska sjukhuset i Katrineholm, Universitetssjukhuset i Linköping, Universitetssjuhuset i Örebro, Mälarsjukhuset i Västerås, samt en mängd primärvårdsenheter, äldreboenden, hemsjukvårdsteam och mobila team deltar i nätverket. OFFENTLIGA ORGANISATIONER CeMID Care samverkar även med ett antal övriga organisationer T.ex incubatorer som Katrineholms entreprenörscentrum och incubera, intresseorganisationer som Hälsans nya verktyg, Brains&Bricks och Robotdalen. INTERNATIONELLA KONTAKTER CeMID Care har inom nätverket på olika nivåer internationella samarbeten, t.ex med Chile, Ryssland, Frankrike, England och Japan. FINANSIERING CeMID Care har sedan starten 2004 främst finansierats via kontant stöd av Regionförbundet Sörmland, Katrineholms kommun, Linköpings universitet, Mälardalens Högskola samt Tillväxtbanken. Utöver detta har även resurser i form av egen tid, lokaler, materiel mm tillkommit.

6. Modell för innovationsutveckling Modellen grundar sig på att tillvarata idéer inom omsorg och sjukvård och ge möjlighet för bra innovationer och forskningsresultat att tas från idé till produkt. Bakgrunden till modellen är en insikt i att man ofta inte har ett helhetstänkande genom hela kedjan från idé till produkt. Nedanstående figur beskriver en modell för hur denna problematik kan lösas. Modellen baseras på att innovationer skapas, där olika aktörer kan mötas och idéer tas tillvara. På så sätt skapas ett naturligt filter där intressanta innovationer kommer att prioriteras. Nedre axeln i figuren beskriver flödet från det att en idé har formats till dess att den har kommersialiserats och förts ut i omvärlden. På så sätt förs utvecklingen framåt och nya innovationer, forskningsresultat, produkter och tjänster skapas. I modellen ingår tre grundkomponenter som ska verka för att föra en idé vidare i processen. Dessa är Kompetensuppbyggnad, Kunskapsöverföring och Tillväxtskapande åtgärder. Steg 3. Tillväxtskapande åtgärder: I det sista steget är idén färdigutvecklad och placeras i någon av faserna utveckling, prototyp eller kommersialisering. Forskningsresultat finns och en grupp kring detta är identifierad. I detta steg sker åtgärder för att utveckla idén till produkt. Utvecklade prototyper provas ut i klinisk verklighet, vilket sker i samverkan med kompetenser som finns knutna till programmet. Utprovade och verifierade prototyper omsätts till produkter. Stöd för denna process kan ske genom samarbete med inkubatorer, hjälp att söka riskkapital samt stöd för marknadsföring och försäljning, genom kontakter i den innovativa miljön. Efter dessa steg har idén utvecklats från en identifierad idé till en produkt som finns på marknaden. Steg 1. Kompetensuppbyggnad: När en idé har prioriterats och skall stödjas bestäms var i processen den befinner sig. I kompetensuppbyggnadsfasen sker bedömning om tillräcklig kunskap finns eller om mer forskning måste göras. Här kan idén således placeras i någon av faserna grundforskning eller tillämpad forskning eller direkt gå vidare till steg 2. Steg 2. Kunskapsöverföring: Om idén inte är knuten till aktörer eller om någon kompetens saknas i gruppen kring idén så kommer detta att åtgärdas. Detta görs i fasen teknologiöverföring genom aktivt arbete med att identifiera lämpliga aktörer men även genom nätverket i den innovativa miljön. Detta kan t ex ske genom workshops, seminarier eller elektroniska mötesplatser. När detta är klart förs idén vidare till steg 3.

