Vårdens framtida informationssystem - vision i form av en demonstrator

Relevanta dokument
INFORMATIONSSÄKERHET EN PATIENTSÄKERHETSFRÅGA

Vårdens framtida informationssystem vision i form av en demonstrator

Vårdens framtida informationssystem vision i form av en demonstrator

Tillsammans skapar vi framtidens vårdinformationsmiljö. God och Nära Vård - Skövde den 12 januari 2018

Framtidens vårdinformationsmiljö. September 2018

Informationsträff NPÖ

Digital samverkan. Förslag från projekt Stöd för multidisciplinära konferenser

Ett första steg i den nya informationsmiljön är upphandling av ett IT-stöd.

Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm

Framtidens vårdinformationsmiljö. Trollhättan

Agneta Franksson Säljdirektör för Lifecare Hjalmar Jacobson IT-arkitekt, e-hälsa Marko Pyy Chef för Lifecare Programmet.

Hur framtidssäkrar vi socialtjänsten?

Figur 1: Gul, rosa och blå färg visar vilka kommuner som har möjlighet att avropa vilken option.

Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt

Olika former av metodstöd

ETT fönster mot informationen visionen tar form

Framtidens vårdinformationsmiljö September 2018

Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till

Framtidens vårdinformationsmiljö. Ragnar Lindblad Programägare FVM Koncernstab Hälso- och sjukvård Koncernkontoret

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg

Att patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.

Klassifikationer och hkodverk

Förslag: Regional handlingsplan för samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner inom e-hälsa

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

1 (5) 7 oktober RÅD Signering, bekräftelse, låsning

Informationsutbyte inom vård och omsorg Nuläge, önskat läge och hur vi kommer framåt

INFORMATIONSSÄKERHET EN FÖRUTSÄTTNING FÖR GOD INFORMATIONSHANTERING

SIQ. Processrapport från program i processutveckling Ögonkliniken. Södra Älvsborgs Sjukhus Borås. Processledare: Zana Rekathati; ögonläkare

Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur.

Strategi för arbete med IT-frågor och ehälsa inom Stockholms läns landsting

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet

Na tverksdag fo r ledningsansvariga inom Elevha lsans medicinska insats

VästKom Göteborgsregionens kommunalförbund. Digitaliseringsstrateg

Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Framtidens primärvård

Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Yttrande över slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23

Förändringsledning. Stöd & behandling Anette Cederberg

INFORMATIONSSÄKERHET ETT HINDER ELLER EN MÖJLIGGÖRARE FÖR VERKSAMHETEN

Kommittédirektiv. En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. Dir. 2013:104

Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor?

Ny e-hälsovision, vad händer nu?

Patientsäkerhetsberättelse Uppsala kommun 2015

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Juridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

E-hälsostrategi för socialförvaltningen

Innehållsförteckning

Gränsöverskridande samarbete för framtidens vårdinformationsmiljö med 3R

Nationella Programmet för Datainsamling NPDI

Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård!

Förändringsledning. Stöd & behandling Anette Cederberg

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

Gällande från och med till och med Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland

ehälsa Hur digitala tekniker måste förändra sjukvårdsupplevelsen

ehälsa i kommunerna för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

Sammanställning dokumentation seminarier 14 dec

Digitalisering av hälso- och sjukvården - från dåtid till framtid genom nutid

Dokumentation i vården

Mobil närvård Västra Götaland Projektplan Mobil närvård Projektnamn

LIF:s samlade synpunkter angående ehälsokommitténs arbete med S2013:17

Baltzar Business Arena -The way from purchase to pay-

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning

Vi skall försöka reda ut vad e-hälsa är för något?

