Bilaga 2 Budget 2013 Bildningsnämnden 2012 Enligt KF beslut 2012-11-19 252
Innehållsförteckning 1 Ansvarsområde med verksamhetsfakta... 3 1.1 Ansvarsområde... 3 1.2 Verksamhetsfakta... 3 1.3 Verksamhetsbeskrivningar... 4 1.3.1 Ledning/administration/övergripande stödfunktioner för verksamhetsutveckling... 4 1.3.2 Förskola/pedagogisk omsorg... 4 1.3.3 Förskoleklass-grundskola-fritidshem... 5 1.3.4 Grundsärskola... 5 1.3.5 Gymnasieskola... 6 1.3.6 Gymnasiesärskola... 6 1.3.7 Elevhälsa... 6 1.3.8 Kulturskola... 7 1.3.9 Fritidsgårdsverksamhet... 7 2 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 8 2.1 Ortsutveckling... 8 2.2 Kultur och fritid... 8 2.3 Skola... 8 2.4 Omsorg och trygghet... 10 2.5 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet... 10 2.6 Ekonomi och organisation... 11 3 Åtaganden... 12 3.1 Ortsutveckling... 12 3.2 Kultur och fritid... 12 3.3 Skola... 13 3.4 Omsorg och trygghet... 15 3.5 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet... 16 3.6 Ekonomi och organisation... 17 4 Investeringar... 19 5 Kommunövergripande projekt... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6 Nya upphandlingar... 20 2
1.1 Ansvarsområde med verksamhetsfakta 1.2 Ansvarsområde Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det offentliga skolväsendet omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Nämndens ansvar omfattar även pedagogisk omsorg. Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskoleverksamheter, samt rätt till insyn i fristående skolverksamheter inom kommunen. Utöver de lagstadgade verksamheterna ovan ansvarar bildningsnämnden för den kommunala kulturskolan samt fritidsgårdsverksamheten på landsbygden. Bildningsnämndens olika verksamheter regleras i följande styrdokument; Det nationella uppdraget formuleras i skollag, förordningar för grundskola, gymnasieskola, obligatorisk särskola, gymnasiesärskola samt läroplaner. Det kommunala uppdraget och bildningsnämndens ekonomiska förutsättningar formuleras i kommunfullmäktiges dokument för övergripande planering med budget. 1.3 Verksamhetsfakta Verksamhetsmått Aktuell nivå 2012 Prognos 2013 Vår Prognos höst 2012 Snitt Vår Höst Snitt Antal barn i förskola 1 541 1 510 1 526 1 550 1 519 1 535 Antal barn i pedagogisk omsorg 42 24 33 15 15 15 Antal elever i grundsärskola 77 88 83 88 88 88 Antal elever i grundskola 3 504 3 474 3 489 3 474 3 474 3 474 Antal barn i fritidshem 1 144 1 245 1 195 1 144 1 245 1 195 Antal elever i gymnasieskolan Antal elever i gymnasiesärskolan Antal barn i kulturskolans verksamhet (i ämneskurs) Antalet barn och elever avser de som kommunen har betalningsansvar för. 1 365 1 305 1 335 1 305 1 225 1 265 37 43 40 43 43 43 760 800 780 780 800 790 Bildningsnämndens budgetförutsättningar 2013 Bokslut 2011 Tkr Budget 2012 Tkr Budget 2013 Tkr Budgetram -648 197-642 977-640 199 3
Anledningen till skillnad mot budgetram i planeringsdirektiv beror på hyresjustering som gjorts i efterhand. 1.4 Verksamhetsbeskrivningar 1.4.1 Ledning/administration/övergripande stödfunktioner för verksamhetsutveckling Bildningsförvaltningens arbete leds av en förvaltningschef. I förvaltningschefens ledningsgrupp ingår en avdelningschef samt två verksamhetschefer. Verksamhetscheferna leder linjeorganisationen och är rektorernas närmaste chefer (23 rektorer). Avdelningschefen har ledningsansvar för personal som svarar för ekonomisk planering och uppföljning, nämndsekretariat och kanslifunktion. Inom bildningsförvaltningen finns även centralt placerad personal, med uppdrag att samordna stöd- och utvecklingsinsatser direkt riktade till kärnverksamheterna; dels samordning av skolskjutsadministrationen inom grundskolan samt skolbio, dels samordning/utveckling för stöd till elever med behov av särskilt IKT-stöd för sitt lärande (Bibas), dels samordning och support av de IT-baserade verksamhetssystemen för barnomsorg, skola mm. dels handläggning på antagningskansli för gymnasieskolan, som även handhar alla frågor rörande elever, som går i annan kommunal gymnasieskola eller i gymnasial friskola. dels genomförande av kvalitetsuppföljning. 1.4.2 Förskola/pedagogisk omsorg Förskolans verksamhet är reglerad i särskild lagstiftning och förordningar. I uppdraget ingår ett krav på kommunerna att inom skälig tid (4 månader) kunna erbjuda barn, till föräldrar som arbetar eller studerar, plats i förskola eller pedagogisk omsorg (familjedaghem). Alla 3-5- åringar har rätt till avgiftsfri allmän förskola omfattande 15 tim/vecka. Kommunen ska också erbjuda plats (15 tim/vecka) till barn med arbetssökande/arbetslösa föräldrar och föräldralediga för yngre syskon Maxtaxan gäller för barn i förskola/ pedagogisk omsorg (familjedaghem)/ fritidshem. Föräldrar kan välja plats i barnomsorg inom formerna kommunala och föräldrakooperativa förskolor samt pedagogisk omsorg (familjedaghem). I