7. Distribuerad vård Sjukhusvård (dock ej den fasta vården), primärvård, vård/omsorg inom särskilt boende, vård/omsorg inom ordinärt boende, ambulerande vård samt kommunikationen mellan dessa ingår i definitionen av distribuerad vård. Det är nödvändigt att utveckla nya metoder och lösningar för att möta de nya behoven i sjukvården, distribuerad vård ses som en möjlig väg att möta dessa behov. IT och modern avancerad teknik kan t.ex. utnyttjas för att erbjuda boende i glesbygden en acceptabel hälsovård med hög kvalité Sjukvården och den tekniska utvecklingen differentieras i huvudsak allt mer mot två inriktningar. Inom slutenvården har spetsteknologin i en högspecialiserad vård fått en allt mer betydande roll för behandling av allt mer komplexa sjukdomstillstånd. Samtidigt förväntas allt mer vård kunna erbjudas patienten i hemmiljö, vilket utgör ett sätt att både bibehålla hög kvalitet inom vården och samtidig hålla nere kostnaderna. De nya utmaningarna kopplade till en åldrad befolkning med ökad inslag av kroniska sjukdomar, behovet av effektivisering genom satsningar på såväl distribuerad vård som renodlad högspecialiserad vård är det som vi beskriver som paradigmskiftet inom omsorg, hälso- och sjukvård. Inom området distribuerad vård och personlig hälsa kan ett tydligt tillväxtområde för tekniska produkter och tjänster identifieras. Avnämare av produkterna återfinns inom såväl hemsjukvård, primärvård, omvårdnad och hemtjänst som hos den privata konsumenten. Vikten av förebyggande hälsovård och friskvård framträder allt tydligare. Distribuerad vård är ett relativt nytt begrepp och terminologin är ibland oklar där olika termer används synonymt, t.ex. hemsjukvård, telemedicin, e-hälsa, m.fl. Sjukvården står idag inför stora utmaningar speciellt vad gäller demografiska frågor i samband med en ökande andel äldre, kraven på kostnadseffektivisering och svårigheten att rekrytera kompetent personal. Det är vår övertygelse att framtidens sjukvård alltmer kommer att utföras utanför sjukhusen som distribuerad vård. Vården kommer till patienten och patientinformation kommer att skickas för konsultation. Följande fyra faktorer påverkar i huvudsak sjukvårdens krav: 1) Typ av sjukdom eller dess grad 2) Åldersutvecklingen 3) Förväntningarna hos patienter och anhöriga 4) Medicinteknisk utveckling Distribuerad vård utgör en viktig arena för förståelse, utveckling och implementering av nya typer av sensorer och sensorsystem. Det finns även möjlighet att framtida generationer kommer att ha än större krav, behov och kunskap på användningen av system. Behoven hos medicinska system skiljer sig mellan olika vårdgivare och vårdtagare. Äldre behöver t.ex. praktiska system för en ökad säkerhet och system som kan överföra information för att kunna få konsultation om hälsotillståndet på distans. Andra patientgrupper kanske har större behov av avancerad övervakning i hemmet. Det är angeläget att utveckla standarder för informationsöverföring, sensorteknologi, sensorsystem och patientjournaler såväl som att bygga sjukvårdsorganisationen så att diagnostik och behandling blir jämförbar med den som erbjuds vid dagens sjukhusbundna vårdform. Syftet med att införa medicinsk teknik i den distribuerade vården är att: - erbjuda en ökad trygghet för patienter och anhöriga. - skapa möjligheter för patienter att stanna hemma längre. - minska behovet av akut sjukhusvård. - minska oron hos patienter, anhöriga och vårdgivare.

Trots de potentiella fördelar som kan ses med distribuerad vård så kan innovationer som införs aldrig ses som ersättning för den direkta kontakten som vårdpersonal har med patienten som i de flesta fall har en enormt stor betydelse för vården av patienten. Teknik som skulle kunna användas för avancerad hemsjukvård finns men utnyttjas inte fullt ut, t.ex. tekniker för trådlös överföring eller avancerade sensorlösningar. Ytterligare teknik utvecklas fortlöpande och därför är vi övertygade om att tekniken ger möjligheter att förverkliga visionen om en utbyggd och avancerad hemsjukvård. I framtiden kommer vi även att se bostäder och serviceinrättningar mer anpassade för att möta hemsjukvårdens behov. Införande av teknik i klinisk verksamhet är oftast ett komplicerat problem där man möts av skepsis. Likväl som det finns personal med hög acceptans för teknik så är en stor del av personalen ovan vid ny teknik och ser snarare problem än möjligheter med tekniken. Inte sällan betraktar man tekniken som ett hot mot den egna verksamheten vilket kanske främst beror på att utvecklingen oftare är teknikdriven än behovsdriven. Det är därför av yttersta vikt att inse denna problematik och att klinisk verksam personal deltar i såväl utvecklings-, utprovningssom implementeringsfasen. 