Författare: Eva Hålander, hösten 2012 Småland Blekinge South Sweden Rue du Luxembourg 3 B-1000 Bryssel Belgien www.smalandblekinge.eu/bryssel Utbildning: från EU till Småland- Blekinge
Trots att utbildningspolitiken lagstiftas på nationell nivå så har EU ökat sitt intresse för denna fråga, något som följaktligen avspeglar sig i ett ökat engagemang i regionerna för utbildningsområdet. Vad beror detta ökade intresse på? Regionerna har mycket att vinna på att vara delaktiga i den här utvecklingen; främst för att det är på regional och lokal nivå som Sveriges och EU:s strategier ska implementeras. Utbildning är ett begrepp som täcker verksamhet från förskola till vuxenutbildning och fortbildning. Inom EU betonas särskilt vikten av det livslånga lärandet som nyckeln till att främja tillväxt, jobbskapande och social inkludering. Det här dokumentet ger en översikt av utbildningsområdet ur ett EU-perspektiv där fokus främst ligger på grundskoleutbildning och upp till och med universitet/högskoleutbildning. Eftersom grunden för en individs utbildningsbana läggs i tidig ålder är åtgärder för att överkomma problem i ett utbildningssystem mer effektiv ju tidigare de vidtas. Samtidigt är de högre utbildningsinstitutionerna viktiga för den regionala arbetsmarknadsförsörjningen och det är därmed oundvikligt att inte prata om sysselsättning i samband med utbildning; det är två sidor av samma mynt. Inledning Att utbildningssystemet har en grundläggande roll i att främja ekonomisk tillväxt är ingen storslagen nyhet men det är en fråga som på det senaste året har fått ökad status bland EU:s beslutsfattare. Ett väl fungerande utbildningssystem fungerar som en katalysator för resten av samhället och skapar inte bara konkurrenskraftiga och kvalificerade medborgare, det leder även till ökad social inkludering och mindre utanförskap i samhället. Investeringar i utbildning går också hand i hand med innovation och entreprenörskap som i sin tur skapar högre sysselsättning och teknologisk utveckling. Kausaliteten mellan dessa faktorer kan diskuteras men att ett samband existerar råder det inga tvivel om. Det rådande ekonomiska klimatet som vi befinner oss i gör samtidigt att en avvägning är nödvändig för att skapa det mest effektiva resultatet av befintliga, dock begränsade, medel. Höstens förhandlingar för att enas om en långtidsbudget för nästa programperiod 2014-2020 vittnar om att vägen fram till en komplett budget inte är smärtfri och allt som oftast i budgetförhandlingar innebär investeringar i ett område nedskärningar i ett annat. Konsensus verkar dock finnas bland EU:s beslutsfattare att nedskärningar i utbildningsområdet bör begränsas. 2
Idag är runt 5,5 miljoner unga människor mellan 15-24 år i Europa arbetslösa, vilket motsvarar ungefär 23,6% 1 av den unga befolkningen. I andra medlemsstater såsom Grekland och Spanien är ungdomsarbetslösheten så hög som 50 %. Vi håller på att tappa en hel generation som EU-parlamentariker Olle Ludvigsson (s) uttrycker det och menar vidare att satsningar på utbildning och fler praktikplatser som ger unga den erfarenhet de behöver för att kunna konkurrera på arbetsmarknaden är av central betydelse 2. Faktum är att personer med lägre utbildningsnivå löper tre gånger så stor risk att hamna utanför både arbetsmarknad och högre utbildning 3. Forskning visar också att en högre utbildningsnivå fungerar som en försäkring mot arbetslöshet och sannolikheten att man stannar kvar på arbetsmarknaden även i ekonomiskt mindre gynnsamma tider ökar ju högre utbildningsnivå man har. Men den ekonomiska krisen har till viss del reducerat effekten av utbildningsnivå, framförallt för att unga människor konkurrerar med en högre andel människor med större erfarenhet på arbetsmarknaden. Så det är fler faktorer än bara utbildningsnivå som är avgörande för en individs möjlighet till sysselsättning, det ska också skapas rätt typ av arbetstillfällen. Utbildningspolitiken i EU Utbildningspolitiken i EU är ett område som varje medlemsstat ansvarar om var för sig, vilket innebär att det inte finns någon gemensam lagstiftning på EU-nivå inom det området. Alltså är det upp till varje medlemsstat att formulera handlingsplaner för hur man på bästa möjliga sätt ska skapa ett konkurrenskraftigt utbildningssystem. Dessa handlingsplaner är dock starkt kopplade till EU:s långsiktiga målsättningar för unionssamarbetet, som till exempel tillväxtstrategin Europa-2020. Genom att bevaka utvecklingen, jämföra resultat och framsteg använder sig sedan EU av landsspecifika rekommendationer och åtgärder som länderna bör genomföra för att få bukt med problem som är gemensamma inom unionen t.ex. ungdomsarbetslöshet, kompetensbrister i arbetskraft, åldrande befolkning, och global konkurrens. Dessa åtgärder ska på lång sikt bidra till att uppnå de gemensamma mål som är uppsatta för utbildningspolitiken inom unionen, vilka kommer att diskuteras nedan. 