Fibern 1 - Due Diligence, Falkenbergs kommun
slutleverans\pm fibern 1 materialinventering.doc 2 (31) Beställare: FALKENBERGS KOMMUN Box 293 311 23 Falkenberg Beställarens representant: Catharina Rydberg-Lilja Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Ulf Johansson Annelie Loberg/Ulf Johansson Uppdragsnr: 103 08 08 Filnamn och sökväg: n:\103\08\1030808\0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\byggnader\aktuellt\pm fibern 1 materialinventering.doc Kvalitetsgranskad av: Tryck: Ulf Johansson Norconsult AB
slutleverans\pm fibern 1 materialinventering.doc 3 (31) Sammanfattning Norconsult AB (Norconsult) har av Falkenbergs kommun fått i uppdrag att utföra en översiktlig materialinventering med avseende på miljöfarligt eller miljöskadligt byggnadsmaterial. Materialinventering har utförts på befintliga industribyggnader för den f.d. glasfiberfabriken på fastigheten Fibern 1 i Falkenberg. Inventering har även utförts av en tillhörande fristående kontorsbyggnad. Föreliggande undersökning är en del i den Due Diligence undersökning som utförs inför ett eventuellt förvärv av fastigheten. Syftet är att undersökningen skall vara en del av beslutsunderlaget. Vidare kan materialinventeringen utgöra både ett underlag och stöd för framtagande av handlingar inför en eventuell rivning. Enligt fastighetsägarens önskemål kunde ej förstörande provtagning utföras i de lokaler som nyttjas vilket har medfört viss osäkerhet i bedömningarna. Detta har inneburit att förstörande provtagning ej har utförts i Hall 2, Hall 3 och Hall 4 samt i det friliggande kontoret. Inventeringen baseras här på okulär besiktning, provtagning av liknande material inom den övriga industribyggnaden samt erfarenhet. Det kan därför behövas kompletterande provtagning när verksamheten upphört och när byggnadsdelar som tidigare varit dolda friläggs i samband med rivning. Resultatet av inventeringen baseras på de iakttagelser som gjordes vid den okulära inventeringen samt på de analyser av byggmaterial som utförts. Vidare baseras bedömningarna på muntliga uppgifter från personal på plats och tillhandhållna ritningar. Ingen miljöteknisk undersökning har dock utförts avseende byggmaterial som förorenats av tidigare verksamhet. Enligt uppgift pågår kontinuerlig bevakning och lagning av tätskikt på byggnadernas tak. Under inventeringen konstaterades visuellt fuktskador i taken på flera platser. Vidare konstaterades att i princip samtliga av byggnadsverkets källare var fuktiga av inträngande grundvatten. I taket på hela fabrikskomplexet går ett stort antal ledningar för el, larm, gas, vatten, olja, ånga och släckvatten. Isoleringen på en del av rörböjarna och rörslut misstänks innehålla asbest. Enligt uppgift skall mycket av elsystemet inklusive armaturerna vara utbytta av Fagerdala industri AB. Men vid inventeringen konstaterades att ca 10 % av alla armaturer var av äldre fabrikat vilket innebär att det finns risk att dessa innehåller kondensatorer med PCB-haltig olja. Detta är dock ett mindre problem vilket inte genererar särskilt stora kostnadsökningar. Vid inventeringen konstaterades att det finns ett fint skikt av glasfiber på alla rör, ledningar och ventilationer och utstickande detaljer i hela fabriken. Detta kan definitivt innebära ett hälsoproblem och skall beaktas i arbetsmiljöhänsyn vid rivning.
slutleverans\pm fibern 1 materialinventering.doc 4 (31) I flera av de uttagna proven konstaterades det vid analys förekomst av asbest. Detta gäller t.ex. i golvplattor och underliggande lim, kakelfix och fog vid våtutrymmen samt i tätningsmassa på ventilationskanaler. Om ej asbest i lim och tätningsmassa separeras från vidhäftande material som t.ex. betong hanteras allt material som asbestförorenat, d.v.s. farligt avfall. Detta innebär att det kan vara ekonomiskt fördelaktigt att separera materialen inför eller under rivning. Totalt sett är mängden asbest liten men materialet är spritt över byggnaden och detta kommer att innebära tillkommande kostnader för asbestsanering. Vid rivning och sanering av asbesthaltigt material skall anvisningar i AFS 2006:01 följas och personalen ska ha relevant skyddsutrustning samt godkänd utbildning. Vidare påvisades både bly och ftalater i halter över farligt avfall i golvlister och i vissa mattor. Dessa material skall särskiljas från övrigt rivningsmaterial/underlag och hanteras separat. Golvmassan/slitlagret i Hall 1B innehåller enligt utförda XRF- mätningar kadmium i halter över farligt avfall. Vid kontrollerande analys på laboratorium är halten fortfarande mycket hög men den underskrider gränsen för farligt avfall. Om man inte med laktest kan påvisa att slitlager och betong är inert kommer allt material att hanteras som förorenat material alternativt farligt avfall. Detta innebär att det kan vara ekonomiskt fördelaktigt att separera materialen inför eller under rivning. Sammanfattningsvis är byggnaderna i relativt gott skick. Förekommande byggnadsmaterial är huvudsakligen av normal typ och med för sin tid tidstypiska material. Omfattningen av miljöbelastande material bedöms dock vara något större än vanligt för industribyggnader från denna epok. Detta beror främst på mängden installationer samt de industriprocesser som tidigare bedrivits i lokalerna.
