Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal Författare: Erika Larsson Sensia Hälsa, Tranås Handledare: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 40 poäng, 2006-2008, Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro
Förord Föreliggande arbete har utförts som projektarbete i utbildningen till företagssköterska 40 poäng år 2006-2008 vid Hälsovetenskapliga Institutionen Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset, Örebro. Arbetet har utförts vid Sensia Hälsa i Tranås. Handledare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken Örebro Överläkare, docent Carl-Göran Ohlson Undertecknad står ensam som ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbetsoch miljömedicinska kliniken inte ansvarar för innehållet i rapporten. Tranås i februari 2008 Erika Larsson Företagssköterska Ågatan 9A 573 21 Tranås Tel 0140-38 55 08 Fax 0140-535 11 erika.larsson@sensia.se Utbildningsansvarig: Sofia Loodh Arbets- och miljömedicinska kliniken Ansvarig examinator: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken Projektarbetets titel: Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal.
Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Inledning.2 Bakgrund.2 Syfte...4 Studiegrupper...4 Metod...4 Resultat...5 Diskussion...7 Referenser...9 Bilagor
Sammanfattning Larsson E. Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal. Projektarbete i Företagssköterskeutbildning i Örebro 40 poäng. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns hörselnedsättning bland förskolepersonal i Ydre kommun, samt undersöka om de påverkades psykiskt av buller i arbetsmiljön. Hörseltest med tonaudiometri utfördes på 48 kvinnor som arbetade inom förskola. I samband med hörseltestet fick kvinnorna fylla i ett frågeformulär. Frågorna handlade bland annat om upplevelsen av att höra, psykisk påverkan gällande koncentrationsproblem, trötthet och huvudvärk till följd av den höga ljudnivån på arbetsplatsen. Bland 48 personerna i studiegruppen påvisades att 14 hade en hörselnedsättning enligt Klockhoffs klassificering. Men vid granskning av audiogrammen visade det sig att så många som 23 personer låg på gränsen till hörselnedsättning det vill säga en hörtröskel på 20-30 db. Av de 24 personer som uppgav mindre bra hörsel hade 21 en förhöjd hörtröskel mot endast 14 av de 24 som uppgav bra hörsel. Sambandet var således starkt mellan upplevd hörselnedsättning och förhöjd hörtröskel. Endast 4 personer svarade att de hade regelbundet öronsus. Av de 48 personerna som arbetade inom förskolan i Ydre kommun hade 46 av dem någon gång haft känningar av psykiska besvär som koncentrationsproblem, trötthet eller huvudvärk till följd av den höga ljudnivån på arbetsplatsen. Känningar av trötthet och huvudvärk var mest förekommande bland personalen. 1
Inledning Avsikten med studien var att studera förekomsten av hörselpåverkan och psykisk påverkan av höga ljudnivåer bland förskolepersonal i Ydre kommun. Då buller i förskola började uppmärksammas alltmer i samband med att Arbetsmiljöverket gjorde tillsynsinsatser, kom det förfrågningar om bullermätningar kunde göras och hörselkontroller bland personalen. Flera förskolor började se över sina lokaler och genomförde bullerdämpande åtgärder. Ett flertal bland personalen uttryckte att den höga ljudnivån var besvärande och flera upplevde psykologiska och fysiologiska effekter av bullret. Företagshälsovården kontaktades för att vara delaktig i skyddsronder, bullermätningar och för att göra hörselkontroller bland all förskolepersonal. Bakgrund Buller förknippar man med fabriker, trafik m.m. men har nu alltmer kommit att uppmärksammas inom andra områden såsom t ex förskolor, skolor och kontor. Från undersökningar som är gjorda på svenska förskolor har man kommit fram till att ljudnivåerna i vissa fall är så höga att de kan orsaka bullerskador. Höga ljudnivåer på förskolor är idag ett problem både för barn och vuxna, och bullret beror i stor utsträckning på de aktiviteter som