HELMI - Health Migration Integration En studie av somaliska och thailändska kvinnors hälsa och arbetsmarknadsanknytning i Sverige Finansierad av Integrationsfonden 2010 2012 Fältanteckningar: Insamling av enkätdata bland somaliska kvinnor Bakgrund till dessa fältanteckningar Arbetarna i HELMI har tagit sin utgångspunkt i att det generellt saknas kunskap om de somaliska kvinnornas livssituation och livsvillkor i Sverige. För att bygga upp kunskaper om de somaliska kvinnorna genomförde HELMI ett antal kunskapsdagar och fokusgruppsintervjuer. I den somaliska kulturen, som huvudsakligen är oral, finns en misstänksamhet mot det skrivna ordet. Dessutom är kvinnorna inte bekanta med enkäter och skriftspråket, både det somaliska och det svenska, kan leda till att de inte kommer att besvara en postenkät. Dessa kunskaper och antaganden ledde till en face to face metod för insamling av enkätdata. Metodvalet medförde att projektet anställde två somaliska kvinnor med god språkförmåga på båda språken, för att rekrytera informanter och assistera dem under ifyllandet av enkäten. Dessa fältanteckningar ger en bild av datainsamlingsarbetet och reaktioner på denna undersökning från både målgruppen, företrädare för majoritetssamhället och andra. 1. Metod Insamlingen av enkäter påbörjades i mars 2012. Vi projektassistenter hade då varit anställda i drygt tre månader och hade fram till mars främst arbetat med att skapa kontakter och att ta fram informationsmaterial på somaliska till informanterna. När väl insamlingen satte igång nådde vi majoriteten av informanterna genom deras SFI-skolor. De flesta informanter har därför fyllt i enkätundersökningen under sin lektionstid och har inte behövt avsätta sin fritid för detta. Andra verksamheter som vi har nått informanterna genom är somaliska föreningar, gruppboenden och etableringslotsar. Den starka SFI-anknytningen innebär också att när respondenterna svarat på frågorna om sysselsättning så svarar de flesta SFI tillsammans med Praktik eller Arbetssökande. Samtidigt vet vi att det finns många kvinnor i målgruppen som sysslar med annat, som kanske arbetar, läser in grundskola eller gymnasium, är mammalediga, har en praktikplats eller annan arbetsförberedande sysselsättning. Dessa grupper är inte väl representerade i urvalet. Fördelen med att hitta informanter på SFI har varit att man kan nå många fler informanter under kortast möjliga tid, medan de andra möjliga informanterna oftast har en sysselsättning som inte är lika gruppbaserad som i skolan och därför skulle de vara mer ineffektiva för oss att nå. Möjligheten finns också att dessa informanter har varit i Sverige längre än informanter som går på SFI och alltså kan befinna sig utanför Integrationsfondens målgrupp. I början av datainsamlingen utfördes enkätintervjuerna på individuell basis, varje respondent fyllde i enkäten tillsammans med en assistent. Dessa intervjuer varade i genomsnitt i en och en halv Kontakt: Katarina Löthberg, Martin Stafström, projektledare E-post: katarina.lothberg@mah.se E-post: martin.stafstrom@med.lu.se Tel: 0705-53 30 61 Tel: 040-39 14 12
2 timme. På grund av tidsbrist började vi mot slutet av insamlingsperioden genomföra intervjuerna i grupp. Detta kan påverka datainsamlingens kvalitetet och kvantitetet. Fördelen med att utföra intervjuer i grupp är tidsaspekten, fler enkäter kan samlas in under jämförelsevis kortare tid (storleken på grupperna har varit mellan 3-25 per tillfälle beroende på var enkäterna samlades in). Nackdelen är att risken för internt bortfall i enkäten blir större eftersom vi inte har kunnat fylla i enkäten tillsammans med alla respondenter under hela tiden de fyllt i den. I en idealsituation hade det förstås varit att föredra en datainsamlingsprocess där varje respondent fick samma möjligheter till hjälp av oss assistenter. Tidsbristen hade kunnat underlättas med ett mer genomgående förarbete vad gäller kontaktskapande med relevanta verksamheter samt kunskapsinsamlande arbete om målgruppen. Den beräknade tiden för att utföra datainsamlingen var satt till ca sex månader, men då enkäten blev klar först i mars månad återstod bara tre månader att genomföra själva datainsamlingen. Även restid ska beräknas in i hur länge arbetet med datainsamlingen möjligen kan ta. För att besöka informanter i andra städer i Skåne än Malmö och informanter i Sjuhäradsbygden tog mycket tid i anspråk. Till vissa större skolor fick vi åka tillbaka ett par gånger. Något annat som vi såg under enkätinsamlingen var att kvinnorna vid ett flertal tillfällen uppmuntrade varandra att besvara så många frågor som möjligt och att de poängterade vikten av att besvara enkätfrågorna ärligt. Vid något tillfälle ledde sådana samtal till att informanten i fråga överhuvudtaget ville besvarade en enkätfråga, vilken de kanske hade hoppat över om de inte hade blivit uppmuntrade. Vid andra tillfällen ledde det till att informanten uppgav ett mer detaljerat svar än de annars hade uppgett. Utöver dessa fördelar finns det även nackdelar med att bli uppmuntrad till att besvara en enkätfråga. Uppmuntran kan lätt utvecklas till att någon