kommunen finns två fristående förskolor, Lyckebobarnen i Katrineholms tätort samt Floda förskola som drivs av Flodabygdens friskoleförening. Behovet av barnomsorg i förskolan är fortfarande stort. Fler yngre barn än tidigare önskar plats. Efterfrågan på plats i pedagogisk omsorg (familjedaghem) har minskat kraftigt. Behovet av barnomsorg har ökat i tätorten och minskat på landsbygden. Till följd av detta öppnar 2013 två nya avdelningar i Västangårdens lokaler i norra centrala staden. Att erbjuda språkstöd på modersmålet i förskolan är ett lagstadgat krav. Brist på professionell kompetens är dock ett problem, som bildningsförvaltningen, försökt möta genom att erbjuda praktikplatser för vuxna invandrare. I takt med att fler invandrare lär sig svenska och skaffar sig utbildning, hoppas förvaltningen kunna anställa ytterligare personal med annat modersmål än svenska i några av de mest dominerade språken. Fr.o.m. 1 juli 2011 är kommunerna skyldiga att ta emot asylsökande barn i förskolan så snart det 4
är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Förskolans verksamhet regleras från och med detta datum av skollagen. Inflyttning av nyanlända från annat land till kommunen har varit stor de tre till fyra åren, vilket ställt krav på personal i förskolan av interkulturell förståelse i mötet med barn och föräldrar. Detta medför även fortsättningsvis ökande kostnader, och särskilda medel avsätts för kompetensutveckling av personal samt kostnader för tolkstöd och informationsinsatser 1.4.3 Förskoleklass-grundskola-fritidshem För barn/elever i åldrarna 6-12 år arbetar grundskola och skolbarnsomsorg i samverkan. Detta innebär att fritidshemmets personal deltar i det dagliga skolarbetet och att vissa tematiska arbeten även går igen i aktiviteter efter ordinarie skoltid på eftermiddagarna. Inom grundskolan har eleverna möjlighet att göra val efter intresse på respektive skola. Detta kallas elevens val. Från och med år 7 kan elever, som har fallenhet för musik eller dans, söka till musik- eller dansklass. På de olika skolorna pågår även ständigt arbete med att utveckla skolans val eller profil, utifrån de förutsättningar som råder. En särskild mottagningsenhet för, till Sverige och kommunen nyanlända barn, är etablerad inom förvaltningen; Interkulturella enheten. Verksamheten är anslagsfinansierad. Här kan barn tas emot och undervisas under en termin eller upp till ett drygt läsår, beroende på skolbakgrund. På senare tid har många elever behövt stanna längre tid på grund av att de helt saknar skolbakgrund. Den interkulturella enheten organiserar även modersmålslärarna i grundskolan och till stor del i gymnasieskolan. Eleverna ute på skolorna kan dels erbjudas modersmålsundervisning samt i de fall det behövs, studiestöd på modersmålet. Satsningar I kommunens skolor pågår ett antal satsningar för att höja elevernas kunskapsresultat. I ämnet matematik genomförs kraftfulla kompetensutvecklingsinsatser för personal och fokus har satts på elever som riskerar att inte nå målen, bland annat genom sommarskola och skola under lov. För alla elever i år 7-9 finns dessutom Matte-coach på nätet som stöd. Tidiga insatser är väsentliga för den kommande skolsituationen för svaga eller sent utvecklade elever. Bland de insatser, som görs riktade mot yngre åldrar kan nämnas läs- och skrivutveckling med hjälp av modern teknik Att skriva sig till läsning. Särskilt pojkars resultat förbättras om man får använda datorn som stöd i denna process enligt aktuell forskning. Förvaltningens språkutvecklare arbetar med kompetenshöjande insatser för pedagoger i ett brett perspektiv. Specialpedagogerna på elevhälsan genomför också utvecklingsarbete inom ramen för läs- och skrivutveckling ute på skolorna. Stöd till elever med behov av särskilda insatser, ges inom den ordinarie verksamheten, om inte särskilda skäl föreligger. Inom varje rektorsområde finns därför specialpedagoger av olika slag. I en särskild enhet, Elevhälsan, finns personal med social, psykologisk och medicinsk kompetens samt omvårdnads- och specialpedagogisk kompetens samlad. Dessa specialkompetenser utgör ett stöd till skolorna. 1.4.4 Grundsärskola Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje 5
