Jämställdhet. en nyckelfråga för kommunen. Handbok för beslutsfattare, anställda, invånare och samhällsaktörer

Jämställdhet en nyckelfråga för kommunen Handbok för beslutsfattare, anställda, invånare och samhällsaktörer

Svenska Kvinnoförbundet är ett samlande politiskt forum för kvinnor och män som vill arbeta för jämställdhet på svenska i Finland. Förbundet grundades år 1907 och har i dag cirka 2000 medlemmar och 29 lokalavdelningar runtom i Svenskfinland. Det är på gräsrotsnivån bland medlemmarna och lokalavdelningarna i kommunerna som en stor del av verksamheten sker. har en liberalfeministisk ideologi och visionen är ett samhälle där kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter ett samhälle som låter alla vara sig själva. är ett diskussionsforum, ett nätverk och en påverkningskanal. Jämställdhet nås genom krav, kunskap, kontakter och aktivitet. Vi ordnar seminarier, utbyter erfarenheter, tar politiska initiativ och påverkar såväl lokalt, nationellt som internationellt. Vi har makt att förändra genom vår plattform inom Svenska Folkpartiet. samarbetar med Kvinnoorganisationer i samarbete (NYTKIS), med nordiska, baltiska och europeiska organisationer bl.a. Nordiska kvinnoorganisationer i samarbete (NOKS) och European Women s Lobby (EWL) samt med många andra organisationer speciellt i Svenskfinland. Kontaktuppgifter: Kansliet i Helsingfors Besöksadress: Simonsgatan 8 A, 7. våningen, 00100 Helsingfors Postadress: Svenska Kvinnoförbundet, PB 430, FIN00101 Helsingfors tel: +358 (0)9 693 070 (växel) fax: +358(0)9 693 1968 epost: info@kvinnoforbundet.fi Kansliet i Vasa Besöks och postadress: Svenska Kvinnoförbundet, Rådhusgatan 21 B, FIN65100 Vasa tel: +358 (0)6 320 4115 fax: +358 (0)6 317 9497 epost: info@kvinnoforbundet.fi På internet: http://www.kvinnoforbundet.fi

Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Viktiga jämställdhetsbegrepp...3 3. Lagstiftning...9 4. Jämställdhetsaktörer i Finland...11 5. Jämställdhetsarbete internationellt...14 6. Metoder för jämställdhetsintegrering i kommunen...16 7. Jämställdhetsplanering i kommunen...21 8. Småbarnsfostran och barnomsorg...23 9. Utbildning...25 10. Mångfald och invandrare...27 11. Hälso och sjukvård...29 12. Socialvård...31 13. Arbete mot våld i nära relationer...33 14. Fysisk planering...35 15. Fritid, kultur och idrott...37 16. Kommunen som arbetsgivare...40 17. Jämställdhet i det kommunala arbetet...42 Skribenter...46

1. Inledning Det du håller i din hand är en jämställdhetshandbok för kommuner och kommunalt förtroendevalda i Svenskfinland och i övriga Finland. Svenska Kvinnoförbundet, som är initiativtagare till handboken, har länge upplevt att ett praktiskt redskap på kommunalnivå behövs för att integrera jämställdhetstänkandet och perspektivet i kommunernas verksamhet. Jämställdhet berör alltså allt från det ekonomiska och politiska beslutsfattandet till produktionen av servicen. Varför? Kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter att vara sig själva också i sina hemkommuner. Kommunerna bär huvudansvaret för välfärdstjänsterna och står därmed i en nyckelposition för att underlätta samordningen av arbete och familj, erbjuda jämställd och jämlik utbildning och service, skapa en trygg, ickevåldsam och tillgänglig boende och livsmiljö. Kommunernas uppgift är också att ta i beaktande kommunstrukturförändringarnas inverkan på kvinnor, män och barn samt att stöda en jämställd representation och ett ickediskriminerande arbetsklimat, såväl för anställda som för beslutsfattare. Jämställd representation och jämställda möjligheter till deltagande i det kommunala beslutsfattandet förstärker också förverkligandet av demokratin. Kommunen är den statliga institution som berör individen närmast och det bör därmed ligga i kommunens intresse att försäkra sig om att agera jämställt. Oavsett faktorer som kön, ålder, härkomst, funktionshinder, sexuell läggning och ekonomisk ställning bör kommuninvånarna kunna ta del av servicen på lika villkor och kunna vara medvetna om verksamheten, samt beslutsfattandet. Självfallet tror vi därtill att servicen blir bättre och kommunen vinner i image, trivsel och tillgänglighet på att göra jämställdhet till ett tydligt mål och medel i sin verksamhet. Utöver nyttan handlar ju jämställdhetsintegrering i första hand om att säkra alla individers lagliga rätt att vara likvärdiga samhällsmedborgare. Jämställdhet är helt enkelt både rättvist och fördelaktigt! Som invånare, förtroendevald, tjänsteinnehavare eller kommunalt intresserad kan du genom handboken inspireras till att ifrågasätta rådande normer och strukturer göra medborgarinitiativ skriva motioner initiera könskonsekvensbedömning av kommunbudgeten inrätta en jämställdhetsnämnd med tillhörande ansvarsperson planera trygga och tillgängliga offentliga miljöer utveckla ett tvärkommunalt jämställdhetssamarbete visionera ur ett jämställdhetsperspektiv. Det är inte otänkbart att du möter på motstånd. Många gånger kan nämnandet av begreppen kön och jämställdhet vara tillräckliga för att hinder ställs upp. Vi vill uppmana dig att fortsätta arbetet. Det krävs uthållighet, information och goda argument för att identifiera problem, hitta redskapen, nå resultat och utvärdera dessa.

Handboken innehåller praktiska metoder för jämställdhetsintegrering, information om jämställdhetsperspektiv inom olika kommunala sektorer och serviceformer och tips för skapande av ett jämställt arbetsklimat. Innehållet är planerat som en introduktion och förser dig med idéer om hur du kan hitta mera djupgående information om ämnet. Du behöver inte läsa den från pärm till pärm, utan du kan plocka ut enskilda stycken enligt ditt behov. Vi på Svenska Kvinnoförbundet önskar dig lycka till och välkomnar dig att vända dig till oss om du har frågor, tankar, tips eller annars är intresserad av jämställdhetsfrågor. Vi fungerar gärna som ett bollplank för idéer angående jämställdhetsarbete. Varma hälsningar, Sara Eklund, förbundsordförande Svenska Kvinnoförbundet Tack till: Generalsekreterare Agneta UddSaarela, kvinnopolitisk sekreterare Jennie Westlund och projektsekreterare för Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs (2004 2005) Malin Gustavsson för att ha satt igång arbetet och gjutit grunden för denna handbok år 2004 2005 AnnaMaria Nyström för koordinering och sammanställning Alla fantastiska skribenter T.f. generalsekreterare Stina Heikkilä och t.f. kvinnopolitisk sekreterare Petra Nystén för energiskt arbete Alla inspirerade förtroendevalda som engagerat sig i och stött projektet Svenska Kulturfonden.

