a) Beskriv en u-dal och hur den uppkommit. En U-dal är en dal som gröpts ut till U-form av en glidande glaciär.

Transkript

1 Geografi Fråga 1: Vattenståndets variationer i världshaven I svaret ska tidvatten (planetariskt fenomen) och klimatförändringar (globala och långvaria förändrinarg av klimatet), plattektonik (endogena processer) och olika väderfenomen behandlas. Nämn t.ex. att vattenytan höjs under kraftigt lågtryck och tsunamier och kraftiga vindar som El Niño/ ENSO-fenomenet. Fråga 2: Geomorfologiska former (Se bifogat prov). a) Beskriv en u-dal och hur den uppkommit. En U-dal är en dal som gröpts ut till U-form av en glidande glaciär. b) Beskriv en ås och hur den har uppkommit. En ås har branta sluttningar och vegetationen består av tallskog. Har uppkommit i en isälv under senaste istids smältningsskede. c) Beskriv ett sandrev och hur det har uppkommit. Samlas i en meandrande älv/flods innerkrökar när material som eroderats från ytterkrökarna förlorar hastighet och sjunker till bottnen Fråga 3: Världens viktigaste industriområden. I svaret ska ingå vad som har påverkat de viktigaste industriområdenas lokalisering och de ska märkas ut på en karta. De viktigaste industriområdena är Väst- och Mellaneuropa, Norge, Rysslands och Östeuropas industricentrum, industritriangeln i USA och Kanada, Nordamerikas östkust, Sydamerikas industricentrum, Sydafrika, Japan, Kina, Indien och Öst- Nordöst- och Sydasien. I Sibirien är områdena kring Novosibirsk och Irkutsk viktiga industriområden. Industrialiseringen började i Europa. Det fanns behov av råvaror och billig arbetskraft samt goda transportleder, så verksamheten spred sig till områden som kunde erbjuda något av dessa. Fråga 4: Stadsstrukturens splittring i huvudstadsregionen (Se bild i bifogat prov).

2 Svaret ska innehålla en beskrivning av stadsstrukturens splittring i huvudstadsregionen och vad den beror på. Räkna också upp positiva och negativa aspekter med en splittrad huvudstadsregion från både individuell och samhällelig synvinkel. Förklara stadsstrukturens splittring med hjälp av bilderna med fokus på att folk bor mer utspritt och på uppkomsten av centrum och kranskommuner etc. Orsaker till splittringen är prisskillnaderna; marken är dyrare i centrum och billigare längre bort. Bostadspriserna har stigit i centrum och finländare vill gärna bo i egnahemshus nära naturen med avstånd till grannarna. Positiva sidor med en splittrad stadsstruktur är från invånarens synvinkel att naturen är nära, man har mer utrymme och det är förmånligare. Ur samhällets synvinkel är den splittrade stadsstrukturen bra eftersom områdena utanför centrum så hålls mer livskraftiga och det är lättare att bygga hus där. Negativa sidor med en splittrad stadsstruktur är ur invånarens synvinkel de långa avstånden till arbetsplatser, hobbyer och olika slag av service. Detta innebär mycket resande varje dag. Invånarna blir beroende av bil eftersom kollektivtrafiken inte fungerar. Det är både oekonomiskt och oekologiskt. Det finns risk för social isolering och sociala problem i och med att barn måste vara mycket ensamma hemma när föräldrarna tillbringar så stora delar av dagen på väg till och från arbetet. Ur en samhällelig synvinkel är det inte heller ekologiskt att pendla varje dag. Organiseringen av kollektivtrafiken är utmanande och dyr och det blir inte så mycket rekreationsområden kvar när folk bor så utspritt (en tätt bebodd stad ger mera möjligheter för naturskydds- och rekreationsområden). Högre utbildade människor med högre inkomster tenderar att flytta till kranskommunerna, vilket inte är bra för städernas skatteunderlag. Det finns risk för att centrum tynar bort. Centrumstrukturen är en utmaning för samhällsplaneringen. Fråga 5: Jordskred på Java Jordskred är massrörelser, där jord och stenar förs ner för branter på grund av gravitationen. Jordskredet sker alltså om gravitationskraften är starkare än de krafter som håller jorden och stenarna på plats.