slutleverans\pm fibern 1 materialinventering.doc 5 (31) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Uppdrag och syfte... 6 2 Översiktlig byggnadskonstruktion... 6 2.1 Industribyggnaden... 6 2.2 Friliggande kontorsbyggnad och silos... 14 3. Materialinventering... 16 3.1 Underlag... 16 3.2 Tidigare inventeringar och saneringar... 16 3.3 Utförd inventering... 16 4 Resultat och utvärdering... 19 4.1 Analysresultat... 19 4.2 Farligt och miljöskadligt avfall... 21 5 Slutsats och rekommendationer... 27 6 Referenser... 29 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Provtagnings- och situationsplan Materialinventeringsprotokoll Fotodokumentation Laboratoriets analysrapporter Sammanställning av mätresultat XRF
slutleverans\pm fibern 1 materialinventering.doc 6 (31) 1 Uppdrag och syfte Norconsult AB (Norconsult) har av Falkenbergs kommun fått i uppdrag att utföra en översiktlig materialinventering med avseende på miljöfarligt eller miljöskadligt byggnadsmaterial. Materialinventering har utförts på befintliga industribyggnader för den f.d. glasfiberfabriken på fastigheten Fibern 1 i Falkenberg. Inventering har även utförts av en fristående kontorsbyggnad. Fibern 1 ligger i centrala Falkenberg utmed Ätrans strand, se Bild 1. Föreliggande undersökning är en del i den Due Diligence undersökning som utförs inför ett eventuellt förvärv av fastigheten. Syftet är att undersökningen skall vara en del av beslutsunderlaget. Vidare kan materialinventeringen utgöra både ett underlag och stöd för framtagande av handlingar inför en eventuell rivning av undersökta byggnader. Föreliggande rapport skall även kunna utgöra ett stöd för en rivningsentreprenör. Bild 1 Fabrikens läge är markerat med svart ring (kartunderlag Eniro). 2 Översiktlig byggnadskonstruktion 2.1 Industribyggnaden Byggnaden uppfördes enligt uppgift 1962 och har byggts till i tre omgångar, en på 1960-talet och två på 1970-talet. Det totala byggnadsverket täcker en yta av ca 36 000 m 2. För att få en bättre överblick och spårbarhet delas byggnadsverket in i Hall 1, Hall 2, Hall 3 och Hall 4, vilka beskrivs närmare nedan. Vidare delas Hall 1 in i en A och en B del främst på grund av tidigare bedrivna verksamheter. Lokaliseringen av de olika byggnadsdelarna redovisas på situationsplanerna i Bilagorna 1A till 1D
slutleverans\pm fibern 1 materialinventering.doc 7 (31) I samband med att Fagerdala industri AB tog över fastigheten 1996 installerades ett brand- och sprinklersystem i samtliga byggnadsdelar. Släckvattnet tas direkt från Ätran via ett pumphus som är belägen utanför aktuell fastighet. Vattnet leds via kraftiga ledningar i kulvert till fabrikens västra del där den går via källaren under en lastbrygga och in under byggnaden för att sedan distribueras över fabriken. I hela fabrikskomplexet en går det både ett stort antal ledningar för el, larm m.m. samt rörledningar för gas, vatten, olja, ånga och släckvatten i takinstallationer. Enligt uppgift skall mycket av elsystemet inklusive armaturer vara utbytt av Fagerdala industri AB. Men vid inventeringen konstaterades att ca 10 % av alla armaturer var av äldre fabrikat vilket innebär att det finns risk att flera har kondensatorer med PCB-haltig olja. Enligt uppgift pågår kontinuerlig övervakning och lagning av tätskikten på byggnadernas tak. Under inventeringen konstaterades visuellt fuktskador i taken på flera platser. Vidare konstaterades att i princip samtliga av delbyggnadernas källare var fuktiga av inträngande grundvatten. I några källardelar kunde också fuktskador konstateras visuellt. För övrigt upplevdes lokalerna huvudsakligen som väl underhållna och städade. Vissa delar som t.ex. några källarutrymmen, skyddsrum och omklädningsrum var dock i uppenbart behov av uppstädning och underhåll. Fabrikens verksamhetshistorik redovisas närmare i SWECO VIAK:s rapport (SWECO VIAK 2006) Hall 1A Byggnadsverket uppfördes 1962 och innehöll industriverksamhetens smältugnar. Tidigare var två husväggar samt taket täckta med lameller som gick att öppna för ventilation och temperaturreglering. De övriga väggarna var uppförda i tegel och bjälklagen utgjordes av betongbalkar och pelare. Byggnaden är grundlagd med en urgrävd källare. När smältugnarna var i drift fanns även ett system för att kyla och återvinna en del av värmen från processerna. Restprodukter från ugnarna tippades ner i den underliggande källaren där de omhändertogs och transporterades iväg. I samband med att Fagerdala industri AB förvärvade Fibern 1 lät de byta ut lamellväggarna till väggar och tak av plåt, se Bild 2-3. Ugnar och samtliga mellanbjälklag revs. Bjälklaget utgörs fortsatt av betongbalkar och pelare. Golvet består av platsgjuten betong.
slutleverans\pm fibern 1 materialinventering.doc 8 (31) Bild 2 Hall 1A mot söder Bild 3 Hall 1A mot sydväst Enligt uppgift utfördes även en asbestsanering av denna byggnadsdel exklusive källardelen. Hallen används numera som lagerlokal och var vid inventeringstillfället tom frånsett lagerhyllor, se Bild 4. Bild 4 Interiör av Hall 1A Under Hall 1A finns som tidigare nämnts en stor källare i betong med ett betongbjälklag. I delar av källaren finns ett antal rum som tidigare användes för t.ex. ventilation/kylning med kvarlämnade kompressorer och kylanläggningar m.m. Mellanväggarna utgörs av betong och i ventilations- och processrum är dessa klädda med kakel eller klinkers. Två större kulvertar leder ut åt sydväst för inkommande rörledningar.