elevs förutsättningar och som så långt som möjligt ska motsvara den som ges i grundskolan. Grundsärskolan i Katrineholm omfattar 3 verksamhetsområden; Grundsärskolan Ängen, Träningsskolan Stenkullen samt Strandskolan för elever med diagnosen autism/utvecklingsstörning. I denna enhet ingår även gymnasiesärskoleelever. Efterfrågan av plats i särskolan styrs av andra faktorer än demografisk struktur och är anslagsfinansierad utifrån kända faktorer vid budgettillfället. 1.4.5 Gymnasieskola Utbildningarna inom gymnasieskolan genomförs på nationella program uppdelade på studieförberedande program och yrkesprogram. Yrkesprogrammen kan även genomföras i form av lärlingsutbildning, där minst 50 % procent av utbildningen genomförs ute på en arbetsplats. För elever som ännu ej är behöriga för gymnasieskolan erbjuds 5 introduktionsprogram. Utbildningarna bedrivs från hösten 2011 i fyra egna gymnasieskolor; Duveholmsgymnasiet, Katrineholms Tekniska College, Ellwynska skolan och Lindengymnasiet samt i skolor i andra kommuner (friskolor och program som Katrineholms gymnasieskola inte kan erbjuda). Katrineholms gymnasieskolor erbjuder sjutton av arton nationella program samt de fem introduktionsprogrammen. Gymnasieskolan har ett nära samarbete med Viadidakt. Samarbetet sker framförallt inom projektet yrkesvux (gymnasiala yrkesutbildningar för vuxna), utbildning för nyanlända och inom projektet Teknisk kompetens i samverkan som resulterat i Katrineholms Tekniska College. Ett mer formellt och systematiskt samarbete gällande ungdomar som väljer att avsluta sin gymnasieutbildning i förtid har påbörjats och kommer att intensifieras under kommande läsår. 1.4.6 Gymnasiesärskola Gymnasiesärskolan erbjuder 5 olika program. Liksom för grundsärskolan är det svårt att fastlägga och planera för organisationsförändringar av gymnasiesärskolan över längre perioder. Elevantalet och elevernas stödbehov varierar från år till år. De åren har elevantalet ökat. Prognosen försvåras ytterligare av osäkerheten i antalet elever från andra kommuner. Under läsåret 2011/2012 påbörjades arbetet med implementering av den reformerade gymnasiesärskolan som träder i kraft höstterminen 2013. Vissa förändringar inträder redan hösten 2012. 1.4.7 Elevhälsa Tillgången till elevhälsa är lagstadgad och finns både inom förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Syftet är att i samarbete med annan personal främja elevernas lärande, utveckling och hälsa med fokus på elever som är i behov av särskilt stöd. Inom för- och grundskolan samlas kompetensen inom en central enhet, Elevhälsan. Här finns skolhälsovården, skolpsykolog, kuratorer, specialpedagoger, talpedagog samt hörsellärare. Inom gymnasieskolan är elevhälsan organiserad inom varje gymnasieskola och består av skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog, kurator, specialpedagoger samt studie- och yrkesvägledare. Målsättningen är att stödinsatser ska sättas in tidigt och att eleverna i så stor utsträckning som möjligt ska kunna gå kvar i sin ordinarie undervisningsgrupp. Ett skoldatatek finns etablerat och utvecklat inom verksamheten. Syftet är erbjuda kompensatoriska hjälpmedel för elever med läs- och skriv problematik. Skoldatateket är behjälplig vid utprovning och utlåning av hjälpmedel samt med kompetensutveckling för lärare i 6
den dagliga verksamheten ute på skolorna. Målsättningen är att verka i enlighet med skolverkets tolkning av EU-direktiv gällande detta område; lämplig och överkomlig teknik ska nyttjas för att öka chanserna till framgångsrika skolstudier. 1.4.8 Kulturskola Kulturskolan undervisar elever inom grundskola och gymnasieskola musik, dans, bild och drama. Verksamheten har den långsiktiga ambitionen att bidra till barns utveckling och lärande genom att utvecklas från att vara en musikskola av traditionellt snitt, till verksamheter omfattande flera konstarter. Verksamheten ska också sträva efter att, i samverkan med förskola, grundskola och andra aktörer, nå alla barn och ungdomar i kommunen med stimulerande och kvalitativ kulturundervisning. Kulturskolans verksamhet omfattar ca 1 600 barn/ungdomar, varav ca 750 är betalande för undervisning på ett instrument, i sång eller bild och form. Totalt står dessutom 256 barn och ungdomar i kö till kulturskolans kurser. Kulturskolans verksamhet är anslagsfinansierad i relation till politiska mål och ekonomiska förutsättningar. Kulturskolans samarbete med Interkulturella enheten fortsätter, i syfte att hitta former för att genom andra kulturella uttrycksformer stimulera inlärningen av det svenska språket. Kulturskolan breddar också sin kontaktyta mot Viadidakt och andra institutioner som arbetar för integrering i samhället I samarbetet med grundskolan och inom ramen för grundskolans ordinarie verksamhet utvecklas intresseskapande aktiviteter i kulturformerna bild, dans, drama media och musik. Kulturskolan strävar efter att i allt större utsträckning bidra till måluppfyllelse i den obligatoriska skolan. Verksamheterna ska kännetecknas av kontinuitet, god struktur och hög kvalitet på undervisningen. Tillsammans med förskoleverksamheten utvecklas verksamheter där barns tidiga kulturintresse stimuleras och samtidigt ökas förskolepersonalens kompetens och kulturengagemang. Kulturskolan erbjuder ett antal kompetensutvecklingskurser för personal. 1.4.9 Fritidsgårdsverksamhet Verksamheten som är anslagsfinansierad - inriktar sig på att berika ungdomars fritid i ett antal landsbygdsområden, med särskild inriktning gällande ungdomar som inte är aktiva i föreningslivet. Fr.o.m. 2008 har bildningsnämnden ansvar för fritidsgårdsverksamhet i följande områden; Sköldinge, Strångsjö, Forssjö och Björkvik. I Bie bedrivs fritidsgårdsverksamhet av föreningen GoIF i skolans lokaler och i nära samarbete med Bie/Julita rektorsområde. Kulturoch turistnämnden har ansvaret för fritidsgårdsverksamheten i Valla och tätorten Katrineholm. 7
