Bättre Hållbar Skola. Ett arbetsmaterial för gymnasieskolor som vill utveckla sitt hållbarhetsarbete. Malin Roux och Åsa Helg

et llbarh hå sa och i v t t ä ör r f Elever Bättre Hållbar Skola Ett arbetsmaterial för gymnasieskolor som vill utveckla sitt hållbarhetsarbete Malin Roux och Åsa Helg 1

Hållbar utveckling Någonting för er skola? Ni har säkert hört många gånger att vi som lever nu måste ta ansvar för vår jord och inte äventyra kommande generationers livsvillkor. Många gånger får vi frågan»vad kan jag som privatperson göra? Kan jag verkligen göra någon skillnad?«vårt svar är att alla kan bidra på något sätt. Som individ, företag, kommun eller skola kan vi alla göra en insats. Frågan är så klart avgörande för vår framtid. Men vi vinner också alla på att göra det som behövs för att ta viktiga steg framåt. Arbetar vi på ett bra sätt mot mobbning och trakasserier? Väljer vi miljövänliga alternativ när vi gör våra inköp? Är vi resurs- och energisnåla? Är skolmaten god och hälsosam? Lever vi enligt vår värdegrund? Har vi fräscha toaletter och trevliga lokaler? Samarbetar vi med idéburna organisationer som Faktum, Röda Korset m.fl.? Kanske står ni inför en uppstart av ert hållbarhetsarbete? Eller så har ni redan arbetat med dessa frågor en längre tid. Oavsett vilket går det alltid att göra mer och bättre. Och det behöver inte vara så svårt. Vill ni vara med och skapa er drömskola samtidigt som ni bidrar till en bättre värld, håll till godo. Här kommer lite hjälp på vägen i form av ett arbetsmaterial för en bättre hållbar skola. Lycka till! Åsa Helg och Malin Roux 2012-05-14 (001) 2

hållbar skola En introduktion Arbetsmaterialet är uppdelat i två delar. Den teoretiska delen ger en kort introduktion till begreppen hållbar utveckling och CSR, och vilka faktorer som kan vara drivande i arbetet. Arbetsdelen fungerar som ett stöd för att kartlägga den egna skolans hållbarhetsarbete, att identifiera styrkor och förbättringsområden och göra en handlingsplan för det fortsatta arbetet. Arbetsdelen innehåller föl jande områden Värdegrund Likabehandling & Mångfald Jämställdhet Arbetsförhållanden/arbetsmiljö Hälsa & Livsstil Miljö Samhällsengagemang Varje avsnitt inleds med en förklaring av områdets betydelse. För att ytterligare öka förståelsen följer sedan ett antal frågeställningar inom varje område. 3

TEORIDEL CSR med sikte på en hållbar utveckling Ett färskt koncept med långa anor Corporate Social Responsibility (CSR) är ett relativt nytt begrepp som brukar förklaras som företags och organisationers sociala ansvar. Att det är viktigt att känna ansvar för och stå på god fot med det omgivande samhället är däremot ingen nyhet. Vi föredrar organisationer som vi kan lita på och som visar omtanke. För verksamheter som är beroende av sin omgivning är det viktigt att bygga upp ett förtroendekapital. Det sker genom att man agerar som god medborgare. Märkvärdigare än så behöver det inte vara. Under den svenska industrialiseringen införde ansvarsfulla företag välfärdsinitiativ för sina anställda, som daghem, badhus och bibliotek för att möta medarbetarnas behov. Begreppet CSR har under senare tid dykt upp för att beskriva ökade krav på verksamheters sociala ansvar, krav som i en första fas riktades mot de stora västerländska bolagen med produktion i fattigare delar av världen. Idag har idén om CSR och socialt ansvar spridits till en rad olika samhällsaktörer. Det gäller även skolor, universitet och andra offentliga verksamheter. Många företag och organisationer har numera en utarbetad policy som reglerar det egna ansvaret och verksamhetens CSR-arbete. CSR och dess framväxt Innebörden av CSR är att organisationer arbetar med att ta miljömässigt och socialt ansvar i sina verksamheter. Den sociala dimensionen har sitt ursprung i normer kring de mänskliga rättigheterna. Efter andra världskrigets förödelse enades FN om den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna år 1948. 1 Dessa riktlinjer följdes av ILOs 2 deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet (Declaration on Fundamental Principles at Work) år 1972. CSR-konceptet dök upp under 1960-talet bland internationella företag, framförallt amerikanska. De var måna om att utveckla goda relationer med sina olika intressentgrupper för att rättfärdiga sina positioner på nya marknader. 1 www.unchr.ch/udhr/lang/swd.htm 2 Internationella arbetsorganisationen (ILO) är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. ILO har som grundläggande mål att bekämpa fattigdom och befrämja social rättvisa. 4