bedrivs där. Försämrad hörsel på grund av exponering för buller leder ofta till personliga problem för den som drabbas - förmågan att uppfatta ljud är onekligen en viktig del av livet (1). Förskolor inom kommunen är en verksamhet som många gånger drabbats av besparingar vilket inneburit att man infört större barngrupper och minskat antalet anställda och en av följderna av detta är besvärande bullermiljöer. Personalens möjligheter att påverka och styra verksamheten minskar med större barngrupper, vilket leder till högre bullernivåer. Konsekvensen av större barngrupper och den minskade personalstyrkan är en mental belastning som en följd av att man inte alltid hinner med på ett tillfredställande sätt, vilket riskerar att höja stressnivån bland de anställda inom förskoleverksamheten (2). Vad är buller? Buller brukar definieras som icke önskvärt ljud. Allt ljud som man helst skulle vilja slippa är alltså buller. Det betyder att det inte är någon speciell egenskap hos ljudet utan åhörarens bedömning av det, som avgör om ljudet ska betraktas som buller eller ej. Vad som ska uppfattas som buller skiftar därför också mellan personer och situationer. Men det finns naturligtvis många ljud som nästan alla människor skulle vilja slippa i nästan alla situationer. När vi talar om buller tänker vi vanligen på sådana ljud. Vad är psykologiska effekter? Redan på nivåer långt under dem som kan ge hörselskador kan buller skapa svåra problem. De psykologiska effekterna som man i första hand tänker på är de subjektiva reaktionerna på bullret, d v s upplevelsen av bullret. Det kan t ex innebära att vi tycker att bullret låter obehagligt och att det stör oss (3). Bullerexponering kan också ha effekter som t ex trötthet, huvudvärk och irritation. Det kan också påverka vårt beteende i form av koncentrationssvårigheter. Att bullret stör och stressar oss kan slutligen leda till fysiologiska reaktioner av olika slag, t ex ökad hjärtfrekvens, förhöjt blodtryck och utsöndring av stresshormoner (4). 2
I Arbetsmiljöverkets författningssamling för buller (AFS 2 005:16) anges dels exponeringsvärden för buller med avseende på hörselskaderisken, dels rekommenderade ljudnivåer för att undvika bullerstörning (5). För arbetslivet gäller idag en högsta tillåten exponeringsnivå på 85dB(A)Leq under en 8-timmars arbetsdag. Exponeringsvärdet är satt för att minska risken för hörselskador. I författningssamlingen poängteras att vissa personer har en högre känslighet än andra för att drabbas av en hörselskada. Misstankar finns även att hörselskaderisken ökar då bullerexponeringen kombineras med andra ogynnsamma arbetsmiljöfaktorer, bland annat stress och dålig psykosocial arbetsmiljö (2). Socialstyrelsen skriver att arbetet skall planeras och bedrivas så att bullerexponeringen för dem som sysselsätts i verksamheten reduceras till lägsta praktiska möjlig nivå med hänsyn till teknisk utrustning och möjligheterna att begränsa bullret (6). Att de höga ljudnivåerna härrör från röster relaterat till barnens aktiviteter framgår också med all tydlighet. Barnröster uppvisar oftast höga ljudnivåer runt frekvensen 2000 Hz. Risken att drabbas av bullerskada bestäms dels av bullerexponeringen, d v s ljudstyrkan, varaktigheten, bullrets frekvenser, hur ofta och dels av den individuella känsligheten. Flera tidigare undersökningar har visat att vissa individer är mycket känsliga och drabbas av skada redan efter måttlig exponering. Ringningar och susningar, så kallat tinnitus, är ett symtom på att man har en bullerskada och kan upplevas väl så besvärande som själva hörselnedsättningen. Bullerskadan kan vara temporär eller permanent och i båda fallen yttrar det sig som hörselnedsättning. Temporär hörselnedsättning kan uppkomma vid en ljudnivå av 75 db(a) efter flera timmars exponering, men symtomen klingar av och försvinner vid bullervila. Upprepade tillfälliga hörselnedsättningar kan leda till skador som medför bestående, permanent hörselnedsättning. Med dagens kunskap kan man