2 Förutsättningar och verksamhetsförändringar 2.1 Ortsutveckling Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder. 2.2 Kultur och fritid Visionen för Katrineholm 2025 tar fasta på kulturlivet som en viktig arena för skaparlust och kreativitet; en viktig grund för samhällets utveckling. I Katrineholm, Sveriges Lustgård, finns fantastiska möjligheter till en innehållsrik fritid för människor i alla åldrar. Med start från hösten 2012 kommer bildningsförvaltningen i samverkan med kultur- och tursim förvaltningen att ansvara för grundskolans kommunala bibliotek och utveckla dessa. I samband med detta har bildningsförvaltningen och kultur- och turismförvaltningen fått i uppdrag av respektive nämnd att starta projektet " Katrineholm läser", där målet är att öka läsförmågan hos barn. 2.3 Skola Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga. Målsättningen under perioden är att öka barns förutsättningar och möjligheter till lärande i förskolan och fritidshemmen samt att förbättra elevernas måluppfyllelse i grundskola och gymnasieskola. Läsåret 2011/ 2012 infördes en ny skollag, nya läroplaner för grundskolan och gymnasieskolan, med tillhörande nytt betygssystem. Även förskolan fick en reviderad läroplan med tydligare fokus på barnens kunskapsutveckling. Våren 2012 fattade riksdagen beslut om en reformerad gymnasiesärskola som innebär ny programstruktur och närmare samarbete med arbetslivet. Införandet av lärarlegitimation kommer att innebära stora förändringar på såväl nationellt plan som lokalt i Katrineholms kommun. Därtill kommer beslutet om en ny lärarutbildning. Införandet av lärarlegitimation kommer att medföra att endast lärare med legitimation i ett visst ämne får sätta betyg från och med 2015. Exakt hur detta kommer att påverka kommunens skolenheter har ännu inte kunnat utredas. En omfattande kartläggning av personalens behörighet har påbörjats och konsekvensen av den nya lagstiftningen kommer med stor sannolikhet bli omflyttning av personal samt att lärare får tjänstgöra på fler än en skolenhet. Läsåret 2011/2012 startade en ny gymnasieskola, Katrineholms Tekniska College, som erhöll teknikcollegecertifiering i mars 2012. Skolans drivs i samarbete med näringslivet. I samarbete med landstinget, arbetsförmedling, arbetsliv, högskola och utbildningsanordnare i Sörmland har ett Regionalt Vård- och omsorgscollege startat. Utveckling av lokalt Vård- och omsorgscollege pågår och ansökan om certifiering kommer att göras hösten 2012. Skolinspektionens granskning av skola och förskola i Katrineholms kommun har påvisat ett antal utvecklingsområden. Särskilt framhålls elevernas måluppfyllelse, det systematiska kvalitetsarbetet samt gruppstorlekar inom förskola och fritidshem. Forskning visar att föräldrars utbildningsbakgrund har stor betydelse för elevers måluppfyllelse. I Katrineholm är föräldrarnas utbildningsbakgrund låg i jämförelse med riket och skolan har därför en viktig kompensatorisk 8
uppgift för att ge alla barn samma möjlighet till god kunskapsutveckling. För att minska barngruppernas storlek inom förskolan planeras nya avdelningar hösten 2012. Matematiksatsningen fortsätter under 2013 samt en satsning på läsutveckling i yngre år i samarbete med folkbiblioteket.. Statistik visar att pojkarnas måluppfyllelse är lägre än flickornas i Katrineholms kommun och även i riket. Bildningsförvaltningen kommer under 2013 att fokusera på att minska skillnaden i måluppfyllelse genom att göra kartläggningar samt vidta åtgärder. De åren har flera insatser gjorts för att öka användningen av digitala lärverktyg i kommunens skolor. Samtliga enheter har deltagit i kompetensutvecklingen PIM, praktisk IT och Mediekunskap, och fr.o.m. hösten 2012 får alla pedagoger i grundskolan tillgång till egen dator. Även inom förskolan och bland grundskolans elever kommer antalet datorer att utökas. En gemensam lärplattform från förskola till gymnasieskola införs. Sedan hösten 2011 arbetar alla kommunens gymnasieskolor enligt det så kallade 1-1 konceptet, en dator per elev och lärare. I grundskolan har projektet "Att skriva sig till läsning" visat goda resultat och målet är att fortsätta satsningen till ytterligare klasser och skolor. Satsningar på en ökad samverkan med högskolor och universitet kommer att ske under planperioden. Framförallt med fokus på forskning i skolvardagen samt uppföljning och