KONTAKTFAMILJ EN INSATS FÖR LIVET ELLER FÖR BARNDOMEN?, Forskare, Fil. Lic. Water Front 2014-10-09
Ett barns röst Dom är.ja, han är som min låssaspappa, för jag har inte haft någon egen. Min pappa försvann och jag har inte haft någon kontakt med honom sen jag var fyra år. Jag åker dit så att min mamma kan få ha lite tid att vara ifred, att kunna träffa kompisar och festa och så hon behöver det. Karsten, 13 år (I samma kontaktfamilj sedan han var fem år gammal.)
Vad är en kontaktfamilj? Ett stöd, en uppbackning och en extra resurs för barn och deras föräldrar som tillsätts av socialtjänsten. Barnet bor vanligtvis hemma hos kontaktfamiljen en/två helger i månaden, samt ibland också under lov och sommarledighet. Barnets behandlas som en familjemedlem och deltar i kontaktfamiljens vardagsliv och olika aktiviteter.
Tidigare forskning om kontaktfamiljsinsatsen Andersson, G & Arvidsson Bangura, M (2001). Vad vet vi om insatsen kontaktperson? Forskningsrapport (+ 1999, 2001, 2012) Regnér M. (2006). Familjebilder Om klientfamiljer, kontaktfamiljer och idealfamiljer. Doktorsavhandling (+ 2003 + 2011) Berg Eklundh (2010) Kontaktfamilj en förebyggande stödinsats eller mellanvård? Lic. avhandling (+ 2003, 2005, 2011, 2013 a + b, 2014) Nilsson, A. (2005). Insatsen kontaktfamilj: en studie av barn i kontaktfamilj via intervjuer av barn, socialsekreterare och genomgång av akter. Magisteruppsats (+ 2006) Schantz, Y. (2005). Hur synliggörs barnperspektivet i kontaktfamiljsprocessen? : en undersökning med fokus på avslutningen Magisteruppsats Vinnerljung B, Brännström L & Hjern A (2011). Kontaktfamilj/-person för barn. Uppföljning och utvärdering med registerdata. Rapport (+ 2012, 2013).
Antal kontaktfamilj och kontaktpersonsinsatser (Berg Eklundh 2013) 25000 Utveckling 1982-2012 20000 15000 10000 5000 0 Antal kf/kp-insatser
Om uppföljning av kontaktfamiljsinsatsen Den officiella BoU-statistik som presenteras av Socialstyrelsen årligen innehåller endast information om de båda kontaktinsatserna sammantaget enligt SoL 3 kap 6 b. I SoL 3 kap 6 c formuleras särskilt krav på uppföljning av dessa insatser. Kommunerna kan på eget initiativ sammanställa dessa uppgifter i avvaktan på att BBIC:s material är klart.
Ett försök till uppföljning I samband med en nationell enkät som Mind (fd. SFPH) genomförde 2011, genomfördes också en räkning av de båda insatserna kontaktfamilj och kontaktperson, avseende antal och ålder. Svar inkom från 146 kommuner/stadsdelar, övriga hade ingen egen statistik av detta slag. 57 % kontaktfamilj, 43 % kontaktperson.
Fördelning av insatserna kontaktfamilj respektive kontaktperson (Berg Eklundh, 2013) 4000 3500 3000 2500 2000 1500 Serie1 1000 500 0 KP KF
Fördelningen antal flickor och pojkar som har kontaktfamilj (Berg Eklundh, 2013) Flickor Pojkar
Antal kontaktfamiljsinsatser fördelat efter åldersintervall (Berg Eklundh, 2013) 1600 1400 1200 1000 800 Serie1 600 400 200 0 0-6 år 7-12 år 13-18 år
Presentation av teoretisk grund Utvecklingsekologiskt perspektiv Barnperspektiv och barns delaktighet Att bemästra (KASAM och resiliens)
Fyra innebörder: Barns rätt Barns bästa Barnperspektivet Barns vilja Barns röst Att se verkligheten genom barns ögon Men också Barnperspektiv - den vuxne försöker se barnets behov ur olika situationer Barnets perspektiv - barnets egen berättelse om sina upplevelser och erfarenheter
Barns delaktighet Utredningen - Som informant om sin situation och sina erfarenheter. - Dialog, dvs återkoppling av vad man kommit fram till i utredningen och beslut Insatsen - Vid inledning, matchning osv. - Vid återkommande uppföljningar Avslutning och utvärdering Barnets delaktighet ska tillgodoses genom hela socialtjänstens process.