1 Konferensen Youth on the Move 13 december 2012 2 Europaportalen.se (http://www.europaportalen.se/2012/10/ungdomsarbetsloshet-dyrare-an-eu) 3 Eurofound: NEETs: Young people not in employment, education or training: characteristics, costs and policy responses in Europe : http://www.eurofound.europa.eu/pubdocs/2012/54/en/1/ef1254en.pdf 3
Utbildning i Europa 2020-strategin Utbildningsfrågan har fått en högre status i Europa 2020-strategin jämfört med vad den hade i dess föregångare, Lissabonstrategin. I strategin sätts utbildningsfrågor i ett centralt perspektiv och i de sju flaggskeppsinitiativen som strategin innehåller betonas att investeringar i utbildning och sysselsättning bland unga är av stor vikt. Europa 2020 är den långsiktiga tillväxtstrategin för 2010-2020 som ersatte Lissabonstrategin och beskriver de mål EU har som ska bidra till att medlemsstaterna uppnår hög sysselsättning, god produktivitet och hög social sammanhållning. Europa 2020-strategin består av tre övergripande fokusområden som ska förstärka varandra: smart tillväxt, hållbar tillväxt samt tillväxt för alla. Inom dessa områden finns det fem övergripande och mätbara mål som ska utvärdera de framsteg och resultat som medlemsstaterna har uppnått, samt styra dem i rätt riktning för att uppnå målen i strategin. De fem övergripande målen i strategin ska ha uppnåtts till år 2020 och grundstenen är att dessa mål ska översättas till nationella motsvarigheter utefter de förutsättningar och omständigheter som råder i medlemsstaterna. De nationella målen ska sedan ligga till grund för den regionala och lokala tillämpningen vilket innebär att Europa 2020-strategin i stor utsträckning präglar de regionala utvecklingsstrategierna. Det är därmed av stor vikt att regionerna är medvetna om vilken koppling Europa 2020 har till den regionala strategin. Det fjärde av dessa fem övergripande mål är direkt kopplat till utbildningsområdet och ska leda till att förbättra utbildningsnivån i Europa. De två mätbara mål som ska ha uppnåtts 2020 är att minska andelen unga som slutar skolan i förtid till 10 % och att öka den andel av befolkningen i åldrarna 30-34 som har avslutat högre utbildning till minst 40 %. Idag ligger dessa siffror på 13.5 % respektive 31% 4 i EU. De sju flaggskeppsinitiativen, som beskriver hur målen ska i Europa 2020-strategin, ska förstärka varandra. Därmed ska utbildningsstrategin inom Europa 2020 leda till effekter inom andra områden, alltså ska investeringar i utbildning leda till positiva effekter inom ett annat område, till exempel högre innovation och forskning, högre sysselsättning och lägre fattigdom. Investeringar i utbildning har kapacitet att skapa dessa multiplicerande effekter varför också utbildning är en så central politisk fråga och något som har fått ett allt större utrymme i beslutsfattarnas agenda. EU:s roll är att genom samtliga officiella institutioner 4 Ur Konferensen Unga på väg, 13 december 2012. 4
skapa så bra förutsättningar som möjligt för medlemsstaterna, genom att övervaka, informera och skapa olika verktyg och plattformer för erfarenhetsutbyte länderna emellan. Detta sker dels på nationell nivå, men än viktigare är regionernas involvering i den processen eftersom de regionala utvecklingsstrategierna ska avspegla de nationella reformprogrammen, och ska på så sätt ligga i linje med EU:s målsättningar. Unga på väg är ett av de viktigaste flaggskeppsinitiativen inom Europa 2020-strategin och ska stärka medlemsstaternas utbildningssystem, öka den internationella konkurrenskraften i de europeiska utbildningsinstitutionerna samt att öka sysselsättningen bland unga i Europa. Unga på väg ska på så sätt bidra till det övergripande EU-målet att uppnå 75 % sysselsättningsnivå