dessvärre inte avgöra vem som är känslig och vem som är motståndskraftig (7). Utöver risken för hörselskada innebär bullerexponeringen också risker för störning i andra avseenden. Talkommunikationen blir svårare eller omöjlig och möjligheten att höra andra ljud försämras. För att taluppfattbarhet i skolor skall uppfattas som god kan ibland krävas att bullernivån är lägre än 30dB. Om bakgrundbullret har en sådan nivå att röststyrkan ofta behöver höjas för att talet ska kunna uppfattas tillräckligt bra finns det risk för röstproblem. Buller kan på flera sätt bidra till en mental belastning i en arbetssituation och därmed göra arbetet mer tröttande och eller ge upphov till stressymtom av olika slag. Det kan i sin tur leda till att man presterar sämre, försämrad koncentration, irritation, trötthet och huvudvärk (6). Från förskolepersonalen rapporterades i tidigare studier att den höga ljudnivån i arbetsmiljön ledde till besvär i form av störningsupplevelser, trötthet, svårigheter att uppfatta tal i omgivningen, huvudvärk och stress. I en studie gjordes ljudnivåmätningar med dosimeter i förskolor och det uppmättes bullernivåer mellan 79-81 db(a). Det förekom också individuella exponeringsvärden på 81-88 db(a), det vill säga över gränsvärdet (8). Det rapporterades att besvären följer med till fritiden. Detta talar för att den arbetsmiljörelaterade exponeringseffekten är påtaglig. Mätningar av efterklangstid har gjorts vid förskolorna i Ydre kommun. Med efterklangstid menas tiden från det ljudkällan stängs av tills ljudnivån sjunkit med 60dB, och den påverkar ljudklimatet i arbetsmiljön. Enligt svensk standard 025268: 2007 rekommenderas en efterklangstid på högst 0,4-0,5 sek vid frekvenserna 125-4000 Hz (9). Resultatet har påvisat för höga efterklangstider på ett flertal av lokalerna och åtgärder har vidtagits, som t ex takabsorbenter. Lokalerna är också försedda med soundear, en indikator 3
som lyser rött när ljudnivån är för hög, d v s över 85 db(a). Personalen har blivit utsatt för höga ljudnivåer i sin arbetsmiljö och frågan är om de fått fysisk eller psykisk påverkan av den. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns hörselnedsättning bland förskolepersonalen i Ydre kommun, samt undersöka om de påverkades psykiskt av buller i sin arbetsmiljö. Studiegruppen Den undersökta gruppen var personal inom förskolan/daghem i Ydre kommun. Arbetsgivaren erbjöd sina anställda denna kontroll. Det var frivilligt att kontrollera hörseln med audiometri och besvara enkäten. 48 personer, alla kvinnor, valde att kontrollera hörseln och besvara enkäten. Och det bildade därmed undersökningsgruppen, där 10 var i åldrarna 20-35 år, 19 i åldrarna 36-45 år och 19 var i åldrarna 46-65 år. 11 personer avstod medverkan på grund av sjukskrivning, tjänstledighet eller mammaledighet. Två personer hade en tjänstgöringsgrad på 50 procent, 13 personer 51-75 procent och 33 personer 76-100 procent. Fem personer hade råkat ut för yttre påverkan av hörseln, som t ex öroninflammationer, hörselgångseksem eller trasig trumhinna på grund av yttre våld eller skottskada. Två personer var aktiva som musiker, respektive som jägare vilket påverkade hörseln. Metod Hos all personal inspekterades hörselgångarna och eventuella vaxproppar avlägsnades före hörseltestet. Företagssköterskan gav instruktioner om testet före kontrollen och resultatet redovisades sedan till varje enskild person. Hörseldiagram togs på samtliga personal med audiometer av märket Oscilla SM930 screening audiometer, den utför en automatisk hörtröskelmätning. Den var inställd på att registrera frekvenserna 250, 500, 1000, 1500, 2000, 3000, 4000, 6000 och 8000 Hz och om personen som lägst hörde en ton på 0 db och max nivå på 80dB. Hörselmätningen började med höger öra och övergick sedan i vänster öra. Svaret accepterades när personen svarat på samma nivå två gånger. Hörselkontrollen gjordes med personen sittande i en ljudisolerad hörselbur, försedd med hörtelefonerna och patientsignalen. Utrustningen