Geografi våren 2010 1. Stenmaterialets stora geologiska kretslopp. Vilka är de viktigaste processerna i stenmaterialets kretslopp? Hurdana bergarter bildas i kretsloppets olika skeden? Åskådliggör ditt svar med att rita ett schema. Skiss med förklaringar: Endogena processer - Bergarterna smälter inne i jorden, rör sig genom konvektion - Ny jordskorpa bildas längs oceanernas mittryggar - Magma stelnar långsamt (intrusioner) magma/djupbergarter (t.ex. granit) - Magma stelnar snabbt (vulkanutbrott) ytbergarter (tuff, basalt) - Nya bergskedjor bildas (subduktionszoner), - Djup- och ytbergarter pressas ner igen metamorfa bergarter (gnejs) Exogena processer - Berg vittrar och eroderas, massorna transporteras och avlagras på havsbottnarna - Sedimenten packas och pressas ihop till sedimentära bergarter (sandsten, kalksten skiffer). Kan metamorfoseras t.ex. i subduktionszonerna Närmare beskrivning av magmabergarter, sedimentära och metamorfa bergarter Skissen/schemat bör finnas med i svaret. 2. Vilket geografiskt begrepp används om var och en av de naturgeografiska formationer som beskrivs nedan (a-f)? Ange även ett exempel på varje nämnd formation på jorden. Använd geografiska ortsnamn som exempel. a) avlång formation av grus och sand som en isälv ansamlat i en tunnel eller en spricka i en glaciär. Namn: rullstensås Ex: Punkaharju. b) svagt sluttande formation av basaltisk magma Namn: sköldvulkan, t.ex. vulkanerna på Hawaii c) brant och djup dal i torrt område. Eroderats av rinnande vatten Namn: kanjon, t.ex. Grand Canyon, Colorado d) vidsträckt område, nästan utan växtlighet pga torka Namn: öken, t.ex. Sahara e) upphöjning bildad av de hårda rötterna i en bergskedja när resten av stenmaterialet nötts bort. Namn: restberg t.ex. Koli i östra Finland f) sedimentavlagring som uppkommit kring flodmynning Namn: delta, t.ex. Nildeltat i Egypten 3. Beskriv markanvändningens regionala struktur i det område som avbildas på kartan. Vilka faktorer har inverkat på lokaliseringen av de olika markanvändningsformerna? Allmänt: Nummela är en del av Salpausselkä. Materialet här är grus och sand. Jordmånen släpper genom vatten och bildar grundvatten. Lämplig som byggnadsunderlag eftersom den hålls tjälfri. Ligger också nära huvudstadsregionen. Bebyggelsens lokalisering:
De flesta husen ligger på Salpausselkäs sydöstra sluttning, där lokalklimatet är varmt. Kyrkan i den äldsta delen, syns på att vägar och hus står mera oregelbundet. Bostadsområdena ligger högre upp än åkrarna. Centrum har byggts kring trafikledernas knutpunkt och här och där öster om järnvägen. Industrins lokalisering: Industriområdena ligger i tätortens utkanter i närheten av vägkorsningarna i nordost och sydväst. Goda transportmöjligheter utan att industrin stör bebyggelsen. Trafik och turism: Både vägarna och järnvägen längs Salpausselkä. Omfartsväg runt tätorten, busstationen vid den. Flygplatsen på deltats jämna yta. Motell för turister Jordbruk: Åkrarna på lermark, som har bildats då fint material sköljts från glaciärens delta och brett ut sig framför glaciären. Skogsbruk och rekreation: Salpausselkäs högsta punkt är karg och de branta sluttningarna är fortfarande skogbevuxna (skogsbruk/rekreation). Idrottsplaner på sandmarkerna, sommarkoloni vid sjöstranden. Skola och simhall i ett gammalt grustag Övrigt: Reningsverket utanför tätorten, lägre ner än tätorten. 4. Innovationernas regionala spridning. Nämn också exempel på spridningstyper. Innovation = förändring, ny idé, tankesätt, produkt eller uppfinning. Innovationens regionala spridning är ett geografiskt spridningsfenomen som alltid börjar från ett innovationscentrum, där idén har uppkommit eller där man först accepterat innovationen. Innovationsspridningens skeden: begynnelseskedet, diffusionsskedet, förtätningsskedet och mättnadsskedet. Innovationer kan spridas genom direkt diffusion som vågor från innovationscentret mot periferin. Ex tomatodlingen i Närpes på 1970-talet. Innovationer kan också spridas hierarkiskt: från områdets största centrum till mindre centra längre bort. Ex: mode från Paris till Marseille och sist till små byar mellan städerna. 