bland medborgare i arbetsför ålder (20-65 år). Detta ska uppnås genom att: anpassa utbildning utefter ungas behov uppmuntra fler unga att ta del i EU:s stipendier för att studera eller praktisera i ett annat land uppmuntra medlemsstaterna att bidra till en smidigare övergång från studier till arbete En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen är det andra flaggskeppsinitiativet som är kopplat till utbildningsområdet. Målet med detta initiativ är att öka anställningsbarheten och förbättra färdigheterna hos EU:s medborgare och ska indirekt också bidra till att uppnå tre av de fem övergripande EU-målen; minska antalet skolavhopp, att öka andelen högutbildade samt att minska den sociala utestängningen och fattigdomen i Europa. Detta ska uppnås genom att: göra arbetsmarknaden mer flexibel och tryggare förutse och matcha framtida behov på arbetsmarknaden genom att förse medborgarna med rätt kompetens höja kvaliteten på jobb och förbättra arbetsvillkoren öka förutsättningarna för att skapa fler arbetstillfällen Utbildning 2020 Om Europa 2020-strategin beskriver visioner och målsättningar för EU-samarbetet på olika områden så är EU:s utbildningsstrategi, Utbildning 2020 5, styrdokumentet som ska leda medlemsstaterna rätt. Utbildning 2020 ska utgöra grunden för samarbetet på 5 Strategic framework for European cooperation in education and training, ET2020. 5
utbildningsområdet inom EU och ska också bidra till att uppnå målen inom Europa 2020- strategin. De långsiktiga målen med EU:s utbildningsstrategi behandlas inom fyra prioriterade områden; att möjliggöra livslångt lärande och rörlighet, förbättra kvaliteten och effektiviteten på utbildning, främja jämlikhet, social sammanhållning och aktivt medborgarskap, samt att förbättra kreativitet och innovation och entreprenörskap i alla utbildningsformer. Utbildningsstrategin innehåller även en del mätbara mål. Utöver de två mätbara mål som har fått extra hög prioritering genom dess koppling till Europa 2020-strategin (andelen skolavhopp i tidig ålder och utbildningsnivå bland 30-34 åringar) så finns ytterligare tre mätbara mål: minst 95 % av barnen mellan fyra års ålder och skolpliktig ålder ska delta i någon form av förskoleverksamhet andelen 15-åringar med bristande kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskapliga ämnen ska vara mindre än 15 % 15 % av den vuxna befolkningen (15-64 år) ska delta i livslångt lärande I november 2012 lanserade även EU-kommissionen En ny syn på utbildning, en strategi som ska komplettera och förstärka Utbildning 2020. Strategin innehåller de åtgärder som medlemsstaterna bör genomföra för att unga ska utveckla den kompetens som är nödvändig för att tillgodose dagens arbetsmarknadsbehov. Rekommendationerna i strategin efterlyser övergripande förändringar i dagens system med fokus på lärandets resultat, det vill säga elevernas kunskaper, färdigheter och kompetens. Nya riktlinjer för att öka språkinlärningen i skolan och utveckling av entreprenörsutbildningar är vidare viktiga rekommendationer från EU-kommissionen. Det eftersöks också en ökad användning av IT-verktyg och öppna utbildningsresurser i undervisningen, detta för att bana väg för nya initiativ under 2013 med målet att maximera potentialen av IT för lärande. En närmare koppling mellan näringsliv och utbildning är något som också rekommenderas för att öka idéutbytet mellan företag och den akademiska världen. Riktlinjerna för En ny syn på utbildning kommer att sättas under våren 2013. Samtliga EU-mål inom Utbildning 2020 bevakas, både på EU-nivå och på nationell nivå. Någon statistik från 2012 som visar hur långt medlemsstaterna har kommit i att uppnå målen 6