Tabell 2. Shier s delaktighetsmodell (2001) Nivå Definition 1 Vuxna lyssnar på barn. 2 3 Barnen får stöd i att uttrycka sina åsikter. Hänsyn tas till barnens åsikter. Barnen är delaktiga i 4 beslutsprocessen. 5 Barn delar makt och ansvar vid beslutsfattandet Kommentar Barnen får uttrycka sin uppfattning och blir lyssnade på. Barnen får stöd och positiv uppmärksamhet för att uttrycka sig. Barnets uppfattning vägs in i beslutsfattandet. Barnet får ta aktiv del i beslutsfattandet. Barnet kan också föreslå eller initiera en åtgärd.
Nivåerna i utvecklingsekologiskt perspektiv(bronfenbrenner, 1979, 1995, etc.) Barnet i mitten Mikronivå: De olika miljöer där barnet vistas, familj, förskola, släktingar etc. Direktrelaterande Mesonivå: Närmiljö med relationerna mellan de vuxna i barnets mikromiljöer. Direktrelaterande Exonivå: Omgivningen/kommunal nivå, skola, socialtjänst, föräldrars arbetsplats. Indirektrelaterande Makronivå: Välfärdssystem med politiska beslut, lagstiftning och normer på nationell nivå. Indirektrelaterande.
Kontaktfamilj i ett utvecklings- ekologiskt perspektiv Barnet med dess behov och erfarenheter Mikronivå: De olika miljöer där barnet vistas, familj, kontaktfamilj Mesonivå: Närmiljö med relationerna mellan de vuxna i barnets mikromiljöer, biologiska föräldrar och kontaktföräldrar. Exonivå: Omgivningen/kommunal nivå, socialtjänst med dess personal (handlingsutrymme) samt lokala riktlinjer och rutiner Makronivå: SoL 3 kap. 6 om kontaktfamiljsinsatsen samt normen om en hel familj.
Kontaktfamilj i ett utvecklings- ekologiskt perspektiv (forts) Signifikanta andra, används av Bronfenbrenner liksom inom anknytningsteorin (Ainsworth & Bowlby 1991). Kan en kontaktfamilj som finns som en viktig annan person som kan se och bekräfta barnet i dess utveckling? Ecological transitions övergångar mellan mikromiljöerna. Hur kan barnets perspektiv och delaktighet tas till vara vid val av familj och matchning samt vid planering av barnets vistelse
Bemästrandets villkor och kontaktfamiljsinsatsen? Samhörighet Dyaden: minst en nära förtrogen Familjen: Förutsägbarhet, bekräftelse och samhörighet Nätverket: Gemensamma värderingar och socialt stöd Kompetens Att kunna någonting Att vara till nytta Att få och ta ansvar Att utveckla kärleken till nästan Att bemöta och hantera kriser (Gjaerum et al 1998)
Kontaktfamilj en förebyggande stödinsats eller mellanvård? (Lic. avhandling Berg Eklundh 2010) Material och metod Urvalet för studien utgörs av - 50 barn i 38 familjer som hade en kontaktfamilj år 2000-4 olika områden: Stadsdel, kommundel, kranskommun och landsortskommun En longitudinell studie med materialinsamling som pågått under sju år. Empirin består av - Aktmaterial (2000, 2003, 2005, 2007) - Intervjuer med olika aktörer: barn och föräldrar, socialsekreterare och kontaktfamiljer vid flera tillfällen
Social situation för barnen Ett urval av resultat från aktstudien (N=50) 40 barn bodde med en förälder 30 barn hade minst en förälder med psyk- eller missbruksproblematik 40 barns familjer hade dåligt nätverk 30 barn hade upplevt våld i familjen 34 barn hade sällan eller aldrig kontakt med den andre föräldern
Om kontaktfamiljsinsatsens användning(n=50) 18 barn hade också varit placerade i sin kontaktfamilj (jour- eller familjehem) 17 barn hade en kontaktfamilj i mer än fem år. 35 barn hade förutom sin kontaktfamilj också en annan insats (t.ex. i skolan, i hemmet, BUP och placering) 34 av barnens föräldrar angav avlastning som skäl för sin ansökan Socialtjänsten angav syftet med insatsen som avlastning till föräldrar (26) och/eller tillgång till andra vuxna (33).