slutleverans\pm fibern 1 materialinventering.doc 9 (31) Hall 1B Byggnadsverket uppfördes samtidigt med Hall 1A år 1962. Byggnaden består av betongbjälklag och pelare samt är grundlagd med betongplatta på mark. Väggarna är murade av tegel alternativt lättbetongelement, se Bild 5-6. Taket utgörs av lättbetongelement som utvändigt är belagd med takpapp, se Bild 7. Golvet är belagt med ett slitlager. Mellanväggarna utgörs av tegel alternativt uppreglade gipsväggar på träreglar. Bild 5 Hall 1B mot nordväst Bild 6 Hall 1B mot nordvästväster Hall 1B har idag ytterväggar i väster, söder och mot gården i öster. Övriga f.d. ytterväggar ansluter idag mot angränsande byggnadsdelar och byggnadsverk. Hall 1B har flera mindre mellanbjälklag och också flera mindre källarlokaler under byggnaden. Det finns två skyddsrum som är belägna under personalutrymmen i bottenplanet. Ovan personalutrymmena finns det i plan 2 kontor. Kontor finns både i en ursprunglig del och i en senare utbyggd del. Bild 7 Vy över taket över Hall 1B och med taket till Hall 1A i bakgrunden
slutleverans\pm fibern 1 materialinventering.doc 10 (31) Vidare finns ytterligare en källare med vattenbasänger för kylning samt utrymmen för pumpar och andra maskiner för tidigare industriverksamhet. Ovan denna del finns det på bottenplan omklädning för damer med duschutrymme. I plan 2 finns omklädning med duschar för herrar och på plan 3 finns fläkt- och ventilationsrum. Hall 1B innehåller många lokaler där man förutom industriproduktion bedrivit verksamheter som sjukstuga, laboratorium, blandningsrum för kemikaler, kylrum m.m., se Bild 8-11. Idag har man lagerverksamhet i de större lokalerna. Vid inventeringstillfället stod delar av Hall 1B outhyrd och var i princip tom. En mindre industridel, angränsande till Hall 2, användes som lagerutrymme, se Bild 12. Bild 8 Foto Del av Hall 1B användes tidigare till spinneri för glasfibertrådar. Bild 9 Hall 1B f.d. spinneri. Bild 10 Hall 1B, f.d. blandningsrum
slutleverans\pm fibern 1 materialinventering.doc 11 (31) Bild 11 Hall 1B f.d. spinneri Bild 12 Hall 1B, f.d. spinneri Hall 2 Byggnaden är uppförd på sent 1960-tal alternativt tidigt 70-tal. Sommen utgörs av betongbjälklag och pelare uppförda på betongplatta på mark. Väggarna är murade av tegel och taket utgörs av lättbetongelement som är belagda med takpapp, se Bild 12 och Bild 13. Hall 2 användes tidigare som vävsal för att väva glasfibermattor. Bild 13 Hall 2 tegelvägg mot sydväst Bild 14 Hall 2 vägg mot söder På Bild 15 kan fläktrummet i Hall 1B ses till vänster på bilden. I Bild 16 visas en vy över Hall 2. Längst ner i bilden ses ingång till verkstäder. Under Hall 2 finns två större vattenbassänger i betong för kylning, ca 300 m 3. Dessa bassänger ska enligt uppgift vara tomma idag.
slutleverans\pm fibern 1 materialinventering.doc 12 (31) Bild 15 Hall 2, vy över taket mot väster med taket till Hall 3 till höger Bild 16 Interiör av Hall 2 med nuvarande verksamhet, lagerlokal. Hall 3 Byggnaden är enligt uppgift uppförd 1974. Stommen utgörs av betongbjälklag med betongplatta på mark. Väggarna är uppbyggda av två lager plåt isolerade med mineralull. Taket utgörs av korrugerad plåt täckt med singel- och asfaltsblandning täckt med takpapp. Det finns ingen källare under denna byggnad. Mellanväggarna är uppbyggda av gips på stålstomme. Idag används lokalen för lagerverksamhet, se Bild 16-19. I ett separat rum, egen brandcell, lagras och hanteras kemikalier och plast. I direkt anslutning till Hall 4 är ett fläktrum lokaliserat. Detta rum är uppfört av plåt på stålstomme, se Bild 20.
slutleverans\pm fibern 1 materialinventering.doc 13 (31) Bild 17 Hall 3, vägg mot nordväst Bild 18 Hall 3, vägg mot sydöst Bild 19 Hall 3 - Lagerverksamhet Bild 20 Hall 3, fläktrum mot Hall 4 Hall 4 Byggnaden är enligt uppgift uppförd 1975, se Bild 21 och Bild 22. Stommen utgörs av betong med väggar av dubbelplåt isolerade med mineralull och tak av korrugerad plåt täckt med takpapp. Om detta tak är täckt med singel på samma sätt som Hall 3 är ej klarlagt. Golvet utgörs av en asfaltplatta på mark på isolering. I sydöstra hörnet av Hall 4 ligger ytterligare ett skyddsrum som tillsammans med andra rum i idag utnyttjas som träningslokaler. Skyddsrummet är uppfört i betong. Ytterväggen till skyddsrummet är täckt av fasadelement och plåt över ett lager eternitplattor, se Bild 22. Idag bedrivs lagerverksamhet i Hall 4, se Bild 23 och Bild 24.
slutleverans\pm fibern 1 materialinventering.doc 14 (31) Bild 21 Vy över Hall 4 Bild 22 Hall 4 Vägg mot nordväst Bild 23 Hall 4 - Vägg mot sydöst Bild 24 Hall 4 - Lagerverksamhet Bild 25 Hall 4 lagerverksamhet 2.2 Friliggande kontorsbyggnad och silos Öster om industribyggnaderna finns en friliggande kontorsbyggnad. Enligt uppgift uppfördes denna 1962 och byggdes till med nya kontor i omgångar, 1970 samt 1974, se Bild 26. Byggnaden är uppfört med betongplatta på mark ovan isolering.