inom Utbildning 2020 finns inte att tillgå. Den senaste rapporten från 2010/2011 6 visar dock att de flesta av målen kommer att uppnås till år 2020, till exempel hade 92 % av alla barnen mellan fyra års ålder och skolpliktig ålder deltagit i förskoleverksamhet, vilket tyder på att målet på 95 % ligger nära till hands. Andelen 15-åringar med bristande kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskapliga ämnen låg dock på 19 %, fortfarande en bra bit ifrån målet på 15 %. OECD:s internationella studie PISA (Programme for International Student Assessment) sammanställs var tredje år och avser att mäta 15-åringars kunskaper i just matte, läsförståelse och naturvetenskap. På så sätt ska studien mäta hur ett lands utbildningssystem bidrar till att rusta 15-åringar för att möta framtiden, även om denna koppling inte är helt klarlagd. Resultaten från 2009 visar att resultaten för Europa över lag har förbättrats sedan den senaste studien som genomfördes 2006, men att mycket finns kvar att göra i många länder. En ny PISA-studie har genomförts under våren 2012, dessa resultat publiceras i december 2013. EU-kommissionen vill även höja statusen på de högre utbildningsinstituten runt om i Europa. Att USA är en självklar konkurrent när det gäller kvalitetsutbildning är inget nytt, men även länder som Indien och Kina konkurrerar nu på allvar med de europeiska utbildningsinstituten. Faktum är att Europa för något år sedan endast hade 13 universitet bland de 50 främsta i världen. Det är viktigt att EU hänger med i utvecklingen, och inte minst medlemsstaterna och utbildningsinstituten själva, eftersom det är de som har ansvaret för reformerna. Det här är speciellt viktigt för att EU:s universitet och högskolor ska locka till sig de bästa studenterna och forskarna. Ett led i att stärka den europeiska utbildningsstandarden är bland annat det nya rankingsystem, U-Multirank, som EU-kommissionen lanserade i december 2012 där 500 universitet från hela Europa och runt om i världen förväntas delta. Det nya systemet kommer att utvärdera universitet utefter fler faktorer än nuvarande system för att ge en mer rättvis och användarvänlig guide. Systemet kommer att ranka universitet/högskolor efter fem kategorier: forskning, kvalitet på undervisning, internationell inriktning, förmågan att överföra kunskap mellan akademi och näringsliv, till exempel genom olika partnerskap, samt det regionala engagemanget. Universitet och högskolor har möjlighet att ansluta sig till det nya systemet under våren 2013 6 Progress towards the common European objectives in education and training :http://ec.europa.eu/education/lifelong-learning-policy/doc/report10/report_en.pdf 7
EU-finansiering Programmet för livslångt lärande, LLP Programmet för livslångt lärande (Lifelong learning programme, LLP) är EU:s omfattande utbildningsprogram som ämnar finansiera aktiviteter och projekt inom bland annat internationellt utbyte för utbildning och praktik och utveckling inom utbildningssektorn. Programmet sträcker sig från 2007 till 2013 och består av följande delprogram: Comenius (förskola, grundskola och gymnasium) Erasmus (högre utbildning och påbyggnadsutbildning) Grundtvig (vuxenutbildning) Leonardo da Vinci (grundläggande och fortsatt yrkesutbildning) Jean Monnet (för högre utbildning) I Sverige är Internationella Programkontoret (som från och med 1 januari 2013 ingår i myndigheten Universitets- och högskolerådet) ansvarig för att samordna och föra ut information om de EU-finansierade program som finns tillgängliga. Budgeten för 2007-2013 ligger på 7 miljarder och fortfarande finns det pengar kvar att söka under återstående programperiod. Kvarstående utlysningar finns på Internationella programkontorets hemsida. Erasmus för alla I november 2011 lanserade EU-kommissionen ett nytt program inför den kommande programperioden Erasmus för alla som ska ersätta programmet för livslångt lärande, LLP. Det nya programmet ska ersätta samtliga delprogram inom LLP och har en föreslagen budget på 19 miljarder, alltså en markant ökning jämfört med LLP. Genom att ersätta alla nuvarande delprogram med ett ska detta öka effektiviseringen av samtliga program, underlätta i ansökningsprocessen samt att undvika duplicering. Kritiker hävdar dock att detta kan leda till att vissa kategorier inom programmet försummas till förmån för kortsiktiga prioriteringar från medlemsstaternas sida. Eftersom att det inte kommer att finnas några öronmärkta pengar till en specifik kategori kan det finnas en risk att man förlorar den breda ansatsen i programmet. Erasmus för alla ska särskilt fokusera på att öka möjligheten för individer att studera utomlands, både i länder inom och utanför EU, förbättra det institutionella samarbetet mellan utbildningssamordnare, ungdomsorganisationer, företag, lokala och regionala myndigheter och frivilligorganisationer samt ge stöd till reformer inom medlemsländerna för att 8
