Vallentuna gymnasium Projektarbete 100p NV3 200-0-07 Linnea Hansson Solsta 3 19 Vallentuna Tfn. 0-1230272 Ett minne för livet ett projektarbete om minne och inlärning
INNEHÅLL TABELLER OCH FIGURER.. 1 INLEDNING 1.1 Syfte... 2 BAKGRUND...... 3 METOD OCH MATERIAL...... 3.1 Faktainsamling. 3.1.1 Böcker. 3.1.2 Tidskrifter 3.1.3 Internet.... 3.1. Intervjun.. 3.1. Filmer och TV-program.. 3.2 Tester på klass NV3.. 3.2.1 Associationstest... 3.2.2 Sambandstest... 3.2.3 Glostest.... 3.2. Föremålstest. 3.3 Häftet.. RESULTAT...1 Tester på klass NV3...1.1 Associationstest....1.2 Sambandstest....1.3 Glostest.1. Föremålstest..2 Häftet... DISKUSSION AV RESULTATET.1 Tester på klass NV3...1.1 Associationstest....1.2 Sambandstest....1.3 Glostest.....1. Föremålstest..2 Häftet.... SLUTSATTS REFERENSER... 2 3 3 3 7 7 9 9 9 9 10 10 TABELLER OCH FIGURER Tabell 1 Upplästa ord under glostestet, sid. Tabell 2 Resultat av föremålstestet, sid. Figur 1 Resultat associationstest, sid. 7 Figur 2 Resultat från glostestet, sid. 7 2
1 INLEDNING Ditt minne är oändligt stort. Allt du någonsin lärt dig finns lagrad i din hjärna. Varje bok du läst, varje låt du hört, varje smak du någonsin känt. Du började lagra minnen redan innan du var född! Hur lätt du har att plocka fram det du varit med om och lärt dig beror framför allt på hur många och hur bra ledtrådar du har. Har du bara tillräckligt bra ledtrådar ska du teoretiskt kunna plocka fram alla dina minnen! Minnet är en förutsättning för att du ska kunna fungera som du gör. Vem vore du om du inte hade ett minne? Vad skulle du ha kvar då? Vårt fantastiska minne är en del av det som gör oss människor till människor. Det är en förutsättning för att vi ska kunna fungera i det samhälle som vi har skapat. 1.1 Syftet Syftet med projektarbetet var att vi skulle lära oss mer om minnet och inlärning. Vi ville förstå hur minnet fungerar i hjärnan, lära oss knep om hur man lättare kan minnas och få kunskap om vad som påverkar minnet och inlärningsförmågan. Vi ville även sprida kunskapen som vi skulle skaffa oss vidare till andra på skolan genom redovisning inför elever och lärare och häftet Ett minne för livet. Att det blev ett häfte som slutprodukt beror framförallt på att det är lätt att sprida till andra och att var och en får chansen att läsa det som står i den. Om man jämför med en plansch eller vikvägg så går många bara förbi utan att stanna och läsa. Vi hoppades att läsningen i häftet skulle vara intressant, skapa ökad förståelse och ge tips och knep som kan vara till hjälp under skoltiden. Syftet med testerna var att vi själva skulle kunna ta reda på om det som står i böckerna stämmer och hur stor hjälp tipsen är. Till exempel så stod det i Studieteknik för gymnasiet/komvux (Eneroth & Kellquist 2003) att man minns bättre om man associerar kring redan känd kunskap. Eftersom häftet inte skulle bli för stelt så ville vi ha med några roliga historier och visste du att. Syftet med att intervjua Lars-Göran Nilsson, professor i psykologi vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, var dels att få fakta om minnet som underlag till häftet från en källa som vi vet är trovärdig. Vi ville också komma utanför skolans värld och få information om de senaste forskningsresultaten och hur forskningen går till. 2 BAKGRUND Det har forskats en hel del om minnet och ett flertal böcker och rapporter finns utgivna om ämnet. Vid intervjun med Lars-Göran Nilsson så fick vi en inblick över hur forskningen kring minnet går till. Den största forskningen sker på försökspersoner som utsätts för olika minnestest. Ibland sker upprepade tester under flera år, framförallt i forskningen kring demens och Alzheimers. Forskarna letar efter