slutleverans\pm fibern 1 materialinventering.doc 15 (31) Bild 26 Friliggande kontor Stommen utgörs av tegel och träväggar, se Bild 26. Taket är platt med plåt på takpapp. Innerväggar utgörs av målade tegelväggar och träreglade väggar täckta av gipsskivor. Innertaket är nedpendlat med plattor och isolerat med glasfiberull. Söder om fabriken står två silos uppförda i plåt på stålstomme, se Bild 27. Bild 27 Fristående stålsilos
slutleverans\pm fibern 1 materialinventering.doc 16 (31) 3. Materialinventering 3.1 Underlag Översiktliga ritningar har tillhandahållits av fastighetsägaren. I samband med inventeringstillfället fanns ytterligare ritningar att tillgå på nästan alla konstruktioner i fabriken, en industrihistorisk skatt. Det var dock inte praktiskt möjligt att gå igenom allt ritningsmaterial då detta omfattade tusentals handlingar. Trots alla ritningar har det dock ej påträffats några ritningar över de större källarutrymmena under Hall 1A och Hall 1B. Delar av detta underlag samt fältbesök på plats ligger till grund för föreliggande inventering. Fastighetsägaren har varit behjälplig med tillgång till nycklar och stegar. Vidare har före detta personal samt nuvarande driftsansvariga varit mycket behjälpliga med information samt rundvandringar. 3.2 Tidigare inventeringar och saneringar I samband med nedläggningen av fabriken har en asbestsanering utförts i Hall 1A år 1990. En PCB- inventering har utförts av WSP för Ekängengruppen 2009. WSP (2009) Rapport PCB-inventering av Fibern 1, 2009-09-23 2009-09-30, Ekängengruppen, Falkenberg, 2009-11-05 En översiktlig miljöinventering redovisas i SWECO VIAK rapport daterad 2006-11-28 framtagen för Fagerdala industri AB. SWECO VIAK (2006) Fagerdala industri AB, Översiktlig miljöteknisk undersökning, Kv. Fibern 1, Falkenberg, Göteborg 2006-11-28 3.3 Utförd inventering Omfattning Inventeringen omfattade en okulär besiktning samt provtagning av misstänkta byggmaterial. Inventeringen följer Kretsloppsrådets riktlinjer för avfallshantering vid rivning. Följande fraktioner ingår normalt i en inventering; farligt avfall, elavfall, radonhaltigt material, radioaktivt avfall samt vid behov kontroll av inomhusmiljö (radon i luft, fukt och mikroorganismer och golvmaterial som kan ge upphov till hälsorisker).
slutleverans\pm fibern 1 materialinventering.doc 17 (31) Inventeringen omfattade hela industribyggnaden, både invändigt och utvändigt, samt den fristående kontorsbyggnaden i mån av tillgänglighet. För föreliggande miljöinventering gäller specifikt följande förutsättningar: Inventeringen omfattar endast fast egendom. Lös egendom ingick inte i inventeringen. Till lös egendom räknas sådant som man kan ta med sig, ett begrepp som jurister ofta använder för denna typ av egendom är lösöre. Lösöre eller odefinierat material skall möjligen ingå i samband med utrivningsarbetet. Erforderlig sortering skall då utföras av entreprenör. Om förstörande materialprover tas ut vid inventeringen kommer dessa prov att analyseras på ett ackrediterat laboratorium. Inventeringen omfattar endast stickprover uttagna från misstänkt byggmaterial. Enligt begäran från fastighetsägaren har ej förstörande provtagning utförts i lokaler där verksamhet bedrivs idag. Detta har inneburit att provtagning ej utförts i Hall 2, Hall 3 och Hall 4 samt i friliggande kontor. Inventeringen baseras här på okulär besiktning, provtagning av liknande material inom övriga industribyggnader samt erfarenhet. Det föreligger därför en viss osäkerhet i bedömning av mängden miljöskadligt material framförallt avseende innehåll av asbest i fix och fog under kakel på toaletter och andra våtutrymmen. Detta innebär också att mängden miljöfarligt material enligt försiktighetsprincipen kan överskattas. Vidare kan det innebära att ytterligare miljöstörande byggnadsmaterial påträffas i samband med rivning eller ombyggnad. Ej tillgängliga ytor har ej inventerats och bedömts. Resultatet av inventeringen baseras på de iakttagelser som gjordes vid den okulära inventeringen samt på resultaten från eventuella analyser av byggmaterial. Vidare baseras inventeringen även på ritningsmaterial samt muntliga uppgifter från fastighetsägare, driftpersonal och tidigare anställda. Inga stora fysiska ingrepp gjordes i byggnaden, dvs. ingen undersökning som krävde större åverkan på fastigheten genomfördes. Eventuell dold, ytterligare, förekomst av miljöskadligt material kan därmed ej uteslutas. Ingen miljöteknisk undersökning avseende material förorenat av tidigare verksamheter inom byggnaderna har utförts.
slutleverans\pm fibern 1 materialinventering.doc 18 (31) Genomförande Före inventering har en genomgång utförts av erhållna handlingar, såsom tidigare utförda inventeringar och verksamhetsbeskrivning. Vidare har en genomgång av delar av det tillhandahållna ritningsmaterialet över befintligt och ursprungligt utseende utförts. Även muntliga uppgifter ligger till grund för bedömningen. Fältarbetet utfördes 2013-06-26 och 2013-06-28. Inventeringen omfattade: En okulär materialinventering av alla synliga ytor som var tillgängliga genom öppningar, dörrar, inspektionsluckor eller liknande och var minst krypbara. Synintrycket är det avgörande för inventeringen som helhet. På grund av byggnadernas storlek och höjd har endast en översiktlig inventering kunnat utföras. Genom att flera utrymmen vid inventeringstillfället innehöll lösöre har detta försvårat tillgängligheten och därmed i viss mån begränsat den okulära besiktningen. Vidare bedrevs framför allt lagerverksamhet i flera lokaler vilket ytterligare har försvårat inventeringen, med hänsyn till tillgänglighet. Vid sådana situationer har bilder tagits genom åtkomliga öppningar. Bilderna har sedan studerats för att ligga till underlag för inventeringsresultatet. Fältmätning med röntgenfluorescensdetektor (XRF) för detektion av metallerhar utförts på olika golvbeläggningar. Röntgenstrålningsmetoder utnyttjar faktumet att atomer fluorescerar med specifika energier då de exciteras av röntgenstrålning, dvs. avger upptagen energi med hjälp av fotoner som detekteras. Röntgenstrålarna som avges är karakteristiska för varje ämne. Antalet fotoner per tidsenhet som detekteras är proportionellt mot antalet atomer av respektive ämne. Vid en och samma mätning kan ett stort antal ämnen bestämmas både kvalitativt och kvantitativt. Nackdelen är att mätningen inte är tillförlitlig i alla sammanhang och att detektionsgränsen för många ämnen är förhållandevis hög. Totalt utfördes tjugotvå mätningar med XRF, antingen på plats eller på uttagna prover i vårt geolaboratorium. Trettioen förstörande stickprover har tagits ut på potentiellt miljöstörande byggmaterial, dvs. där det fanns viss osäkerhet om materialets innehåll. Vid den förstörande provtagningen utfördes arbetet med hjälp av handverktyg. Totalt skickades tjugoen prov in för analys på ackrediterat laboratorium (Eurofins Environment Sweden AB och Pegasus), se Tabell 1.