2. Viktiga jämställdhetsbegrepp Vid diskussioner om och arbete med jämställdhets och jämlikhetsfrågor är det viktigt att man har en viss baskunskap och känner till begreppen samt deras definitioner det är annars lätt att missförstå varandra. Det är även viktigt att kunna använda rätt begrepp när man som invånare vill göra initiativ eller då en möter kunder och klienter i sitt arbete. Nedan följer en snabbkurs i de begrepp som ofta används inom kunskapsområdet jämställdhet. Jämställdhet är den term som används när det är specifikt jämlikhet mellan könen som avses. Jämlikhet och likabehandling Jämlikhet och likabehandling innebär lika rättigheter för alla människor. Jämlikhet är ett vidare begrepp än jämställdhet och avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet etc. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. I Finland används ofta likabehandling synonymt med jämlikhet. I finskan betecknar termen tasaarvo både jämställdhet och jämlikhet, men även yhdenvertaisuus används ofta i både lagstiftning och tal för termen likabehandling. På finska: tasaarvo (jämlikhet, jämställdhet), yhdenvertaisuus (likabehandling) På engelska: equality Jämställdhet Samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet för kvinnor och män. Begreppet jämställdhet avser jämlikhet mellan kvinnor och män. Det övergripande målet är ett samhälle där kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Det innebär bl.a. följande: En jämn fördelning av makt och inflytande Samma möjligheter till ekonomiskt oberoende Lika villkor och förutsättningar ifråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet Lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger Delat ansvar för hem och barn Frihet från genusrelaterat våld På finska: sukupuolten välinen tasaarvo (jämställdhet), tasaarvo (jämlikhet, jämställdhet) På engelska: gender equality Vad är skillnaden mellan jämställdhet, jämlikhet och likabehandling? Menar du genus, kön eller socialt konstruerat kön? Ta reda på begreppen så att diskussionen blir tydligare. Jämställdhetsintegrering eller jämtegrering Integrering av köns och jämställdhetsperspektiv i all verksamhet. Jämtegrering, integrering av ett jämställdhetsperspektiv, är en av de viktigaste strategierna för att främja jämställdhet. Jämtegrering innebär att jämställdhetsperspektiv integreras i all verksamhet. Den reviderade jämställdhetslagen från år 2005 definierade kommunernas skyldighet att skapa och inte

grera sådana förvaltnings och verksamhetssätt som säkrar främjandet av jämställdhet mellan könen i beredning och beslutsfattande. Jämställdhet är därmed inte något skilt för sig, utan främjande av jämställdhet ska ingå i allt kommunalt beslutsfattande och all kommunal verksamhet, på alla nivåer. Jämtegrering utgår från att jämställdhet mellan kvinnor och män skapas där ordinarie beslut fattas, resurserna fördelas och normer skapas och därför måste jämställdhetsperspektivet finnas med i det dagliga arbetet. Strategin har vuxit fram för att motverka tendensen till att jämställdhetsfrågorna hamnar i skymundan eller sidoordnas andra politiska frågor och verksamheter. Jämtegrering innebär att fler aktörer tar ansvar för dessa frågor och arbetar för att målen nås och är ett arbetssätt som antagits av Förenta Nationerna, Europeiska Unionen samt Nordiska ministerrådet. Jämställdhetsintegrering ingår i även EUfördraget sedan 1999och ingår som en viktig del i EU:s nya Vägvisare ( Road Map ) för jämställdhet för åren 20062010. På finska: valtavirtaistaminen På engelska: gender mainstreaming) Könskonsekvensbedömning eller könskonsekvensanalys Att analysera verkningar av beslut skilt för kvinnor och män. Könskonsekvensanalys tillämpas för genomförandet av jämställdhetsintegrering och betyder att man gör analyser av olika potentiella effekter på kvinnor respektive mäns situation inom det berörda området innan besluten fattas. Gender budgeting innebär att könskonsekvensbedöma budgeten. Se kapitel 6 för närmare information om könskonsekvensanalys och gender budgeting. På finska: sukupuolivaikutusten arviointi (suvaus) På engelska: gender mainstreaming, gender impact assessment Positiv särbehandling Stödjande åtgärder för personer från missgynnade och/eller underrepresenterade grupper för att skapa lika möjligheter. Positiv särbehandling är en jämställdhetsåtgärd som används bland annat vid rekrytering och studerandeval. Det kan ske genom kvotering eller genom att t.ex. arbetsgivaren, om två personers meriter bedöms likvärdiga, konsekvent väljer den kandidat som tillhör den missgynnade eller underrepresenterade gruppen. Positiv särbehandling innebär att en tjänst får tillsättas med en person av underrepresenterat kön med tillräckliga kvalifikationer, även om det finns sökande av det motsatta könet som är mer meriterade. Det krävs dock att beslutet fattas som ett uttalat led i strävanden att främja en jämställd könsfördelning. Positiv särbehandling får inte tillämpas om skillnaden mellan personernas kvalifikationer är så stor att tillämpningen står i strid med kravet på saklighet vid anställningen. På finska: positiivinen erityiskohtelu, positiiviset erityistoimet På engelska: positive action Genus eller socialt konstruerat kön (jfr kön) Det sociala eller kulturella könet. Termen genus eller socialt konstruerat kön betecknar könet som social och kulturell konstruktion vad som anses tillåtet för kvinnor och män inom olika sociala sammanhang och olika kulturer. Begreppet är en översättning av engelskans gender och kan till vissa delar sägas ha ersatt könsroll som