11/16 Upphandling framtidens vårdinformationsstöd

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice

Värdelyftet Framtidens primärvård

Tillsammans skapar vi framtidens vårdinformationsmiljö

Funktioner kring nationella kvalitetsregister

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Göteborgs universitets IT-strategiska plan

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Patientsäkerhet. Evidensbaserad socialtjänst. - till nytta för f r individen

Framtidens vårdinformationsmiljö SLL

Kronofogden - Automatisering skuldsanering. Datum: Dnr: Komm2018/

Nationellt samordnad IT-användning i kommunal vård och omsorg. Lägesrapport, kommunerna, nationella IT- strategin

Beslutad 2018-xx-xx. Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Vägen mot e-arkiv. Hur vi skapar förutsättningar för e-arkiv och ett digitalt informationsflöde KORTVERSION AV FÖRSTUDIERAPPORTEN

Aktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv

Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten

Den elektroniska patientjournalen. Rebecka Janols, doktorand, Uppsala universitet attityder, användbarhet och arbetsmiljö

Interoperabilitet mellan system för hantering av Medicinsk Journalinformation

Hållbara platser. Samverkan för regional serviceutveckling

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

Framtidens vårdinformationsstöd (FVIS) - Vad vill regionerna med de nya systemen?

ehälsa i Region Skåne

Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt

Primärvårdsforum 4 november 2015 Sammanställning från samtalstrådarna

Workshop och dialog kring strategi för ehälsa

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Projektplan Samordnad vårdplanering

Transkript:

Vårdens framtida informationssystem - vision i form av en demonstrator Ett samverkansprojekt mellan Västra Götalandsregionen och Högskolan i Skövde 11.45 Lunch PROGRAM FÖR RESTEN AV DAGEN Nulägesanalys verksamhetens och patientens perspektiv Viktiga designprinciper för processtödet Demonstration primärvårdsdelen Konsekvenser professionerna 12.45 Demonstration specialistvårdsdelen Kort frågestund Konsekvenser patient och organisation Projektresultatens relation till nationell strategi för e-hälsa 14.15 Workshop i mindre grupper med fika 15.00 Paneldiskussion Lars Midböe, Center för ehälsa i samverkan Anne Persson, Högskolan i Skövde Ingela Tuvegran, Västra Götalandsregionen Christer Wettervik, Södra Älvsborgs Sjukhus Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Ca 15.30 Avslutning 1

Om projektet Deltagare Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Andra vårdorganisationer i Västra Götaland Patienter Högskolan Skövde Visuera Integration AB (metodik för processmodellering, utveckling av demonstrator) Projekttid November 2008 December 2010 Finansiering Västra Götalandsregionen, regionutvecklingsrådet Strategiska IT-avdelningen, Västra Götalandsregionen Högskolan Skövde Södra Älvsborgs Sjukhus Ett komplett akutsjukhus med patientperspektiv Pågående utveckling mot processtyrning 2

Ett fönster mot informationen Vad betyder detta? Att i varje ögonblick på skärmen ha All information situationen kräver för Planering Vårddata Tillgång till de funktioner som behövs Beställning tid, prov, röntgen etc. Standardiserade vårdplaner, checklistor Interaktivt beslutsstöd Kommunikationsfunktionalitet Ett exempel - mottagningsbesöket Komplettera Vårdbegäran Registrera Vårdbegäran Handlägga/ prioritera vårdbegäran Planera besök Besök Planering fortsättning Bekräftelse till inrem Bekräftelse till patient 3

Sammanfattning av projektaktiviteter Analys av nuläget Observationer och intervjuer med professioner (läkare, sjuksköterskor, administrativ personal) och patienter. Processmodellering nuläget Riskanalys Kartläggning av andra nationella och regionala aktiviteter och projekt. Modellering av det tänkta framtidsläget Målmodellering Idéseminarier Processmodellering framtidsläget Implementering av demonstrator/processtöd Validering, risk- och konsekvensanalys (patient, profession, verksamhet) Vårdens vardag - stuprörslösningar Potentiellt motstridig information i olika system Risk för patientsäkerheten Hindrar effektiv kommunikation mellan aktörer i vårdprocessen mellan patient och vårdgivare mellan vårdgivare mellan delar i en vårdgivande organisation mellan professioner Onödig resursförbrukning genom dubbelarbete Motverkar standardisering 4

Utmaningen till projektgruppen Tänk om vi kunde börja om från början Vår vision om framtidens informationssystem i vården Vårdgivare och patienter ska ha tillgång till effektiva samverkande informationssystem som stödjer en processorienterad vård där patienten är en tydlig och aktiv medaktör 5