slutleverans\pm fibern 1 materialinventering.doc 19 (31) Vid inventeringen användes indikationsmätning av radon, gammastrålning (identifiering av hög-/lågstrålande blå lättbetong) på platser där det potentiellt skulle kunna förekomma blåbetong. Denna metod användes eftersom lokalerna var i bruk och därmed utfördes ingen förstörande provtagning på väggarna. Med hänsyn till eventuell framtida rivning bedömdes det dels att mätning av tappvarm- vattentemperatur inte var befogat och dels att någon kontrollmätning av fukt och mikroorganismer vilka kan ge upphov till hälsorisker inte var relevant 4 Resultat och utvärdering Sammanfattningsvis är byggnaden i relativt gott skick. Förekommande byggnadsmaterial är huvudsakligen av normal typ och med för sin tid tidstypiska material. Omfattningen av miljöbelastande material bedöms vara något mer än vanligt för industribyggnader från denna epok. Detta beror troligen främst på mängden installationen samt de industriprocesser som bedrivits i lokalerna. Provpunkternas lägen redovisas på situationsplaner i Bilaga 1A-1D. Resultaten från den okulära inventeringen redovisas i ett miljöinventeringsprotokoll, se Bilaga 2 samt tillhörande fotodokumentation i Bilaga 3. Laboratoriets analysrapporter är samlade i Bilaga 4. Resultaten från den utförda XRF- mätningen redovisas i Bilaga 5. 4.1 Analysresultat För att lokalisera byggmaterial som potentiellt innehåller förhöjda halter av metaller utfördes fältanalys med XRF mätningar. Dessa mätresultat användes för att välja ut materialprov för vidare laboratorieanalys. Vid inventering utfördes provtagning av material med avseende på redovisade ämnen, se Tabell 1. Samtliga analyser har utförts på ackrediterade laboratorium.
slutleverans\pm fibern 1 materialinventering.doc 20 (31) Benämning på prov Analyserat ämne Material och lokalisering Bild nr Analysresultat Förekomst PP1 Asbest Golvplatta i äldre kontorsavdelning, Hall 1B plan 2 1 Ja PP2 Asbest Lim under golvplatta i äldre kontorsavdelning, Hall 1B plan 2 2 Nej PP3 Asbest Golvlim under matta nyare kontor, Hall 1B plan 2 3 Nej PP4 PP6 PP7 PP10 PP14 PP15 PP16 PP17 PP18 Asbest och PCB Asbest Asbest Asbest Asbest och PCB Asbest och PCB Asbest Asbest Asbest och PAH Tätningsmassa till ventilationskanal i nyare kontor, Hall 1B plan 2 Kakel, fix och fog i duschutrymme, Hall 1B källare (skyddsrum) Golvplatta i omklädningsrum, Hall 1B källare (skyddsrum) Isolering runt ventilationsrör, Hall 1 på taket Tätningsmassa till ventilationskanal i ventilationsrum, Hall 1B plan 3 Tätningsmassa till ventilationskanal i ventilationsrum, Hall 1B plan 3 Kakel fix och fog i herrarnas duschutrymme, herrarnas omklädningsrum Hall 1B plan 2 Golvplatta i herrarnas omklädningsrum, Hall 1B plan 2 Lim under golvplatta i herrarnas omklädningsrum, Hall 1B plan 2 6 Nej 7 Nej 9 Nej 12 Nej 15 16 Ja och Ja (7,4 mg/kg total PCB Aroklor 1260) Ja och Ja (16 mg/kg total PCB Aroklor 1260) 17 Ja 18 Ja 18 Ja och kanske. Höjda rapporteringsgränser p.g.a. svår matris PP19 Asbest Golvmassa i Hall 1B 19 Nej PP25 Asbest Kakel fix och fog i blandningsrum, Hall 1B 23 Nej PP27 Asbest Klinker fix och fog i blandningsrum, Hall 1B 24 Nej PP30 Asbest Fix och fog i ventilations och kemikalierum, Hall 1A källare 25 Nej PP5 PCB Golvfog runt glaspartier i nyare kontorsdel, Hall 1 b plan 2 5 Nej PP13 PCB Fog mellan tegel och kopparplåt, Hall 1 taket 13 Ja (17 mg/kg total PCB Aroklor 1242) PP22 PCB Fog i trapphus ovanför skyddsrum, Hall 1B bottenplan 21 Nej PP26 PCB Golvfog i blandningsrum, Hall 1B 24 Nej PP23 PP24 PP8 Metaller (även med XRF) PAH och Ftalater Metaller (även med XRF) och Ftalater Rödaktig golvmassa, Hall 1B 22 Svart massa på vägg i f.d. kylrum, Hall 1B 27 Grå golvlist i omklädningsrum, Hall 1B källare (skyddsrum) 10 Kadmium 670 mg/kg och bly 80 mg/kg (övriga metaller se analysrapport Bilaga 4) Kanske och Nej Höjda rapporteringsgränser p.g.a. svår matris Bly 18 000 mg/kg (XRF 16 500 mg/kg) och ftalater >16 500 mg/kg (övriga metaller se analysrapport Bilaga 4) Tabell 1 Utförda laboratorieanalyser och analysresultat
slutleverans\pm fibern 1 materialinventering.doc 21 (31) 4.2 Farligt och miljöskadligt avfall Förekomst av farligt avfall och miljöstörande ämnen framgår av sammanställning nedan och redovisas i Bilaga 2. Asbest och andra respirabla mineraler: Asbestinnehåll i fogar och fix kunde konstateras i herrarnas omklädningsrum, duschutrymmen i Hall 1B plan 2. Mot bakgrund av resultaten bedöms det som sannolikt att asbestinnehåll förekommer i kakelfix och fog även i damernas duschutrymme på bottenplaningen, under herrarnas omklädning. Ingen asbest påvisadess i fix och fog vid analys av prov från duschutrymmet i skyddsrummet, källare i Hall 1B., Det påvisades heller ingen förekomst i källaren under Hall 1A eller i det så kallade blandningsrummet i Hall 1B. Men det kan ej uteslutas att asbest i fix och fog återfinns i andra utrymmen, t.ex. toaletter och duschutrymmen i skyddsrum i Hall 4. Vidare kan det ej uteslutas att fix och fog till kakel samt klinkers innehåller asbest i den friliggande konstorsbyggnadens våtutrymmen. Enligt erhållna analysresultat och försiktighetsprincipen antas därför att även ej undersökt material innehåller asbest. Golvplattor i den äldre kontorsdelen, Hall 1B samt i