känner sig tvingad att besvara en fråga som de egentligen inte känner sig bekväma med att besvara. Under gruppbaserade intervjuer, särskilt med mindre grupper om två personer upp till 10 personer, då informanterna har haft god uppsikt över rummet som intervjuerna utfördes i, har det varit svårt att undvika att informanterna hör varandras muntliga svar, frågor som ställdes till oss assistenter eller diskussioner som skedde mellan delar av gruppen. Under de gruppbaserade intervjuerna med fler än tio personer var det svårare för deltagarna att hålla kolla på allt som skedde och sades i rummet och därför kunde insynen i varandras processer med enkäten undvikas till högre grad. Å andra sidan var ofta de mindre grupperna, där man hade mer insyn i varandras process, att föredra då vi som assistenter kunde ge var och en informant mer hjälp om de skulle behöva den. 2. Enkäten I regel uppfattades enkäten som ganska svårförstådd bland informanterna fastän en majoritet hade grundläggande skriv- och läskunskaper i somaliska. Den språkliga nivån enkäten var skriven på var således ganska hög sett i relation till målgruppens skriv- och läskunskaper. Därtill, angående metodvalet enkätundersökning, har målgruppen, jämfört med befolkningen i Sverige i stort, relativt mindre erfarenhet av att fylla i enkäter. Frågor med många följdfrågor, frågor där svar ska anges i en skala och frågor där den somaliska översättningen antingen hade en hög grad av regional påverkan eller helt enkelt en felaktig översättning, uppfattades av oss assistenter, som extra svåra för informanterna att besvara. Ibland låg även problemet i översättningsmomentet på ett annat sätt än att enkäten hade för hög språklig nivå t.ex. där en fråga var direktöversatt från svenska till somaliska, utan att ta hänsyn till att det på somaliska finns ett annat sätt att uttrycka samma sak. En enkätfråga kan alltså vara, språkligt sett, korrekt översatt men låta ovan i informanternas öron. Översättningen har alltså saknat en nyans av talspråk som hade kunnat förbättra informanternas förståelse av enkätfrågorna, särskilt vid de tillfällen där enkätfrågorna lästes upp för en informant som saknade skriv- och läskunskap.
3 Enkäten i sig har också uppfattats som för lång och vid ett antal tillfällen har vi fått avbryta en respondents ifyllandeprocess på grund av trötthet eller för att den tid vi fick tilldelat av skolan eller verksamheten vi befann oss på helt enkelt tog slut. Vi avbröt då för att komma tillbaka när tillfälle gavs igen. Det finns enkätfrågor som tydliggör ett kulturellt avstånd mellan den svenska och den somaliska kulturen. I regel präglas den somaliska kulturen till högre grad av konservatism vad gäller frågor kring sex och samlevnad, ett faktum som i intervjusituationen främst tydliggjordes när intervjuer utfördes i grupp. En anledning till detta kan vara att personer ur målgruppen var försiktiga med sina svar på dessa frågor när de var omgärdade av sina landskvinnor. I vilken omfattning omständigheterna kring ifyllandet av enkäten (gruppintervju gentemot individuell intervju) påverkade deras svar kan man bara spekulera i. En intressant observation var att äldre kvinnor utmärkte sig som mindre nervösa vad gällde besvarandet av frågor kring sex och samlevnad än sina yngre motsvarigheter. Frågorna som rörde khat, alkohol och tobak ledde till reaktioner bland informanterna. Några informanter besvarade att de använde tobak, medan ingen sade sig använda khat eller dricka alkohol. Samtidigt vet vi, som genomfört datainsamlingen, att det finns kvinnor i målgruppen som, mer eller mindre, nyttjar båda eller en av substanserna. Därför bör man betänka möjligheten att informanterna av olika anledningar inte känt sig bekväma med att besvara dessa frågor. Möjliga anledningar är att det inom den somaliska kulturen, även om somaliska män i högre grad använder eller missbrukar khat, finns en stigmatisering mot kvinnor som använder substanser med berusningseffekt, och det finns ett religiöst förbud. Om denna fråga avsiktligt besvarades nekande kan även kopplas ihop till de gruppbaserade intervjuerna, där risken finns att någon annan ser enkätsvaren. Dock, vid de individuella intervjuerna har ingen respondent uppgett att de nyttjar alkohol och/eller khat. Många informanter har ifrågasatt i vilken utsträckning deltagandet i undersökningen är till deras gagn. De flesta hade funderingar kring Hur hjälper detta mig? Kommer jag kunna få en egen bostad/jobb/praktik/bättre ekonomi efter att jag deltagit i enkätundersökningen? Den direkta nyttan som respondenterna kan komma att uppleva beror på om de kommer att omfattas av framtida insatser, riktade till målgruppen, som projektet kommer att ta fram. I samband med att frågan tagits upp har vi som assistenter besvarat frågan genom att belysa att även om de inte kommer att omfattas av de framtida insatserna, bidrar de genom sitt deltagande till ökad kunskap om somaliska kvinnor i stort, kunskap som sedan kan användas för att genomföra andra projekt, politiska insatser etc. Mot bakgrund av den positiva attityd gentemot SFI som informanterna uppvisat