avvikande resultat och kan på så sett se vilka människor som är på väg att utveckla t.ex. demens och därmed följa dessa personer extra noga. Under liknande forskning har man sett att olika människor kommer ihåg bl.a. faktauppgifter och händelser olika bra. Det har gjort att man kommit fram till att långtidsminnet är uppdelat i fyra delar: procedurminne minne för motorik och rörelser, perceptuellt minne används för att navigera i omgivningen och innehåller information om t.ex. enstaka objekt, semantiskt minne faktabaserat minne och episodiskt minne minne för personliga händelser. Ny forskning visar att man även kan dela upp några av dessa minnessystem i mindre delsystem. 3
Minnesforskning kan även göras på människor som varit utsatta för någon olycka och fått en skada på hjärnan och minnet. Man kan genom sådan forskning få en bild av var i hjärnan de olika minnessystemen sitter och var inkodningen och framplockningen sker. Trots att det har forskats mycket om minnet så vet man inte var i hjärnan minnena lagras och i vilken form. En teori är att minnena lagras i neuronerna (nervcellerna) eller i synapserna, kopplingarna mellan neuronerna. För att göra ordentliga studier med säkra resultat så krävs det många försökspersoner, lång tid, ordentlig planering och mycket kunskap om ämnet. Vi hade varken de resurserna, tiden eller erfarenheten för att kunna göra någonting så stort. Vi fick istället försöka få tag i redan känd fakta från böcker, tidningar, internet, TV-program mm. och genom intervjun bl.a. ta del av andras forskningsresultat. Det vi kunde göra själva var mindre tester på en grupp vid ett tillfälle för att se om påståenden vi redan antog att vi visste svaret på, stämde överens i verkligheten. 3 METOD OCH MATERIAL 3.1 Faktainsamling 3.1.1 Böcker Vi har lånat böcker från Vallentuna, Näsby parks och Täby bibliotek. De flesta böcker som vi har letat fakta ur har både försökt beskriva vad minnet är och gett tips på bättre inlärningen och hur man kan öka sin minnesförmåga. Vi har bl.a. sökt om minnet i Studieteknik för gymnasiet/komvux av Mats Eneroth och Mattias Kellquist (2003), Minnets möjligheter av Anna Derwinger (2003), Träna minnet av Herbie Brennan (199) och Minns du? En bok om minnesträning av Sara Bergqvist Månsson (200). Trycka och publicerade böcker brukar vara tillförlitliga, men trots att de är ganska nya är de inte alltid aktuell fakta. Minnet och hjärnan är områden där det ständigt kommer fram ny forskning och fakta vilket gör att man omformulerar sina teorier eller kunskaper. 3.1.2 Tidskrifter Vi letade efter fakta i några tidningar och på tidningarnas hemsidor, främst illustrerad vetenskap och forskning och framsteg. De fakta vi fick fram var dock mest små notiser om teorier kring hjärnan och minnet. Det gav oss inte så mycket och vi hade knappt någon användning av den informationen. 3.1.3 Internet På internet har vi dels sökt efter fakta genom att på sökmotorer, så som google.se, och uppslagsverket ne.se söka på orden minnet, minne, neuron, inlärning m.fl.. En stor del av bildsökningen till häftet skedde på internet. Vi har även använt internet för att få fram de roliga historierna till häftet och information om t.ex. tryckerier, psykologiska institutet och kartor. Några av de internetsidor där vi hittade information var: www.ugglan.educ.goteborg.se/larstilar.htm, www.quicknet.se/home/q-11200/inlstil.html och http://web.telia.com/~u300321/humor.htm. På internet kan man oftast hitta mycket fakta men om man inte vet att det är en seriös sida som t.ex. ne.se, så är det svårt att veta om informationen är trovärdig och aktuell. Vi använde därför inte så mycket fakta från internet i vårt arbete med häftet.