herrarnas omklädningsrum innehåller asbest. Vidare kunde asbestinnehåll konstateras i limmet under golvplattorna i herrarnas omklädningsrum. Likvärdiga golvplattor återfinns i damernas omklädningsrum samt i trapphus till Hall 1B. Däremot påvisades ingen förekomst av asbest i golvplattorna till skyddsrummen i källaren till Hall 1B. Övriga golvplattor har ej analyserat avseende asbest pga. befintlig verksamhet. Detta innebär att ytterligare förekomst är trolig. Asbest kunde konstateras i tätningsmassan till ventilationskanalerna i fläktrummet, en våning upp från herrarnas omklädningsrum. Totalt har asbest påvisats i 2 av 3 utförda analyser på tätningsmassa. Mot bakgrund av resultaten bör tätningsmassor till alla äldre ventilationssystem i hela byggnadsverket hanteras som om de innehåller asbest. I byggnaden finns rikligt med äldre rör med rörisolering. Det bedöms som troligt att asbest förekommer i rörböjar och rörändar på rörisoleringen. Ingen analys har dock utförts pga. dels att isoleringen var skyddad av ett plasthölje och dels med hänsyn till pågående verksamhet då man vid provtagning exponerar omgivningen för eventuella asbestfibrer vid förekomst av asbest i isoleringen.
slutleverans\pm fibern 1 materialinventering.doc 22 (31) Utvändigt Hall 3, på den sydvästra väggen under fasadbeklädnaden återfanns eternitplattor. Isoleringen i brandklassade dörrar innehåller troligen asbest, detta gäller både branddörrar och dörrar till fläktrum. I panncentralen återfinns flera äldre oljepannor samt enoljepanna i det fristående kontorshuset. Dessa installationer innehåller troligen asbest i flänsar och isolering. Rent allmänt konstaterades under inventeringen att det finns ett fint skikt av glasfiber på alla rör, ledningar och ventilationer och utstickande detaljer i hela fabriken. Detta kan definitivt innebära ett hälsoproblem och skall beaktas i arbetsmiljöhänsyn vid rivning. PCB En översiktlig PCB-inventering av byggnadsverket har tidigare utförts av WSP, (WSP 2009). Genom att mycket få analyser av PCB utfördes invändigt i byggnaden vid ovan nämnda PCB-inventering bedömdes det att ytterligare provtagning behövde utföras. PCB har påträffats i låga halter i tätningsmassa till ventilationskanalerna. Tätningsmassor i alla äldre ventilationssystem i hela byggnaden bör hanteras som innehållande PCB i låga halter. Låg halt av PCB återfanns i fog mellan tegel och kopparplåt på taket, Hall 1. I övriga utförda analyser avseende PCB i fogar kunde ingen PCB påvisas, detta gäller fog i nyare kontor, fog i trapphus samt fog i blandningsrummet Vid inventeringstillfället påträffades äldre lysrörsarmaturer i samtliga lokaler, ca 10 % av det totala antalet. Dessa kan ha kondensatorer med PCB-haltig olja eller mineralolja. Enligt PCB-rapporten kan flera isolerglasfönster utan märkning med fabrikat och år misstänkas innehålla PCB-haltig tätningsfog. Metaller För att identifiera byggmaterial med förhöjda halter av metaller utfördes XRF mätningar på golvmattor, golvplattor och golvlister samt slitlager. Det var relativt vanligt med metaller som färgämne samt med bly som stabilisering av olika plastmaterial. Alla relevanta mätresultat från XRF mätningen redovisas i Bilaga 5.
slutleverans\pm fibern 1 materialinventering.doc 23 (31) Bly Blydiktade invändiga stuprör återfanns inom hela industribyggnaden. Även blydiktade avloppsrör påträffades på flera platser i källarna. Mot bakgrund av detta bör samtliga stuprör och avloppsrör behandlas som blydiktade. Blydiktade avloppsrör ska sorteras som skrot och metall och sändas till återvinningsfirma för separering. Blymantlade kuloledningar påträffades ej vid inventeringen men med tanke på objektets storlek kan det ej uteslutas att det påträffas viden rivning. Om så är fallet torde dock mängden ledningar vara begränsad. Kuloledningar ska hanteras som el-avfall men sorteras separat Bly har konstaterats i halter över farligt avfall i både grå och svarta golvlister av plast. Dessa material skall sorteras ut och hanteras separat. I den friliggande kontorsbyggnaden finns en blå och röd matta i toalettutrymmen i anslutning till panncentralen. Dessa mattor innehåller troligen bly i halter över farligt avfall. Inga analyser har utförts som kan bekräfta detta men från tidigare erfarenheter från andra inventeringar har förhöjda halter konstaterats i denna typ av material. Kadmium Röda elledningar kan ofta innehålla kadmium, dessa ledningar ska hanteras som el-avfall men utsorteras separat. Vidare kan den röda mattan i den fristående kontorsbyggnaden innehålla kadmium som färgämne. Golvmassan/slitlagret i Hall 1B innehåller enligt utförda XRFmätningar kadmium i halter över farligt avfall. Vid kontrollerande analys på laboratorium är halten fortfarande mycket hög men den underskrider gränsen för farligt avfall. Halten i detta byggmaterial bör kontrolleras vidare med ytterligare analyser och eventuellt med laktest. Om halterna avseende kadmium konstateras i halter över farligt avfall vid vidare analyser bör materialet separeras från underlaget i syfte att hålla nere mottagningskostnaderna. Kakelplattorna inom köken i Hall 3 och Hall 4 är röda och innehåller troligen kadmium som färgpigment. Till dess att detta är klarlagt bör kakelplattorna hanteras som förorenat material.