i sina enkätsvar är det intressant att notera att många uttryckt att de upplever att de hålls kvar i SFI. I dessa fall har somaliskorna belyst att andra icke-somalier i samma kurs får gå vidare till högre SFI-nivåer, trots att de själv inte upplever sig vara på en lägre nivå. Denna oro kan kopplas ihop med deras oro vad gäller möjligheterna för dem i framtiden. Ofta tog kvinnorna upp, både informanter som intervjuades enskilt och informanter som intervjuades i grupp, att även om de avslutade SFI, så skulle det inte finnas något substantiellt för dem att sysselsätta sig med längre fram. Det vill säga, både under SFI-perioden och efter SFI upplever en del av målgruppen att de endast sätts i en viss sysselsättning för att de ska sysselsättas i nuet. Inte för att det ska leda till något riktigt i framtiden. Samtidigt upplevde vi assistenter att SFI och att lära sig svenska sågs som viktigt rent generellt när de besvarade frågor om detta i enkäten. Inom området kost och fysisk aktivitet ställs frågor om vikt och längd då BMI är en indikator på området. Till en början fick respondenterna själv uppge hur mycket de vägde och hur långa de var.
4 Men eftersom alla respondenter inte alltid visste och ibland fick göra en uppskattning, köpte vi ett måttband och en våg för att istället mäta och väga de respondenter som gick med på det. Det var många respondenter som uppskattade att få en uppdatering av deras längd och vikt, det blev en välkommen paus att ställa sig upp och bli vägd och mätt och vi kunde samtidigt ta fram mer verklighetstrogna BMI-värden. Det hade förstås varit att föredra om vi kunde ha använt våg och måttband från början. Enskilda enkätfrågor har också gett upphov till mer problematik än andra. Nedan följer kommentarer kring tre enkätfrågor som har utmärkt sig av olika anledningar. Fråga 37 saknar, till synes på grund av ett misstag i översättningen, ett av svarsalternativen på somaliska. Frågan lyder: Har du de senaste veckorna känt dig olycklig och nedstämd?. Svarsalternativen i den svenska enkäten gör det möjligt för en respondent att svara nekande på den frågan genom att välja svarsalternativet Inte alls. I den somaliska enkäten saknas detta alternativet och de erbjudna svarsalternativen är Bättre än vanligt, Som vanligt, Sämre än vanligt samt Mycket sämre än vanligt, vilket har gjort det svårt för de respondenter som har velat svara att de Inte alls har känt sig olyckliga eller nedstämda de senaste veckorna. Med största sannolikhet beror det saknade svarsalternativet på problem vid återöversättningen av den somaliska enkäten. De flesta respondenter kan ha löst problemet genom att besvara frågan antingen genom att välja Bättre än vanligt eller Som vanligt för att belysa avsaknaden eller avstannandet av olycklighet och nedstämdhet under de senaste veckorna. En annan fråga som genomgående var svår för respondenterna att besvara var fråga 87. Frågan ber respondenten ta ställning till fyra olika påståenden och språkligt sett är frågan ställd korrekt, såväl på svenska som på somaliska, men den har varit svår för många deltagare att få grepp om formuleringarna. Frågan lyder: Ta ställning till följande påståenden: 1) De flesta människor skulle utnyttja dig om de fick chansen, 2) De flesta människor försöker i grunden vara rättvisa, 3) Man kan lita på de flesta människor, 4) Man kan inte vara nog försiktig när man har med andra människor att göra. Man kan sedan ta ställning till påståendena genom att välja mellan svarsalternativen Håller inte alls med, Håller inte med, Håller med och Håller med fullständigt. Vi misstänker att problemen med att besvara fråga 87 beror på den är relativt hypotetisk och att den är den första i en rad efterföljande frågor om tillit som är av mer abstrakt natur. Respondenterna kan uppfatta frågan som lite out of place när den ställs direkt efter en rad frågor som är mer konkreta. Av liknande anledningar upplevde en del av respondenterna svårigheter med att besvara fråga 78 och 79, både före och efter dessa frågor är frågorna mer konkreta. Därtill har båda dessa enkätfrågor ett element av framtidstänkande. Med hjälp av fråga 78 vill vi ha reda på i vilken grad målgruppen tror att de kan påverka sin hälsa. Om de själv kan påverka sin egen hälsa eller om de anser att de inte kan påverka den. Fråga 79 avser att ta reda på om målgruppen tror att deras nuvarande levnadsvanor vad avser Vikt, Matvanor, Motionsvanor, Tobaksvanor, Katanvändning och Alkoholvanor påverkar deras framtida hälsa. På grund av den relativt höga graden av religiositet inom målgruppen är det relativt många respondenter som tänker att frågor om framtida hälsa snarare ligger i händerna på Gud än dem själv. 3. Mottagande, citat och tankar från målgruppen och service providers I denna del av fältanteckningarna tar vi upp sådant som vi mött och hört, både negativt och positivt, i samband med datainsamlingen. Här presenteras både citat samt resonemang kring hur man upplever sin vardag, hur det är att som somalisk kvinna komma till Sverige och hur tjänstemän eller service providers har uttalat sig om målgruppen och studien.