kalibreras en gång per år, senast utförd 2007-01-30. Audiogrammet bedömdes enligt Klockhoffs skadetal som är ett sätt att värdera hörselskadan med hjälp av ett ensiffrigt tal från 1-5. Varje siffra motsvaras av ett fält i audiogrammet (bilaga 1) Klassificering baseras på audiogramskurvans förlopp i dessa fem fält: Klass 1.Normal hörsel. Klass 2.Lätt diskantnedsättning. Klass 3.Måttlig diskantnedsättning. Klass 4.Svår diskantnedsättning och förutsätter att diskanthörtrösklar finns även i fält 2-3 och att någon frekvens är nere i 4. Klass 5.Andra typer av nedsatta kurvor framförallt inom området 500-2000Hz. 4
I samband med hörseltestet fick deltagarna fylla i ett frågeformulär (bilaga 2). Frågorna handlade om ålder, tjänstgöringsgrad, förekomst av tidigare påverkan på hörseln eller påverkan på fritiden. En fråga gällde öronsus och en hur de upplever sig höra. Svarsalternativen var bra, varierar och mindre bra. Slutligen frågades om ljudnivån på arbetsplatsen var störande och svarsalternativ var ja och nej. Frågan om psykisk påverkan gällde koncentrationsproblem, trötthet och huvudvärk till följd av en hög ljudnivå på arbetsplatsen samt om ljudnivån var så hög att det var svårigheter att höra vad andra säger. Svarsalternativen var alltid, ofta, sällan och aldrig. Resultat Bland 48 personer i studiegruppen påvisades att 14 personer hade en hörselnedsättning enligt Klockhoffs klassificering. Av dessa 14 personer med hörselnedsättning hade tre personer råkat ut för något som påverkat hörseln. Av de andra 11 personerna med hörselnedsättning var tre i åldrarna 36-45 år och åtta personer i åldrarna 46-65 år. Sex personer arbetade 76-100 procent, fyra personer 51-75 procent och en person hade tjänstgöringsgrad på <50 procent. I undersökningsgruppen hade således 34 personer ingen hörselnedsättning enligt Klockhoffs klassificering. Vid granskning av audiogrammen visade det sig att så många som 23 låg på gränsen till hörselnedsättning, det vill säga, för att höra en ton behövde de en ljudstyrka på 20-30 db. Normal hörsel registrerades hos 11 personer. Diagram. Sammanfattning av resultatet från hörseltesterna. Resultat av hörseltesterna 25 23 20 Antal 15 10 11 14 5 0 Normal hörsel Gränsvärde Hörselnedsättning Av de 11 normalhörande hade sju personer en tjänstgöringsgrad på 76-100 procent och av de 37 med gränsvärde för hörtrösklar eller hörselnedsättning hade 26 denna tjänstgöringsgrad, en skillnad som inte var statistiskt signifikant. Av de 23 personer med gränsvärde för hörtrösklar hade nitton personer denna tjänstgöringsgrad, en skillnad mot de normalhörande som var statistiskt signifikant (Fisher s p=0,04). 5
Tabell 1. God hörsel och hörselnedsättning/påverkad hörsel gränsvärde i förhållande till tjänstgöringsgrad. <50% 51-75% 76-100% Totalt God hörsel 0 4 7 11 10-15 db Gränsvärde hörtrösklar 0 4 19 23 20-30 db Hörselnedsättning 2 5 7 14 >30 db Totalt 2 13 33 48 I tabell 2 visas skillnaden mellan hur personalen i studiegruppen upplevde sig höra och resultatet av testerna. På frågan om hur personerna upplever sig höra svarade 24 personer bra, 19 personer att det varierar och 5 personer mindre bra. Bland de 24 som upplevde sig höra bra fann man 12 personer med hörtröskel 20-30 db och 2 personer med hörselnedsättning det vill säga hörtrösklar sämre än 30 db. Av de 5 personer som hade en självupplevd hörsel som var mindre bra hade 3 personer hörtrösklar 20-30dB och 2 personer hörtrösklar sämre än 30dB på något öra. Av de 24 personer som uppgav varierande eller mindre bra hörsel hade 21 en förhöjd hörtröskel mot endast 14 av de 24 som uppgav bra hörsel, en skillnad som var statistiskt signifikant (Fisher s p=0,02). Sambandet var således starkt mellan upplevd hörselnedsättning och förhöjd hörtröskel. Tabell 2. Upplevd hörsel i förhållande till hörseltesternas resultat bland förskolepersonalen. Bra Varierar Mindre bra Totalt God hörsel 10 3 0 13 10-15 db Gränsvärde hörtrösklar 12 6 3 21 20-30 db Hörselnedsättning 2 10 2 14 > 30 db Totalt 24 19 5 48 På frågan om förskolepersonalen regelbundet hade öronsus svarade 4 personer att de upplevde det regelbundet. 3 personer av dem hade en hörselnedsättning enligt Klockhoffs klassificering och upplevde sig höra varierande. 1 person hade normal hörsel och upplevde sig höra bra. 34 personer svarade ja på frågan om de upplevde ljudnivån på arbetsplatsen som störande. 6