slutleverans\pm fibern 1 materialinventering.doc 24 (31) Kvicksilver Se nedan under El-avfall Alla lysrör och lågenergilampor innehåller kvicksilver och ska sorteras separat. Övriga metaller Koppar återfinns i VVS material och ledningar i normal utsträckning för en industribyggnad. Vissa takplåtar och vindskivor utgörs av koppar. Kromade detaljer och handtag samt i VVS utrustning återfinns i normal utsträckning. El-avfall Elektronikavfall kan innehålla kvicksilver, kadmium, PCB, bromerade flamskyddsmedel och asbest m.m. Elektronikavfall klassas som farligt avfall. Mätutrustning (flödesmätare och termometrar) och elmaterial ska sorteras och rivas i sin helhet samt gå som El-avfall. Lysrörsarmatur med lysrör samt vanlig lamparmatur återfinns i samtliga byggnadsdelar. Lysrör och lågenergilampor sorteras separat eftersom de innehåller kvicksilver. Äldre lysrörsarmatur kan även ha kondensatorer innehållande PCB. Lamparmaturer skall rivas i sin helhet och sorteras som el- avfall. Radioaktiva ämnen Vid inventeringen undersöktes några tapetserade mellanväggar med avseende på förekomst av blå lättbetongblock innehållande radon dels i kontor i fabrikslokalen och dels i det friliggande kontoret. Uppmätta halter låg mellan 0,18 0,21 µsv/h, vilket är klart under gränsvärdet på 0,3 µsv/h. Det kan dock ej uteslutas att blå lättbetong kan påträffas vid rivning. Blåbetong bör inte återanvändas, vare sig som byggmaterial eller till fyllning i mark. Eventuell blåbetong skall därför sorteras ut och skickas separat till deponi.
slutleverans\pm fibern 1 materialinventering.doc 25 (31) Ftalater Ftalater används som mjukgörare i plastmaterial. Laboratorieanalys påvisade att golvlisterna i omklädningen (skyddsrum, Hall 1B) innehöll ftalater. Den konstaterade halten klassas som farligt avfall. Enligt erfarenheter från tidigare undersökningar konstateras att ett stort antal plastmattor innehåller ftalater i mycket höga halter. Samtliga plastmattor bör därför klassas som farligt avfall och hanteras separat om inte godkända halter kan påvisas. Oljeförorening I samband med inventeringen konstaterades en läckande lysrörskondensator i matsalen. Denna skulle snarast åtgärdas enligt driftspersonal. Oljan kan innehålla PCB. Under inventeringen påträffades spår av motsvarande, tidigare läckage på ytterligare några platser. Olje- och lösningsmedelsspill m.m. från industriverksamheten har med största sannolikhet gått direkt ut i golvavlopp vilket innebär att rester kan återfinnas i avloppssystemet och brunnar. Enligt uppgift som erhölls under inventeringen spolades hela avloppsledningssystemet 2012. Detta görs nu enligt driftspersonal regelbundet. I källaren till Hall 1A kunde oljespill från maskinparken upptäckas. Det är sannolikt att detta förekommer på flera platser i källarlokaler men det kunde inte verifieras då endast ficklampor fanns som ljuskällor. I källaren under omklädningsrum i Hall 1B finns ett större oljeläckagespill på golvet. Spillet kommer troligen från en rörledning med tryck som har spruckit. Oljan verkar ha sprutat ut på tak och golv. Varifrån rörledningen kom har ej kunnat utredas. Ett prov har uttagits på oljan (provpunkt 31) men det har ej skickats på analys eftersom det ej ingick i uppdraget att undersöka föroreningar som orsakats av verksamheten. Äldre elkablar återfinns för ingående ström till elcentraler. Dessa kablar är lindade och kan både innehålla PCB- olja och PAH som skydd. PAH Elkablar, se ovan Frånsett taket till Hall 1A är hela industribyggnadens tak täckt med takpapp i flera omgångar. Den tidigaste pappen var täckt med asfalt vilken sannolikt innehåller PAH-16 (tjärasfalt). Detta material skall sorteras ut separat och gå till godkänd förbränning med information om halter och innehåll till mottagaren.