modernisera utbildningssystem och främja innovation, entreprenörskap och anställningsbarhet. Genom Erasmus för alla vill man särskilt främja internationellt utbyte genom att fler ska kunna ta del i de stipendier som programmet utlyser, både när det gäller allmän utbildning och yrkesutbildning. Slutgiltigt innehåll och utformning av programmet beräknas stå klart våren 2013. Erasmus för alla har tre så kallade prioriteringsområden som ska främja utbildningssystemet i Europa samt bidra till att uppnå målen inom Europa 2020-strategin: rörlighet: Genom Erasmus för alla vill EU-kommissionen öka antalet individer som tar del i någon form av internationellt utbyte. Programmet ska leda till en fördubbling i antalet deltagare, till över fem miljoner. Internationell mobilitet ska uppmuntras bland elever inom grundskola och upp till studenter inom högre utbildning, samt personal, såsom lärare, skolledare och ungdomsledare. samarbete för innovation och utbyte av goda exempel: Genom uppförandet av så kallade strategiska partnerskap och kunskapsallianser vill man öka samarbetet mellan utbildningsinstitutioner, ungdomsorganisationer och näringslivet. stöd till politiska reformer inom utbildningsområdet: Mer stöd till EUkommissionens agenda för att modernisera universitet/högskolor, stöd till implementeringen av verktyg för att öka transparensen inom utbildningssystemet. Vid konferenser i Bryssel har EU-kommissionen antytt att man i högre grad än i Livslångt lärande programmen, föredrar att institutioner söker koordinerat med utvecklingsplaner framför enskilda individer. Hur programmet slutgiltigt utformas återstår dock att se. Europeiska socialfonden, ESF EU-kommissionen erbjuder också finansieringsmöjligheter genom Europeiska socialfonden, ESF. ESF ger stöd till åtgärder som syftar till att minska skillnader i välstånd och levnadsstandard och ska hjälpa medlemsstaterna att rusta Europas arbetskraft och företag så att de bättre kan möta nya, globala utmaningar. Prioritering för nuvarande programperiod är att stödja investeringar som utvecklar det mänskliga kapitalet, alltså reformer och aktioner som stödjer den fortsatta utvecklingen av utbildningssystemet i Europa. Här finns dock inga återstående ansökningsomgångar kvar men även inför nästa programperiod vill EUkommissionen lägga stor vikt på utbildningsinsatser för att bland annat bekämpa ungdomsarbetslöshet. Stöd till projekt som ämnar finansiera utrustning som har direkt 9
betydelse för investeringar i humankapital och social utveckling, som till exempel datorer till skolor, kommer till exempel att prioriteras. Utbildningsfrågan i Sveriges nationella reformprogram Den svenska regeringen har satt upp nationella målsättningar för hur det svenska utbildningssystemet ska bli mer konkurrenskraftigt och kunna producera kvalificerade medborgare. Dessa målsättningar ligger väl i linje med de övergripande EU-mål som är uppsatta i Europa 2020-strategin. Den svenska regeringen eftersträvar att andelen elever som hoppar av skolan i förtid ska ligga på under 10 % samt att andelen av befolkningen mellan 30-34 år med minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska vara mellan 40-45%. Gällande den senare målsättningen så ligger Sverige i framkant då den svenska befolkningen tillhör de mest högutbildade i världen, med (44 % 2009, 47,5% 2011) 7 av befolkningen mellan 30-34 år som innehar en tvåårig eftergymnasial utbildning. Inte förvånansvärt, eftersom Sverige är ett av de länder i EU som har högst investeringar i utbildning. När det gäller andelen unga som hoppar av skolan i förtid ligger Sverige också bättre till än många andra medlemsstater med en andel på 6.7% som inte slutfört gymnasiet 2011 8. Därmed har Sverige infriat två av de fem övergripande målen inom Europa-2020 strategin. Vad som däremot är viktigt att framhålla är att siffrorna varierar i landet och att statistiken kan skilja sig åt ganska markant på regional och lokal nivå. Utbildningsnivån bland svenska elever Trots landets höga utbildningsnivå så halkar Sverige efter på andra områden. De skandinaviska utbildningssystemen med Finland och Sverige i spetsen har länge varit bland de mest konkurrenskraftiga i världen. Dessvärre har de svenska resultaten försämrats det senaste decenniet, medan Finland fortfarande producerar toppresultat. Sverige har tidigare deltagit