Projektets mål Utveckla nytt processorienterat IT-stött arbetssätt där patienten är en tydlig och aktiv medaktör Datorbaserad demonstrator (processtöd) konkretiserar idén Ger underlag för att bland annat: - Identifiera behov av vidareutveckling/anpassning/utfasning av befintliga system - Identifiera behov av anpassning av processer i verksamheten - Identifiera olika typer av vinster med ett nytt arbetssätt - Utveckling av nya innovativa systemlösningar för vården Fokus på patientmötet en generisk process det traditionella mottagningsbesöket och dess kringliggande processer 6

Mål för den framtida processen Handlägga, planera och tidsboka vårdbegäran (från annan vårdgivare och patient) samma vardag som den inkommer. Alla förberedelser innan patientbesöket ska vara genomförda vid patientbesöket. Alla patienter ska ha fått sina förväntningar bemötta. Alla patientmöten ska ha formulerade och kommunicerade mål. Alla uppsatta mål med patientmötet ska vara uppnådda när mötet avslutats. Patientmötet ska dokumenteras under mötet. Patient ska kunna få tillgång till dokumentation av mötet i handen då mötet avslutas. Patientbesöket ska ha noll fel, inga senare reklamationer och/eller justeringar. Analys av nuvarande processer och informationsbehov Verksamhetens och patientens perspektiv Marcus Nohlberg och Hanife Krasniqi 7

Verksamhetens perspektiv (1) Avsaknad av helhetstänkande Mångfald av system, begränsat samarbete, ineffektivt arbetsflöde Läkare riskerar missa viktig information. Extraarbete vid sökning av info. Manuellt arbete och suboptimeringar Samordningsproblem för många vägar att nå samma mål Svårt få överblick över vilka behandlingar patienten har gjort och vad som ytterligare behövs. Ingen struktur i journaler, automatiska sammanfattningar etc. Mycket tid läggs på att leta efter information. Brist på helhetsbild. Viktig information kan missas. Verksamhetens perspektiv (2) Gränsytor för inkommande information avsaknad av information Vårdbegäran saknar ofta viktig information som krävs för att den ska behandlas rätt Merarbete när kompletterande information måste begäras in. Sämre vård. Förseningar i vårdprocessen. Onödiga besök. Kostnader Komplext informationsflöde Svårt få överblick var informationen kommer in, var den tar vägen. Flera olika system används samtidigt. Dessutom manuella rutiner och informationslager Manuellt arbete skapas samtidigt som processen blir tidskrävande och kostsam. Problem om patienter hamnar utanför systemen 8

Verksamhetens perspektiv (3) Pappersbaserad information - manuell hantering av information Stor del av informationen som hanteras är i någon mån pappersbaserad, eller muntlig Risk för missad och feltolkad information som ger patientskador. Svårare få helhetsbild. Professioner fokuserar på sina delar, inte på helheten Systemkomplexitet Många olika informationssystem av både administrativ och klinisk karaktär. Mycket klickande, dubbeldokumentation etc. Inte ovanligt att samma info matas in tre gånger. Ingen integration mellan systemen. Både logik saknas, och möjlighet att samköra programmen. Ställningskrig. Stora mängder onödigt extraarbete, frustration och resursslöseri. Låg acceptans för systemen. Rutiner skapas för att komma runt systemen Verksamhetens perspektiv (4) Bristande tekniskt stöd i vardagensarbetet Genomgående önskemål att kunna se mer information samtidigt från systemen. Systemen brister i stöd för flera skärmar, höga upplösningar, och många program som kan visas samtidigt. Problem tex vid granskning av röntgenbilder etc. Tidsbrist kontra tidsåtgång för strul och oväsentligheter Det finns exempel på att det krävs 38 systemtransaktioner för ett patientbesök. Värdeskapande tiden mindre än 20 % av ett patientbesök. Upplevelse att läkare spenderar mindre tid med patient, och allt mer med systemarbete. Ineffektiv användning av befintliga system. 9