5. Klimatförändringens globala miljöeffekter Mäter förmågan att behärska ett stort ämne snarare än alla detaljer. 1. Definition av klimatförändringen: redogörelse för växthuseffekten mekanismer 2. Miljöeffekter: - ökad avdunstning, ökar torkan, kan orsaka försaltning av marken, erosion och ökenspridning. Kan leda till brist på vatten och mat, krig och miljöflyktingar, t.ex. i Sahel-området. I stäppområdena torkar odlingarna, i tropikerna blir skogsbränder allmännare. - ökande regnmängder i fuktiga områden, ökad erosion, översvämningar och skördeskador. - tropiska sjukdomar, t.ex. malaria breder ut sig - Vegetationsperioden blir längre i den svala och kalla zonen. Permafrosten smälter. - Havsområden värms upp, kraftigare orkaner, flera översvämningar. 3. Redogörelse för hur uppvärmningen förstärker sig själv (permafrost/metanutsläpp, minskad albedo) 4. Påverkan av havsströmmar, väderfenomen t.ex. El Niño, höjda havsytor, minskande sötvatten, spridning av levande organismer, förändring av atmosfärens sammansättning
6. a) Hurdana regionala risker förekommer i Somalia? Diskutera även deras orsaker. b) Utanför Somalias kust förekommer sjöröveri. Vilka faktorer finns det bakom detta fenomen? Ett bra svar förutsätter kännedom om aktuella händelser a) Somalias läge problem förorsakade av torka. Långt kustområde tsunamin 2004 ledde till stor förstörelse i Somalia. Miljörisker: (torka och ökenspridning), erosion i bergiga områden, utarmning av jordmånen Minskande fiskstammar pga. utländska trålares olagligt fiske Risker för människorna: Fattigdom och hungersnöd, hög barndödlighet, låg utbildningsnivå, f.d koloni, politisk instabilitet. Tyskland, Italien, Storbritannien och Etiopien uppmuntrat strider mellan klanerna inbördeskrig och avsaknad av en bestående regering b) Somalia har Afrikas längsta kust. Strategiskt viktigt läge vid en global transportled. Indiska oceanen, Adenviken och det trånga Bab el Mandeb-sundet led för frakt av olja, uran, järn, vapen, maskiner och övriga handelsvaror. Stora mängder fraktgods förs speciellt till Kina. Ingen fungerande regering på 20 år (efter Siad Barre 1991). De lokala fiskarna förlorat sitt levebröd. Vissa sjörövare före detta fiskare, andra krigare från andra länder. Bakgrundsfaktorer: Stora obeväpnade tankers kör långsamt nära kusten, lätta att ge sig på. Område som ingen riktigt behärskar. 7. Vilka delområden enligt landskapstyp kan det område du undersökte i skolan delas in i? Rita en karta över indelningen i delområden, namnge delområdena och redogör för de geografiska särdragen för varje delområde. Namnge forskningsområdet. Bedömningen bygger på hur skribenten strukturerat beskrivningen av sitt område. Svaret ska visa på vilken grund den studerande delat in sitt undersökningsområde i delområden, namngett dem och beskrivit områdenas särdrag. En snygg och tydlig karta med teckenförklaringar där delområdena finns utmärkta och namngivna kan ge 2 poäng. 8. Vad menas med rasterformat och vektorformat då man talar om geografisk information? Ge exempel på vardera dataformen. Lägesdata i rasterformat: Data som lagrats i form av små rutor eller pixlar. Rutans storlek dvs. materialets resolution (upplösning) bestämmer noggrannheten. Läges- och egenskapsdata lagras skilt för varje ruta. Rasterformen är den enklaste formen för lagring och behandling av lägesdata och lämpar sig väl för att beskriva fenomen som höjd, temperatur och befolkningstäthet. Satellitbilder och flygfotografier är typiska exempel på lägesdata i rasterformat. Lägesdata i vektorformat: Objekten beskrivs i form av punkter (t.ex. en sten), som linjer (t.ex. en stig) och i ytor (t.ex. en åker). Lägesdata i vektorformat baseras på punkter i ett koordinatsystem och de linjer eller månghörningar som punkterna bildar. Objekten får också attributdata (egenskapsdata) så att de kan klassificeras och presenteras i kartform. Vektorformatet används då man beskriver objekt som har tydliga gränser, t.ex. vattendrag, tätorter mm.