3.1. Intervju Intervju med Lars-Göran Nilsson, professor i psykologi vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, den 31 oktober 200 på hans kontor på Psykologiska institutionen. Vi ställde frågor om hans arbete, forskningsresultat, om minnet mm. och han besvarade dem utförligt, engagerat och enligt oss förståeligt. Vi hade med en bandspelare och spelade in hela intervjun. På så sätt slapp vi anteckna under intervjun och behövde inte vara rädda för att vi missade något av det Lars-Göran Nilsson sa. Vi båda kunde istället koncentrera oss på frågorna och svaren. Nackdelen var att vi hade ett band på en timme som vi sedan gick igenom och sammanfattade och skrev ner det som vi fann intressant. Intervjun gav oss mycket kunskap och insikt om minnet och var en viktig källa till vårt häfte. Det är en aktuell och trovärdig källa. 3.1. Filmer och TV-program För att få inspiration och på ett enkelt sätt få kunskap om minnet, hjärnan och inlärning så lånade vi filmer från AV-centralen. De flesta filmer var från UR och Tv-programmet TVuniversitetet, men vi lånade även andra kortare program. En del av filmerna var meningsfulla och innehållsrika, medan andra var väldigt ytliga och verkade vara för yngre elever. Programmen från TV-universitetet betraktar jag som trovärdiga men under intervjun med Lars-Göran Nilsson så bestred han eller var tveksam över en del av de fakta som fanns i programmet. Jag såg även en dokumentär på TV den 21 februari 200 som heter Före födseln där de berättade att man har minnen redan innan man föds. 3.2 Tester på klass NV3 Vi sökte först inspiration ifrån böcker, bl.a. Minnesbibeln av Gray Small, där de hade små tester eller övningar för minnet. Den 22 december 200 hade vi tester med 20 elever och lärare i klass NV3 på Vallentuna gymnasium. Först hade vi uppvärmning med några kluringar för skojs skull och därefter vi testade olika påståenden. 3.2.1 Associationstest Klassen fick 17 siffror som de var och en skulle komma ihåg. Hälften av klassen fick, innan de fick se siffrorna, ett tips om att försöka hitta årtal eller sifferkombinationer i det långa talet. Alla fick se siffrorna 1900719392120 under 30 sekunder och skulle därefter, utan att titta på siffrorna, skriva ner de siffror som de kom ihåg. De skulle även skriva ner om de hade använt något knep eller inlärningsmetod för att komma ihåg siffrorna. Vi sammanställde sedan resultaten. 3.2.2 Sambandstest Vi visade upp 2 bokstäver, En billig dator för hemmabruk, och 2 siffror, 7-72973- 71-3291, under lika lång tid för klassen. Alla som kom ihåg En billig dator för hemmabruk bättre än 7-72973-71-3291 skulle räcka upp en hand. 3.2.3 Glostest Under tre omgångar läste vi upp 10 ungefär lika ord. Under första omgången läste vi bara upp de 10 orden utan någon störning. Andra gången hade vi ett störande moment då jag pratade samtidigt som Helena läste upp nästa grupp med 10 ord. Sista gången sa vi klassen innan vi läste upp orden, att försöka placera in objekten längs en väg som de känner till väl. Vi försökte läsa upp orden i samma takt med lika långt mellanrum. Efter varje omgång skulle eleverna och lärarna skriva ner så många ord de kom ihåg. Orden var:
Tabell 1. Upplästa ord under glostestet 1. Utan störning 2. Prat samtidigt som orden läses upp Hund Måne Fåtölj Röd Häst Blå Gran Vit Kolla Stol Tall Sol Hoppa Bok Häfte Stjärna Mössa Rulla Spännande Intressant Katt Tidning Bord En Hatt Titta Keps Se Studsa Roligt 3. Lägga in sakerna längs en väg 3.2. Föremålstest Sista testet gick ut på att klassen skulle komma ihåg så många föremål som möjligt. Vi lät dem se 1 föremål under 1-1, min. Därefter täckte vi över föremålen och så skulle de skriva ner alla saker de kom ihåg. Föremålen var: stresshjärta, handske, batteri, nyckelband, miniräknare, enkrona, nakenbild, tampong, film, hudsalva, garnnystan, tidtagarur, anteckningsblock, linsfodral och tuggummi. 3.3 Häftet Det var mycket som behövde göras för att ta fram ett häfte. Många av arbetsmomenten gick i varandra och under tiden stannade vi upp och funderade på hur vi ville ha olika saker och skrev upp riktlinjer. Vad vill vi få med? Hur ska det se ut? Hur löser vi det problemet? Ungefär följande arbetsgång hade vi när vi tog fram häftet Ett minne för livet : 1. Sökt fakta enligt faktainsamling ovan. 2. Sammanställt fakta 3. Textskrivning. Sökt roliga historier om minnet. Kontakt med tryckeriet och pratade med skolans rektor och arbetslagsledare om finansiering. Faktagranskning och korrekturläsning 7. Bildinsamling. Layout 9. Tryckning RESULTAT.1 Tester på klass NV3.1.1 Associationstestet De flesta personerna gjorde på samma sätt som vi utgick ifrån var den bästa inlärningsmetoden. De försökte dela upp 1900719392120 och associera delarna till t.ex. slutet på andra världskriget (19), agent 007 (007), början på andra världskriget (1939), julafton 2/12 (212) och Stockholm riktnummer (0). Alla som associerade gjorde det inte till just dessa saker utan det kunde t.ex. vara en brors födelsedag 9/3 (93).