begrepp, men används mest i svenskan och i Sverige. Genusbegreppet används speciellt för att förstå och urskilja relationen mellan könen och att de föreställningar om vad vi uppfattar som manligt eller kvinnligt inte är biologiskt givna utan formas, upprätthålls och förändras i olika sammanhang. Genus alltså handlar inte endast om individen och dess karaktär eller roll, utan formar ett mönster i historiska processer och institutioner i samhället. På finska: sosiaalinen sukupuoli På engelska: gender Kön (jfr genus) Det som anses vara det biologiska könet. Begreppet kön avser oftast det biologiska könet, dvs. kvinna eller man. Det finns även forskare som hävdar att det är omöjligt att ställa någonting utanför vårt sociala medvetande och att därmed också biologin och det biologiska könet är socialt betingade. En annan definitionsproblematik uppstår då individer de facto kan födas med ett tvetydigt kön eller genomgå könskorrigering. På finska: sukupuoli På engelska: sex Könsroll (jfr genus) Det beteende som man fostras till beroende på om man uppfattas som kvinna och man. Begreppet könsroll beskriver de roller och uppgifter som kvinnor och män förväntas passa in i och utföra, grundat på föreställningar om olikheter mellan könen. Könsroll är ett sammanfattande begrepp för socialt och kulturellt bestämda skillnader mellan könen när det gäller beteende, värderingar, normer, föreställningar, resurser, makt och prestige. Könsrollen är också förknippad med ideologiska föreställningar om hur förhållanden mellan könen bör vara. Avgörande faktorer bakom könsskillnader är den inlärning av könsspecifika beteenden och socialisation som individer utsätts för. Begreppet könsroll har kritiserats för att vara för simplifierat eftersom det kan ge en uppfattning om att ens könsroll skulle vara möjlig att ta av och på vid behov. På finska: sukupuolirooli På engelska: gender role, gender stereotype Feminism Uppfattning om och arbete för att kvinnor och män ska ha lika rättigheter. Feminism är en rörelse som arbetar för att kvinnor ska ha samma rättigheter som män och kan även ses som en ideologi. Enligt SAOL är feminism en åskådning som hävdar och rörelse som arbetar för kvinnans fulla ekonomiska, sociala och politiska jämställdhet med mannen. Feminismen som tanketradition har flera riktningar och det finns därmed inte endast en, utan flera, feminismer. Förenande för feminister kan dock sägas vara att man anser att kvinnor är underordnade män och att detta förhållande bör ändras. Varför det är så och hur missförhållandet ska ändras har olika feministiska teorier och inriktningar olika syn på. På finska: feminismi På engelska: feminism Liberal feminism En form av feminism som hävdar att jämställdhet kan uppnås med hjälp av formella lagar och rättigheter, sociala reformer och folkbildning. Liberal feminism har ett feministisk perspektiv som inte framhåller något sådant som en kvinnlig eller manlig natur. Den mänskliga

naturen, humanismen, råder och den har inget kön. Liberal feminism förespråkar individualism, valfrihet, privat ägande och samma formella rättigheter för kvinnor som för män. Nyliberala sympatisörer anser att just formella rättigheter är den enda jämställdhetsfråga som staten ska lägga sig i. Detta till skillnad från de mer socialliberala, som tycker att statens ansvar för jämställdhetsutvecklingen är större än så och att det därför är motiverat att via politiskt arbete påverka sådana saker som arbetsfördelning i hemmet och utnyttjande av föräldraledighet. Med ett liberalfeministiskt perspektiv ser man till både strukturer och aktörer, till både kollektivet och individen, för att förstå verkligheten och kunna angripa orättvisor. Det finns strukturer och mönster som orättmätigt styr våra liv. Det är en både demokratisk och liberalistisk grundtanke att de måste rivas. Genom jämställdhet får vi frihet från dessa orättvisor. På finska: liberaalifeminismi På engelska: liberal feminism Heteronormativitet och heterosexism Den starka samhälleliga normen som utgår ifrån att alla är heterosexuella. Heteronormativitet innebär föreställningen om att heterosexualitet och heterosexuell kärlek är det normala, medan andra sexualiteter och kärlekar ses som avvikande eller mindre önskvärda. Den mycket dominerade heteronormen finns inbäddad i allt från äktenskapsinstitutionen till traditionella barnsagor där prinsen och prinsessan förälskar sig i varandra. Heteronormativitet är inte endast en fråga om sexuell läggning, utan förutsätter att det finns två kategorier av människor, kvinnor och män, och att dessa är uteslutande attraherade av varandra. Heteronomativiteten är därför starkt kopplat till könsroller och stereotypier baserade på kön. Att ifrågasätta heteronormativiteten innebär inte att det skulle vara något fel på att vara heterosexuell, men det innebär att ifrågasätta heterosexualiteten som enda utgångspunkt. Heterosexism innebär att personer utsätts för diskriminering pga. att de inte lever upp till de normer som heteronormen föreskriver. Såväl individer som grupper och institutioner kan vara heterosexistiska. Jfr. rasism och sexism. På finska: heteronormatiivisuus På engelska: heteronormativity HBTQI Ämnesområdena homo, bi, trans, queer och interkönade. Förkortningen står för frågor som handlar om homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer som definierar sig som queer eller som är interkönade. Ibland använd även queer som ett samlingsbegrepp för dessa. HBTQIfrågor är många gånger nära förknippade med jämställdhetsarbetet, eftersom hetero och könsnormativiteten i samhället, som utgår från att kvinnor och män ska vara på ett visst sätt, samtidigt utgår från att kvinnor och män attraheras endast av det motsatta könet. Det är också en fråga om makt, vem som tilldelas makt och hur den tar sig uttryck. Den stereotypa synen på kön gör det t.ex. svårt för transpersoner att få den vård och det bemötande som är deras rättighet. Den leder också till att personer som inte följer heteronormen ofta utsätts för diskriminering eller orättvis särbehandling. Sexism Nedvärdering och diskriminering på grund av kön. Sexism innebär uttryck av stereotypa fördomar grundade på kön eller opassande uppförande av mot någon annan person på grund av den könstillhärighet som den uppfattas ha.

Sexism är en form av diskriminering och introducerades på 1960talet av forskare som en parallell till begreppet rasism. Sexism är en av orsakerna till makt och levnadsförhållanden. På finska: seksismi På engelska: sexism Diskriminering Negativ särbehandling av person baserat på personliga egenskaper såsom t.ex. kön eller funktionshinder. Diskriminering utgör ett brott mot principen om rätten till likabehandling, en grundläggande princip om mänskliga rättigheter. Diskriminering kan vara både direkt och indirekt. Trakasserier är också en form av diskriminering. Det finns olika grunder för diskriminering och en person kan även samtidigt utsättas för diskriminering på grund av flera olika faktorer (se flerfaldig diskriminering). Direkt diskriminering är då lika fall behandlas olika, t.ex. då en arbetsgivare behandlar sökare eller anställda olika trots att de är i jämförbara situationer. Direkt diskriminering förutsätter inte att handlingen är medveten eller avsiktlig, indirekt diskriminering kan å andra sidan vara mera svårgreppbart. Vid indirekt diskriminering kan det t.ex. handla om att tjänstevillkor eller tillvägagångssätt är skenbart neutrala, men i praktiken görs det svårare för någon med t.ex. barn, funktionshinder eller som tillhör en könsminoritet att använda sig av tjänsten, delta i något möte eller söka ett specifikt jobb. Förbud mot diskriminering stadgas om på flera ställen i finsk lagstiftning. Se kapitel 3 för mera detaljerad information. På finska: syrjintä På engelska: discrimination Flerfaldig eller multipel diskriminering Diskriminering av person baserat på flera personliga egenskaper i kombination. Alla människor har en mångfacetterad identitet som grundar sig på olika egenskaper; vi har alla ålder, kön, sexuell läggning och etnicitet, många har också en religion eller funktionshinder. Därför kan diskriminering mycket väl inträffa på mer än en grund och benämns då med termen flerfaldig diskriminering. Kunskapen om området är ännu i utvecklingsskedet och en allt vanligare term som betecknar att flera olika perspektiv beaktas i likabehandlingsarbetet är intersektionalitet. Diskriminering som baserar sig på flera olika grunder gör ofta att effekten av diskriminering intensifieras och gör situationen för den utsatta än värre. Multipel diskriminering drabbar ofta personer i särskilt sårbara grupper. Exempelvis kan kombinationen av kvinna och invandrare utlösa diskriminering. Sexuella trakasserier och trakasserier p.g.a. kön Negativ särbehandling och diskriminering av någon grundat på dennas uppfattade könstillhörighet. Förbudet mot diskriminering gäller också sexuella trakasserier och trakasserier p.g.a. kön. Trakasserier kränker rätten till personlig frihet och självbestämmande. Sexuella trakasserier kan komma till uttryck åtminstone på följande sätt: sexuellt insinuerande gester eller miner slipprigheter, oanständiga skämt samt påpekanden eller frågor som gäller figuren, klädseln eller privatlivet pornografiskt material, brev eller telefonsamtal med sexuell underton fysisk beröring

