Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014
Vad är KBT kognitiv beteendeterapi?
KBT ett paraplynamn
KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a. evidensbaserade terapimetoder för olika symptom som: Depression Specifika fobier, socialfobi, dysmorfofobi Panikångest Ätstörningar Tvång Borderline PTSD Beroenden Aggressionsproblematik Ångest Kronisk värk
Vad är panikångest?
DSM IV: Panikångest är en avgränsad episod av intensiv rädsla eller obehag, där minst fyra av följande symptom utvecklas hastigt och når sin kulmen inom tio minuter: palpitationer, bultande hjärta eller hastig puls svettning darrning eller skakning känsla av att tappa andan kvävningskänsla smärta eller obehag i bröstet illamående eller obehag i magen svindel, ostadighetskänslor eller matthet derealisations- eller depersonalitetskänslor rädsla att mista kontrollen eller bli tokig dödsskräck parestesier (domningar eller stickningar) frossa eller värmevallningar A & B: A) återkommande oväntade panikattacker B) minst ett av följande har åtföljt minst en av attackerna under minst en månads tid: 1) oro för nya attacker 2) oro för betydelsen eller följderna av attacken (t.ex. mista kontrollen, få en hjärtattack, bli tokig) 3) en betydande beteendeförändring med anledning av attackerna
DSM IV A) En uttalad och bestående rädsla för en eller flera olika sociala situationer eller prestations situationer som innebär exponering för okända människor eller risk för kritisk granskning av andra. Detta grundar sig i en rädsla för att bete sig på ett förödmjukande eller pinsamt sätt eller visa symptom på ångest. OBS: Hos barn måste det finnas belägg för att barnet har en åldersadekvat förmåga att relatera social t till bekanta personer och rädslan måste visa sig också i kontakter med jämnåriga, inte enbart vid kontakt med vuxna. B) Exponering för den fruktade sociala situationen framkallar så gott som alltid ångest, vilket kan ta sig uttryck i en situationellt betingad eller situationellt predisponerad panikattack, OBS: Hos barn kan ångesten ta sig i uttryck i gråt, vredesutbrott eller i att barnet blir stelt av skräck eller undviker samvaro med främmande människor. C) Insikt om att rädslan är överdriven eller orimlig. OBS: Detta behöver inte gälla hos barn. D) Den fruktade social situationen eller prestationssituationen undviks helt, alternativt uthärdas under intensiv ångest eller plåga. E) Antingen stör undvikandet, de ångestladdade förväntningarna eller plågan i samband med de fruktade sociala situationerna eller prestationssituationerna i betydande grad ett normalt fungerande i vardagen, i yrkeslivet (eller i studier), i sociala aktiviteter eller relationer, eller så lider personen påtagligt av att ha fobin. F) Hos personer under arton år skall varaktigheten vara minst sex månader G) Ångester eller undvikandet beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans eller någon somatisk sjukdom/skada och förklaras inte bättre med någon annan psykisk störning H) Om det samtidigt föreligger någon somatisk sjukdom/skada eller någon annan psykisk störning eller sjukdom så har inte rädslan enligt kriterium A något samband med denna t.ex. Rädslan gäller inte talsvårigheter vid stamning, skakningar vid Parkinsons sjukdom eller uppvisande av onormalt ätbeteende vid anorexia nervosa eller bulimia nervosa.
Fem gånger mer kärlek: Förstärk det önskade beteendet - ignorera det oönskade