En del associerade kring vissa delar av talet där de kunde hitta något att associera till och försökte komma ihåg resten av talet bara genom att upprepa siffrorna för sig själva. De som upprepade delade upp talet i t.ex. 19,, 00, 71 osv. och försökte komma ihåg det. En person försökte se siffrorna som en bild framför sig. Det var fyra personer som inte skrev huruvida de använde något associationsknep eller ej. Resultat associationstest Antal rätt 1 1 1 12 10 2 0 1 Associera 9st 10, Associera + upprepa 2st 11,33 Upprepa 3st Inlärningsmetod 1 Se som bild 1st 12 9, Inget 1st Övriga st Figur 1. Resultat från associationstestet med hur många personer som använde respektive inlärningsknep och hur många rätt de i genomsnitt hade..1.2 Sambandstest Samtliga lärare och elever kom ihåg En billig dator för hemmabruk bättre än 7-72973-71-3291..1.3 Glostestet Sammanställningen av glostestet visar att eleverna och lärarna kom ihåg flest ord under första omgången då vi inte hade någon störning. Sämst resultat gav andra omgången då en person pratade samtidigt som en annan person läste upp de 10 orden. Resultat glostest Antal rätt 7 3 2 1 0,9 3,3,9 1. Utan störning 2. Prat samtidigt 3. Föreställa sig saker längs en väg Omgång Figur 2. Resultat från glostestet med antal rätt för respektive omgång. 7
.1. Föremålstest Det var 17 personer med i testet. Sammanlagt kom alla ihåg 19 saker. Det är i genomsnitt 11,7 föremål per person. Det var 1 föremål med i testet. I genomsnitt kom personerna ihåg 7 % av föremålen. 13 föremål kom de personer ihåg som mindes bäst. 9 föremål var det sämsta resultatet. Sammanlagt kom alla personer ihåg 29 uppseendeväckande föremål (nakenbilden och tampongen). Det är i genomsnitt 1,71 uppseendeväckande föremål per person. 13 % av föremålen bestod av uppseendeväckande föremål. 1 % av föremålen som eleverna och lärarna kom ihåg bestod av uppseendeväckande föremål. Man kan också jämföra hur många personer som kom ihåg respektive föremål. Det har vi gjort i tabellen nedan. Tabell 2. Resultat av föremålstestet Föremål Antal personer som kom ihåg saken Föremål Antal personer som kom ihåg saken Film 17 Garnnystan 13 Nyckelband 1 Tidtagarur 13 Stresshjärta 1 Enkrona 12 Nakenbild 1 Miniräknare 10 Anteckningsblock 1 Hudsalva 10 Batteri 1 Tuggummi 9 Handske 13 Linsfodral Tampong 13.2 Häftet Vi tryckte upp ett häfte i färg som innehåller kort men intressant fakta om många områden kring inlärning och minne. Färgerna inuti häftet lät vi gå i lila och grön. Teman som vi hade i hela häftet var bilder av neuroner och professorer som berättar rolig fakta. Vi hade även roliga historier i taggiga cirklar/stjärnor genom hela häftet. Häftet består av 12 A-sidor och är tryckt på tre 100g A-papper. Se det bifogade häftet Ett minne för livet - ett häfte om minne och inlärning av Linnea Hansson och Helena Öberg. DISKUSSION AV RESULTATET.1 Tester på klass NV3.1.1 Associationstest Genom att fråga vilka knep eller vilken inlärningsmetod personerna använde så kunde vi ta reda på hur de hade gjort för att försöka lära sig siffrorna, hur bra de lyckades och därmed vilken inlärningsmetod som fungerade bäst. Resultatet visar att man kommer ihåg bäst om man associerar men att det inte alltid är så stor skillnad. Man kanske inte kan associera alla gånger heller ifall man inte kommer på något att associera till. Resultatet kan också bero på individuella skillnader så som motivation och koncentrationsförmåga. För att få ett säkrare resultat bör man testa på flera personer och i en miljö som är lugnare och inte lika stressig. Man skulle även kunnat sära på personerna så att de inte skulle sitta lika tätt och bli distraherade av varandra.