Under de senaste decennierna när CSR-rörelsen växt fram har miljöfrågorna stått i fokus. Viktiga riktlinjer skapades år 1972 då FN genomförde ett möte i Sverige om den globala miljösituationen, till vilket regeringar från hela världen var inbjudna. The Earth Summit i Rio de Janeiro 1992 var början till ett nytt skede i utvecklingen av CSR. Näringslivet bidrog nu till dialogen kring miljö, ekonomi och sociala frågor en ny inriktning som bland annat manifesterades genom bildandet av the Business Council for Sustainable Development (BCSD). 3 I mitten av 1980-talet togs ytterligare ett FN-initiativ (Brundtlandkommissionen), som 1992 resulterade i Rio-deklarationen Agenda 21. Det var nu som begreppet Hållbar utveckling myntades. I Brundtlandrapporten finns följande definition: En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Hållbarhetsbegreppet understryker alltså en strävan att agera på ett långsiktigt hållbart sätt. Det finns idag flera olika definitioner av begreppet CSR. En av de mest använda är EU:s definition.» ett begrepp som innebär att företagen på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lagen föreskriver.«och EFQM4 definierar CSR på följande sätt:» CSR belyser ett antal grundläggande värderingar som organisationer förväntas ta i beaktande och återspegla i sitt agerande. CSR handlar om att visa respekt för mänskliga rättigheter, att medarbetare, kunder och leverantörer behandlas på ett rättvist sätt, att vara en god samhällsmedborgare samt att värna om miljön. Dessa grundläggande värderingar bör inte enbart ses ur ett etiskt och moraliskt perspektiv som en del av organisationens värderingar och ledningsfilosofi, utan som de främsta drivkrafterna för att säkerställa att samhället tillåter organisationer att verka och överleva på lång sikt. På detta sätt kan samhället dra nytta av organisationers verksamhet och beteende.«csr-regler CSR handlar med andra ord om frivilliga regler. Samtidigt kan ILOs kärnkonventioner anses vara det närmaste en internationell lagstiftning om arbetsrätt som existerar. Oberoende av om ett land har en jämställdhetslagstiftning, eller annan diskrimineringslagstiftning, så föreskriver internationellt erkända normer att diskriminering inte ska förekomma anställda ska få lika möjligheter och behandling. Det är bara ett exempel på den sociala dimensionen av CSR. 3 www.wbcsd.ch 4 The European Foundation for Quality Management (EFQM) är en medlemsbaserad organisation, som startades 1998 med visionen att bli den drivande kraften för hållbar utveckling och ökad tillväxt. 5