utvärdering. Ett gemensamt kvalitetssäkringssystem, Qualis, kommer att implementeras på samtliga enheter under läsåret 2012/2013. Tillsammans med socialförvaltningen har ett utvecklingsarbete påbörjats för att öka samarbetet gällande elever med hög skolfrånvaro. Detta gäller såväl elever i grundskolan som i gymnasieskolan. Målet är att tidigt uppmärksamma elever i riskzonen och tillsammans utforma lämpligt stöd till elev och föräldrar i syfte att främja elevens närvaro i skolan. För de elever (16-20 år) som faller inom ramen för kommunens informationsansvar pågår ett samarbete med Viadidakts ungdomstorg. Målet är att få elever som hoppat av skolan att återuppta och slutföra sina gymnasiestudier. Särskolan ska integreras genom ökat samarbete med grundskola och gymnasieskola. Taxor och avgifter, förändringar Tallåsaulan Uthyrningen av Tallåsaulan är sedan 2008 överförd till bildningsnämnden. Tallåsskolans personal svarar för administrationen av all uthyrning. Under dagtid disponeras Tallåsaulan för skolverksamhet. Under kvällstid hyrs Tallåsaulan ut mot avgift. I samband med budget för 2012 beslutade KF om förändrad taxa, se nedan. Dnna nivå är densamma som den av KF beslutade taxan (2012-06-18) för Duveholmsskolans aula, och gäller från hösten 2012 och 2013. Enligt beslut ska taxenivåer och spelregler samordnas vid uthyrningar av kommunens aulor. Taxenivån för Duveholmsskolans aula 2013 är således beslutat till nuvarande taxenivå för Tallåsaulan. Intäkterna för uthyrning av Tallåsaulan, täcker inte kostnader för slitage och reinvesteringar av utrustning i tillhörande aula, cafeteria/ kök och loger. Då Tallåsaulan är en kommunövergripande angelägenhet, föreslås att bildningsnämnden för denna erhåller särskilt riktade medel för årligt slitage med 75 000 kronor inom driftbudgeten. Denna typ av reinvesteringar av utrustning uppfyller ej krav på de som gäller definitionen för investeringsmedel; 9
värde minst 20 000 kronor samt utrustning med varaktighet längre än 5 år. Nedan redovisas beslutet inför budget 2012. Aktivitet Hyra av aulan upp till 3 timmar Därefter följande timmar Hyra av ljud- och ljusanläggning Hyra av kök och foajé Hyra av bibliotek Hyra av loger Hyra vid entré Taxa 760 kr 170 kr/timme 150 kr/timme 435 kr/tillfälle 145 kr/tillfälle 75 kr/st/tillfälle 15 % på biljettintäkterna, dock lägst enligt taxa för tillfället Kulturskolan Bildningsförvaltningen föreslår att avgiftsnivåer för 2013 fastställes enligt; Aktivitet Ämneskurs i Musik och Bild och Form (Syskonrabatt andra barnet 25%, från tredje barnet 50%- förändring mot 2012) Musik-och sångkurs för förskolebarn Blåsverkstad/Stråkverkstad Orkester/Ensemble/Kör/Musikteori (Ingen avgift för elev som går ämneskurs i Instrument/Sång) Fördjupningslinjen/Musikallinjen Instrumenthyra (Den lägre avgiften för elev i Blås-/Stråkverkstad) Taxa 600kr/termin 300 kr/termin 300 kr/termin 300kr/termin 1 200kr/termin 300kr/150kr/termin Taxorna ligger kvar i samma nivå som för 2012, förändringen består i ökad syskonrabatt från tredje barnet samt justeringar i kursutbudet. 2.4 Omsorg och trygghet Vår vision är att alla i Katrineholm, oavsett vilket läge i livet vi befinner oss i, ska kunna känna livslust. Kommunen kan bidra genom att skapa förutsättningar för trygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap. 2.5 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet. 10
2.6 Ekonomi och organisation Vision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektiva processer hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att mål uppfylls. Samtidigt behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmärke; genom att leva visionen får vi engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas. Katrineholms kommun har stora förändringar att möta framöver. Elevunderlaget i Katrineholms kommun har de åren varit vikande. Detta gäller framförallt de senare åren i grundskolan samt gymnasieskolan. Den stora inflyttningen av nyinvandrade elever har delvis vägt upp elevminskningen. I de yngre åldrarna konstateras även ett vikande elevunderlag i skolor utanför tätorten. Hösten 2012 etableras två nya friskolor i kommunen samtidigt som Floda friskola utökar sin verksamhet inom grundskolans senare år. Detta medför svårigheter när det gäller planering av den kommunala verksamheten. Vissa anpassningar av kommunens skolorganisation genomförs redan hösten 2012 men ytterligare anpassningar kommer att behövas. Med anledning av detta samt skolinspektionens synpunkter rörande rektorsorganisationen planeras en organisationsöversyn under läsåret 2012/2013. Antalet elever i grundsärskolan och gymnasiesärskolan har ökat och kommer enligt prognosen att fortsätta öka. Under de 3 åren har gymnasiesärskolan ökat från 42 till 62 elever. Ökningen består i huvudsak av elever folkbokförda i Katrineholms