SCHARINS FABRIKEN, URSVIKEN Riskområdesbedömning samt kompletterande provtagning av betong i f.d. sliperiet och boardfabriken

Transkript

1 Skellefteå kommun SCHARINS FABRIKEN, URSVIKEN Riskområdesbedömning samt kompletterande provtagning av betong i f.d. sliperiet och Rapport Umeå SWECO VIAK AB Per-Olof Lidén / Ingegerd Ask / Klara Eriksson Uppdragsnummer SWECO VIAK VATTEN & MILJÖ Västra Norrlandsgatan 10 B, Umeå Telefon Telefax

2 Innehåll 1 Inledning Syfte Underlagsmaterial 3 2 Riskområdeskartering Sliperiet Boardfabriken Ångcentralen 12 3 Kompletterande undersökning Provtagningspunkter och analyser Provtagningsmetodik 12 4 Analysresultat 12 5 Rekommendationer 12 Bilagor Bilaga 1 A Bilaga 1 B Bilaga 1 C Bilaga 2 Bilaga 3 Provtagningspunkternas placering i sliperiet inkl angivna riskområde Provtagningspunkternas placering i inkl angivna riskområde Provtagningspunkternas placering i s källare inkl angivna riskområde Provtagningsplan beskrivning av provtagningspunkterna Analysprotokoll 2 (12)

3 1 Inledning SWECO VIAK Umeåkontoret har fått i uppdrag av Skellefteå kommun att upprätta en riskområdeskartering, provtagningsplan samt utföra provtagning av f.d. sliperiet och vid f.d. Scharins fabrik i Ursviken. Kontaktperson vid kommunen har varit Christer Svensson, Bygg- och miljökontoret. 1.1 Syfte Syftet med uppdraget var att utifrån befintliga underlag och kompletterande provtagningar upprätta en riskområdeskartering för sliperiet och. Inför de kompletterande provtagningarna har en provtagningsplan upprättats. De kompletterande provtagningarnas syfte var att genom analys av prover från betonggolven i strategiskt utvalda platser i byggnaderna fastställa förekomsten av metaller och ev PCB-olja. Resultaten från dessa analyser har tillsammans med övriga underlag legat till grund för upprättandet av riskområdeskarteringen. Resultatet av detta uppdrag kommer att utgöra underlag för en revidering av tidigare upprättad rivningsplan för byggnaderna. 1.2 Underlagsmaterial Som underlag för uppdragets genomförande har följande tillhandahållits av uppdragsgivaren: Ritningar över byggnaderna, Tyréns Infrakonsult, Bedömning av kostnader för rivning av fasta anläggningar Underlag för huvudstudie, WSP Utdrag ur Huvudstudie avseende efterbehandling av Scharins industriområde i Ursviken Skellefteå kommun Kemakta Konsult AB Resultat från XRF-mätningar och laboratorieanalyser av betonggolv utförda av Tyréns med angivelser av provtagningspunkter Förutom ovanstående underlag genomfördes ett platsbesök varvid en genomgång med en f.d. arbetare på fabriken, Halvar Stadig, som jobbat främst på Boardfabriken genomfördes. Vid platsbesöket erhölls en mycket god bild av verksamheten under tidigare produktion. 3 (12)

4 2 Kompletterande undersökning Utifrån tidigare undersökningar samt platsbesök med översiktlig riskområdeskartering upprättades en provtagningsplan med 9 st provpunkter i sliperiet och 14 st provpunkter i. Provtagningspunkterna läge redovisas i bilaga 1 A-C. Provtagningsplan i sin helhet redovisas i bilaga 2. Samtliga prover, vilka utgörs av betongprov från golvytor, har analyserats med avseende på metallerna As, Hg, Pb och Cu och tre prover har analyserats med avseende på PCB. Samtliga analyser har utförts vid AnalyCen Nordic AB som är ackrediterat för de aktuella analyserna. 2.1 Provtagningspunkter och analyser I tabell 1 och 2 nedan har samtliga provtagningspunkter i respektive byggnad samt analysomfång sammanställts: Tabell 1. Provtagningspunkter samt analysomfång i sliperiet vid provtagning juli 2005 Provpunkt Lokaliserad Analysomfattning SW Vid elcentral NÖ-delen Me + PCB SW Vid massaberedningen ½-trapp upp, under några cm torkad massa Me SW På platån i kanten av denna Me SW Framför upptagningsmaskinen Me SW I anslutning till fundament till slipstolsmotor Me SW I invallning kring massabinge, anslutning till smörjoljespill Me + PCB SW Avrinningsränna I pumprum Me SW Framför upptagningsmaskinen Me SW Bredvid massasilos Me+ PCB Me = analys av metallerna arsenik, koppar, bly och kvicksilver PCB = analys av 7 PCBer samt PCB total 4 (12)