+ 9. Med fjärranalys skaffar man mångsidig kunskap om både naturen och människans verksamhet. a) Vad menas med fjärranalys, och vilka är de två centrala metoderna för fjärranalys? (3 p.) b) Hur kan man utnyttja fjärranalys då man undersöker miljöförändringar i Östersjön, i Amazonområdet och i Himalaya? Använd bildmaterialet som hjälp i ditt svar. (6 p.) a) Fjärranalys betyder att man med olika instrument karterar ett område på långt avstånd, t.ex. mäter den elektromagnetiska strålning som reflekteras från området. Undersökningsobjekten kan finnas i atmosfären, i vattnet, på jordytan eller under den. De viktigaste metoderna är satellitbilder och flygfotografering. Satellitdata insamlas av satelliter försedda med sensorer som kretsar kring jorden. Flygfotografering sker från flygplan och helikoptrar. b) Hur kan man utnyttja fjärranalys då man undersöker miljöförändringar i Östersjön, i Amazonområdet och i Himalaya? Använd bildmaterialet som hjälp i ditt svar. Fjärrkarteringen är mångsidig gällande metoder och datamaterial. Det är relativt billigt att undersöka stora och svårtillgängliga områden. Östersjön I Östersjön kan man följa upp havets tillstånd och analysera t.ex. algblomning, oljeutsläpp och isförhållanden. Amazonområdet I Amazonas kan man följa med vegetationen, dess diversitet och förändringar och människans verksamhet. Himalaya I Himalaya kan fjärrkartering användas för att övervaka glaciärerna, snön, växtligheten, risk för jordskred mm.
+10. FN:s generalförsamling antog år 2000 millenniedeklarationen, som slår fast gemensamma mål för världens utveckling. Millenniemål är bl.a. att minska dödligheten bland barn under 5 år med två tredjedelar till år 2015 och att främja jämställdhet mellan könen på alla utbildningsnivåer. Bedömningen fäster uppmärksamhet vid abiturientens förmåga att strukturera globala utvecklingsfrågor samt vid förmågan att analysera och tolka givna kartor. a) Utgå från kartorna och beskriv den regionala variationen för de faktorer som åskådliggörs där. Jämför kartorna med varandra. Vilka slutsatser kan du dra? Slutsatser: Kvinnors utbildningsnivå: siffror - se kartorna. Alla de svagaste områdena lider av naturkatastrofer, krig, dåligt styre och gammalmodiga värderingar som försätter kvinnan i sämre ställning. Kvinnor saknar ofta arvsrätt. Flickornas skolgång begränsas på grund av hushållsarbete. Skolgången medför avgifter (skoluniform, böcker). Barndödlighet: siffror se kartorna. De bästa områdena är Europa, Nordamerika, Chile, Australien och Thailand (under 10 %). Kartorna visar att hög barndödlighet korrelerar med låga utbildningsnivåer hos flickor i Afrika. b) På vilka sätt kan man bidra till att de ovan nämnda två millenniemålen nås? 3 p Förbättring av kvinnans ställning, utbildning, sexuell hälsa, mikrolån och arvsrätt. Vaccinationskampanjer, hälsovård, rent vatten, rätt kost och prevention av sjukdomar minskar effektivt barndödligheten. Världshälsoorganisationens (WHOs) kampanjer har räddat miljontals barn c) Vilka övriga mål för global utveckling formuleras i FN:n millenniedeklaration? -Utrotning av extrem fattigdom och hungersnöd -Grundutbildning åt alla -minskning av mödradödligheten -stopp för spridningen av HIV/AIDS, malaria och övriga sjukdomar -hållbar utveckling av miljön - globalt partnerskap för utveckling