förslag eller krav på könsumgänge eller annat sexuellt umgänge våldtäkt eller försök till våldtäkt (bestraffning enligt strafflagen 13/1889, 20. kap. Sexualbrott). Sexuellt intresse övergår i trakasserier om det upprepas trots att den som blivit föremål för trakasserierna ger uttryck för att dessa upplevs som kränkande eller motbjudande. Trakasserier på grund av kön är ett ovälkommet uppträdande som är grundat på kön men som till sin natur inte är sexuellt. Detta kan komma till uttryck t.ex. på följande sätt: nedsättande uppträdande i ord mot det motsatta könet förnedrande beteende mot det motsatta könet mobbning på arbetsplats eller i skola om mobbningen baserar sig på den mobbades könsidentitet eller könsuttryck. Enligt lagen anses även en arbetsgivares, läroanstalts eller intresseorganisations försummelse att förhindra trakasserier som riktar sig mot en arbetstagare, elev eller medlem också vara diskriminering. På finska: seksuaalinen häirintä/ahdistelu, sukupuoleen perustuva häirintä På engelska: sexual discrimination, genderbased discrimination Källor och mera information Gustavsson, Malin. http://www.malingustavsson.fi/ Kolumn%20i%20Finlands%20kommuntidning. html. Jämställdhetsdelegationen TANEs kommunalvalswebbsidor. http://www.jamstalldhetsval.fi. Lag om ändring av lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män 206/1995. Lag om ändring av lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män 232/2005. Minna. Valtakunnallinen naistutkimus ja tasaarvoportaali.http://www.minna.fi. Nättjänsten Tasaarvo.fi:s texter om diskriminering. http://www.tasaarvo.fi. Ombudsmannen mot diskriminering pga sexuell läggning. (Sverige). http://www.homo.se. Projektet 6mix: http://www.6mix.nu/jamplanering. php?id=07. Projektet Tasaarvo valtavirtaan. http://www.eurofem.net/valtavirtaan. Sveriges Riksdag. Statens offentliga utredningar (SOU) 2005:66; Makt att forma samhället och sitt eget liv jämställdhetspolitiken mot nya mål. http://www.riksdagen.se Social och hälsovårdsministeriet. http://www.stm.fi. Statistiska centralbyrån; På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2002. Svenska Akademins ordlista, SAOL. Svenska Kvinnoförbundets linjedokument: http://www.kvinnoforbundet.fi/sve/ jamstalldhetfeminism/liberal_feminism. Sveriges regering. http://www.regeringen.se. Sveriges förenade studentkårer SFS, http://www.sfs.se/sextrak/trakasserier/trakasserier. html. Ungdomsstyrelsen (Sverige). http://www.ungdomsstyrelsen.se/

3. Lagstiftning Jämställdhetsfrämjande lagstiftning i Finland är huvudsakligen koncentrerad till lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986), med största reformen (232/2005) och lagen om likabehandling (21/2004), vilka presenteras nedan. Övrig lagstiftning mot diskriminering är Finlands grundlag (731/1999), strafflag (39/1889), arbetsavtalslag (55/2201), förvaltningslag (434/2003), statens tjänstemannnalag (750/1994), utlänningslagen (301/2004), integrationslagen (493/1999), lagen om minoritetsombudsmannen och diskrimineringsnämnden (660/2001) och de olika internationella traktaterna och konventionerna om mänskliga rättigheter. Jämställdhetslagen (609/1986) och (232/2005) Det är myndigheternas skyldighet att främja jämställdheten. Skyldigheten gäller alla myndigheter, såväl statliga som kommunala. Skyldigheten att främja jämställdheten gäller inom alla branscher, såväl inom telekommunikation och samhällsplanering som inom socialväsendet, hälso och sjukvården, undervisningen och tillsynen över lagen. En av de mest konkreta punkterna i lagen är kravet på jämställdhetsplaner. Arbetsgivare med 30 eller fler anställda förutsätts utarbeta en jämställdhetsplan. Se kapitel 7 för mera information om jämställdhetsplaner. Kraven på myndigheterna blev genom jämställdhetslagens reform år 2005 hårdare och tydligare. Myndigheternas arbete för jämställdheten mellan män och kvinnor ska synas i allt från beredning av ärenden till beslutsfattande, uppföljning och utvärdering. Det betonas att jämställdheten ska beaktas i all slags myndighetsverksamhet, också i forskning, utredning, statistik och tillgången på och utbudet av tjänster. Att Finland har en jämställdhetslag betyder inte att Finland är ett jämställt land. Vi behöver en jämställdhetslag just därför att vi inte är tillräckligt jämställda. Lagen är grunden som ger oss verktyg att arbeta för ett jämställt och rättvist samhälle. Jämställdhetslagen förbjuder även diskriminering på grund av kön. Vid frågor eller brott mot jämställdhetslagen kan man vända sig till jämställdhetsombudsmannen, vars uppgift är att övervaka att jämställdhetslagen följs. Likabehandlingslagen (21/2004) Avsikten med lagen om likabehandling är att främja och säkra förverkligande av likabehandling och förstärka den för diskriminering utsatta personens rättsskydd. Enligt lagen är myndigheterna skyldiga att målinriktat och strukturerat främja likabehandling inom alla funktioner samt vid behov ändra de omständigheter under vilka likabehandling inte uppnås. Kommunen har en lagstadgad skyldighet att inte endast åtgärda ojämställdhet, utan även aktivt främja jämställdhet. Lagen förbjuder direkt och indirekt diskriminering, antastning och order att diskriminera någon. Det är förbjudet att diskriminera någon p.g.a. ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, handikapp, sexuell läggning eller någon annan egenskap som personen har. Diskriminering på grund av kön fastställs i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986), se ovan.