3 På Java finns mycket vulkanisk verksamhet som orsakar jordskred. Andra orsaker till jordskreden är kraftiga regn som får jordmassorna att lösa upp sig, jordbävningar (Java ligger på ett område där kontinentalplattorna kolliderar), att växtligheten minskar både p.g.a.skogsavverkning och bränder, de branta sluttningarna, en jordart som lätt ger upphov till jordskred (lös och vattnig, långsam förmultning), byggarbete och trafik. Det är också bra att ta upp att Java är ett u-land, vilket påverkar landets förmåga att bekämpa och rensa upp efter jordskreden. Fråga 6: Risker förknippade med turismen på jorden I svaret ska behandlas både risker förknippade med turistorten, samt risker som turisten kan utsättas för. Det är bra att ge exempel från olika delar av världen. Turismen är idag en industri som omsätter oerhörda pengar. Tyvärr har miljön ofta fått betala ett högt pris, växter och djur har tvingats lämna plats för människans anläggningar och bekvämligheter. Om denna utveckling fortsätter kan en biologisk mångfald gå förlorad. Dock är turistnäringen inte endast en belastning för miljön utan den kan även bidra till bevarandet av naturområden och arter. Turismen skapar exempelvis inkomster då resenärerna vill besöka exotiska platser där det finns möjlighet att se djur i vilt tillstånd. Länder upprättar nationalparker för att tillgodose turisternas behov. På så vis bidrar turismen till bevarandet av arter och värdefull natur. Bergsgorillan kan tas som ett exempel där en effektiv turistsatsning räddade gorillan ifrån utrotning. Vad turisten kan råka ut för: - Rån - Våld - Kulturkrockar - Sjukdomar Hur turistorten påverkas: - Turismen hjälper inte alltid lokalbefolkningen t.ex. om det handlar om all inclusive resor, lokala torghandlare drar inte in pengar då internationella hotellkedjor får allt.

4 - Sjukdomsspridning; HIV (ofta talas om Thailand t.ex.) men även andra sjukdomar kan spridas åt båda hållen som varken lokalbefolkningen eller resenärerna är vana vid - Lokalbefolkningen kommer i kontakt med västerländska vanor och konsumtionssätt, t.ex. matvanor. Det kan bidra till att lokala matvanor tar nya intryck och förändras. T.ex. i Asien äter man allt mer kött vilket inte ursprungligen hört till deras grönsaksbaserade kost. Det kan leda till problem inom jordbruket. - Lokalbefolkningen ser en konsumerande västerlänning på en turistort. Detta kan ge totalt fel bild av vår livsstil i norr. Turisten på semester äter, dricker och konsumerar i allmänhet mer än vanligt (mer än hemma). De här missvisande bilderna som uppstår kan t.ex. bidra till att de lokala invånarna på turistorten vill migrera norrut i hopp om ett bättre liv. Där möts de av en mycket mindre glamorös verklighet. Det här leder sannolikt till problem - Turismen ställer krav på infrastrukturen (vägar, broar, vattenledningar, avfallshantering etc.) ; det måste byggas allt mer i turistorter : kanske bra, men det är inte alltid lokalbefolkningen som drar nytta av detta heller. - Turismen framkallar beroende hos lokalbefolkningen. Vad händer om turismen tar slut? Om en tsunami kommer och förstör en hel by eller om turismen annars bara försvinner? Vad skall de leva av sedan? - Naturen lider, t.ex. koraller plockas till smycken, som turister sen köper - Nedskräpning - Förorenat vatten - Överdriven vattenkonsumtion Fråga 7: Rita en karta över området du undersökte i skolan a) Rita en karta över området du undersökte i skolan och märk ut de viktigaste ytformerna, vattendragen, trafiklederna och tätorterna och namnge dem. b) Hurdan är en bra och tydlig karta? Skalan ska vara rätt, väderstrecken utmärkta, förklaringar av de olika beteckningarna som används i kartan, rätta proportioner och former. Det är också bra om kartan är estetiskt gjord med färger som urskiljer sig från varandra.använd inte röd penna, reserveras för korrigeringar! Fråga 8: Granska med hjälp av exempel olika GIS-analyser