5 Tabell 2. Provtagningspunkter samt analyser vid vid provtagning juli 2005 Provpunkt Lokaliserad Analysomfattning SW Framför intaget till härdkammaren Me SW I anslutning till kapen Me SW Under torkpartiet porös-linen Me SW Under våtpartiet porös-linen Me SW Bredvid bakvattenkaret, lilafärgat område Me SW Vid limberedningen, pumpområdet Me SW Östra källaren, vid talloljetanken Me SW Östra källaren, golvränna norra delen Me SW Mittkällaren, framför tryckkärl Me SW Mittkällaren, vid verktygsförråd Me SW Under hårdboarden, längs mittväggen Me SW Östra delen, vid pumpuppställning Me SW Vid pelare anslutning till kontrollrum Me SW Framför kontrollrum Me SW Under hårdboarden, västra delen Me Me = analys av metallerna arsenik, koppar, bly och kvicksilver Provtagningspunkternas placering redovisas även i bilaga 1 A-C. 5 (12)

6 2.2 Provtagningsmetodik Vid provtagningen rengjordes provtagningsplatsen med stålborste varefter ett betongprov togs med hjälp av en vinkelslip, med en diamantklinga. Provet utgjordes av en ca mm stor bit som skars ut ner till ca mm i betonggolvet och lösgjordes med en grövre skruvmejsel. Provet placerades diffusionstät provpåse och skickades till laboratorium för analys. Vid analys av PCB uttogs en separat provbit. Bild 4, exempel på provtagning från betonggolv. Vid provtagningen har skyddskläder inklusive andningsmask använts i och med att kraftig damning uppstår och dammet kan innehålla föroreningar som t ex kvicksilver. Även skyddsutrustning i form av hörselskydd och skyddsglasögon har använts vid provtagningen. Portabelt el-aggregat användes då ingen ström finns tillgänglig i byggnaden. 2.3 Analysresultat Samtliga analysresultat har sammanställts i tabellform nedan. Fullständiga analysprotokoll redovisas i bilaga 2. Provresultaten har jämförts med Naturvårdsverket generella riktvärden för förorenad mark, Rapport 4638, Uppmätta metallhalter var generellt låga. Det har i de analyserade proverna inte uppmätts några metall- eller PCB-halter som överstiger Naturvårdsverket riktvärde för mindre känslig markanvändning (MKM). I provpunkt SW05-03 var den uppmätta Hg-halten 6,2 mg/kg vilket ligger nära det generella riktvärdet, 7 mg/kg. 6 (12)

7 Tabell 3 Uppmätta metallhalter vid Scharins fabrik. Samtliga halter i mg/kg TS Sliperiet Boardfabriken Provpunkt TS (%) Arsenik (As) Koppar (Cu) Kvicksilver (Hg) Bly (Pb) SW <0,05 <4,7 SW , ,19 <4,8 SW ,2 <4,8 SW , <0,05 5,9 SW ,8 8,4 11 <0,05 <4,6 SW , ,16 23 SW , ,4 14 SW , <4,6 SW ,9 6,5 13 0,08 <4,7 SW ,3 9,4 33 <0,05 <4,6 SW , <0,05 <4,8 SW , <0,05 16 SW ,6 8,2 11 <0,05 5,9 SW ,8 8,1 11 <0,05 5,2 SW , <0,05 12 SW ,7 8,6 12 <0,05 <4,9 SW , ,07 <4,9 SW , ,63 8,4 SW ,5 8,3 15 0,14 <4,9 SW ,09 5,4 SW , ,05 7,6 SW ,8 8,9 14 0,06 6,3 SW ,8 9,8 12 0,07 7,4 SW , <0,05 8,9 MKM* * enligt Naturvårdsverkets Generella riktvärden för förorenade områden, Rapport 4638, (12)

8 Vid provpunkt SW05-06 var halten total PCB något förhöjd. Provet är taget i botten av en ränna och punkten är i nivå placerad ett par decimeter upp från golvytan. Tabell 4. Uppmätta PCB-halter vid Scharins fabriken. Samtliga halter i mg/kg Provpunkt SW05-01 SW05-06 SW05-09 MKM* PCB 28 <0,05 <0,05 <0,05 PCB 52 <0,05 0,05 <0,05 PCB 101 <0,05 0,26 <0,05 PCB 118 <0,05 0,38 <0,05 PCB 153 <0,05 0,24 <0,05 PCB 138 <0,05 0,34 <0,05 PCB 180 <0,05 0,06 <0,05 Total PCB ej påvisad 4,7 ej påvisad 7 * enligt Naturvårdsverkets Generella riktvärden för förorenade områden, Rapport 4638, (12)