Lagen kräver att alla myndigheter gör en likabehandlingsplan, om vars innehåll arbetsministeriet gjort rekommendationer i september 2004. Med lagen om likabehandling har man förverkligat Europeiska Unionens rasism och arbetsdiskrimineringsdirektiv. Noteras kan att i skrivande stund, augusti 2008, finns en arbetsgrupp som arbetar på ett förslag till reviderad likabehandlingslag. Könskvotering Könskvotering är en jämställdhetsfrämjande åtgärd som syftar till att stärka speciellt det underrepresenterade könet. Enligt lagen om ändring av lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (206/1995) ska myndigheterna främja jämställdheten mellan kvinnor och män på ett målinriktat och planmässigt sätt. Lagen stadgar att statliga kommittéer, delegationer och andra motsvarande statliga organ samt kommunala organ, med undantag för kommunfullmäktige, ska vara representerade till minst 40 % av vardera kön, om inte särskilda skäl talar för något annat. Jämn representation av båda könen ska också iakttas i förvaltningsråd, direktioner eller andra lednings eller förvaltningsorgan, som består av förtroendevalda, om organen hör till ämbetsverk, inrättningar eller bolag med kommunal eller statlig majoritet. Åtgärden resulterade i att kvinnornas andel ökade också i Finlands kommunfullmäktigen. och att beredskap ska finnas till att hitta kandidater av båda könen till dessa platser. Källor och mera information Inrikesministeriets webbsidor om likabehandling. http://www.intermin.fi/intermin/home.nsf/ pages/969b10a1618a230dc225736 9003A5EB9?opendocument. Justitieministeriets avgiftsfria nätbaserade tjänst med databas över statens författningsdata. http://www.finlex.fi. Jämställdhetslagen 2005. En jämställdhetsbroschyr utgiven av Jämställdhetsenheten och Jämställdhetsombudsmannen. Social och hälsovårdsministeriet, Helsingfors 2005. Tasaarvo.fi om Jämställdhetsombudsmannen. http://www.tasaarvo.fi/resource.phx/tasaarvo/ svenska/ombudsmannen/index.htx. Tasaarvo.fi om Jämställdhetsombudsmannens byrå och dess kontaktuppgifter. http://www.tasaarvo. fi/resource.phx/tasaarvo/svenska/kontakt.htx Yhdenvertaisuus.fiportalens sidor om lagstiftning mot diskriminering. http://www.yhdenvertaisuus. fi/svenska/likabehandling/lagstiftning_mot_ diskriminering/. I jämställdhetslagens uppdatering från år 2005 utvecklades skyldigheterna att implementera jämställdhet i sammansättningen av organ inom den offentliga förvaltningen och i organ som utövar offentlig makt. Myndigheter och alla de parter som ombeds utse kandidater till de organ nämnda i lagen ska i mån av möjlighet föreslå både en man och en kvinna för varje post. Lagen är entydig gällande att såväl bestående som tillfälligt tillsatta organ i kommunen ska vara tillsatta enligt jämställdhetsprincipen 10

4. Jämställdhetsaktörer i Finland Det finns flera jämställdhetsfrämjande samhällsaktörer på nationell nivå i Finland, även om de är betydligt färre än i t.ex. Sverige. Nedan presenteras ett urval av dessa aktörer och organisationer. Information om övriga jämställdhetsaktörer finns hos nedanstående aktörer, och exempelvis från webbsidan http://www.yhdenvertaisuus.fi/svenska/. Förutom Svenska Kvinnoförbundet har också NYTKIS lokal och regional verksamhet. Social och hälsovårdsministeriet och dess underorgan Social och hälsovårdsministeriet har ansvar för jämställdhetspolitiken i Finland. Vid ministeriet finns fyra organ som arbetar för jämställdhet: jämställdhetsenheten, delegationen för jämställdhetsärenden, jämställdhetsombudsmannen, och jämställdhetsnämnden. Jämställdhetsenheten (TASY) bereder och utvecklar regeringens jämställdhetspolitik i samverkan med de övriga ministerierna främjar jämställdheten genom att vid beredning och beslut granska ärendena ur ett jämställdhetsperspektiv (gender mainstreaming) bereder nationell lagstiftning sköter frågor som hänför sig till EU:s jämställdhetsjuridik och jämställdhetspolitik, samt övriga internationella jämställdhetsfrågor vid jämställdhetsenheten finns också generalsekreteraren för delegationen för jämlikhetsärenden Delegationen för jämställdhetsärenden (TANE) Grundad 1972 och även kallad jämställdhetsdelegationen. Permanent delegation med en rådgivande ställning inom statsförvalt ningen. Tretton medlemmar som utnämns av statsrådet för riksdagens mandatperiod enligt styrkeförhållandena i riksdagen, inklusive oppositionspartierna. Som sakkunniga medlemmar fungerar Kvinnoorganisationernas centralförbund (KOC) och Kvinnoorganisationer i samarbete (NYTKIS). följer och främjar genomförandet av jämställdheten i samhället tar initiativ och gör framställningar till samt avger utlåtanden om utvecklingen av lagstiftning och andra åtgärder som återverkar på jämställdheten sörjer för främjandet av samarbetet mellan myndigheter, arbetsmarknadsorganisationer och andra sammanslutningar främjar forskningen i jämställdhetsfrågor och utnyttjandet av forskningsresultaten följer den internationella utvecklingen på området fortgående kampanj för jämställdhet i valen, www.jamstalldhetsval.fi Jämställdhetsombudsmannen övervakar att jämställdhetslagen och i synnerhet diskrimineringsförbudet och förbudet mot diskriminerande annonsering iakttas främjar lagens syften genom initiativ, råd och anvisningar ger information om jämställdhetslagen och dess tillämpning följer med hur jämställdheten mellan kvinnor och män förverkligas på samhällslivets olika områden Jämställdhetsnämnden en lagövervakande myndighet en domstol kan begära utlåtande av jämställdhetsnämnden i mål som gäller gottgörelse p.g.a. diskriminering också jämställdhetsombudsmannen 11