Verksamhetens perspektiv (5) Brist på rutiner för effektivisering och kvalitetssäkring Rutinerna som finns i dag stödjer inte existerande lagkrav. De som utvecklar rutinerna tycks sakna detaljkunskaper och kunskaper om helheten. Exempelvis signering av journaler Brist på strukturering, standardisering och mätbarhet Även om processer görs om, fastnar gärna individer i gamla vanor och motarbetar systemet snarare än att jobba med det. Inte bara systemet utan också processerna ska förbättras. Svårt att göra detta utan att hitta en mätbarhet. Resonera kring varför saker görs, och om de verkligen behöver göras. Rutiner bör standardiseras och göras likartade mellan enheter Varför fungerar det hela trots allt? Personalens ansvarstagande och lojalitet mot patienten! 10

Den sjuka men aktiva patienten Måste vara frisk för att vara sjuk Patienten som informationsbärare Vad var det läkaren sade? Avsaknad av helhetstänkande ur ett patientperspektiv Brist på inflytande över sin egen vårdprocess Läkarepatientrelation eller patient - läkarrelation Patientens upplevelse Vårdgaranti och tillgänglighet är inte samma sak Språksvårigheter - fackspråk svenska/andra språk Har jag blivit bortglömd? Ovisshet blir till otrygghet Viktiga principer för processtödet Anne Persson 11

Patientens process i fokus Patientens väg genom vårdkedjan Flödet av medicinsk och administrativ information mellan processens olika aktörer Dokumentation till patienten (papper och/eller elektroniskt) Gemensam målbild inför besök Patienten har möjlighet att ange förväntningar på mötet Processtödet bygger på standardiserad information Checklistor som utgår från nationella kvalitetsregister Effektiva informationsflöden Processtödet driver processen framåt Säkerställer att de berörda gör rätt saker i olika delar av processen Rätt information vid rätt tidpunkt till rätt plats till rätt person Ingen dubbeldokumentation Bokning och samordning av patientens behandlingar och undersökningar sker elektroniskt 12

Förbättrad säkerhet Processtödet utgår från nationella system för säker identifiering och behörighetskontroller som t.ex. smarta kort plattformar med säker infrastruktur Ökad samordning och tillgänglighet Integration med nationella lösningar som t.ex. Nationell patientöversikt (NPÖ) Processtöd i stället för separata system 13

Processtödet kopplar samman Den patientspecifika informationen medicinsk och administrativ Processtyrning Inbyggt stöd till användaren Vilken information? Vad ska jag göra? Vad ska jag tänka på? Vem gör vad? Medicinsk kunskap t.ex. genom källor som Internetmedicin och Up to Date Demonstration Primärvårdsdelen Rose-Mharie Åhlfeldt 14

Konsekvenser professionerna Nya systemstöd nya roller och relationer Henrik Linderoth IT-stödda förändringsprocesser och dess natur Oftast händer inte lika mycket som man tänkt sig Oftast händer inte vad man har tänkt sig Oftast händer det något 15

Vad påverkar det som händer? Idéerna möter verksamheten Tolkningsscheman Filter IDÉER -kompetenser Handlingar -roller -relationer Icke förhandlingsbara egenskaper Handlingar - Normer - Maktrelationer - Formella och informella regler - Kultur Icke förhandlingsbara normer, värderingar och regler Nytt systemstöd Befintlig organisation 16

Några röster från fältet Dokumentation till patienten Läkaren vill inte ha mera administration Finns möjligheter i befintliga mikroprocesser T ex: När tar man diktat? Vad vill man säga inför patienten? Gränsöverskridande: profession vs organisation Boka tid hos specialist: Falska förhoppningar till patienten? Vem gör den professionella bedömningen? Inom organisationen (kliniken) är gränserna mera flytande mellan professionerna? T ex Sjuksköterskor som sållar/bedömer remisser Några tankar inför framtiden Vilka icke förhandlingsbara normer och värderingar utmanas? Är det professionella eller organisatoriska gränser som är svårast att överskrida? Vilka gränshinder är reella och vilka är en chimär? Beror tveksamheten på att applikationen inte löser upplevda problem? 17

Demonstration Specialistvårdsdelen Rose-Mharie Åhlfeldt Konsekvenser patient och verksamhet Fler frågor än svar.. Anne Persson och Rose-Mharie Åhlfeldt 18

