Vindkraftseminarium Örebro 7 februari 2012

Vindkraftseminarium Örebro 7 februari 2012 Ebbe Adolfsson, Naturvårdsverket 2012-02-10 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1

Innehåll Ljud (riktlinjer, villkor, beräkning) Lågfrekvent ljud (forskning, effekter) Återställande (ev) 2

Vindkraftljud Dominerande ljudet är av aerodynamiskt ursprung och uppstår vid bladens passage genom luften av bredbandig karaktär, mest framträdande frekvensområde är 63 4000 Hz Upplevs vanligen som ett svischande ljud, amplitudmodullation, dock inga nämnvärda under 200 Hz Rena toner upplevs som mer störande än normalt ljud, därför 5 dba lägre riktvärden 3

Ljud - riktlinjer Den ekvivalenta ljudnivån vid bostadshus bör inte överskrida 40 dba. (i vissa fall lägre) oavsett tid på dygnet dygnsvärde ej dygnsmedelvärde Ekvivalent ljudnivå bör avse ljudnivåerna vid vindhastigheten 8 m/s på 10 meters höjd och vid medvind (ref förhållanden) WHO:s riktlinjer (2009) strävar mot 40 db utomhus vid fasad, med 55 db som interimistiskt mål 4

Ljud generellt om villkor Dom el beslut ska innehålla bestämmelser om tillsyn, besiktning och kontroll, såsom emissionskontroll med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod (enl 22 kap 25 3 p MB) Det är en bedömningsfråga i det enskilda fallet hur noggrant kontrollen ska anges och vilka detaljer som kan vara lämpliga att lämna till verksamhetsutövarens egenkontrollansansvar. (Webb-text) 5

Ljud beräkning NVs rapport 6241 Ljud från vindkraftverk ersatt av koncept april 2010 upp till 1000 m på land: LA = LWA 8-20 log(r) - 0,005 r LWA = aggregatets A-vägda ljudeffektnivå vid 8 m/s r = avstånd från observationspunkten till navet på vkr Vi har slopat konstant ökning med 1 db vid ökad vind 1m/s k korrigering med hänsyn till markråhet z 0 och v drift Text på webb och nya beräkningsblad (excel) 6

Ljud - uppföljning Det är VU som är ansvarig för att ljudnivån följer det som bestäms i tillstånd (villkor) eller framgår av de handlingar som gäller i anmälningsärenden För att undersöka och kontrollera ljud kan mätningar eller mätningar kombinerade med beräkningar genomföras Om ljudet från ett vindkraftverk, vid till exempel ett bostadshus, överskrider det angivna värdet ska VU vidta åtgärder för att begränsa ljudet Begränsningsvärde (riktvärde el gränsvärde) 7

Ljud ex på villkor Den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder får inte överstiga 40 dba Den ekvivalenta ljudnivån ska kontrolleras genom närfältsmätningar och beräkningar eller genom immissionsmätningar vid bostäder Inom ett år från det att vindkraftsanläggningen tagits i drift ska en kontroll av den ekvivalenta ljudnivån vid de två närmast belägna bostäderna utföras. Kontroll ska därefter ske så snart det föreligger förändringar i verksamheten som kan medföra ökade ljudnivåer, dock minst en gång vart femte år 8

Lågfrekvent ljud Idag finns inga belägg för att lågfrekvent ljud från vindkraftverk innebär någon risk för närboende De verk som hittills uppförts och där viss forskning skett, är dock vanligen mindre än 2-3 MW. De större vindkraftverken som byggs och planeras i dag kan komma att avge något mer lågfrekvent ljud Lågfrekvent buller stör mer än buller utan påtagliga lågfrekventa komponenter vid samma dba 9

Om dbc under 1000 Hz är korr negativ för att kompensera för att vi är mindre känsliga för låga frekvenser 10

Lågfrekvent, forts Vid de större verken bör man beakta och följa upp lågfrekvent ljud. Ett beprövat sätt att bedöma om det förekommer lågfrekvent ljud, är att ta reda på skillnaden mellan A-vägt och C-vägt ljud. (se SoS skrift Buller (2008), s 86) Det är sannolikt inget problem om den A-vägda nivån är klart under riktvärdet samtidigt som skillnaden mellan det C- vägda och A-vägda värdet är mindre än cirka 20 db. Om det däremot skiljer mer bör man göra en mer noggrann mätning. 11