och arbetsmarknadsorganisationerna kan hänvisa frågor till att behandlas av jämställdhetsnämnden Övriga jämställdhetsaktörer Jämställdhetsministern Jämställdhetsministern ansvarar för jämställdhetspolitiken i Finland och är minister vid social och hälsovårdsministeriet. Till jämställdhetsministerns ansvarsområde hör också EU:s jämställdhetspolitik och övriga internationella jämställdhetsfrågor. Jämställdhetsarbete pågår på många nivåer. Kartlägg vilka organisationer som finns i din kommun och hur du kan främja samarbetet mellan dem och din kommun. Jämställdhetsministerportföljen brukar åläggas en av de två ministrarna vid Social och hälsovårdsministeriet, men den har även vid flere tillfällen ålagts en minister med en portfölj i ett annat ministerium. I juli 2008 gav regeringen ut ett jämställdhetsprogram för perioden 20082011. Programmet har sex prioritetsområden. Tre av prioritetsområdena handlar om arbetslivet: löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskas, kvinnors karriärutveckling främjas och som det tredje prioritetsområdet ökas jämställdhetsmedvetenheten inom skolan och minskas segregationen enligt kön. Även det fjärde prioritetsområdet ska öka jämställdheten i arbetslivet genom att bättra möjligheterna att kombinera arbete och familj. De två övriga prioritetsområdena tacklar våld mot kvinnor och utvecklar integreringen av könsperspektiv för myndigheter och beslutsfattare. Kvinnoorganisationer i samarbete Naisjärjestöt yhteistyössä (NYTKIS) grundades år 1988 är ett i internationellt perspektiv unikt samarbetsorgan för kvinnoorganisationer, där även alla riksdagspartiers kvinnoorganisationer ingår jobbar för att förbättra kvinnornas ställning och för att förverkliga en verklig jämställdhet mellan könen samt främja rättvisa i samhället bevakar kvinnornas rättigheter genom att följa upp lagstiftning, beslutsfattande och forskning tar ställning i politiken och i olika frågor i samhället ur kvinnoperspektiv http://www.nytkis.org/svenska.htm Kvinnoorganisationernas centralförbund (KOC), Naisjärjestöjen Keskusliitto (NJKL) 56 medlemsorganisationer, vilka sammanlagt har ca. en halv miljon medlemmar partipolitiskt obundet förbund som arbetar för främja mänskliga rättigheter och jämställdhet medlem i International Council of Women (ICW) och European Centre of CW (ECICW) nås via http://www.naisjarjestot.fi/ svenska.html Kommunförbundet stöder kommunernas jämställdhetsarbete genom att främja utbyte av information och erfarenheter, utveckla gemensamma modeller tillsammans med kommunerna samt genom att bevaka kommunernas intressen. Kommunförbundet har bland annat utrett vilka konsekvenser kommun och servicestrukturreformen har på jämställdheten i kommunerna. Dokumentet finns på finska och står att finna via addressen http://www.kunnat. net, under Kuntakehitys ja tutkimus och 12

Kunnat naisten ja miesten tasaarvon edistäjinä. uppmanar kommunerna att godkänna den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män inom regional och lokalförvaltningen för att underlätta genomförandet av de skyldigheter som jämställdhetslagen påbjuder. erbjuder information om jämställdhetsfrågor och kontaktuppgifter till sakkunniga inom jämställdhetsområdet på sin webbplats: http://www. kommunerna.net, under sektionen Kommunutveckling och forskning. På samma webbplats är det är också möjligt att gå med i kommunförbundets jämställdhetsnätverk, anmäla sig till en epostlista för jämställdhetsärenden samt att beställa visionärsbrevet som är en informationskälla för aktuella frågor om kommunutveckling. Nationella kvinnolinjen är en landsomfattande telefonjour för kvinnor och flickor som är utsatta för våld, hot eller rädsla, och även för deras närstående. nås via http://www.naistenlinja.com/sv/ index.html och på telefonnumret 0800 02400. Tukinainen Kriscental för våldtäktsoffer Tukinainen är en riksomfattande resurscentral som ger stöd och handledning till kvinnor och flickor som utsatts för sexuellt våld och utnyttjande samt även till deras närstående. påverkar yrkes, myndighets och rättspraxisen samt den allmänna opinionen i syfte att minska och förebygga våld mot kvinnor och flickor. erbjuder konsulthjälp och utbildning för olika yrkesgrupper, myndigheter, organisationer och läroinrättningar samarbete. kompletterar inom sitt specialområde myndigheternas system och de offentliga tjänsterna inom social och hälsovården. nås via http://www.tukinainen.fi/pa_ svenska/index.html och på telefonnumret (09) 5860 360. Förbundet för mödra och skyddshem är en riksomfattande barnskyddsorganisation. grundades år 1945 för att hjälpa ensamstående mödrar och deras barn. fäster speciell uppmärksamhet vid att stöda de familjer som lever under svåra förhållanden. fäster speciell uppmärksamhet vid problemförebyggande verksamhet. nås via http://www.ensijaturvakotienliitto. fi/pa_svenska/ och på telefonnumret (09) 454 2440. Källor och mera information Kommunförbundets hemsida och nättjänst http://www.kommunerna.net. Social och hälsovårdsministeriets hemsidor http://www.stm.fi, samt ansvarsområdet jämställdhet http://www.stm.fi/resource.phx/sve/ ansva/jamst/myndig.htx. Social och hälsovårdsministeriet. Jämställdhetsprogrammet 20082011. http://www.stm.fi/resource.phx/publishing/ documents/15604/index.htx. Svenska Kvinnoförbundet. http://www.kvinnoforbundet.fi. Svenska Kvinnoförbundet. Lathund eller Snabbkurs i jämställdhetens nyckelbegrepp. http://www.kvinnoforbundet.fi/sve/ jamstalldhetfeminism/lathund/. Yhdenvertaisuus.finättjänsten. http://www.yhdenvertaisuus.fi/svenska/. 13