slutleverans\pm fibern 1 materialinventering.doc 26 (31) Taken på Hall 3 och 4 utgörs enligt tillhandahållna ritningar av korrugerad plåt där plåten är täckt med singel. Till bindemedel användes asfaltslösning vilket kan betyda att även fyllningen under takpappen innehåller PAH-16. Köldmedier Kvarstående kylanläggningar skall enligt uppgift ha tömts på freonhaltiga kylmedel. Protokoll skall finnas på detta men har ej erhållits. Äldre kyl/frys har påträffats under inventeringen vilka kan innehålla freonhaltiga kylmedel. Kylmedia skall tas om hand av auktoriserad personal eller lämnas till godkänd mottagare. Övrigt avfall; Allt övrigt byggmaterial ska sorteras enligt kretsloppsrådets riktlinjer. Kvarlämnat lösöre eller odefinierat material i samtliga utrymmen har ej inventerats i sin helhet. Allt detta material skall ingå i samband med utrivningsarbete. Erforderlig sortering skall utföras av entreprenör, se bilder i Bilaga 3
slutleverans\pm fibern 1 materialinventering.doc 27 (31) 5 Slutsats och rekommendationer Enligt fastighetsägarens önskemål kunde ej förstörande provtagning utföras på ytoch tätskikt i de lokaler som idag är i fullt bruk vilket har medfört viss osäkerhet i bedömningarna. Detta har inneburit att förstörande provtagning ej har utförts i Hall 2, Hall 3 och Hall 4 samt i det friliggande kontoret. Inventeringen baseras här på okulär besiktning, provtagning av liknande material inom övriga industribyggnader samt erfarenhet. Det kan därför behöva utföras kompletterande provtagning när verksamheten upphört och när byggnadsdelar som tidigare varit dolda friläggs i samband med rivning. Vidare rekommenderas att det utförs en miljöteknisk undersökning avseende byggnadsmaterial förorenat av tidigare industriverksamhet, t.ex. oljespill m.m. Allt miljöskadligt material som påträffas skall omhändertas separat vid utrivningsarbete. Det miljöskadliga material respektive farligt avfall som identifierats i föreliggande undersökning redovisas i Bilaga 2, detta material ska omhändertas enligt Avfallsförordningen (2011:927). Ett fint skikt av glasfiber från den tidigare industriverksamheten ligger på alla rör, ledningar och ventilationer och utstickande detaljer inom hela industribyggnaden förutom i den ombyggda delen av Hall 1A. Troligen är det mest glasfiber i Hall 1 B och Hall 2. Detta skall beaktas i arbetsmiljöhänsyn vid rivning och andra ingrepp. Vid rivning och sanering av asbesthaltigt byggnadsmaterial skall anvisningar i AFS 2006:01 följas och personalen ska ha relevant skyddsutrustning samt erforderlig godkänd utbildning. I flera av de uttagna proven konstaterades det vid analys förekomst av asbest. Detta gäller t.ex. i golvplattor och underliggande lim, kakelfix och fog vid våtutrymmen samt i tätningsmassa på ventilationskanaler. Om ej asbest i lim och tätningsmassa separeras från vidhäftande material som t.ex. betong hanteras allt material som asbestförorenat, d.v.s. farligt avfall. Detta innebär att det kan vara ekonomiskt fördelaktigt att separera materialen inför eller under rivning. Bly och ftalater konstaterades i en golvlist innehållande halter över farligt avfall. Det bedöms att även övriga plastmattor i byggnaden innehåller ftalater samt att alla grå plastlister innehåller bly med likvärdiga halter. Motsvarande bedömning görs även för blå och röda mattor i det fristående kontoret. Detta material skall särskiljas och lämnas till en deponi med erforderliga tillstånd i samband med ingrepp i byggnaden.
slutleverans\pm fibern 1 materialinventering.doc 28 (31) PCB sanering ska utföras av godkänd entreprenör enligt gällande anvisningar. Ändringar i PCB-förordningen (2007:19) gjordes 2010. De innebär att den 30 juni 2014 respektive 2016 är gällande slutdatum för sanering. Sammantaget bedöms dock förekomsten av PCB i industribyggnaden som låg-måttlig. Golvmassan/slitlagret i Hall 1B innehåller enligt utförda XRF- mätningar kadmium i halter över farligt avfall. Vid kontrollerande analys på laboratorium är halten fortfarande mycket hög men den underskrider gränsen för farligt avfall. Halten i detta byggmaterial bör kontrolleras vidare med ytterligare analyser. Om man inte med laktest kan påvisa att slitlager och betong är inert kommer allt material att hanteras som förorenat material alternativt farligt avfall. Detta innebär att det kan vara ekonomiskt fördelaktigt att separera materialen inför eller under rivning. Föreliggande rapport ska fungera som ett stöd för framtida rivare. Det åligger dock alltid riventreprenören att skaffa sig erforderlig kunskap om förekomst av miljöskadligt material m.m. i samband med entreprenadens utförande. Sammanfattningsvis anser Norconsult att byggnaderna är i relativt gott skick. Förekommande byggnadsmaterial är huvudsakligen av normal typ och med för sin tid tidstypiska material. Omfattningen av miljöbelastande material bedöms vara något större än vanligt för industribyggnader från denna epok. Detta beror främst på mängden installationen samt de industriprocesser som tidigare bedrivits i lokalerna.
slutleverans\pm fibern 1 materialinventering.doc 29 (31) 6 Referenser Avfallshantering vid byggande och rivning, Del 1 och 2 samt bilagor, Kretsloppsrådets riktlinjer, Stockholm Mars 2007 Avfallsförordning (2011:927) El-avfall enligt förordningen om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter. (NFS 2005:10 samt NFS 2010:14) Miljögruppen i Stockholm PCB www.sanerapcb.nu Ritningsunderlag tillhandahållet från Beställaren Statens strålskyddsmyndighet, författningssamling (SSI FS 2003:3) och 13 Strålskyddslagen (SFS 1988:220). SWECO VIAK 2006: Fagerdala industri AB, Översiktlig miljöteknisk undersökning, Kv. Fibern 1, Falkenberg, Göteborg 2006-11-28 Så byggdes husen 1880-1980. Cecilia Björk et al. Stockholms stadsbyggnadskontor och Statens råd för byggnadsforskning, 1984 andra upplagan, ISBN 91-540-4015-9 WSP 2009: Rapport PCB-inventering av Fibern 1, 2009-09-23 2009-09-30, Ekängengruppen, Falkenberg, 2009-11-05 Norconsult AB Miljö och Säkerhet Annelie Loberg annelie.loberg@norconsult.com Ulf Johansson ulf.johansson@norconsult.com
slutleverans\pm fibern 1 materialinventering.doc 30 (31)
Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, 402 76 Göteborg 031 50 70 00, fax 031-50 70 10 www.norconsult.se