i OECD:s PISA-studie fyra gånger och deltar även i 2012 års studie, som publiceras i december i år. PISA-studien får i vissa avseenden negativ kritik, men från 2009 års studie framgår det att i absoluta mått har de svenska 15-åringarnas genomsnittliga resultat försämrats både i läsförståelse och i matematik. I naturvetenskap är resultaten oförändrade. Relativt sett så innebär detta att det numera är fler OECD-länder som presterar på en signifikant högre nivå jämfört med Sverige, i samtliga tre ämnen. Tyvärr är det inte bara i kunskapsresultat som 7 Tertiary or equivalent education attainment : http://ec.europa.eu/europe2020/making-it-happen/keyareas/index_en.htm 8 Europe 2020 target: Early school leaving : http://ec.europa.eu/europe2020/making-it-happen/keyareas/index_en.htm 10
Sverige har halkat efter. I PISA-studien framgår det även att Sverige är ett av få länder där skillnaden mellan hög- och lågpresterande elever har ökat kraftigt och att elevens socioekonomiska bakgrund har en allt mer avgörande roll när det kommer till prestation. Det finns ytterligare studier som tyder på att utbildningsnivå bland svenska ungdomar har sjunkit 9. Enligt två stora internationella undersökningar som publicerades i december 2012, framgår det att resultaten i läsförståelse bland elever i årskurs fyra har försämrats sedan 2006. I matematik är resultatet oförändrat men här ligger Sverige numera under EU/OECDgenomsnittet, vilket innebär att det är andra länder som förbättrat sina resultat relativt mot Sveriges. För elever i årskurs åtta har resultatet i matematik försämrats och även här ligger man under genomsnittet. I ett längre perspektiv fastställs det också att resultaten bland svenska åttondeklassare har försämrats markant och att Sverige är ett av få länder som visar en kontinuerlig försämring. Den svenska regeringen har som målsättning att öka elevers kunskaper framförallt inom ämnena naturvetenskap, matte och teknik. Man vill också genom att integrera mer entreprenörskap i läroplanen öka studenternas kreativitet och företagsamhet, gärna i ett tidigt utbildningsskede. Hur detta ska uppnås är något som diskuteras, men det kan handla om att införa arbetssätt i skolan som bidrar till att stärka de entreprenöriella egenskaperna hos elever såsom kreativitet, problemlösande och initiativtagande. Detta för att kunna på ett mer konkurrenskraftigt sätt möta arbetsmarknadens behov och den ökade internationella konkurrensen. I Sverige är just åtgärder för att matcha arbetsmarknad med kompetens ett känsligt ämne, men något som på EU-nivå diskuteras som ett naturligt steg för att effektivt kunna bemöta fenomen som påverkar framtida arbetsmarknadsbehov, som till exempel en ökad globalisering och en tilltagande åldrande befolkning. För att effektivt kunna tillgodose framtida arbetsmarknad med rätt kompetens innebär dock detta att en medveten styrning mot rätt utbildningstillfällen måste göras och frågan återstår om detta är etiskt korrekt i det svenska utbildningssystemet. I ett led att stärka kompetensförsörjningen i landet har Sveriges regering gett aktörer med ansvar för den regionala utvecklingen i uppdrag att sätta upp olika regionala kompetensplattformar, för att bättre samordna åtgärder mellan utbildningsinsatser, lokal och regional utvecklingspolitik och arbetsmarknadsåtgärder inom regionerna. 9 Prils och Timss mäter kunskapsnivåerna i matematik, naturkunskap och läsförståelse bland elever i 4:e och 8:e klass: http://www.dn.se/nyheter/sverige/svenska-elever-battre-pa-naturvetenskap 11
Regionalt arbete Finansiering via EU:s program och strukturfonder ska vara kopplade till målen inom Europa 2020-strategin och Utbildning 2020. Att ha god kunskap om dessa mål samt hur man på bästa sätt kan utnyttja de olika programmen för projekt inom regionerna ökar därmed möjligheter för finansiering. Det är också viktigt att man tydligt knyter an till de målsättningar som är uppsatta i Europa 2020-strategin i de regionala projekt och initiativ som man vill genomföra. Genom OECD:s territoriella analys av Småland-Blekinge från 2012 finns också ett grundligt vetenskapligt underlag för vilka åtgärder som är viktiga för regionerna att vidta för att regionerna ska utvecklas gynnsamt. De rekommendationer som OECD har kommit fram till ligger passande nog till viss del i