Kontaktfamilj en mångfacetterad insats? Kontaktfamilj som stöd och avlastning Kontaktfamilj som komplettering Kontaktfamilj som periodvis är jourhem Kontaktfamilj som planeras att bli familjehem Kontaktfamilj som oplanerat blir familjehem Kontaktfamilj som komplement till familjehem Familjehem som blir kontaktfamilj
Kritiska faktorer som framkommit i materialet Att vara skild från sin familj periodvis kan skapa känslor av svartsjuka och utanförskap Rädsla för vad som händer med föräldern som lämnas ensam för mycket Svårigheter att förstå och hantera skillnader i regler i de bägge familjerna och det utanförskap som detta kan skapa Att vara i kontaktfamilj när behovet av stöd/vård snarare skulle motsvaras av en placering
Barnens delaktighet i sin kontaktfamiljsinsats (N = 15 barn) Vid utredning och beslut om insatsen Inget barn beskrev någon delaktighet i samband med utredningen. Men två pojkar var delaktiga i valet av kontaktfamilj. Under den tid som insatsen pågår process Några barn kunde själva vara med och bestämma både om när de skulle åka dit och vad de skulle göra. En flicka fick välja att vara där en period i samband med ett dödsfall i familjen. Delaktigheten ökade över tid. När insatsen avslutas avslutning/fortsättning Större delaktighet kunde märkas. Några barn ville dock ha kvar insatsen om beslut fattades att den skulle avslutas. Några barn/ungdomar valde att flytta hem till sin kontaktfamilj.
Ett barns röst, 5 år senare Och sen på slutet.ja jag tror inte ens att dom ringde på min födelsedag alltså dom ringde inte ens och sa god jul på julen som dom hade gjort alla jular och dom ringde inte heller på syrrans födelsedag eller då var det ju bara ja skit i dom, då var jag besviken alltså. Karsten(I samma kontaktfamilj sedan han var fem år gammal, men intervjuad fem år senare.)
Ett barns röst Ja, det är väl som en familj, ja som min familj när jag är där, det känns så när jag är där, jag känner alla i släkten, fast mest Gretas släkt jag känner mig som deras andra barn när jag kommer dit, ja eller tredje förstås. Där sitter vi alla runt köksbordet och pratar och skrattar och berättar vad som har hänt och om nyheter och så.. Här hemma försöker man att komma ifrån bordet så snabbt som möjligt. Svante (17), med samma kontaktfamilj i 8 år, nu familjehemsplacerad där.
Ett barns röst Varför jag åker dit? Jaa, det är för att jag har roligt där och för att jag gillar dom väldigt mycket. Det känns som att dom är som min familj, som släktingar men på ett konstigt sätt kanske som nästkusiner eller så. Jag har känt dom så länge som jag kan minnas som alltid. Titti (13), som kom till denna familj som fosterbarn när hon var 3 år och har haft dem som kontaktfamilj sedan hon var 6 år.
Sammanfattande punkter (risk) En stor andel av barnen levde i familjer med någon förälder som hade missbruksproblem och/eller psykiska problem. Våld förekom för en stor andel av barnen. Många barn hade en socialt turbulent situation där de upplevde föräldrars separationer, nya relationer, dödsfall och flyttningar. Många hade (eller fick över tid) egna sociala svårigheter tex. med skola.
Sammanfattande punkter (risk och skydd?) En stor andel av barnen hade haft sin kontaktfamilj under en lång tidsperiod En tredjedel av barnen var också placerade i sin kontaktfamilj Barnens delaktighet var inledningsvis låg men förändrades över tid.
Presentation av intervjustudie 2013 på FoU Nordost med unga vuxna Sammanfattning av bakgrundsdata om de unga vuxna: 8 unga vuxna i åldrarna 18 30 år, 6 kvinnor och 2 män 2 bodde hemma, 3 var sambo, 2 hade barn. Flertalet intervjuade hade varit i många år i sin kontaktfamilj, som längst 13 år - kortast tid ett halvt år. För två av de unga vuxna hade kontaktfamiljsinsatsen övergått till att bli familjehem och för en flicka hade familjehemsinsatsen istället övergått till att bli kontaktfamilj.
Ytterligare data om de unga vuxna Fyra hade en bra och välfungerande relation till föräldrar. Tre av dem hade förlorat en förälder. Dessa hade ingen eller dålig relation till den kvarvarande föräldern. Hos majoriteten av de ungas uppväxtfamiljer fanns det missbruk och/eller psykisk ohälsa. Fem hade i nuläget en pågående relation till sin kontaktfamilj.
