Teori och praktik kring barnrösten Anita McAllister, med dr programansvarig, Logopedutbildningen Linköpings Universitet
Innehåll Varför studera barnröst? Historik Könsskillnader Behandlingsresultat Vad pågår nu? Framtiden? Kaffepaus Praktiska övningar
Varför behöver vi undersöka barns röster? 1.Vi vet mindre om barns än om vuxnas röster 2.Vår kunskap om barns röster har i huvudsak baserats på vuxna röster - och då främst vuxna män
Varför behöver vi undersöka barns röster? 3. Vi vet från tidigare studier av anatomi och fysiologi att barn inte är små versioner av vuxna 4. Ökad kunskap leder förhoppningsvis till tidigare identifikation av avvikelser och ökad medvetenhet om rösten 5. och förbättrat omhändertagande av röstproblem när, hur bör vi agera
Röst Sångröst Talröst Exceptionella användare Normala användare Brummare Normal Avvikande Funktionella avvikelser Organiska avvikelser
Historik Röstproblem - barnkör/gosskör Infektioner, sanitära förhållanden Målbrott Organiska förändringar, larynx, stämband Personlighet Röstbelastning Föroreningar
Historiska redskap
Barnkör/gosskör Tyska och Österrikiska körer Danska körsångare Omfång Dynamik Målbrott Wiener Sängerknaben
Orsaker till röstproblem Infektioner, sanitära förhållanden Buller röstbelastning Luftföroreningar Personlighet Kön
Kartläggning av heshet hos 10- åringar En studie av 285 10-åringar Sång och tal (N=63) Stämbandsstatus (N=60) Tonalt omfång och SPL (N=60) Bakgrundsfaktorer Personlighetsfaktorer
Kartläggning av förekomst av heshet 14 % 21 % 6 % 14 %
Heshetsprediktorer perceptuella parametrar Breathiness Roughness Hoarseness Hyperfunction Sederholm et al., 1993
Normala röster Tonalt omfång 5-6 år ca 24 st 10 år ca 24 st Vuxna ca 30 st Vuxna ca 32 st Dynamiskt omfång (db) Barn något mindre än vuxna Flickor ngt mindre än pojkar
Fonetogram 1 M Fonetogramdata, barn med normala röster och stmb status Flickor N=12, Pojkar N=11 95 90 M SPL @ 30 cm 85 80 75 70 Pojkar svag Flickor svag Pojkar stark Flickor stark 65 60 5 15 25 35 45 55 65 75 85 95 % av totala omfånget
Fonetogram 2
Personlighet - heshet Pratsam Utåtriktad högljudd Ledare - energiska Känsliga Mindre stabila Mer okoncentrerade i skolarbetet Pojkar Sederholm et al., 1995
Röstproblem - könsskillnader Före puberteten är heshet/röstproblem vanligare hos pojkar, (1:3 1:4) Efter puberteten är problemet vanligare hos flickor/kvinnor Orsak?
Fysiologisk och anatomisk utveckling Stämbanden är sladdrigare betydelse för lufttryck Ligamenten outvecklade Relationen broskdel/membranös del ca 1:1 Längd Barn Vuxna
Anatomi stämband, forts Mätningar av stämbandsläng beroende av hur/vad man mätt Hela stämbandet Membranös del Author(s) Vocal fold length (mm) Negus, 1962 3 Crelin, 1973 4-5 Kazarian, Sarkissian & Isaakian, 1978 (in Kent & Vorperian, 1995) 4.6 Tucker & Tucker, 1979 6-8 Hirano et al, 1983 2.5-3
Medel F0/ålder/membranös längd Hz 500 450 400 350 300 250 200 150 100 F0-utveckling M f0, pojkar M f0, flickor Fundamental frquency (Hz) 500 450 400 350 300 250 200 150 100 Fundamental frequency as a function of vocal fold membranous length, by age and sex (Titze, 1994, p180) 1 2 3 10 female 14 20 10 male 14 16 20 50 50 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Ålder 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 Membranous length (mm)
Slutningsmönster Efter, Södersten & Lindestad, 1990
Slutning hos 10-åringar, N=51 Fullständig slutning Ofullständig slutning Inspekterad slutning ej bed Layngoskopi /stroboskopi flickor Laryngoskopi /stroboskopi pojkar 7 15 0 4 18 7 Efter McAllister et al., 1994
Puberteten och röstförändringar Puberteten = stora förändringar i anatomin De manliga stämbanden växer 4-11mm (60%) De kvinliga stämbanden växer 1.5-4mm (34%) Åldern för puberteten varierar men infaller vanligen mellan 8-15 år (f) och 9.5-15 år (p)
Glottalt slutningingsmönster hos vuxna kvinnor Ofullständig slutning hos 80-86% av yngre kvinnor, Beiver & Bless 1989; Södersten & Lindestad, 1991 mfl A posterior glottal chink is a normal glottal finding in women