linje med vad som prioriteras från EU-kommissionens sida gällande utbildnings och arbetsmarknadsbehov. Detta lyfts också fram i de handlingsplaner som har tagits fram i Småland-Blekinges gemensamma arbetsgrupp för kompetensförsörjning. Utbildning i ett regionalt perspektiv OECD har i sin territoriella redogörelse för Småland-Blekinge fastställt att regionerna har en lägre andel högkvalificerad arbetskraft och en högre andel lågkvalificerad arbetskraft jämfört med det nationella genomsnittet. Vad som dock är viktigt att komma ihåg är att Sverige har en exceptionellt högutbildad befolkning jämfört med andra delar av världen och därmed ligger regionerna bättre till än många andra i EU. Men det är ändock viktigt att beakta den relativt låga andelen högutbildade i regionerna därför att det kan tolkas som ett mått på attraktionskraft i relation till omgivande regioner. För att Europa, Sverige och Småland-Blekinge ska bli kunskapsbaserade ekonomier krävs att utbildningsnivån ökar, enligt OECD. För Småland-Blekinge är sedan också förutsättningen att regionerna dels kan producera arbetstillfällen som motsvarar kompetensen bland medborgarna men också att den högkvalificerade arbetskraften stannar i regionerna. Genom att bland annat uppmuntra regioner att anpassa utbildning utefter den regionala arbetsmarknadens behov och att förbättra utbytet mellan akademin och näringslivet ska detta uppnås. Genom ett samarbete mellan högre utbildning och näringsliv kan dels unga förbättra sina färdigheter, samt erhålla värdefulla erfarenheter och för företagen i regionerna är det ett bra tillfälle att tidigt knyta kontakter med potentiella arbetstagare genom att till exempel erbjuda projektarbeten, praktikplatser och annan företagsbelagd utbildning. Det är viktigt att det finns ett ömsesidigt intresse av att knyta dessa kontakter, att både näringslivet och studenterna visar sin attraktionskraft, för att undvika att viktig kompetens försvinner från regionerna. 12
Vad som OECD betonar är också vikten av att regionerna producerar mer kunskapsintensiva arbetstillfällen, att regionerna tar ett steg upp i värdekedjan där humankapitalet är den viktiga faktorn. Den starka företagarkulturen i regionerna har stor potential att kunna bidra till en mer kunskapsbaserad arbetsmarknad men det avgörande är förmågan att rekrytera kompetent arbetskraft till företagen. De tre lärosätena i regionerna är givetvis en stor potentiell källa till högutbildad arbetskraft för regionernas företag. På lärosätena finns ambitioner att knyta kontakt med studenterna tidigt genom till exempel fadderföretagsverksamhet och mentorskapsprogram. Kan lärosätena och den regionala utbildningssamordningen utveckla detta samarbete ytterligare, genom att dra nytta av EU:s finansieringsmöjligheter? På Babs-Bolyai universitetet i Rumänien har det nyligen avslutats ett projekt finansierat av ESF, som syftade till att utveckla de praktiska kunskaperna hos studenterna genom olika kvalificerade praktikplatser. Den allmänna, teoretiska universitetsutbildningen kompletterades med praktik på välkända företag och organisationer, som låg i linje med universitetets ämnesområden. Syftet var också att skapa ett långsiktigt partnerskap mellan företagen och universitetet. Över 15 000 studenter deltog i projektet under 2008-2011 och ledde till att studenter fick ovärderliga kvalifikationer och ökat självförtroende, som är viktiga faktorer när man ska bege sig ut på arbetsmarknaden som nyutexaminerad. Att integrera mer praktisk utbildning med den teoretiska är något som EU-kommissionen vill att medlemsstaterna ska förbättra, något som framförallt betonas i flaggskeppsinitiativet Unga på väg. Kan man därmed koppla regionala projekt och aktiviteter till de mål som flaggskeppsinitiativen ämnar uppnå så ökar chanserna till finansiering. Även i Tammerfors, Finland, pågår ett framgångsrikt projekt 10 som syftar till att få ut prototyper snabbare på marknaden. I projektet, som har pågått i tre år, samarbetar studenter från universitet och högskola tillsammans med privata företag. Över 200 prototyper för service och produkter tillverkats med hjälp av över 1000 talangfulla studenter och 93 % av det som har producerats har direkt kunnat användas av företag på marknaden. Projektet syftar även till att man ville snabba upp processen från forskning till produktion. Studenterna som deltar i projektet får högskolepoäng och ibland ekonomisk ersättning. Men det som är det viktigaste är att studenterna får förverkliga sin idé vilket är ett bra sätt att främja entreprenörskap i regionen. För studenterna och företagen är det också en möjlighet att skapa en relation till varandra som är värdefullt för framtiden. 10 Demola: http://tampere.demola.fi/ 13
