UR-val svenska som andraspråk



Relevanta dokument
Fakta om klimatförändringar

Fakta om klimatförändringar

Klimat, vad är det egentligen?

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Av: Erik. Våga vägra kött

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Min bok om hållbar utveckling

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Klass 6B Guldhedsskolan

Min bok om hållbar utveckling

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Globala veckans tipspromenad

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad

Mjölkkon & biologisk mångfald

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER

1. Vad är naturkunskap?

Växthuseffekten och klimatförändringar

Liv och miljö Lärarmaterial

Förnybara energikällor:

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Sårbara platser. Sårbara platser

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

Energiprojektet. Luftförvärmare

Diesel eller Bensin? Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige?

WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Jordens Vänners paket

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Lektion nr 3 Matens resa

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

ETE331 Framtidens miljöteknik

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Världen idag och i morgon

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

Upptäck Jordens resurser

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10

Frossa en brännhet klimatfars

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

LEGOFOXES 2008 DAGBOK. Sanna Josefsson, Evelina Haraldsson, Ellinor Persson, Erika Åmansson, Emelie Sundqvist Kroon, Maja Oskarsson

UPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY MODELL "Mothman City"

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

ETE331 Framtidens miljöteknik

Alla barn till skolan Schools for Africa

Ämnen runt omkring oss åk 6

Hållbar utveckling. s

ETE310 Miljö och Fysik

Mopedens historia. Mopedens början:

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Klimatpolicy Laxå kommun

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Globala veckans tipspromenad 2015

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Utveckling och hållbarhet på Åland

MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Vi valde att göra en trälåda. Den är lätt och luftig med en staketliknande design som gör att maten inte blir instängd och möglig.

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

Temaarbete i NO- och SO-ämnena. Åk 7. Förutsättningar för. Liv på Jorden

Exempeluppgift. Förutsättningar för liv

1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

JAG, MINA VAL OCH MILJÖN

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten)

Transkript:

AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse Klassen/gruppen kan ha ämnet klimatförändringar/växthuseffekten som tema under en tid. Ett förslag är att man börjar med att inventera vad eleverna vet om ämnet genom att skriva upp orden Klimatförändring och Växthuseffekten på tavlan. När orden har förklarats (se ord- och uttryckslistorna) kan en brainstorming följa: Allt man associerar till orden skrivs upp. Därefter kan man gemensamt försöka sortera orden i grupper och eventuellt göra en tankekarta. Arbetsgång Under den tid som klimatet är tema i klassen/gruppen uppmanas eleverna att vara lyhörda och ha ögonen på skaft när de ser på TV och läser tidningar och samla aktuell information kring ämnet. En anslagstavla i klassrummet kan hållas aktuell med tidningsurklipp etc. Innan programmet Klimatet och växthuseffekten ses, kan det vara lämpligt att gå igenom ord- och uttryckslistan till programmet och även dela ut manustexten. Beroende på elevgruppens nivå i svenska väljer läraren hur intensivt man ska förbereda texten i programmet innan man ser det. Efter programmet kan man gå igenom stödfrågorna. De tjänar egentligen mest som läs- och hörförståelsefrågor för att kontrollera att alla förstått innehållet i programmet. Därefter bör programmet visas en gång till så att eleverna kan titta/lyssna aktivt och försöka hitta svaren på frågorna. I nära anslutning till det första programmet bör man se nästa program: Klimatet - vad kan vi göra?. Även här är det lämpligt att tillsammans först gå igenom ord- och uttryckslistan. Programmet ses, varefter stödfrågorna läses i mindre grupper. På så sätt kan eleverna hjälpa varandra och en diskussion komma igång. Nu är säkert behovet av att se om programmet stort. En längre tid kan man använda på att samla förslag på och diskutera vad var och en kan göra för att förhindra uppvärmningen. Under en tid kan man t ex ha en förslagslista uppsatt på anslagstavlan som eleverna uppmanas att fylla i efter hand. Några tider avsätts för att diskutera de förslag som kommit upp i mindre grupper. Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Klimatet 1

Klimat och växthuseffekten Ord och uttryck paradisisk = som i Paradiset effekt = verkan, inverkan, påverkan, resultat atmosfären = ett lager av luft och gaser runt jorden ett lager = ett skikt, (här) ett lock främst = framför allt, först solljus = strålning reflekterar = studsar tillbaka växthusgaser = gaser som vi släpper ut i atmosfären och som lägger sig som ett lock runt jorden. Man kan jämföra det med hur luften värms upp i ett växthus. Solen strålar genom taket och genom väggarna som är av glas. Luften värms upp men stannar i växthuset, eftersom luften, fuktigheten och värmen studsar tillbaka på grund av glasväggarna och glastaket det blir varmare och varmare! koldioxid = förbränning av kol, olja och gas klimatförändringar = förändringar i klimatet som gör t ex att isarna smälter ske = hända tätare = (här) oftare resurser = tillgångar, möjligheter, hjälpmedel, (här) kan ha att göra med hur mycket pengar man har får betala priset för = drabbas av, känner av resultatet stödja = (här) bistå, hjälpa livsstil = hur man lever, vad man konsumerar etc. studsa = något rör sig tillbaka, som stöter på ett hinder utsläpp = det som släpps ut, t ex avgaser som innehåller koldioxid sämre = jämförandeform av dålig (dålig, sämre, sämst) översvämning = när en yta täcks av vatten torka = torr väderlek, det regnar inte alls märks = när något registreras av våra sinnen värre = jämförandeform av dålig drabbas = det händer något med någon bli av med något = slippa något förbereda = göra i ordning i förväg (innan) vallar = upphöjningar på marken (här) som skydd mot översvämning dammar = vallar för att hindra vatten att tränga fram hantera = sköta bero på = ha till orsak räknat per person = en mängd av något divideras med det antal personer som t.ex. använder det ungefär lika stor del = nästan lika stor del oerhört= enormt, väldigt bistånd = hjälp, stöd livsstil= sätt att leva fortsätta som om inget har hänt = fortsätta utan att ha lärt sig av erfarenheter man har fått Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Klimatet 2