5. Jämställdhetsarbete internationellt För att få en inblick i jämställdhetsarbetet internationellt, presenteras nedan några av de största organisationerna på nordisk och europeisk nivå, samt ett urval av övriga internationella organisationer som jobbar för att främja jämställdhet. Därtill presenteras den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Arbetet sker både på statsnivå och på gräsrotsnivå. Via organisationerna kan du hitta värdefull information och tips som kan användas i jämställdhetsarbetet på kommunal nivå. Via internationella organisationer hittar du information och tips för jämställdhetsarbetet på kommunal nivå. Den europeiska deklarationen för jämställdhet på lokal nivå Deklarationen Europeisk deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå riktar sig till Europas lokala och regionala förvaltningar. Kommunerna och landskapen kan frivilligt stärka främjandet av jämställdhet mellan kvinnor och män i sin egen verksamhet genom att godkänna deklarationen. Den europeiska samarbetsorganisationen för kommuner och regioner, CEMR (Council for European Municipalities and Regions) koordinerar på europeisk nivå antagandet, implementeringen och uppföljningen av deklarationen, som har skrivits i samarbete mellan Europas kommunorganisationer. Finlands Kommunförbund antog deklarationen i september 2006 och rekommenderar kommuner och landskapsförbund att anta deklarationen och förbinda sig tydligare till jämställdhetsarbetet. Deklarationen omfattar viktiga principer och åtgärder genom vilka främjandet av jämställdhet tydliggörs och systematiseras. Områden som lyfts upp är demokratisk representation och deltagande, serviceutbud, förebyggande av våld, ekonomisk verksamhet och hållbar samhällsutveckling. Bland principerna ingår även att identifiera och eliminera stereotyper förknippade med könsroller. Kommunerna är genom jämställdhetslagen ålagda att uppgöra jämställdhetsplaner för att säkerställa en jämställdhetsmedveten personalpolitik. Genom att anta deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå får kommunen ytterligare ett redskap för att förverkliga jämställdheten i fråga om service och verksamhet till förmån för alla invånare. Sålunda är deklarationen också ett stöd i det praktiska förverkligandet av jämställdhetslagen samt i granskningen av kommun och servicestrukturreformens inverkan på jämställdhet mellan kvinnor och män. Hittills har över 700 europeiska kommuner eller regioner antagit deklarationen. En kommun kan uppmanas att anta deklarationen genom en fullmäktigemotion eller ett medborgarinitiativ. Mer information om deklarationen fås på CEMR:s, respektive Kommunförbundets webbsidor. Nordisk nivå NIKK Det nordiska institutet för kunskap om kön. http://www.nikk.uio.no Nordiska rådet och ministerrådet. http://www.norden.org JämO Jämställdhetsombudsmannen i Sverige. http://www.jamombud.se 14

Likestillings og diskrimineringsombud (Norges jämställdhets och diskrimineringsombudsman). http://www.ldo.no/no/ Ligestillingsnævnet (Danmarks jämställdhetsnämnd.) http://www.ligenaevn.dk/ Jafnréttisráð (Islands jämställdhetsråd). http://jafnrettisrad.jafnretti.is/ jafnrettisrad/?d10cid=news SKL Sveriges kommuner och landsting. http://www.skl.se Europeisk nivå CEMR Council of European Municipalities and Regions. http://www.ccre.org CEMR är den europeiska takorganisationen för kommuner och regioner och har bl.a. uppmanat lokala förvaltningar att skriva under den Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. (Se kapitel 5 för mera information.) EU Europeiska Unionen Sedan 1999 ingår jämställdhet mellan kvinnor och män som ett mål för EU:s verksamhet. Medlemsländerna har också kommit överens om att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all EUverksamhet. Kommissionen Kommissionär med ansvar för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter. http://ec.europa.eu/commission_barroso Europaparlamentet FEMM Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. http://www.europarl.europa. eu/activities/committees/homecom. do?language=sv&body=femm Europarådet: Steering Committee for Equality between Women and Men (CDEG). http://www.humanrights.coe. int/equality/eng/equalitycommittee/ EqualityCommittee.htm NCEO Network of Parliamentary Committees for Equal Opportunities for Women and Men in the European Union EWL European Women s Lobby. http:// www.womenlobby.org/ ECICW European Centre for the International Council of Women. http:// www.icwcif.org/ (Membership, Regional Councils, ECICWCECIF) Övriga internationella organisationer UN CEDAW United Nations Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women. http://www.un.org/womenwatch/daw/ cedaw/cedaw.htm OSSE Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa. http://www.osce.org ICW International Council of Women. http://www.icwcif.org/ CATW Coalititon Against Trafficking in Women. http://www.catwinternational. org/ Women Watch. http://www.un.org/ womenwatch Källor och mera information CEMR Council for European Municipalities and Regions. http://www.ccre.org. Delegationen för jämställdhetsärenden TANEs valkampanjsidor. Information om Europeisk deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. http://www. jamstalldhetsval.fi/jamstalldhetsinformation/ jamstalldhetsdeklaration. Deklarationen på svenska: http://www.jamstalldhetsval.fi/files/europeiskdeklarationomjamstalldhet.pdf Kommunförbundets webbplats. http://www.kommunerna.net. 15

6. Metoder för jämställdhetsintegrering i kommunen Det finns flera olika metoder för jämställdhetsintegrering i kommunen. Kunskap och könsspecifik data är grundläggande för ett gott jämställdhetsarbete. Här presenteras några metoder, av vilka en del är större helhetsmetoder, medan andra är verktyg för vissa processer i jämställdhetsintegreringsarbetet. Allmänna praktiska tips inför jämställdhetsarbetet Avgränsa Det är viktigt att avgränsa jämställdhetsarbetet till specifika områden och ange en tidsram. Annars riskerar arbetet fastna i fakta och statistik och det är svårt att komma vidare i arbetsprocessen. Särskilt analysen kan uppfattas som svår. Då man väljer område är det också viktigt att vara motiverad och intresserad av ämnesområdet i fråga. Engagera Jämställdhetsarbetet ska inte vara ett enpersonsprojekt, utan det är viktigt att engagera flere personer och/eller instanser. Åtminstone borde det finnas en person som kan stöda och ge tips i arbetet om man till en början känner sig ensam. Lagen ska också fungera som en motivering till att jämställdhetsarbetet faktiskt behöver ges prioritet och att det är en bra imagefaktor för kommunen att dessa frågor tas på allvar. Planera Det är bra att sätta sig ner och planera vad, hur och när man vill utföra jämställdhetsarbetet och speciellt vem som ska göra det. Det är viktigt att sprida ut arbetsuppgifterna på olika personer, dels för att minska arbetsbördan och dels för att få flere synvinklar för att höja kvaliteten på arbetet. Engagemang i jämställdhetsfrågor skapar en sorts könsglasögon så att man lättare ser och tänker på dessa frågor i framtiden. Genomför Informera berörda parter om vilken jämställdhetsmetod som ska användas, förklara vad arbetet innebär och vad resultatet kan förväntas leda till. Låt även de berörda parterna komma till tals i ärendet eftersom resultatet kan beröra dem personligen. De kan dessutom eventuellt bidra med djupare sakkunskap. Könskonsekvensbedömning Metoden tillämpas för genomförandet av jämställdhetsintegrering och betyder att man gör analyser av olika potentiella effekter på kvinnor respektive mäns situation inom det berörda området, innan besluten fattas. Så här ser det ut för kvinnor och män nu kartläggning. Så här ska det se ut för kvinnor och män framöver. Så här gör vi för att komma från nuläge till måluppfyllelse. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv förutsätter en könskonsekvensbedömning av beslut och verksamhet. I ett helt jämställt samhälle är människors möjligheter och skyldigheter lika fördelade utan skillnader på grund av kön, bl.a. gällande studier, arbete, hemarbete, barnvård, närståendevård, rörlighet och fritidssysselsättningar. För tillfället finns det emellertid fortfarande skillnader mellan kvinnor och män på många områden i livet ifråga om t.ex. hälsa och marginalisering eller ifråga om omsorgsansvar och hobbyer. Kommunerna måste utreda och identifiera de här skillnaderna i olika livssituationer, status, behov och förväntningar. En bra början är att samla in och analysera all statistik i kommunen enligt kön. 16