Global Compact m.fl. Ett viktigt dokument för företag och organisationer att förhålla sig till är Global Compact, som sammanfattar de centrala delarna av den sociala och miljömässiga dimensionen av CSR. FN:s tidigare generalsekreterare, Kofi Annan, uppmanade i sitt tal på the World Economic Forum i Davos 1999 företag och nationer att anamma och följa globalt antagna principer för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och miljöskydd. 2002 lanserades begreppet Global Compact. 5 Initiativet kräver att företag ger respekt för och stödjer mänskliga rättigheter, avskaffar alla former av barnarbete och bidrar till att möta de ekologiska utmaningarna. Även OECD:s riktlinjer, som 40 regeringar enats om, är ett centralt dokument med sina gemensamma rekommendationer till företag 6. ISO 26000 7 har nyligen lanserats som ISO-standard med riktlinjer för socialt ansvarstagande. Den ger vägledning för organisationer men är ingen certifiering. Tre dimensioner Hållbarhet brukar delas in i dimensionerna miljömässig, ekonomisk och social (»People planet and profit«8 ). Ekonomisk hållbarhet och ansvarstagande handlar i grunden om organisationens långsiktiga ekonomiska resultat. Det sociala perspektivet har inte utvecklats lika snabbt som de miljömässiga och ekonomiska perspektiven i organisationer, även om det finns ett flertal riktlinjer. För ett företag, en organisation eller ett hushåll handlar det om att förstå sin omvärld och vilka krav som ställs för att minska social och miljömässig påverkan. Sammanfattningsvis är den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948, Agenda 21 och ILOs kärnkonventioner samt OECDs riktlinjer för internationella företag centrala referenser i CSR-utvecklingen. Många andra mer branschinriktade initiativ hänvisar till dessa internationella spelregler som ju sammanfattas i Global Compact. Som skola handlar det om att se vilka delar av dessa riktlinjer/regler som skolan berörs av och som man kan använda i sin dagliga verksamhet för att bidra till en hållbar utveckling. 5 www.unchr.se/se/how_i_can_help/global_compact.htm 6 www.oecd.org 7 www.iso.org 8 People, planet och profit är ett sätt att beskriva de tre dimensionerna, som också används för att visa resultat inom miljöoch sociala frågor utöver ekonomiskt resultat i konceptet Triple Bottom Line (TBL) som lanserats av Johan Elkington. 6

Goda skäl at t arbeta med CSR Kunder/brukare, samarbetsparter och andra intressenter ställer idag större krav än tidigare. Det gäller också inom skolan. Att organisationer tar mer ansvar i samhället går hand i hand med att verksamheten blir mer framgångsrik och får bättre anseende. Det finns många goda skäl att arbeta med hållbarhetsfrågor. Ett seriöst hållbarhetsarbete ger ökad effektivitet, bättre resursanvändning, bättre miljö, god anda och arbetsmiljö, ökad jämlikhet, mångfald och jämställdhet samt nöjdare medarbetare och elever. Kort och gott kombineras samhällsnyttan med nytta för skolan, eleverna och medarbetarna. Alla tjänar på det! 7

Arbetsdel Så här gör ni: 1. Planera för arbetet Innan ni börjar arbeta med materialet kan det vara bra att planera och organisera för arbetet. Utse gärna en projektledare som kan fungera som samordnare och pådrivare. Besluta om vilka som ska delta i arbetsgruppen. En blandad grupp med ledning, lärare, elever och eventuellt andra intressenter rekommenderas. Kartläggningen kommer att resultera i många idéer till förbättring, så planera för genomförande och avsätt tid och resurser. 2. Samla in fakta identifiera styrkor och förbättringsområden Arbetsmaterialet bygger på idén att arbetsgruppen arbetar med ett område i taget. Under rubriken»att diskutera«ställs ett antal frågor och vi rekommenderar att gruppens medlemmar läser och tänker igenom texten enskilt innan diskussionen börjar. Tanken är att gruppen därefter för en öppen dialog om nuläget och vilka förbättringsmöjligheter som finns. För att skapa en bild över hur långt ni har kommit i ert eget arbete finns det under varje område tre symboler med rubriken»var befinner vi oss?«. Kryssa för den symbol som bäst beskriver nuläget. Nedan ser ni en beskrivning av vad de olika symbolerna står för. VAR BEFINNER VI OSS IDAG? Vi har inte påbörjat vårt arbete. Vi har kommit en bit på vägen men har en del kvar. Vi gör ett grundligt och framgångsrikt arbete och förbättrar oss hela tiden. 8