Klimat och växthuseffekten stödfrågor efter programmet Växthusgaser är gaser, som vi släpper ut i atmosfären. Var lägger sig växthusgaserna? Skriv ner några saker, som vi människor gör och som då bildar växthusgaser! Skriv ner några klimatförändringar på jorden! En del länder drabbas av översvämningar, att vattnet stiger och lägger sig högt över jordytan. I programmet jämför man vad ett rikt land som Holland och ett fattigt land som Vietnam gör för att förbereda sig innan de får översvämningar. Skriv ner några saker som Holland gör: Skriv ner några saker som Vietnam gör: Varför gör de så olika saker, tror du? Varför tycker FN att vi i de rika länderna ska stödja de fattiga länderna som drabbas av klimatförändringar? Hur tycker FN att vi ska stödja de fattiga länderna? Kina och USA släpper ut ungefär lika mycket växthusgaser. Varför tycker man att människor i USA släpper ut mer än människor i Kina? Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Klimatet 3

... Klimatet vad kan vi göra? Ord och uttryck det håller inte i längden = ju längre tiden går desto sämre fungerar det levnadssätt = hur vi lever resurser = tillgångar, möjligheter, hjälpmedel, (här) kan ha att göra med hur mycket pengar man har i alla tider = alltid skaffa = ordna fram (här) få miljögifter = gifter som är farliga för miljön biffig = (här) stor frakta = transportera smälta maten = tillgodogöra sig föda stora nog = tillräckligt stora skadligt = (här) dåligt, farligt fraktas = blir fraktat, transporteras går på = (här) drivs beroende på = det beror på påverkan på klimatet = hur klimatet påverkas, hur inflytandet är på klimatet global = som omfattar hela världen knappt = nästan inte vara ansvarig för = ha ansvar för i grunden = (här) egentligen sätta i gång = börja Vi har inte så många år på oss = (här) vi måste skynda oss, vi har inte så mycket tid kvar slakt = döda och stycka djur som ska bli mat till slakt = för att slaktas elbil = en bil som drivs med elektricitet biogas = gas som utvinns ur naturen metangas = en av växthusgaserna, en gas som t.ex. uppstår när korna smälter maten och släpper sig eller rapar göra något åt problemet = lösa problemet det är inte kört = det är inte för sent Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Klimatet 4

Klimatet vad kan vi göra? stödfrågor efter programmet Helen Johansson, meteorolog, säger i programmet, att vi inte kan fortsätta leva som vi gör idag, beroende på bl a klimatförändringarna. Hon säger att vi använder för mycket av världens resurser. Vad säger hon att vi inte kan fortsätta göra i framtiden? 1.... Varför kan vi inte fortsätta med detta (vad händer om vi gör det)? 2.... Varför kan vi inte fortsätta med detta (vad händer om vi gör det)? I programmet beskrivs Sojans väg till kött. Sätt ett X framför de meningar, där effekten blir att det bildas växthusgas! Regnskog huggs ner i Brasilien för att man ska kunna odla soja där Soja odlas i Brasilien Sojan transporteras från Brasilien till ett europeiskt land Kor i det europeiska landet äter sojan och släpper då ut metangas Korna fraktas till en fabrik, där de slaktas Köttet fraktas till en annan fabrik för att t ex göra hamburgare Hamburgarna fraktas till affärerna, där vi köper dem Vi äter hamburgarna Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Klimatet 5

I programmet får vi veta att rika och fattiga länder påverkar klimatet olika mycket. Man jämför USA, Sverige (rika länder) och Bangladesh (fattigt land). Hur mycket kött äter en person i genomsnitt per år i USA Sverige Bangladesh Hur många bilar finns det på 1000 personer i USA Sverige Bangladesh Rika länder släpper ut mest växthusgaser! Växthusgaser ökar uppvärmningen av vår planet! Diskutera i en liten grupp vem som ska ta ansvaret för att vi minskar utsläppet av växthusgaser i världen. I programmet säger man att man först (1) måste förstå problemet och sedan (2) sätta igång och förändra Vad kan du och jag göra? Vad kan politiker göra? Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Klimatet 6