5 GIS betyder geografiska informationssystem och är ett datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera geografiska data. Se närmare i boken. Fråga +9: Variationer i världsbefolkningens åldersstruktur (Se kartan och tabellen i bifogat prov). Redogör för hur åldersstrukturerna varierar på olika håll i världen. Visa också vilka faktorer som inverkar på familjestorleken i olika delar av världen och vilka samhälleliga effekter det blir då befolkningen åldras. Enligt tabellen finns det minst över 60-åringar i Afrika söder om Sahara och i en del av arabländerna i Mellanöstern. Den äldsta befolkningen finns i utvecklade postindustriella samhällen i Medelhavsländerna och i en del länder i Östeuropa. Kartan illustrerar en uppskattad situation år Enligt den kommer andelen över 60-åringar också då att vara störst i välfärdsländer med utvecklad hälsovård: i Europa, Nordamerika, Australien och i Nord- och Östasien. På grund av den låga nativiteten i Östeuropa och Ryssland ökar andelen åldringar där. De fattigaste länderna i Asien, som Mongoliet och Nordkorea urskiljer sig på kartan. Också i länderna i Mellanöstern är det uppskattade antalet äldre personer lågt, eftersom inkomstskillnaderna är så stora. Enligt kartan finns det knappt några äldre personer alls i Yemen och Afghanistan. Också i Central- och Sydamerika korrelerar antalet äldre personer med välfärden i länderna. Den lägsta bruttonationalprodukten (BNP) finns i Nicaragua, Honduras, Bolivia och Paraguay. I Nordafrika är situationen så gott som likadan som i Mellanöstern. Norr om Sahara finns mest fattiga länder och därmed färre äldre personer. Enligt kartan uppskattas andelen äldre personer öka i de små oljeproducerande rika länderna i Mellanöstern. Fråga +10: Ytvattnets ekologiska tillstånd i Finland a) Analysera bilden

6 Vattenkvaliteten i Västra Finland sämre än på andra håll, stora kustområden med dålig kvalitet. Insjöfinlands stora sjöar har god eler utmärkt vattenkvalitet, sämst mår sjöarna i jordbruksdominerade områden samt omkring stora tätorter. Vattnet i älvar ocgh åar smutsigare än i sjöarna, kustvattnen sämst i Finska viken, Skärgårdshavet och kring älvarnas mynningar i Bottenhavet. b) Vilka faktorer påverkar ytvattnets regionala kvalitet? Följande variabler brukar beaktas när man mäter vattnets kvalitet: syrehalten, belastningen av organiska ämnen, färgen, mängden humus, grumligheten, näringshalt, mängden klorofyll a, skadliga alger, avföring och bottendjur. c) Vilka indikatorer kan man använda för att mäta ytvattnets tillstånd? Bioindikatorer är organismer som har dålig tolerans för miljöförändringar. Man kan alltså mäta hur vattnet mår genom att undersöka hurdana organismer som finns i det, hur mycket det finns av dem och hur stora de är. Kemiska indikatorer är de halter av skadliga eller farliga ämnen man uppmäter i vattnet. d) Hur kan man påverka ytvattnets kvalitet? Rening och behandling av avloppsvatten, val av tvättmedel, markanvändningen i avrinningsområdena (skyddsvallar), biomanipulation (t.ex. fiske av skräpfisk), kalkning, utveckling av fiskodling och foderproduktion