8. Tillväxten inom medicinsk teknik I samarbete med näringslivet, universitet/högskola, och samhället i övrigt är hälso- och sjukvården en stark drivkraft för innovationer på ett av världens största tillväxtområden. Vi kan konstatera att medicintekniska produkter (inklusive ITprodukter och tjänster) avsedda för vård och omsorg kan effektivisera och förändra hur vård och omsorg produceras; Medtech products - From Ideas to the Market (MedTech Business Review, Vol 1, No 4, pp 37-43, 2007). Rationellt sett skulle långt fler medicintekniska produkter och tjänster kunna användas i större utsträckning. Man ser ofta att lovande projekt och idéer inte når den kommersiella arenan. Troliga förklaringar kan vara: Företagen ser ingen tydlig marknad för denna typ av produkter. Landsting och kommuner har inte resurser att nysatsa på något som är kostsamt eller som man inte direkt kan mäta effekten av. Företagen saknar ibland insikt och kompetens i sjukvårdsnära produkter och tjänster. Avsaknaden av denna kompetens gör att man riskerar att få fram produkter som inte är anpassade för sjukvårdens behov. Inom dagens vård och omsorg i Sverige sker utvecklingen av vårdutbudet inte i samma takt som motsvarande ökning av vårdbehoven. Samordningen mellan aktörer inom området distribuerad vård och personlig hälsa är för dålig för att tekniska produkter och tjänster skall kunna användas optimalt. De tekniker och hjälpmedel som vi på förhand identifierat som viktiga för tillväxten inom medicinsk teknik är: Medicintekniska produkter, olika sensorer som i framtiden kommer att bli inbyggda i kläder. Hjärtfrekvens, hjärtljud, andningsfrekvens, blodgaser, arbets-ekg och EMG utgör exempel på viktiga parametrar att monitorera. Journalhantering med remisser och remissvar mellan primärvård - sjukhus, sjukhus - sjukhus, landstingsvård och kommunal vård och omsorg (olika vårdnivåer), som omfattar både offentliga och privata vårdgivare. Text, bild, multimedial information kommer att överföras. Här efterfrågas det framförallt integration av olika

system för att ha åtkomst till rätt information när den behövs. Beslutsstödssystem, bl a för hypertonibehandling och stressmonitorering. En kvalitativt bättre behandling kan ges med en möjlighet till avsevärda kostnadsreduktioner. - VR-teknik med kirurgi på distans och 3D-teknik för fusion av bl a olika bildgivare på röntgenavdelningar, t ex för neurokirurgiska ingrepp eller en virtuell munhåla i utbildningssyfte vid en tandläkarhögskola. Med VR-teknik finns t ex även projekt som avser att utveckla miljöer som skall göra det lättare för både anhöriga och vårdpersonal att förstå hur exempelvis strokedrabbade patienter upplever sin verklighet. - Utvärderingsinstrument (t ex hämtat ifrån vårdvetenskap, psykologi och beteendevetenskap) för att kunna studera effekterna på e-hälsa. Landsting och kommuner har i Sverige betraktats som de naturliga avnämarna för medicinsk teknik, även om det i begränsad utsträckning funnits privata vårdgivare på markanden. När vi nu vidgar begreppet till att även omfatta system för personlig hälsa och inkluderar system för förebyggande hälsovård och rehabilitering, öppnas även den privata marknaden i form av individer och företag som önskar satsa på en bättre hälsa för egen del eller för sina anställda. Troligen kommer på sikt även den privata konsumtionen av hjälpmedel och vård att utgöra en växande marknad. Invest in Sweden Agency (ISA) har bl a mot den bakgrund vi beskrivit ovan identifierat produkter för vård och omsorg som intressanta för utländska investerare i Sverige. Möjligheter och problem för medicinteknisk industri har lyfts fram i en utredning: Focus Medtech Agenda how to create a successful medtech industry in Sweden, presenterad 2005 av SwedenBio, Swedish Medtech, ISA och Exportrådet. samarbete med en teknikleverantör, ASEA eller då Televerket utvecklade infrastrukturen för telefoni i samarbetes med LM Ericsson. Detta visar på hur man skulle kunna göra innovationsupphandlingar eller teknikupphandlingar från den offentliga verksamheten inom vård och omsorg för att stärka en övergripande struktur i Sverige. 9. Kontaktinformation Projektledare (Forskningsansvarig) Peter Hult Institutionen för medicinsk teknik Linköpings universitet Universitetssjukhuset 58185 Linköping 013/222458 070/9292 Peter.hult@imt.liu.se Projektledare (Näringsliv) Roger Andersson Näringslivscentrum, Katrineholms kommun Vingåkersvägen 6xx xx Katrineholm 0150/57236 070/3336746 Roger.Andersson@Katrineholm.se Hemsida www.distributed-care För att kunna nå framgång i detta måste industrin och den offentliga hälso- och sjukvården konstruktivt samarbeta genom en ökad aktivitet av kunskapsutbyte och genom att integrera gemensamma aktiviteter. Tillväxten inom området kommer inte att öka om inte fler riskprojekt får möjlighet att se dagens ljus, om inte företag ges möjlighet att ta del av forskningsresultat samt om inte projekten och företagen samverkar med vårdens organisationer. Paralleller kan ses då Sverige elektrifierades med ekonomiskt stöd från staten i