3.1 Mottagande En stark majoritet av de somaliska kvinnor som deltagit i ett informationsmöte angående projektet eller på annat sätt kommit att få information om projektet, har varit positiva till att delta. En del har blivit övertygade om att delta, eftersom de anser att majoritetssamhället saknar kunskap om somaliska kvinnor i Sverige, andra har uttryckt att de vill hjälpa oss assistenter, eftersom vi själva är två svensk-somaliska kvinnor. En liten del av de kvinnor vi har träffat och gett information om HELMI har valt att avstå från att medverka. Anledningarna har varit olika. Ett par personer hade tidsbrist, exempelvis om vi var på en SFI-skola och kvinnorna inte ville missa sin lektion, andra upplevde en projekttrötthet och ansåg att HELMI, likt andra projekt, inte skulle bidra till något. Dock upplevde vi det som om det informella mötet ändå uppskattades, då vi visade intresse för dem och deras tankar. Vi kan inte betona nog vikten av de informella mötena, då ett kunskapsutbyte och dialog öppnar upp luckor som kan vara till fördel för forskningsarbetet. 5 3.2 Ekonomiska faktorer Vem är det som bestämmer hushållsekonomin, kvinnorna eller myndigheterna? Många av de kvinnor vi mött under enkätundersökningen samt under informationsmöten visar sig vara stressade över ekonomin. Många av de kvinnor vi mött skulle inte gå till sjukvården om de inte blev riktigt sjuka (psykiskt som fysiskt), den anledningen de uppger är i stort sett densamma. Att pengarna dras in, att deras låga månadsinkomst blir ännu mindre och steget från att äta eller gå hungrig, ha tak över huvudet eller inte är hårfin. Det finns också andra faktorer som bristande tillit, dåligt bemötande som resulterar i att kvinnorna inte söker den vård de behöver. Andra faktorer som har kommit upp är att de inte känner att läkaren gör tillräckligt för att hjälpa dem, drick bara vatten, är en fras de inte är van vid. Vidare har många av kvinnorna i målgruppen barn som befinner sig i Somalia eller i ett grannland, vilka de skickar pengar till för att ge dem möjligheten att kunna inhandla det mest grundläggande. Maktrelationerna mellan kvinnan och en myndighetsperson är påtaglig och båda är nog införstådda i dessa roller. Men vem uppmärksammar och tar ansvaret för konsekvenserna? Informanterna uttrycker att myndighetspersoner visar dem bristande hänsyn, de skulle aldrig behandla en ensamstående vit kvinna på det här sättet. Många har inte råd att köpa busskort och liknande, andra går i skolan i en ort och bor på en annan och har dessutom barn. Mellan skola och dagis, ska de även på olika möten med handläggare etc. Informanterna har uttryckt otillräcklighet vilket har bidragit till en väldigt stressig tillvaro för dem och deras barn. En känsla de har uttryckt är att släpper de inte allt de gör när de blir kallade så mister de pengarna, för att situationen oftast är så. För en ensamstående mamma utan trygghet och ett socialt nätverk blir det väldigt svårt och räcka till. När ska myndighetspersoner sluta se människor som brottslingar, tillit skapar tillit och inte v.v. De somaliska kvinnorna flydde till en början från en auktoritär regim och de senaste åren på grund av bristen på en regim. De önskade att slippa det i Sverige men rädslan är också levande här, bara att det uttrycker sig annorlunda.