kommun. Demografimodellen som styr ramtilldelning till bildningsnämnden tar ej hänsyn till att grund och gymnasiesärskolans elever är mer resurskrävande än övriga elever. Bildningsnämnden vill därför lyfta till kommunstyrelsen att särskilt beakta detta vid ramtilldelning. För närvarande finns ingen stor nyinvandring till Katrineholm. De flesta elever som kommer är asylsökande och lämnar kommunen efter några månader. I Katrineholm bor emellertid föräldrar, som sammantaget har ca 300 barn på annan ort, varav de flesta befinner sig i olika flyktingläger i Afrika. Regeringen har beslutat om rätt till återförening och enligt de uppgifterna förväntas dessa komma till Sverige i slutet av 2012. I dagsläget har interkulturella enheten kapacitet för att ta emot ca 50-60 barn. Skulle antalet nyanlända överskrida detta behöver medel tillföras bildningsnämnden för skoldelen, studiehandledning samt modersmålsundervisning. I bildningsnämnden pågår ett omställningsarbete för att möta förändringarna. De externa förändringarna kommer att få påverkan på organisationen då anpassningar kommer att vara nödvändiga. Under 2012 har en utredning gjorts gällande ekonomistyrningen för att utveckla detta. Tre nya förskoleavdelningar beräknas starta under 2013. Bildningsnämnden har resurser för två förskoleavdelningar. Ska ytterligare en avdelning starta bör driftsbidrag motsvarande 2,5 miljoner kronor tillföras i budgetram. Inom förskolan är det i dagsläget inom vissa områden barngrupper på över 20 barn, framförallt inom tätorten, medan det på landsbygden är något färre. Även fritidshemmen har i dag stora barngrupper mellan 25 och 30 barn och personaltätheten i fritidshemmen är generellt sett låg. Även i grundskolan ökar klasstorlekarna inom vissa områden till ca 30 barn men stora variationer förekommer. Större barngrupper har också mer personal till sitt förfogande. På gymnasieskolan varierar gruppstorlekarna utifrån program och ämne samtidigt minskar elevantalet enligt demografin. Den nya gymnasiereformen minskar möjligheten för samläsning då även kärnämneskurserna nu skiljer sig på de olika programmen. En politisk beredning av hur gymnasieskolans programstruktur ska se ut i framtiden, startar upp sitt arbete i september 2012. 11
3 Åtaganden 3.1 Ortsutveckling Resultatmål Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling. Åtaganden Andelen kvinnor och män med eftergymnasial utbildning ska öka Aktivitet: Andelen ungdomar som går vidare till högre studier inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning ska öka. Könsuppdelad statistik ska redovisas. Målnivå Högre nivå än, dock lägst i nivå med riket. helår Källa SCB register Befolkningens utbildning SKL Öppna jämförelser Resultat 2 011 : Katrineholm 40%. Uppdaterad statistik finns tillgänglig 20/12 2012. Jämförelse Riket 2011: 44%. Södermanland: 37%. Uppdaterad statistik finns tillgänglig 20/12 2012. Bildningsnämndens produktionsmål Samarbete med lokalt näringsliv ska utvecklas. Minska pappersförbrukningen genom att på olika sätt använda digitala arbetsredskap och att använda webben som kommunikationskanal samt minska antalet skrivare. 3.2 Kultur och fritid Resultatmål Ett rikt kultur- och fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Stark samverkan med föreningslivet. Åtaganden Öka samverkan med föreningslivet Målnivå Uppföljning Uppföljning Källa NKI Resultat Jämförelse Bildningsnämndens produktionsmål: Kulturskolan är aktiv i det regionala samarbetet och bidrar till att nya kontaktytor skapas mellan regional och lokal kulturinstitutioner/utövare Kulturskolan breddar sin kontaktyta mot Viadidakt och andra institutioner som arbetar för integrering i samhället Samverka med kultur och turism för att förverkliga målen i kulturplanen för barn och 12
unga. 3.3 Skola Resultatmål Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska de pedagogiska verksamheterna lägga grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nå kunskapsmålen. Åtaganden Personaltätheten i förskolan ska under planperioden öka Andelen elever som klarar de nationella proven i årskurs 3 och 6 ska öka. Tillägg nämnden: åk 9 Andelen elever i årskurs 5 som har en positiv syn på skolan och undervisningen ska öka. Andelen elever med gymnasiebehörighet ska öka Meritvärdet i årskurs 9 ska öka Andel elever (folkbokförda i kommunen) som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år ska öka. Ska följas upp både inkl. och exkl.im programmet. Målnivå Högre nivå än, dock lägst i nivå med riket. Högre nivå än, dock lägst i nivå med riket. Högre nivå än, dock lägst i nivå med riket. Högre nivå än, dock lägst i nivå med riket. Högre nivå än, dock lägst i nivå med riket. Högre nivå än, dock lägst i nivå med riket. Uppföljning, Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt Källa Skolverkets statistik Skolverkets statistik KKik mått 18 och 18B SKL:s elevundersökni ng KKiK mått 20B Skolverkets statistik.kkik mått 19 Skolverkets statistik SKL: Öppna jämförelser 2010 Resultat 2 011 antal inskrivna barn per årsarbetare omräknat till heltidstjänster 5,8 barn/personal. Statistik för 2012 ej publicerad. Se bilaga 2a 2011 85% Se bilaga 2b 2 012 flickor 210,5, pojkar 174,4. 2 011 : Katrineholm inkl. IM 75%. Exkl IM 87%. Uppdaterad statistik finns tillgänglig 20/12 2012 Jämförelse 2 011 Riket 5,3 barn/personal. Södermanland 5,5 barn/personal. Statistik för 2012 ej publicerad. Se bilaga 2a 2011 Medelvärde (117 deltagande kommuner) 87% Se bilaga 2b 2 012 riket flickor 223,8, pojkar 199,4 Riket inkl IM 76%. Exkl IM 83%. 13
Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat Jämförelse Andelen föräldrar som tycker förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet ska vara hög BIN:s egen Nytt kvalitetssystem hösten 2012 Första 2013 Andelen föräldrar som upplever att fritidshemmen erbjuder en utvecklande verksamhet ska vara hög BIN:s egen Nytt kvalitetssystem hösten 2012 Första 2013 Andelen föräldrar som upplever att särskolan ger goda kunskaper och färdigheter ska vara hög BIN:s egen Nytt kvalitetssystem hösten 2012 Första 2013 Särskilt följa upp placerade barns resultat i skolan Samtliga plac. barn ska följas upp Delår Egen Ingen gjord i år Aktivitet: Andelen föräldrar som totalt sett är nöjda med sitt barns särskola ska vara hög BIN:s egen Nytt kvalitetssystem hösten 2012 Första 2013 Aktivitet: Andelen föräldrar som kan rekommendera Katrineholms kommuns förskolor till andra föräldrar ska vara hög BIN:s egen Nytt kvalitetssystem hösten 2012 Första 2013 Aktivitet: Andelen föräldrar som totalt sett är nöjda med sitt barns skola ska vara hög BIN:s egen Nytt kvalitetssystem hösten 2012 Första 2013 Aktivitet: Andelen föräldrar som totalt sett är nöjda med sitt barns fritidshem ska vara hög BIN:s egen Nytt kvalitetssystem hösten 2012 Första 2013 Aktivitet: Andelen elever som erhållit högskolebehörighet inom fyra år ska öka Högre nivå än, dock lägst i nivå med riket. Källa SKL: Öppna jämförelser 2010 Katrineholm 2010: 86,5%. Uppdaterad statistik finns tillgänglig 20/12 2012. 2 010 Riket: 90,3%. Uppdaterad statistik finns tillgänglig 20/12 2012. Aktivitet: Andelen föräldrar som är nöjda med sitt barns lärande i kulturskolan ska vara hög Högre nivå än, dock lägst i nivå med riket. BIN:s egen 3,76 av 4,0. Mätning genomförd i mars 2012. Samtlig statistik ska redovisas könsuppdelad i möjlig mån. Bildningsnämndens produktionsmål: Förskola Verksamheten ska utgå från barnens behov och barns och föräldrars önskemål. Kvaliteten ska öka genom fortsatt kompetensutveckling av personalen. Andelen elever och föräldrar som känner sig trygga i de pedagogiska verksamheterna ska 14
öka Pedagogisk omsorg och fritidshem Fritidshemmen ska bedriva pedagogisk verksamhet, erbjuda en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen samt ge en god omsorg. Fritidshemmen ska bidra till förbättrade kunskapsnivåer och måluppfyllelse i skolan. Kommunens ska fortsätta erbjuda barnomsorg på annan tid än dagtid vardagar. Grundskolan Skolan ska organiseras så att olikheter möts och integration främjas. En god arbetsmiljö med ordning och reda, frånvaro av mobbning och diskriminering i klassrummet. Fortsatt kompetensutveckling av personalen. Andelen behöriga lärare ska öka enligt lärarlegitimations lagstiftningen. Resurserna ska styras så att alla elever kan nå kunskapsmålen. Tidiga insatser ska leda till att fler elever, både pojkar och flickor, når höga kunskapsresultat. En särskild satsning för att förbättra kunskaperna i matematik pågår. Det ska finnas en nära samverkan mellan föräldrarna och skolan. Utveckling av skolbibliotek i grundskolan i samverkan med kultur och fritidsförvaltningen. Gemomföra projektet "Katrineholm läser" för att öka läsförmågan hos barn i samverkan med kultur och fritidsförvaltningen. Gymnasieskolan Gymnasieskolan i Katrineholm ska hålla hög kvalitet och erbjuda ett brett utbud av högskoleförberedande program och yrkesprogram. Elevernas engagemang i föreningsliv och organisationer ska uppmuntras och underlättas. Särskolan Ökad integration genom samverkan med grundskolan och gymnasieskolan. Kulturskolan Kulturskolan ska vara tillgänglig för alla barn och ungdomar och vara ett viktigt stöd i lärprocessen. Kulturskolan ska fortsätta samarbeta med kulturföreningen Drag utan drog (DuD) och andra kulturföreningar. 3.4 Omsorg och trygghet Resultatmål De sociala trygghetssystemen ska utgå från individens behov och ge möjlighet till självbestämmande. Människor med särskilda behov och deras anhöriga är trygga och har förutsättningar att leva som aktiva och självständiga samhällsmedborgare. 15
Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat Jämförelse Aktivitet: Öka andelen anställda inom vård- och omsorg med adekvat gymnasieutbildning genom Vård- och omsorgscollege. mäts av VOF Aktivitet: Öka andelen anställda inom vård- och omsorg med spetskompetens utöver gymnasiekompetens genom Vård-och omsorgscollege mäts av VOF Bildningsnämndens produktionsmål: Alla ärenden i Bildningsnämnden ska redovisas utifrån ett barnperspektiv 3.5 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Resultatmål Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa. Åtaganden Barn och unga ska ges möjlighet till en meningsfull och rik fritid Lokaler, utemiljöer och information ska bli tillgängligt Andelen barn och unga som mår bra ska öka. (Liv & hälsa ung) Valdeltagandet ska öka. BIN; Valdeltagandet för förstagångsväljare ska i kommunvalet öka Ett samhälle fritt från våld och kränkningar, som är tryggt och där kunskap finns om det stöd som finns att tillgå Aktivietet: Antalet personal/föräldrar/elever som Målnivå Uppföljning lång sikt lång sikt Källa Liv & Hälsa ung Resultat I Katrineholms kommun anger 80% av flickorna och 90% av pojkarna att de mår bra (2011). Resultatet är en sammanslagni ng av elever i årskurs7,9 och andra året på gymnasiet. Nästa görs 2013. Första Jämförelse 16
Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat känner sig kränkta ska minska 2013 Jämförelse I regeringens strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011-2016 ses kommunernas arbete med att skapa förutsättningar för delaktighet och jämlikhet som mycket angeläget. SKL kommer under perioden att lägga ett särskilt fokus på idrottsanläggningar, skolor, vårdcentraler och handikapptoaletter. Folkhälsoutskottet samt tillgänglighetsutskottet har inför år 2013 prioriterat tre utmaningar Barn och unga ska ges möjlighet till en meningsfull och rik fritid. Lokaler, utemiljöer och information ska bli tillgängligt. Ett samhälle fritt från våld och kränkningar, som är tryggt och där kunskap finns om det stöd som finns att tillgå. I och med utgången av år 2012 upphör de strategiska stödfunktionerna för folkhälsa och tillgänglighet. Därmed saknas möjlighet att aktivt stödja berörda utskott i ett strategiskt utvecklingsarbete. Det innebär att dessa tvärfrågor måste införlivas i den övriga organisationens arbete för att utvecklingen av folkhälso- och tillgänglighetsfrågor inte ska avstanna. Kommunledningsförvaltningen kommer därför att, redan under år 2012, förbereda så att ärenden och projekt följer mallar där tvärfrågorna tas upp. Det är viktigt att frågorna beaktas i samtliga sammanhang. Under år 2013 kommer verksamheterna, genom projektet Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling, att ha fått ökade kunskaper om genus och jämställdhet, samt metoder för kartläggning och analys. Kommunen kommer därför att ha bättre förutsättningar för att kartlägga och föreslå åtgärder för att motverka ojämställdhet. Bildningsnämndens produktionsmål: 3.6 Ekonomi och organisation Resultatmål Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning. Åtaganden Andelen medborgare som får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar ska öka Målnivå Alla bildningsnämndens verksamheter ska ta fram könsuppdelad statistik och göra jämställdhetsanalys. I samverkan med Service och teknikförvaltningen, medverka till att fler förskolor och skolor arbetar målmedvetet kring mat och skollunch under planperioden (Saperemetoden). Uppföljning Källa Resultat 78 % 60 % Jämförelse 17
Åtaganden Andelen medborgare som får kontakt med en handläggare när hon/han tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga ska öka Andelen medborgare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen ska öka Katrineholms kommunkoncern har nöjda medarbetare. Aktivitet: Andelen medarbetare som är nöjda med arbetsmiljöarbetet ska öka Personalens sammansättning ska i ökad grad spegla det omgivande samhället avseende kön och etnisk mångfald Kommunen har god information på katrineholm.se Målnivå Uppföljning Källa Resultat 60 % 47 % 89 % 89 % 50 % 2013 NMI Kommunen 68%, Bildningsförvalt ningen 66% NMI 47 % 2011 79 % av Bildningsförvalt ningens månadsavlöna de medarbetare var kvinnor i december 2011. Jämförelse Katrineholms kommun består till 50,5% av kvinnor. Av kommunens månadsavlöna de medarbetare är 80% kvinnor. Bildningsnämndens produktionsmål: Åtgärder och aktiviteter ska genomföras för att öka kommunens och förvaltningens NMI (Nöjd medarbetarindex) 18
4 Investeringar Bildningsnämnden Nettoinvestering hos annan part Totalsumma Bokslut 2011 Tkr Budget 2012 Tkr Budget KF 2013 Tkr 3 080 5 719 4 255 4 350 19
5 Nya upphandlingar Föremål för upphandling Upphandlingsform A-C* Kategori Kontraktsperiodens längd Leasing Ja/Nej Tidpunkt Datorer gymnasieskolan C Vara/tjänst Ja Drift Elevregistreringssystem B Tjänst Nej Upphandl ing görs våren 2013 Drift eller investering Drift 20