Av de 48 personerna som arbetade inom förskolan hade 46 av dem någon gång haft känningar av något av följande besvär som koncentrationsproblem, trötthet eller huvudvärk till följd av den höga ljudnivån på arbetsplatsen. I tabell 3 visas frekvensen av besvär till följd av hög ljudnivån på arbetsplatsen. På frågan om de haft känningar av koncentrationsbesvär till följd av hög ljudnivån svarade 6 personer ofta, 24 personer svarade sällan och 16 personer aldrig. Om de haft känningar av trötthet svarade 1 person alltid, 17 personer svarade ofta, 26 personer sällan och 2 svarade aldrig. 15 personer svarade ofta på frågan om de haft känningar av huvudvärk, 22 svarade sällan och 9 personer svarade aldrig. Känningar av trötthet och huvudvärk var således oftare relaterade till ljudnivån än koncentrationsproblemen. Tabell 3. Upplevelsen av besvär för vart och ett av de tre symtomen till följd av den höga ljudnivån. Alltid Ofta Sällan Aldrig Totalt Koncentrationsproblem 0 6 24 16 46 Trötthet 1 17 26 2 46 Huvudvärk 0 15 22 9 46 På frågan om ljudnivån var så hög att det är svårigheter att höra vad andra säger svarade 13 personer ofta, 27 svarade sällan och 8 svarade aldrig. Av de 13 personer som upplevde ljudnivån så hög att det var svårigheter att höra vad andra sade hade 10 personer hörselnedsättning enligt Klockhoffs klassificering. Diskussion Elva personer hade en hörselnedsättning enligt Klockhoffs klassificering och ingen av dessa hade tidigare varit utsatt för något som kunde ha försämrat hörseln. Ytterligare 23 personer hade tecken på begynnande hörselnedsättning (gränsvärde för hörtrösklar). Öronsus förekom regelbundet bland 4 personer i undersökningsgruppen, varav tre hade nedsatt hörsel. Fullt normal hörsel registrerades endast hos 11 personer. Drygt två tredjedelar uppgav att ljudnivån var störande. Denna studie var en mycket liten undersökning och därför kan inga säkra slutsatser dras huruvida förskolepersonalen utvecklar hörselnedsättning och psykisk påverkan till följd av den höga ljudnivån på arbetsplatsen. Andra orsaker till hörselnedsättning kunde påvisas hos tre personer. De övriga med hörselnedsättning var huvudsakligen äldre och arbetade i stor utsträckning heltid. Ingen information fanns dock om hur många år personerna arbetat på förskola och därför gick det inte att utreda hur mycket det sammanlagda antalet år i förskola, som är starkt korrelerat till åldern, kan ha bidragit till hörselnedsättningarna. Det hade också 7
varit av värde att kunna jämföra med en kontrollgrupp för att se om förskolepersonalen är mer utsatt för risken för hörselnedsättning och psykisk påverkan än andra arbetsgrupper. Vidare påvisades ett starkt samband mellan upplevd hörselnedsättning och förhöjd hörtröskel. Nästan alla uppgav att de någon gång haft koncentrationsproblem, trötthet eller huvudvärk, varav ungefär en tredjedel uppgav att dessa besvär försämras av höga ljudnivåer. Personalen påverkades således psykiskt av buller i sin arbetsmiljö. Det är den subjektiva upplevelsen av psykisk påverkan av den höga ljudnivån på arbetsplatsen man fått svar på i denna undersökning och ingen hänsyn har kunnat tas till andra faktorer i arbetsmiljön som kan påverka personalens psykiska ohälsa. Personalen utsätts även för andra belastningar i sitt arbete, i vissa fall kanske av bristfällig organisation och ledarskap. Orsaken till att så många känner trötthet och huvudvärk är troligen en kombination av olika faktorer, men en hög ljudnivå kan vara en del av förklaringen. Buller kan således på flera sätt bidra till den mentala belastningen och göra arbetet