Organiska förändringar Knutor Polyp Cystor Medfödda missbildningar
Hur påverkas rösten? Mindre tonalt omfång Högre fonationströskeltryck Ökat luftläckage Mindre inslag av höga deltoner mindre klangfull
En [pa:] stavelse Subglottalt tryck Airflow Tid (ms)
Fyra glottala vibrationscykler
Könskillnader, aerodynamiska mått Subglottalt tryck var något högre hos pojkar AC flödet (stmb öppna) var signifikant högre hos pojkar DC flödet (glottalt luft läckage vid slutning) var signifikant högre hos pojkar
Röstbelastning Att vistas långa dagar i bullrig miljö; dagis, skola, fritids, lagsport mm Frekvensen prattid/dag Tempot Röstläget
Södersten m fl (2002) Inspelningsutrustning Mikrofoner DAT
Analysis Aura Automatisk detektion av barnens röster. Programmet delar signalen i två nya audiokanaler för fortsatt analys. Originalinspelning Self Background Extraheras SPL från Self respektive Background Granqvist, 2003
Allmänt Buller utgör ofta en stor belastning i arbetsmiljön. Förutom att buller kan orsaka hörselskada upplevs det ofta som störande. Dessutom kan buller förhindra eller försvåra samtal och maskera annat önskvärt ljud. Samtal med hög röst kan nätt och jämnt föras på 1m avstånd i buller med en ljudnivå av 70 db(a). Vid 95-100 db(a) måste man skrika för att bli hörd. Ref. AFS 1992:10 sid 10-11 forts
Bakgrundsbuller på 10 förskolor Södersten m fl (2002)
Ljudnivåer på en förskola under en dag dba TIME hours
Behandlingsstudier Gruppterapi Individuell behandling Familjeterapi Oralmotorisk behandling
Familjeterapi - Sygesti Experimental & Control groups: Family System Test Before Man fann skillnader inom familjerna med avseende på typiska-, idealiska- och konfliktsituationer. Relationsstrukturer, p<0.5 Hierarki inom familjen, p<0.5 Föräldrar-barn allianser, p<0.01 - p<0.5 Nienkerke et al, 2004 in press
Typ av svårigheter hos barn med oralmotoriska svårigheter, M 6:6 år 25 Clinical findings, N=38 Normal Number of patients 20 15 10 5 Mild dysfunction Moderate dysfunction Sever dysfunction 0 Articulation Oral motor function Mimic muscles McAllister 2003
Röstproblem jämfört med barn utan oralmotorisk avvikelse C o m p a ris o n o f m e a n v a lu e s Mean rating (mm) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 38 dyspraxia 50 controls, McAllister et al, 1998 60 controls, McAllister et al, 1994 M hoarseness M breathiness M hyperfunction M roughness
Oralmotorisk behandling Sensorisk stimulans Motorisk träning Koordinationsövningar Egenkontroll
Resultat, N=38 Mean hoarseness, pre- and post-therapy Hyperfunction pre- and post therapy Rated hoaseness (mm) 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 Hoarseness pretherapy Hoarseness posttherapy Rated hyperfunction (mm) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Hyperfunction pre-therapy Hyperfunction post-therapy 0,0 0 10 20 30 40 Rank order 0 0 10 20 30 40 Rank order
Sångröst Treåriga longitudinella data n=184 (pojkar 87; flickor 97) Welch, Sergeant & White, 1995; 1997; Welch, 2000b; 2000c 7 6 Age 5 Age 6 Age 7 5 4 3 2 1 0 single pitches simple glides fragments songs (pitch)
Gender confusability of boys and girls as a function of age (Sergeant, White & Welch unpublished ms) 3 mean index of confusability 2,5 2 1,5 1 0,5 boys girls 0 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 age
Sångröst Analysis also showed a flat spectrum for female voices. Sjölander 2003
Pågående forskning BUG Barn, Utveckling och Gender Betydelsen av tidigar röstproblem senare i livet Barnrösten och buller Målbrott En studie finansierad av Vetenskapsrådet, KTH och Linköpings Univsersitet i samarbete
Slutord Kunskapen om barns röster har ökat under de senaste decennierna Fortfarande är det mycket vi inte vet Mer och mer uppmärksammat Ny teknik nya möjligheter
Referenser Amorosa, von Benda Wagner Biever & Bless Böhme & Stuchlik Cornut G et al Eguchi, Hirsh Heylen L, De Bodt M et al Hirano et al Kotby N et al McAllister A et al Nienkerke-Springer A et al Pedersen M F et al Sederholm E et al Stathopoulos E T et al Södersten et al, Toohill R J Weinberg K Welch G et al Wilson D K White P et al