3. Gör en handlingsplan När genomgången och datainsamlingen är klar och förbättringsområden tagits fram för samtliga områden är det dags att göra en tillbakablick och fundera över vilka åtgärder som bör tas med i en handlingsplan för det fortsatta arbetet. Vilka aktiviteter är kritiska för att nå framgång i hållbarhetsarbetet? Hur mycket tid och resurser finns avsatta för hållbarhetsarbetet? Den tid det tar att utföra arbetet kan variera. Vissa delar kan ta mindre tid, medan andra kan kräva flera möten. Låt arbetet ta den tid som krävs, men bestäm alltid en tidpunkt när resultatet ska redovisas för ansvariga. Med hjälp av vägledningsmaterialet är det vår förhoppning att ni ska skapa ett engagemang och få ett faktaunderlag för det fortsatta hållbarhetsarbetet på er skola. Några frågor före start Vad lägger vi i begreppen hållbar utveckling och/eller CSR och vad innebär det att arbeta med hållbar utveckling för vår skola? Varför är det viktigt för oss att arbeta med hållbar utveckling och CSR? Hur hållbar är vår skola om tre år vad ska vi ha gjort då? 9

CSR-områden Med utgångspunkt i olika CSR-regler/riktlinjer för socialt ansvar och principer för hållbar utveckling har vi valt ut några viktiga hållbarhetsområden. Värdegrund Likabehandling & mångfald Jämställdhet Arbetsförhållanden/arbetsmiljö Hälsa & livsstil Miljö Samhällsengagemang 10

Värdegrund En väl förankrad värdegrund och etiska riktlinjer är viktiga rättesnören för alla organisationer. Det hjälper både organisationen och den enskilda individen. Skolan har en värdegrund som vägleder arbetet. I den nya skolplanen står bland annat att:»var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.«människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Att diskutera Har vi en plan för vår skolas värdegrundsarbete? Hur väl kommunicerad och förankrad är denna internt och externt? Hur engagerar och involverar vi medarbetare, lärare, föräldrar och andra intressenter i vårt värdegrundsarbete? Hur arbetar vi med området värdegrund i vår undervisning? Är vår värdegrund levande och följs upp? Har uppföljningen av värdegrundsarbetet lett till förbättringar? 11

Vad gör vi bra idag? Vad kan vi göra bättre? VAR BEFINNER VI OSS IDAG? 12

Likabehandling & mångfald Att arbeta med mångfald och likabehandling innebär att värdera och ta tillvara mångfalden bland skolans medarbetare, elever, föräldrar och andra intressenter. Det handlar om att skapa en skola som gör det möjligt för alla, oavsett bakgrund, att medverka med sin fulla potential. Det handlar om att skapa en skola som präglas av respekt och som är fri från diskriminering, kränkande behandling och all form av mobbning. Genom att arbeta med likabehandling och med att främja mångfalden förbättras också skolans förmåga att rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Mångfalden skapar förutsättningar för ökad kreativitet och fler perspektiv där alla ges möjlighet att bidra. Att diskutera Hur hanterar vi vårt likabehandlingsarbete/mångfaldsarbete idag? Hur arbetar vi för att öka mångfalden bland lärare och elever? Hur arbetar vi för ökad trygghet i skolan? Hur involverar vi lärare, elever och andra intressenter i arbetet? Hur arbetar vi med tillgänglighet? Har vi en likabehandlingsplan/mångfaldsplan som är kommunicerad och förankrad? Hur arbetar vi med likabehandling & mångfald i vår undervisning? Hur följer vi upp vårt likabehandlingsarbete/mångfaldsarbete? Har uppföljningen av likabehandlingsarbetet lett till förbättringar? 13