Skälet till att få en kontaktfamilj Det var för att mamma var ensamstående, helt själv. Pappa blev mördad Sen var mormor alkoholist, eller är alkoholist. Morfar dog i cancer. Farmor och farfar ville inte veta av oss och mamma kände att hon behövde avlastning för hon klarade inte allting själv. Nadja
Kunskap och förebild Det var ju att jag fick en helt tankeåterställare, att man ska respektera sin mamma, man ska sköta sin skolgång och allt sånt där Jag lärde mig att kommunicera bättre tror jag. Jag lärde mig hur man skulle bete sig bättre. Det förändrade mig mycket, det gjorde det. Johanna
Kontaktfamilj som komplement Det som jag tror är att om vi inte hade haft stödfamilj så hade jag och min syster idag haft en sämre livskvalitet för det känns som att dom har hjälpt oss att gå framåt och inte hamna i svackor Och dom hjälper mig fortfarande, dom pushar mig att komma framåt och att utbilda mig. Inte med tvång att jag måste göra det men det kommit bli dom som blir stolta över mig när, ja dom blir glada och det är kul. Jag tro att min pappa är det också men han visar det ju inte på samma sätt. Han gav upp lite grann i livet. Kerstin.
Anknytning och relation Det var att hemma hos mamma så kände jag att jag inte kunde prata med henne på samma sätt som jag pratade med X. När jag satte mig med henne så pratade hon med mig och förklarade vissa saker. X förklarade varför man kan känna så och varför det är så ibland. Det var väl det som var skillnaden. Najda
Om delaktighet, att inte vilja vara i sin kontaktfamilj Alltså, mamma var ju allt för mig, det var ju alltid vi två. Jag tyckte inte alls om att åka dit. När jag väl var där var det ganska okej, dom hade en son i min ålder. Det var väl hyfsat när jag var där men jag saknade henne hela tiden och när jag skulle åka dit, jag fruktade verkligen det, jag ville inte. Anna
Om delaktighet och uppföljning Nej, jag kommer inte ihåg att dom har gjort det. Men det är ju möjligt att dom har ringt och frågat om det funkar bra och sådär.. Jag kommer inte ihåg nån gång att sociala var och hälsade på i kontaktfamiljen heller. Dom kanske skulle komma under en helg och att man gör ett stickprov att det funkar. Och då är det jättesvårt som barn och säga att det inte funkar. Men att man frågar vad har ni gjort den här helgen? Vad ska ni göra nästa gång? Och att man efter hand kollar med barnen och föräldrar vad dom tycker. Torbjörn
Om delaktighet och kontakt med socialtjänsten Jag har för mig att dom [samtalen med socialtjänsten] var pirriga och sen när man väl satt där så Man sa inte hela sanningen det gjorde man inte... Socialen har nån gång frågat om vi ville vara där lite oftare eller hur är det och vara där och så men eftersom man var tvungen och säga att allt var bra hemma så blev det väl därför det inte blev utökat. Viveka
Kontaktförälder som en Significant other Det har ju varit en vårdstvist om mig förr...då var ju X inkopplad och allt det där och hjälpte mig och stöttade mig igenom det där. Och då har X sagt att, hon har ju gillat min mamma och inte haft nånting emot henne så eller nånting, men hon har sagt det att min mamma är väldigt, väldigt speciell och det har socialen också sagt. Så att jag har ju inte haft det lätt med henne, så det är mycket därför jag har kontakt med X än idag. (Nadja)
För vem ska insatsen vara? Primärt för barnet/ungdomen: - Väsentligt att formulera syftet så att inte barnet framstår som problembärare. - Viktigt att berätta för barnet varför en kontaktfamilj ska tillsättas. För föräldrarna: - Avlastning för föräldrarna formuleras ofta som syfte för insatsen. - Hur formuleras detta så att barnet inte framstår som problembärare?
Insats för livet eller barndomen? Studier av registerdata visar inga positiva resultat för dem som tidigare haft kontaktfamilj. - Data omfattar båda kontaktinsatserna. - Data säger inget om hur barndomen gestaltat sig för gruppen. Intervjuer med barn/unga vuxna beskriver - Erfarenheter om barndom och vuxenblivandet.
Till sist grunder för EBP Kvantitativ och kvalitativ forskning kompletterar varandra och utgör gemensamt grund för utveckling av det sociala arbetets praktik. Epidemiologiska studier ger en helhetsbild. Intervjuer, fokusgrupper och enkäter med både brukare och professionella ger en närsynt bild och kan användas på lokal nivå. Intervjuer med barn/unga vuxna ger ett brukarperspektiv och kan bidra till ökad delaktighet.
Presentationen kan laddas ner från hemsidan: www.founordost.se För ytterligare information kontakta, Mob. 070 444 17 74, Email: lotta.berg.eklundh@lidingo.se