Gender budgeting Könskonsekvensbedömning av budgeten kallas ofta gender budgeting (se kapitel 2, viktiga jämställdhetsbegrepp) och innebär att göra könsförankrade bedömningar av budgeter, integrera ett könsperspektiv på alla nivåer och inom olika skeden i budgeteringsprocessen och omstrukturera intäkter och utgifter för att främja rättvisa och jämställdhet. I praktiken innebär gender budgeting att, förutom att de ekonomiska resultaten ska vara jämställda, även arbets och beslutsprocesserna i budgetarbetet bör vara jämställda. Personalen och de arbetsprocesser som den genomför bör alltså också vara jämställda, för att slutprodukten den jämställda budgeten ska anses vara legitimt jämställd. 4Rmetoden Sveriges Kommuner och Landsting har tillsammans med Gertrud Åström utarbetat en metod som kallas 4Rmetoden. Metodens syfte är att synliggöra normer och värderingar som styr och hindrar att jämställdhet uppnås. Metoden utgår från 4R som står för Representation, Resurser, Realia och Restriktioner. De fyra R:en besvarar frågorna vem får vad, på vilka villkor och inom vilka ramar?. Representation Kartlägg vem som är representerad i de olika verksamheterna, d.v.s. en könsuppdelad kartläggning av vem som tar beslut, arbetar och vem som använder sig av verksamheten. Då synliggörs det verkliga jämställdhetsläget. Kartläggningen kan beröra hela kommunen eller enbart en enskild nämnd eller verksamhetform. Resurser Genom att granska resursfördelningen, dvs. mängden pengar, tid och utrymmen som satsas, synliggörs vem som tar del av verksamheten och vilka resurser som tilldelas olika grupper och verksamheter. Med andra ord visar det hur och vem som använder skattepengarna i kommunen. Exempelvis inom fritidssektorn kan man titta närmare på hur tiderna i de kommunala utrymmena fördelas, hur pengarna mellan olika verksamheter fördelas, hur det kommer sig att män får mera socialbidrag än kvinnor eller att kvinnor åker mer buss än män? Vad betyder dessa skillnader och på vilket sätt kan vi fördela resurserna jämnare mellan könen inom de olika verksamhetsformerna? 4R som står för Representation, Resurser, Realia och Restriktioner. De fyra R:en besvarar frågorna vem får vad, på vilka villkor och inom vilka ramar?. JämKAS syftar på Jämställdhet Kartläggning, Analys, Slutsats. Realia Om representation och resurser inte är jämt fördelade mellan könen, vad betyder det i den kommunala verksamheten? Det kan bero på avsaknaden av kvinnliga företagare eller brist på män inom dagvårdsarbetet. Vilka konsekvenser har detta för själva verksamheten och kommunens jämställdhetssträvan? Vilka konsekvenser har det för den enskilda kommuninvånaren? I analysen av realia kan stereotyper om kön inte tillåtas förklara och rättfärdiga skillnader i fördelning. Det är viktigt att vi ser kvinnor och män, pojkar och flickor som individer. Analysprocessen ska avslutas med frågan Hur kan en förändring fås till stånd?. Restriktioner Förändring kan inte alltid ske på det sätt vi helst skulle vilja. Ibland är det budget eller kostnadsrestriktioner, andra gånger är det 17

lagar och förordningar som sätter käppar i hjulen. Därför är det viktigt att fundera på vilka olika begränsningar som finns. Det är också viktigt att förhålla sig kritisk till sitt eget arbete och de fakta som används. Kartläggningsresultat kan snedvridas av en faktor som inte är självklar att se, vilket i sin tur kan vara avgörande för slutresultatet. Begrunda noggrant varenda slutsats, t.ex. varför flickor och pojkar idrottar olika eller varför män använder sig så lite av den kommunala sjukvården. Genom att dela med sig av resultaten med andra kan nya dimensioner hittas, t.ex. ämnesmässigt avlägsna problem eller restriktioner som konsekvent påverkar vissa resultat. Exempelvis det att kvinnor är i majoritet på det kommunala pensionärsboende beror snarare på att de är i majoritet totalt sätt i den åldersgruppen, än på att det att platsfördelningen är ojämlik. På basen av de resultat som man kommer fram till kan man lägga upp mål för jämställdhetsarbete. Det är viktigt att man har konkreta åtgärder som går att mäta, till exempel med hjälp av olika indikatorer, då effekterna av jämställdhetsarbetet ska utvärderas. Utvärdering är viktigt för att undersöka om metoderna varit bra eller om man måste undersöka olika snedvridningar på ett nytt sätt. JämKAS JämKAS är en förkortning av Jämställdhet Kartläggning, Analys, Slutsats och kan användas som metod och verktyg inom olika former av jämställdhetsarbete. Jäm KAS baserar sig på olika frågor som, när de besvaras, kan hjälpa klarlägga övergripande mönster inom organisationen. JämKAS har utarbetats (inom JämStöd Utredning för jämställdhetsintegrering SOU N2005:02) för att hjälpa statliga myndigheter i Sverige att utveckla sitt arbete med att integrera jämställdhet i verksamheten. Målgrupper Verksamhetens målgrupper bör ringas in, exempelvis kunder, användare eller medborgare. Vilka målgrupper har verksamheten? Vilka berörs, tar del av eller kommer i kontakt med verksamheten, direkt och indirekt? Villkor Representationen av kvinnor och män inom målgrupperna ska klarläggas. 4Rmetoden kan användas för detta skede. Hur ser förhållanden och villkor för kvinnor respektive män ut? Hurdan är fördelningen av resurser mellan kvinnor och män? Orsaker Mönstren som kartläggningen visar ska analyseras. De faktorer som bidrar till mönstret och konsekvenserna av det måste synliggöras. Vilka förklaringar kan ges? Kan problem, bakomliggande orsaker och konsekvenser identifieras? Utmana normer Varje kommun har genom sin jämställdhetsplan samt genom jämställdhetslagen en skyldighet att ge kvinnor och män, flickor och pojkar lika möjligheter att lära sig, arbeta, ta del av service, påverka och leva. Tumregeln är att könsmönster och normer ska ifrågasättas och utmanas så att dessa mål uppnås. Bidrar verksamheten till att skapa samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla? Har kvinnor och män samma makt att forma verksamheten och sina egna liv? Analysera utifrån de jämställdhetsmål som finns inom och utanför verksamheten. Föreslå förändring I jämställdhetsarbetet är det viktigt att vara 18