Vad gör vi bra idag? Vad kan vi göra bättre? VAR BEFINNER VI OSS IDAG? 14

Jämställdhet Jämställdhet handlar exempelvis om vem som får utrymme, inflytande, resurser och makt på arbetsplatser, i organisationer och i skolan. Att se över traditionella normer och vanor kan vara en lösning. Att göra som vanligt och som man alltid gjort medför ofta att obalansen mellan könen finns kvar. Mer och mer arbetar organisationer därför med ett kritiskt tänkande om manligt/kvinnligt. I skolan kan jämställdhetsarbetet bland annat fokusera på frågor om stereotyper, sexualitet och samlevnad, självförtroende och hedersrelaterad problematik. Att diskutera Hur hanterar vi vårt jämställdhetsarbete? Hur hänger vårt jämställdhetsarbete ihop med vårt likabehandlingsoch mångfaldsarbete? Hur involverar vi lärare, elever och andra intressenter i arbetet? Hur bedriver vi ett aktivt normkritiskt arbete för att främja likabehandling av flickor och pojkar? Har vi en jämställdhetsplan som är kommunicerad och förankrad? Hur arbetar vi med området jämställdhet i vår undervisning? Hur följer vi upp vårt jämställdhetsarbete? Har uppföljningen av jämställdhetsarbetet lett till förbättringar? Vad gör vi bra idag? Vad kan vi göra bättre? VAR BEFINNER VI OSS IDAG? 15

Arbetsförhållanden & arbetsmiljö En god arbetsmiljö består av flera delar, Förutom att förhindra olyckor omfattar den trivsel och god organisationskultur. En bra arbetsmiljö och goda arbetsförhållanden är positivt för hela skolan och kan också bidra till bättre kvalitet. Arbetsmiljöarbete handlar om den fysiska miljön (t.ex. bra lokaler och fräscha toaletter), hur väl arbetet är organiserat och hur kommunikationen fungerar mellan ledning, lärare och elever. Att diskutera Hur bedriver vi vårt arbetsmiljöarbete idag? Hur involverar vi lärare och elever i arbetet för en bättre arbetsmiljö och för bättre arbetsförhållanden? Har vi rutiner så att lärare och elever vid behov kan lämna klagomål och förslag på förbättringar när det gäller arbetsmiljö och arbetsklimat? Hur arbetar vi med området arbetsmiljö och arbetsförhållanden i vår undervisning? Hur följer vi upp vårt arbetsmiljöarbete? Har uppföljningen av arbetsmiljöarbetet lett till förbättringar? Vad gör vi bra idag? Vad kan vi göra bättre? VAR BEFINNER VI OSS IDAG? 16

Hälsa & livsstil Att arbeta hälsofrämjande handlar om att aktivt stärka elevernas och medarbetarnas psykiska och fysiska hälsa. Exempel på aktiviteter kan vara att främja sunda matvanor, motion och balans mellan återhämtning och aktiviteter. Andra mål är att utveckla den sociala kompetensen och bidra till en god självkänsla hos alla elever. Allt för att främja en sund, stressfri och hälsosam livsstil hos såväl medarbetare som elever. Att diskutera Hur bedriver vi vårt hälsofrämjande arbete idag? Hur arbetar vi för att förebygga sjukfrånvaro hos såväl medarbetare som elever? Hur arbetar vi för att främja balans mellan skoldagen och fritiden? Hur involveras elever, lärare och andra intressenter i det hälsofrämjande arbetet? Hur arbetar vi med området hälsa & livsstil i vår undervisning? Hur följer vi upp vårt hälsofrämjande arbete? Har uppföljningen av vårt hälsofrämjande arbete lett till förbättringar? Vad gör vi bra idag? Vad kan vi göra bättre? VAR BEFINNER VI OSS IDAG? 17

Miljö Att arbeta för en bättre miljö handlar idag om vår sammantagna påverkan på planeten jorden.»ekologiska fotavtryck«är ett sätt att mäta resursförbrukning och avfallsproduktion för en individ, organisation eller ett land. För organisationer handlar det om att reducera negativ miljöpåverkan och att välja de bästa miljöalternativen så gott man kan. Energi- och klimatåtgärder är viktiga delar av miljöarbetet. Här finns stora besparingar att göra för organisationer som arbetar med minskad resurs- och energiförbrukning. Att diskutera Hur kartlägger vi vår energianvändning? Har vi en plan för en effektivare och mer hållbar uppvärmning (exempelvis miljömärkt el, energisnål belysning, rutiner eller automatik för att stänga av datorer och släcka ljus när vi lämnar skolan)? Har vi kontroll på vår avfallsmängd och hur arbetar vi aktivt för att minska vårt avfall? Har vi rutiner för hur vi ska identifiera/hantera farligt avfall och farliga kemikalier (transport till återvinningscentral)? Väljer vi produkter med minsta möjliga miljöpåverkan (t.ex. miljömärkt papper, second-hand)? I vilken utsträckning köper vi krav- och rättvisemärkta/närproducerade produkter? Hur involveras elever, lärare och andra intressenter i miljöarbetet? Hur arbetar vi med området miljö i vår undervisning? Hur följer vi upp vårt miljöarbete? Har uppföljningen av vårt miljöarbete lett till förbättringar? 18