mer tröttande, sannolikt på grund av att starkt ljud är en signal om fara som omedvetet sätter kroppen i beredskap. Studier också har visat att trötthetseffekterna blir särkilt starka då bullret har varierat på ett okontrollerbart och oförutsägbart sätt (8). I en annan studie lades fokus på den subjektiva upplevelsen av buller i arbetsmiljön. Det betonades att upplevelsen av buller är komplex och den psykosociala miljön har betydelse för upplevelsen. Personalen upplevde inte ljudnivån störande om allt fungerade på avdelningen, men hade de inte kontroll över situationen upplevdes ljudet som irriterande (10). Det som är viktigt är att personal inom förskolan vet hur man ska påverka bullermiljön. Det vore av värde att fortsätta med bullermätningar och noggrann kartläggning om var och när det förekommer höga ljudnivåer på de olika arbetsplatserna och se över lokalernas lämplighet för förskoleverksamhet. Det vore även intressant att studera vad som händer med de registrerade hörselnedsättningarna efter några år. Det kanske bör satsas på organisatoriska förändringar, t ex mindre barngrupper, några barn i taget i de situationer då de ofta blir högljudda som vid påklädning och information till barnen om höga ljud. Man kan satsa på inredningsdetaljer som mjuka mattor, möbeltassar och dämpande mattor till borden. Det är också viktigt att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön i organisationen. Ett åtgärdsprogram vore därför av godo och mycket kan göras om det systematiska arbetsmiljöarbetet på ett tydligare sätt integreras i förskolans verksamhet (11). 8
Referenser 1. Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöverket, Myndighet för skolutveckling & Socialstyrelsen. Bullret bort- en liten bok om god ljudmiljö i förskolan. Stockholm 2006. 2. Söderberg L, Landström U, Kjellberg A. Ljudmiljön i förskolor och dess inverkan på upplevelsen och hälsa bland personal. Arbetslivsrapport: Nr 2001:11. Arbetslivsinstitutet 2001. 3. Marklin G-M, Holmberg K. Icke hörselskadligt buller på arbetsplatser. Arbetslivsrapport: Nr 1999:7. Arbetslivsinstitutet 1999. 4. Kjellberg A. Inte bara hörselskador, psykologiska effekter av buller i arbetsmiljön. Arbete och Hälsa: Nr 1990:36. Arbetslivsinstitutet. 5. Arbetsmiljöverkets författningssamling 2005:16. Buller. Arbetsmiljöverket 2005. 6. Socialstyrelsen författningssamling SOSFS 2005:7. Socialstyrelsen allmänna råd om höga ljudnivåer. 7. Hakk-Gruppen. Med örat i centrum, förebyggande hörselvård. Arbetarskyddsstyrelsen 1997. 8. Landström U, Nordström B, Stenudd A, Åström L. Effekter av barngruppernas storlek på buller och upplevelser bland personal inom förskolan. Arbetslivsrapport: Nr 2003:6. Arbetslivsinstitutet 2003. 9. Svensk Standard 025268: 2007. Byggakustik- Ljudklassning av utrymmen i byggnader Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell. SIS Förlag AB. Swedish Standards Institut. 10. Stubb A. Presschool Teacher s Subjective Experience of the Sound in their Working Environment. Umeå Universitet: Department of Psychology 2004. 11. Arbetsmiljöverkets författningssamling 2001:1. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket 2001. 9
10
Bilaga 2 Enkät att besvara i samband med hörselundersökning Kön Kvinna Man Ålder 20-35 36-45 46-65 Tjänstgöringstid 50% eller mindre 51-75% 76-100% Hur upplever du dig höra? Bra Varierar Mindre bra Har du råkat ut för något som påverkat din hörsel? T ex smällare som detonerat, öronsjukdomar, hjärnskada ja nej Om ja, vad?. Finns det något på din fritid som påverkar din hörsel? T ex musik, jakt, skytte ja nej Om ja, vad?.. Har du regelbundet öronsus? ja nej Upplever du ljudnivån på din arbetsplats som störande? ja nej Har du haft känningar av följande besvär till följd av hög ljudnivå på din arbetsplats? Koncentrationsproblem? alltid ofta sällan aldrig Trötthet? alltid ofta sällan aldrig Huvudvärk? alltid ofta sällan aldrig Är ljudnivån så hög att du har svårigheter att höra vad andra säger? alltid ofta sällan aldrig 11