Patienten Ökad patientsäkerhet Möjlighet till minskad otrygghet och ökad känsla av inflytande Ökat ansvar för sin egen information Beskriva sin sjukdomsbild med egna ord, som kan användas i journalanteckning Patienten kan själv upptäcka fel i dokumentation Patienten Hur säkra informationens användbarhet för patienten? Tydligare kommunikativ roll för informationen i journalen Hur utrycka sig i den icke standardiserade delen av en journalanteckning? Kan alla patienter förväntas använda en datoriserad lösning? 19

Styrning och ansvar Vem tar ansvar för patientens process i sin helhet? Vem är processägare? Vem ansvarar för att kvalitet balanseras mot ekonomi ur ett helhetsperspektiv för patienten? Vem ska göra vad på olika vårdnivåer? Vem ska betala? Vilken information ska finnas på respektive vårdnivå? Vem ansvarar för processtödet Vem är systemägare för processtödet? Vem äger informationen som processtödet genererar? Vem ansvarar för dess kvalitet? Behöver vården omorganiseras? Processyn 20

Processyn Vad är kärnprocessen i vårdsammanhang? Patientens? Verksamhetens, t.ex. höftprocessen, operationsprocessen Vem ansvarar för patientens process genom vårdkedjan mellan verksamhetens processer? I patientens process ingår många fler aktörer Kommunal hemsjukvård, socialtjänst, försäkringskassa, apotek, försäkringsbolag, optiker etc. Administrativa och medicinska delar av processen behöver sammanflätas T.ex. tidbok samt remiss och svar Hur koppla ihop IT-utveckling och verksamhetsutveckling i ett helhetsperspektiv? Informationssäkerhet/Patientsäkerhet Säkerheten ökar både för patient och profession Minskad dubbeldokumentation av information Informationen skrivs in en gång En ingång till informationen i varje situation Hur kvalitetssäkra information lämnad av patienten? Risk för att information inte valideras Förutsätter nationella lösningar för säker identifiering och behörighetskontroller som t.ex. smarta kort plattformar med säker infrastruktur Förutsätter ett strukturerat säkerhetsarbete i sin helhet Ledningssystem för informationssäkerhet ISO/IEC 27002 21

Befintliga och nya system Minskat beroende av befintliga systems utformning Enhetlighet i gränssnittet mot användaren Integration av enskilda system sker genom informationsutbyte Större möjlighet att byta ut system utan att påverka användningen av informationen Ställer krav på standardiserat informationsutbyte mellan enskilda system och processtödet Standardisering Förutsätter fortsatt nationellt arbete Termer och begrepp Ska kvalitetsregistren användas som i processtödet? Om ja behövs kvalitetsregister för fler områden Vad är alternativet? Utveckling av checklistor/standardvårdplaner för olika diagnoser obligatoriska åtgärder rekommenderade åtgärder hur hantera multisjuka? 22

Roller och maktförhållanden kan förändras några röster Vem ska bestämma över professionernas scheman särskilt läkarnas? Ska dokumentation ske direkt i mötet eller efteråt? Kommer läkarsekreteraren att försvinna? Projektresultatens relation till nationell strategi för ehälsa Karin Hedström 23

Konsekvensanalys Vad finns implementerat idag i demonstratorn? D v s vilka mål i strategin stöds av demonstratorns funktionalitet och hur Vad finns möjlighet att implementera? D v s vilka mål i strategin skulle kunna utvecklas till att få handlingsstöd i demonstratorn och på vilket sätt skulle det kunna ske Vad går inte att implementera? D v s vad ligger utanför det som är möjligt att göra i demonstratorn. Detta rör sådant som ligger utanför projektets ram. ehälsotjänster som används och skapar nytta 24

Samordning och samsyn Patientprocessen 25

Konsekvensanalys Vad finns implementerat idag i demonstratorn? D v s vilka mål i strategin stöds av demonstratorns funktionalitet och hur Vad finns möjlighet att implementera? D v s vilka mål i strategin skulle kunna utvecklas till att få handlingsstöd i demonstratorn och på vilket sätt skulle det kunna ske Vad går inte att implementera? D v s vad ligger utanför det som är möjligt att göra i demonstratorn. Detta rör sådant som ligger utanför projektets ram. Vilka mål har ett direkt stöd? 26

Vad finns möjlighet att utveckla? Vad ligger utanför projektets ram? 27