Vad gör vi bra idag? Vad kan vi göra bättre? VAR BEFINNER VI OSS IDAG? 19

Samhällsengagemang Alla verksamheter oavsett storlek och inriktning har möjlighet att engagera sig i samhällets utveckling, lokalt och/eller globalt. Det kan handla om allt från donationer till att medarbetare och elever deltar i samhällsengagerat arbete. Vilka behov finns i vårt närsamhälle och hur kan vi som skola bidra lokalt och globalt? Att diskutera Hur uppmuntrar vi och gör det möjligt för elever och medarbetare att delta i och bidra till samhällsförbättrande initiativ och projekt? Hur samarbetar vi med idéburen verksamhet (lokalt/globalt)? Tar vi emot praktikanter som står långt ifrån arbetsmarknaden? Skänker vi produkter som vi inte behöver så de kommer till användning för andra? Hur involveras elever, lärare och andra intressenter i samhällsengagerat arbete? Hur arbetar vi med området samhällsengagemang i vår undervisning? Hur följer vi upp vårt samhällsengagemang? Har uppföljningen av vårt samhällsengagemang lett till förbättringar? 20

Vad gör vi bra idag? Vad kan vi göra bättre? VAR BEFINNER VI OSS IDAG? 21

Nästa steg Prioritera förbättringsområden och upprätta en handlingsplan När ni har gjort faktainsamlingen och tagit fram förbättringsmöjligheter för samtliga områden är det dags att göra en tillbakablick och fundera över vilka mål och åtgärder som bör tas med i en handlingsplan för det fortsatta hållbarhetsarbetet. Vilka mål och aktiviteter är kritiska för att nå framgång i arbetet? För att skapa en helhetsbild kan det vara bra att i er handlingsplan förutom mål och aktiviteter även inkludera vision, policy, definition, budget och hur ni kommer att följa upp hållbarhetsarbetet. Handlingsplan för hållbarhetsarbetet Så här vill vi se ut i framtiden vår vision Det här innebär hållbar utveckling och CSR för oss Det här är budget, tidsram och ansvarsfördelning Det här är våra mål och aktiviteter 22

EXEMPEL Nedan finner ni en matris för en handlingsplan för ert fortsatta arbete. Mål: Vi ska minska vår skolas energiförbrukning med 10 % under år 2012. Aktivitet Ansvarig för genomförande Tidpunkt för genomförande Metod uppföljning Ansvarig för uppföljning Tidpunkt för uppföljning Byta ut samtliga lampor Helen Johansson Maj sept 2011 För- och eftermätning av elförbrukning Klas Andersson Okt 2011 Osv! och Kom ihåg. Försäkra er om att handlingsplanen förankras kommuniceras till alla berörda. För mer information Har ni frågor eller vill ha stöd i ert arbete, kontakta oss gärna. Lycka till med arbetet! Malin Roux Åsa Helg Tel: 070 747 41 87 Tel: 070 668 18 84 E-post: malin@butterfly.se E-post: asa.helg@glaglazo.se 23

Gränslöst är ett projekt med syfte att höja medvetenheten om mänskliga rättigheter och hållbar utveckling hos gymnasielever och lärare. Projektet finansieras av Allmänna Arvsfonden. Projektägare är Företagarna i Göteborg i samverkan med Föreningen CSR Västsverige, Kakbanken, Ung Företagsamhet och Världskulturmuseet. Skolor som varit med i projektet är: Angeredsgymnasiet, Aranäsgymnasiet, Globala gymnasiet, Schillerska gymnasiet och Strömkullegymnasiet FORM BRANDWORK FOTO ELLA FORSSLING