Riktlinjer lågfrekvent ljud Socialstyrelsen (SoS) har riktvärden för lågfrekvent ljud inomhus, AR (SOSFS 2005:6) om buller inomhus, olika db vid olika frekvenser, exv : 56 db vid 31,5 Hz 43 db 50 38 db 100 32 db 200 Hz ---------------------------- Bör framgå av villkor 12

Infra- o lågfrekvent kunskapssammanställning NV har gett i uppdrag till KI, VTI och KTH göra en sammanställning avseende exponering och hälsoeffekter av infra- och lågfrekvent ljud ljudnivåerna (< 200 Hz) är relativt låga och inte hälsofarliga störningar beror snarare på rytmiskt dunkande eller svischande ljud (amplitudmoduleringen) 13

U-sök forts Infraljud(1 20 Hz) från vindkraftverk är inte hörbart på nära håll och än mindre på de avstånd där bostäder är belägna Det finns inga belägg för att infraljud vid dessa nivåer bidrar till bullerstörning eller har andra hälsoeffekter Lågfrekvent ljud (20 200 Hz) från moderna vindkraftsverk är ofta hörbart vid gällande riktvärden Vkr-ljud innehåller inte mer lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor vid deras riktvärden, till exempel buller från vägtrafik 14

Ljudkaraktärer Källa: VTI 15

U-sökn forts Större vindkraftverk genererar förhållandevis mer lågfrekvent ljud än mindre vindkraftverk, även med hänsyn taget till total ljudnivå. Med allt större vindkraftsverk kommer därför andelen lågfrekvensljud i vindkraftsbullret att öka. Det rör sig dock om en måttlig ökning. Det är inte troligt att allvarliga störningar till följd av lågfrekvensbuller från vindkraft är att vänta i framtiden, förutsatt att 40 dba utomhus och Socialstyrelsen riktvärden för lågfrekvent buller inomhus inte överskrids 16

U-sökn forts Vid nivåer kring 35 40 dba, d v s precis under 40 dba, uppger 10 20 % av de boende att de är ganska eller mycket störda av vindkraftsbuller. Störningen beror i huvudsak på det pulserande, svischande ljud som uppstår när rotorbladen passerar genom luften - amplitudmodulerat. Detta ljud är inte lågfrekvent, utan har sin huvudsakliga energi i frekvensområdet 500 1000 Hz. 17

U-sökn forts Förutom besvärsupplevelser av buller har inga påtagliga ohälsoeffekter av vindkraftsbuller kunnat påvisas. Svaga samband mellan vindkraftsbuller och självrapporterad sömnstörning har redovisats i vissa studier, medan andra studier inte funnit något sådant samband Finns inga belägg för att infra- och lågfrekvent buller från vindkraft kan medföra risk för vibroakustisk sjukdom, vindkraftssyndrom eller skadlig infraljudspåverkan på innerörat 18

U-sökn forts Pireront, N (2009) Wind Turbine Syndrome, 38 personer i närheten av vkr 1,5 3,0 MW, de flesta rapporterar mer el mindre allvarliga symtom. Saknas akustiska mätningar, jämförelsegrupper, ingen undersökning innan vkr byggdes. Motsägs av tvärsnittstudier som genomförts med över 1600 personer Alves-Pereira och Castelo Branco har under 20 30 år försökt visa, möjligen relevant för flygmekaniker etc Salt och Hular tar upp inerörats funktion m a på infraljud, ej relevant för riskbedömning av vkr-ljud 19

Lågfrekvent rapport - forts 67 referenser: 40 st Utländska, t ex van den Berg, Pierpoint, Salt m fl 9 st Eja Pedersen (m fl el ensam) 2004 2010 2 st Kerstin Persson Waye 2002 2004 Jakobsen (2005) sammanställt forskning och mätning, > man kan bortse från infraljud som hälsorisk Möller & Pedersen (2010), en grundlig genomgång 48 vkr, - 3,6 MW, delar Jacobsen ang infraljud, men lågfrekvent kan vara ett problem vid större verk (2-3,6 MW) och riktigt stora (10 MW) kan ge problem 20