.1.2 Sambandstest Resultatet tyckas vara uppenbart, men man funderar sällan på varför det är så. Huvudskälet till resultatet är att vi har lättare att komma ihåg saker som vi kan koppla till kunskap vi tidigare har och som vi kan sätta in i ett samband. När man uppmärksammat detta kan man även använda det som ett inlärningsknep när man ska lära sig andra saker. T.ex. kan det vara lättare att lära sig att salt har den kemiska beteckningen NaCl om man först tar reda på eller vet att Na är natrium och Cl är klor..1.3 Glostest Eftersom det blev klart sämst resultat när det fanns ett störande moment, prat, i bakgrunden så kan man konstatera att det har en negativ effekt på inlärningen. Att det blev bäst resultat utan störning tror jag både beror på att det var första omgången och att klassen var tyst och koncentrerad. Man skulle kunna förvänta sig att sista omgången skulle ge bäst resultat då man använder ett minnesknep, att föreställa sig orden/objekten längs en väg. Att de bara fick ungefär hälften rätt tror jag dels beror på att det var sista omgången och de var inte lika koncentrerade. För att detta minnesknep ska fungera bra tror vi också att man måste ha använt tekniken några gånger för att komma in i och lära sig den. Annars är det risk att den stör och gör det hela mer komplicerat. Det gäller även att man ser en klar väg framför sig och att man kan sätta in objekten på lagom avstånd från varandra. Även om vi försökte läsa upp orden i samma takt så kan det ha varit en liten skillnad mellan de olika omgångarna. Vi kunde inte ha samma ord men försökte ta liknande t.ex. stol-bordfåtölj. Jag tror ändå inte att dessa faktorer spelade så stor roll när det gäller resultatet..1. Föremålstest Syftet med testet var att se om man, som vi trodde, kommer ihåg uppseendeväckande saker bättre än andra vanliga saker. Bilden på en naken man kom på delad andra plats bland de föremål som flest personer kom ihåg och tampongen på delad sjunde plats. Klassen kom ihåg de uppseendeväckande föremålen något bättre än de andra föremålen, men inte så mycket som vi hade trott. Kanske det beror på att de var ganska små föremål som de inte lade märke till så mycket. De kanske inte heller var så utseendeväckande eller främmande för de flesta vilket gör att de inte kan räknas som några direkt uppseendeväckande saker. Filmen var det föremål som enligt resultatet var lättast att komma ihåg. Alla personer kom ihåg filmen. Den är stor och röd och syns bra vilket gör att man lägger märke till den. Den kan också ha synts genom duken som vi täckte över föremålen då betänketiden var slut. Att minst antal personer kom ihåg linsfodralet kan bero på att alla kanske inte vet vad det är och kan därmed inte förknippa det med något. Det är också ganska litet. Jag tycker att det var ett bra resultat att de kom ihåg ca ¾ av föremålen. Om man jämför med glostestet så kom de i omgången med bäst resultat ihåg ca 0 % av orden som lästes upp. Man skulle därför kunna säga att man lär sig lättare om man ser saker än om man hör saker. Men de fick se föremålen under längre tid och bara höra orden upplästa snabbt..2 Häftet Jag tycker att det blev ett innehållsrikt häfte med lite av varje kring minne och inlärning. Man blir förvånad över hur mycket som får plats i det lilla A-häftet. Tack vare likadana rubriker och tema kring bilder och färg så fick vi häftet att se enhetligt och snyggt ut. Tyvärr blev färgerna inte lika bra som vi ville vid tryckningen, men det är inte så mycket att göra åt i efterhand. För att fler skulle kunna ta del av den kunskap vi skaffat oss så delade vi ut häftet till ca elever och lärare på skolan. Det är sen upp till dem om de vill ta till sig informationen och läsa i häftet. 9
SLUTSATTS Att associera, sätta kunskap i relation till tidigare kunskap eller uppseendeväckande saker, ha lugn och ej störande miljö omkring sig och använda minnesknep kan hjälpa till när man vill lära sig någonting. Men det är även flera faktorer som spelar in hur bra man kommer ihåg någonting som t.ex. motivation och koncentration. Enligt www.quicknet.se/home/q- 11200/inlstil.html är det följande punkter som avgör hur bra man lär sig någonting: inlärningsmiljö, fysiologiska behov så som matbehov och tid, känslomässiga faktorer så som motivation och ansvar, hjärnans förmåga och sociala behov som ifall man är ensam eller tillsammans. REFERENSER Bergqvist Månsson, Sara, 200: Minns du? En bok om minnesträning Brennan, Herbie, 199: Träna minnet. Falun Derwinger, Anna, 2003: Minnets möjligheter Eneroth, Mats & Kellquist, Mattias, 2003: Studieteknik för gymnasiet/komvux Före födseln, dokumentär på TV, 21/2 200 http://www.ugglan.educ.goteborg.se/larstilar.htm, 3 april 200. http://www.quicknet.se/home/q-11200/inlstil.html, 3 april 200. http://web.telia.com/~u300321/humor.htm, 1 februari 200. Nilsson, Lars-Göran, professor i psykologi vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, 200-10-31, intervju. Small, Gray, 200: Minnesbibeln 10