Att reducera antalet skolavhopp i tidig ålder är prioriterat inom EU:s utbildningsstrategi, både i Utbildning 2020 och i Europa 2020-strategin. På regional nivå, är detta också av hög angelägenhet. IT-Clex är ett projekt finansierat av EU-kommissionen med regioner från fem olika länder, bland annat Spanien och Litauen men även icke-medlemsstater som Norge. IT- Clex har som målsättning att bidra till att minska antalet elever som hoppar av skolan i förtid och därmed inte genomgår den grundläggande utbildning som är av så stor vikt för en individs framtid. Genom att dela med sig av verktyg och olika goda exempel ska projektet fungera som en plattform för erfarenhetsutbyte regionerna emellan. Just erfarenhetsutbyte är något som EU-kommissionen ser som ett viktigt verktyg för att uppnå Europa 2020-strategins målsättningar. Sammanfattande rekommendationer: Utbildningsfrågan är ett område som har fått en ökad status bland beslutsfattare och är onekligen något som regionerna runt om i EU bör engagera sig i, vilket Småland-Blekinge redan är medvetna om och mycket bra insatser görs och har gjorts på området. För regionerna handlar engagemanget i utbildningsfrågan inte om huruvida vi blir direkt påverkade av EU, via lagstiftningsåtgärder utan mer att man bör vara medveten om att vi påverkas och mer än så; att vi själva kan påverka hur mycket vi faktiskt blir påverkade! Genom att använda sig av referensramar och vokabulär som till mångt och mycket överensstämmer med de målsättningar som EU har med sin utbildningsstrategi så har man kommit en bra bit på vägen. Att tydligt knyta an till dessa gemensamma referensramar ökar inte bara chanserna till projektfinansiering via EU utan också möjligheten att delta i olika erfarenhetsutbyten. Arbetar vi på detta sätt förbättrar vi även vårt varumärke och ökar chanserna att själva bli uppfattade som en tänkbar partner i andra projekt. Att vi sätter Småland-Blekinge på kartan kan därmed leda till effekter som sträcker sig bortom utbildningsområdet, vilket kan vara en nyckel till att skapa attraktiva regioner för människor att arbeta och leva i. Något som bör noteras är att det från EU-kommissionens sida uttrycks en önskan om att utbildningsinsatser koordineras mer på regional nivå, alltså en större regional samverkan istället för enskilda insatser och projekt. Det är också viktigt att man kopplar kortsiktiga projekt och insatser till långsiktiga målsättningar, att projekt i ett tidigt utbildningsstadium länkas samman till insatser i ett senare skede, fram till dess att eleven är redo att gå ut på arbetsmarknaden. Projekt ska också ha ambitionen att skapa synergieffekter, ett mervärde som är märkbara även utanför våra egna regioner och inom andra områden, med andra ord ska det 14
finnas ett ömsesidigt och meningsfullt utbyte. Att dela med sig av våra kunskaper till andra regioner är också ett bra sätt att sätta sin egen prägel på EU-samarbetet. Samtidigt är det viktigt att vi själva kontinuerligt söker efter inspiration och goda exempel hos andra regioner runt om i EU. Några viktiga hållpunkter under 2013 kopplat till utbildningsområdet: Januari/februari: Ett komprimerat förslag baserat på de ändringarna kring utformningen av Erasmus för alla som EU-parlamentet röstade igenom i november läggs fram. Detta förslag ska Europeiska rådet ta ställning till och beslut om slutgiltig utformning bör vara klart i maj. 7-8 februari: Förhandlingarna om EU:s långtidsbudget för 2014-2020 fortsätter. 15 februari: Europeiska rådet presenterar sitt förslag om utformningen av den kompletterade strategin En ny syn på utbildning. Maj: Överenskommelse mellan EU-parlamentet och Europeiska rådet om den slutgiltiga utformningen av Erasmus för alla (se första punkten). December: Resultatet från OECD:s PISA-studie om elevers kunskaper i läsförståelse, matte och naturvetenskap presenteras. Sverige har medverkat i studien. 15