Lågfrekvent - forts Lindkvist o Almgren (2010) lågfrekvent inomhus vanligen inte över SoS riktvärden om < 40 dba utomhus B Persson kritisk p g a svenska trähus dämpar mindre än danska stenhus, men L o A påvisat att 3-glasfönster fullt ut kompenserar för väggarnas egenskaper 21

I Danmark I DK finns riktlinjer för lågfrekvent ljud (numera inklusive vindkraft) inomhus 20 dba Jämför SoS riktvärde, t ex vid 100 Hz som är 38 db och motsvarar 18 dba 22

Ny undersökning pågår NV har gett KI och KTH i uppdrag att undersöka ett tio-tal fastigheter där boende upplever att de störs Vilket de egentligen inte ska Noggrann analys av ljudet görs Observeras något som inte normala mätningar fångar upp? 23

Tack för visat intresse www.naturvardsverket.se Verksamheter med miljöpåverkan > energi > vindkraft www.vindlov.se > buller > vindkraft 24

Återställande Antag 50 vindkraftverk, funament av betong á 20 x 20 x 5 m 20 x 20 x 5 x 50 = 2.000 x 50 = 100.000 m 3 20 x 20 x 50 = 20.000 m 2 240.000 ton 25

Vem återställer vad? Bestäms i varje enskilt fall Bör framgå av villkor el av anmälan annars kan TS meddela förelägganden om nedmontering och återställande om VU kvar Om det regleras i tillståndet är utrymmet begränsat för TS att meddela förelägganden Anmälningspliktiga verk regleras genom föreläggande med försiktighetsmått. I dessa fall inte någon rättskraft, TS kan komma att meddela nya förelägganden med andra eller kompletterande försiktighetsmått om det bedöms behövligt 26

Återställare, forts Kvarlämnade verk, fundament, kablar och dylikt kan komma att ses som miljöfarlig verksamhet. VU kan då bli skyldig att vidta försiktighetsmått vid risk för skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön, TS kan förelägga eller förbjuda (26 kap. 9 ) för att dessa krav ska följas. Markägaren kan i andra hand kan bli ansvarig för verksamheten eller åtgärden (om VU försvunnit, fundament kvar) 27

Återställning, forts Kvarlämnade delar av vindkraftverk, fundament och ledningar kan också komma att ses som avfall (15 kap 1 MB). Den som innehar avfall ska se till att avfallet hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. Indirekt kan utsläppen också minskas genom att återvunnet material ersätter s.k. jungfrulig råvara. Exempelvis spar man energi genom att använda återvunnen metall jämfört med att bryta och förädla ny metall 28

Återställning, forts Det kommunala renhållningsansvaret, se lagen (1998:814) om gaturenhållning och skyltning. Med hänsyn till förhållandena är kommunen skyldig att återställa platsen i ett skick är skäligt. En förutsättning är att nedskräpningen har skett där allmänheten får färdas fritt, dvs. ett allemansrättsligt tillgängligt område. Gäller inte om skyldigheten ska fullgöras av någon annan enligt lag eller annan författning eller särskilda föreskrifter (4 andra stycket). Men inte givet att kvarlämnade fundament anses som att en plats har "skräpats ned eller annars osnyggats". 29

Återställning, lite till Är kvarlämnade fundament tillståndspliktig deponeringsverksamhet? - Tveksamt! Det krävs att det är fråga om en anläggning för deponering. Vad som skall anses utgöra en anläggning bestäms med hänsyn till den enskilda verksamhetens art. För att det skall vara fråga om en anläggning måste det dock, typiskt sett, krävas att åtminstone någon åtgärd av teknisk natur har vidtagits för att möjliggöra verksamheten (se MÖD M7488-03) 30

Återställande - exempel Området ska vara fullständigt återställt senast när tillståndet löper ut, det vill säga 30 år efter det att tillståndet vunnit laga kraft Länsstyrelsen anser att säkerheten ska omfatta alla kostnader för återställande som framgår av tillståndet. Det innebär att säkerheten, förutom nedmontering av vindkraftverken, måste omfatta borttagandet av fundament, vägar och elkablar 31

Tack för visat intresse www.naturvardsverket.se Verksamheter med miljöpåverkan > energi > vindkraft > buller > vindkraft www.vindlov.se 32