9 3 Riskområdeskartering Nedan presenteras riskområdeskartering för de större fabriksbyggnaderna vid Scharins området; sliperiet, samt ångcentralen. Ytterligare information om byggnaderna finns i tidigare inventeringar och undersökningar. Som en del i föreliggande undersökning har betonggolv provtagits i sliperiet och. Provtagningspunkternas läge samt miljörelaterad riskområdesbedömning redovisas i bilaga 1 A-C. Vid riskområdeskarteringen har risker främst förknippade med olja, Hg och färgrester redovisats, alltså de föroreningar som är relativt fast bundna till byggnaden. Förutom dessa objekt föreligger elinstallationer, regler- och styrutrustning, byggnadskonstruktioner etc. som kan innehålla miljöfarliga komponenter. 3.1 Sliperiet Byggnaden utgörs av en äldre tegel/betongbyggnad från 1912 vilken byggts till i omgångar under 1960 talet. Verksamheten var i drift framtill år Bild 1 Sliperiet sett från öster. Av produktionsutrustningen kvarstår endast ett mindre antal delar varav en tork samt två upptagningsmaskiner samt ett ental plåtsilos för massa är de mest framträdande objekten, se bild 2. Delar av byggnaden är delvis raserad och lokalt förekommer stora mängder löst material, viss risk för ras och fall föreligger. 9 (12)

10 Bild 2 Sliperiet, vattenrening med pumpar samt bakomliggande tork I sliperiet finns förutom dessa kvarvarande objekt följande ur miljösynpunkt tänkbara riskobjekt: Kvarvarande rester av massa i rännor och ledningar samt på delar av golven som enligt utförda analyser innehåller förhöjda halter av metaller inkl kvicksilver (pulpasan - användes som tillsatts i avsalumassan) Komponenter i elektriska installationer som troligen innehåller PCB (t ex kondensatorer) och kvicksilver (t ex brytare, tryckgivare, lysrör). Även lysrörskross finns inom hela byggnaden vilket även kan vara en källa till den förekomst av kvicksilver som uppmätts i löst material. Asbest som troligen förekommer i isolering kring äldre ångledningar, fogmassa för klinkers samt eventuellt även i den kvarvarande torken. Oljefyllda och eller oljeimpregnerade kablar finns i byggnaden, ev kan dessa även innehålla PCB. Reglerutrustningar, traverser, växellådor etc. innehållande olja finns inom byggnaden. 10 (12)

11 3.2 Boardfabriken Byggnaden utgörs av en betongbyggnad med väggar och tak av plåt, ursprungligen från 1939 vilken byggts till i omgångar, i drift till Ingen produktionsutrustning finns kvar förutom en beläggningsline för akustikdelen, (belägen i bunthallen) media rester såsom fläktar och kanaler, vatten- och ångledningar, härd- och torkkammare samt några beredningskärl för tillsattskemikalier etc. I delar av fabriken har viss smidesverksamhet bedrivits under 90-talet varvid golvet i denna del lagts om. Lokalt förekommer mängder löst material, viss risk för fall föreligger. I källarlokalerna, främst östra källaren, kvarstår pumpar och ledningar. I finns förutom de kvarvarande objekten följande ur miljösynpunkt tänkbara riskobjekt: Komponenter i elektriska installationer som troligen innehåller PCB (t ex kondensatorer) och kvicksilver (t ex brytare, tryckgivare, lysrör). Även lysrörskross finns inom hela byggnaden. Fri liggande kvicksilver har konstaterats i mittenkällaren i anslutning till en sönderslagen tryckmätare. Asbest som troligen förekommer i isolering kring äldre ångledningar samt ev även i fogmassa för klinkers. Fat dunkar etc. med olja/spillolja utomhus och inomhus på flertal platser. Reglerutrustningar, traverser, växellådor etc. innehållande olja inom byggnaden. En cipaxtank med polymer, ca 0,5 m 3, står i centrala delen av byggnaden. Spill av lila färgämne samt behållare av rödfärg etc. finns bakom kontrollrummet där beredning av lim etc. bedrivits. Två mindre tankar med tallolja inom en vattenfylld invallning i östra källaren. Troligen finns olja kvar i tankarna samt i angränsande kärl. 11 (12)

12 Kemikalier för underhåll/service av maskiner etc. på ett flertal platser i byggnaden. 3.3 Ångcentralen Pannhuset utgörs av en äldre byggnad från 1927 av betong och tegel innehållande tre fastbränslepannor varav två äldre. I den äldre ångcentralen förekommer omfattande styr- och reglerutrustning med komponenter innehållande kvicksilver och troligen även PCB. Pannor och ledningar är troligen isolerade med material innehållande asbest (konstaterat i en av de äldre pannorna). Kemikalier och oljor för service och underhåll förekommer vilket behöver beaktas vid en rivning. 4 Rekommendationer Utifrån föreliggande kompletterande provtagning av betonggolv bedöms behovet av saneringsåtgärder som ringa med avseende på de provtagna byggnadsdelarna. Vid provpunkt SW05-03 och SW bör dock de förhöjda kvicksilverhalterna beaktas och vid SW05-06 bör hänsyn tas till förhöjda PCB-halter vid eventuell rivning av rännan och angränsande förorenad vägg. För övrigt föreligger stort behov av såväl skyddsåtgärder som sanering av samtliga byggnader med avseende på lösa lämningar innehållande miljöfarliga ämnen, rivningsrester och kvarlämnat avfall vilket beskrivits närmare i kapitel 2 Riskområdeskartering. 12 (12)